NordenBladet — De lägenhetsspecifika mätare för kallt och varmt vatten som installeras i nya byggnader ska i fortsättningen vara fjärravläsbara. Miljöministeriet utfärdade i dag de ändringar som behövs i förordningen om byggnaders vatten- och avloppsinstallationer (1047/2017). Kravet gäller byggnader för vilka det ansöks om bygglov efter det att förordningen har trätt i kraft, det vill säga efter den 23 november 2020. I gamla byggnader gäller kravet de mätare som installeras i samband med ett stambyte.Faktureringen för vatten i flerbostadshus baserar sig i fortsättningen på den faktiska uppmätta förbrukningen.Genom ändringen av miljöministeriets förordning genomförs det krav på fjärravläsbarhet för konsumentspecifika vattenmätare som förutsätts i ändringen av EU:s energieffektivitetsdirektiv.
I byggnadsbestämmelserna infördes det redan 2011 i fråga om nya byggnader krav på installering av vattenmätare som mäter den lägenhetsspecifika vattenförbrukningen, och motsvarande krav i samband med stambyte infördes 2013. Däremot har det tidigare inte föreskrivits om användning av vattenmätare för mätning av förbrukningen och fakturering enligt förbrukning.Vid sitt sammanträde den 12 november 2020 föreslog regeringen de ändringar i energieffektivitetslagen, lagen om bostadsaktiebolag, lagen om hyra av bostadslägenhet, lagen om räntestöd för hyresbostadslån och bostadsrättshuslån, aravabegränsningslagen och lagen om bostadsrättsbostäder som EU:s energieffektivitetsdirektiv förutsätter. Republikens president stadfäste lagarna vid föredragningen den 13 november 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en färsk internationell utvärdering är Finlands miljöcentral (SYKE) ett progressivt och framstående forskningsinstitut som producerar högklassig forskning och som har betydande samhälleliga verkningar. Finlands miljöcentral skulle däremot kunna ta ett starkare ledarskap som främjare av hållbar utveckling både internationellt och nationellt.Miljöministeriet beställde utvärderingen av en internationell expertgrupp som fick i uppdrag att utreda kvaliteten, den samhälleliga genomslagskraften och ledarskapet i fråga om forskningen och experttjänsterna vid Finlands miljöcentral, hurudan roll Finlands miljöcentral har i nätverk samt dess framförhållning och innovativitet. Gruppen tillsattes i maj 2020 och leddes av Hanne Bach, direktör för centret för miljö och energi vid Århus universitet i Danmark.Gruppens arbete resulterade i flera rekommendationer om hur Finlands miljöcentral skulle kunna förbättra sin genomslagskraft. Finlands Miljöcentral kan stärka sin genomslagskraft genom att i större utsträckning betjäna också den privata sektorn, definiera sina prioriteringar tydligare, satsa kraftigare på nätverksledning och kommunicera mer målinriktat utifrån detta. Finlands miljöcentral borde också mer tydligt informera intressentgrupper om sina tjänster för att klarlägga sin samhälleliga roll. De ministerier som styr Finlands miljöcentral borde stärka sitt samarbete för att styrningen ska bli mer strategisk.”Utvärderingen stärkte min uppfattning om den förmåga Finlands miljöcentral har att producera viktig kunskap för samhällets och beslutsfattarnas behov. Samtidigt gav utvärderingen nyttiga förslag om hur Finlands miljöcentral kan utveckla sin roll som en allt effektivare aktör och verktyg som också vi, som ett av de ministerier som styr Finlands miljöcentral, kan använda för att utveckla vår egen verksamhet”, säger Juhani Damski, kanslichef vid miljöministeriet.”Rapporten ger oss goda råd om hur vi kan utveckla vår lösningsinriktade och samarbetsbaserade verksamhet och främja vårt innovativa och internationella hållbarhetsledarskap”, säger Eeva Primmer, ansvarig generaldirektör och forskningsdirektör vid Finlands miljöcentral.Utvärderingen genomfördes i juni-september 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministrarna med ansvar för samefrågor och sametingens ordförande från Finland, Sverige och Norge träffades i dag på distans. Alla deltagare ansåg det vara viktigt att fortsätta arbetet för att främja ikraftträdandet av nordiska samekonventionen.– Diskussionen visade att de tre nordiska länderna och deras sameting har många gemensamma mål, såsom att verka för ett gott samhällsklimat för att tillgodose samernas rättigheter, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Vid sitt möte diskuterade ministrarna och sametingens ordförande också inrättandet av ett nordiskt samiskt kompetens- och resurscenter (Sámi Giellagáldu) och coronapandemins inverkan på den samiska befolkningen.Finland är ordförandeland för det nordiska samarbetet i sameärenden 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet ber om utlåtanden om et utkast till regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning och marktäktslagenDet föreslås att det i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning görs preciseringar i definitionerna, kontaktmyndigheterna och de behöriga myndigheterna, de myndigheter som ska höras om programmet för miljökonsekvensbedömning och miljökonsekvensbeskrivningen samt förfarandet för internationellt hörande i projekt som har gränsöverskridande miljökonsekvenser. I propositionen föreslås dessutom att det i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning och i bilagorna till den lagen görs tekniska ändringar så att de bättre motsvarar direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.Genom ändringarna av marktäktslagen föreskrivs det om gränsöverskridande miljökonsekvensbedömning i fråga om de projekt som gäller täktverksamhet och på vilka lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning tillämpas. Det föreslås även att det i marktäktslagen tas in bestämmelser om personuppgiftsansvariga enligt förordningen om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG.Lagarna avses träda i kraft den 1 september 2021.Utlåtanden begärs lämnas in till miljöministeriet senast den 8 januari 2021 via tjänsten Utllåtande.fi eller via e-post till [email protected]Utlåtande.fi: Begäran om utlåtande om ett utkast till regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning och marktäktslagen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministeriets tjänst som statssekreterare såsom kanslichef söktes inom den utsatta tiden av 21 personer. Tjänsten tillsätts för en tid på fem år.Följande personer sökte tjänsten:Bror DahlstenAsko EerolaAki JormanainenLauri KajanojaKirsi KellokangasMika KuismanenPiotr LehtonenJuha MajanenPäivi NergElina PylkkänenKimmo RytkönenPekka SinkoKim SjöströmMarkus SovalaMikko SpolanderIlkka SuutariPekka TimonenHenri TuominenRoope UusitaloJuhana VartiainenJaakko VääräniemiStatssekreteraren såsom kanslichef leder, utvecklar och övervakar verksamheten vid ministeriet och inom dess förvaltningsområde. Statssekreteraren såsom kanslichef ska även samordna verksamheten vid ministeriet och inom dess förvaltningsområde med verksamheten vid övriga ministerier och deras förvaltningsområden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Breda arbetsgrupper har på ett heltäckande sätt diskuterat förutsättningarna och kraven för stamvårdande jakt efter varg. Utifrån beredningsarbetet och EU-domstolens förhandsavgörande har jord- och skogsbruksministeriet kommit fram till att en viktig förutsättning för jakten är att vargstammen ligger på en gynnsam skyddsnivå. Arbetet fortsätter med att fastställa ett gränsvärde för en gynnsam skyddsnivå och att finslipa detaljerna i ett system för stamvårdande jakt.Jord- och skogsbruksministeriet håller tillsammans med intressegrupperna på att utarbeta ett system för att tillåta stamvårdande jakt efter varg.–Jakt är en viktig del av förvaltningen av andra stora rovdjur och den ingår också i förvaltningsplanen för vargstammen. En förutsättning för systemet är att vargstammens skyddsnivå är gynnsam. För att bedöma detta ska Finland fastställa ett gränsvärde för en gynnsam skyddsnivå, säger styrgruppens ordförande, kanslichef Jaana Husu-Kallio på jord- och skogsbruksministeriet.Ministeriet har gett Naturresursinstitutet i uppdrag att i forskningssamarbete på internationellt plan ta fram ett gränsvärde för en gynnsam skyddsnivå för vargstammen i Finland. I dagsläge bedöms vargstammens skyddsnivå enligt habitatdirektivet vart sjätte år. Efter att gränsvärdet har fastställts kan man i samband med den årliga bedömningen av stammens storlek kontrollera om skyddsnivån är gynnsam eller inte. Om gränsvärdet överskrids och villkoren uppfylls kan jakten inledas vintern 2021 – 2022.–När gränsvärdet överskrids, kan jakt tillåtas inom ramen för tillståndsvillkoren, dock så att stammen efter jakten fortfarande befinner sig på en gynnsam skyddsnivå, säger beredningsgruppens ordförande, vilt- och fiskerådet Vesa Ruusila på jord- och skogsbruksministeriet.Arbetsgrupperna har utrett hur den stamvårdande jakten har organiserats i Sverige som fastställt gränsvärdet för en gynnsam skyddsnivå utifrån vetenskaplig forskning. Enligt den senaste bedömningen av stammens storlek ligger vargstammen i Sverige över det fastställda gränsvärdet. Sveriges naturvårdsverk har i år tillåtit stamvårdande jakt på varg.Arbetsgruppernas arbete fortsätterNästa steg i planeringen av den stamvårdande jakten är att man definierar noggrannare systemets detaljer, såsom riktandet av jakten, samt övriga förutsättningar. I systemet beaktas habitatdirektivet, EU-domstolens förhandsavgörande och de övriga centrala bestämmelserna. På vintern 2020 – 2021 får vargar inte jagas på stamvårdsmässiga grunder. I dag får vargar elimineras med Finlands viltcentrals dispenser som centralen beviljar på grund av skador eller hotad säkerhet. För att förebygga skador på husdjur orsakade av vargar och andra stora rovdjur är det också möjligt att få till exempel stängselmaterial av Finlands viltcentral. Ytterligare upplysningar om dispenser och förebyggande av skador fås hos Finlands viltcentrals regionala kontor.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ellen Pautamo (Ergon Máreha Ánne Elle-Máret) från Tammerfors och Jonar Thomasson från Limingen i Norge belönas med det nordiska språkpriset Gollegiella 2020 för deras insatser för de samiska språken.Ellen Pautamo är lektor i samiska språket och kulturen och hon får Gollegiella-priset för sina meriter som lärare i nordsamiska. Språkexperten Jonar Thomasson tilldelas priset för sitt arbete till förmån för det sydsamiska språket.Justitieminister Anna-Maja Henriksson offentliggjorde pristagarna i Helsingfors i dag i samband med ett möte mellan de ministrar som ansvarar för samefrågor i Norge, Sverige och Finland och ordförandena för sametingen.– Ett varmt tack till båda pristagarna för era betydelsefulla insatser till förmån för de samiska språken. Jag hoppas att Pautamos och Thomassons arbete väcker vårt intresse för att lära oss mer om de samiska språken och den samiska kulturen och att värdesätta dem, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Ellen Pautamo är en av de främsta utvecklarna av den samiska distansundervisningen. Hon arbetar som lektor i samiska språket och kulturen vid den virtuella skolan vid Sameområdets utbildningscentral. Pautamo är en kunnig, idérik och inspirerande lärare som också utbildar lärare.Jonar Thomasson är språkexpert och en uppskattad språkresurs som dokumenterar och för vidare det samiska språket och erfarenheter av samisk kultur och historia. Thomasson har bevarat och utvecklat det samiska språket genom att dokumentera sydsamiskan. I sin bok Mojhtsijstie har sammanställt berättelser, ord och talesätt på sydsamiska.Prissumman är 15 000 euro. I år är det två personer som belönas, så priset delas mellan Pautamo och Thomasson.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte har gjorts ändringar i syfte att stärka klientens rätt till socialvård av god kvalitet. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2021. Social- och hälsovårdsministeriet har sammanfattat och förklarat ändringarna i ett kommuninfo.  Avsikten med ändringarna har varit att säkerställa att de personer som har varit arbetslösa under en lång tid och som behöver stöd via socialvården under serviceprocessen erbjuds rehabiliterande arbetsverksamhet. Enligt lagen ska man alltid börja med att utreda möjligheterna att erbjuda personen arbete eller arbets- och näringstjänster. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ska tas in i aktiveringsplanen först om personen på grund av begränsningar i arbets- och funktionsförmågan inte kan delta i arbets- och näringstjänsterna eller arbeta. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte är en sekundär service i förhållande till arbets- och näringstjänsterna. Reformen ändrar inte på detta.Genom ändringarna definieras innehållet i den rehabiliterande arbetsverksamheten i fortsättningen i lagen. Tjänstehelheten omfattar tjänster som främjar personens livskompetens samt arbets- och funktionsförmåga. Enligt bestämmelserna förutsätts det att varje tjänst alltid ska innehålla stöd och handledning. Dessutom har man preciserat bestämmelserna om hur den rehabiliterande arbetsverksamheten ska organiseras och produceras. Ett annat nytt krav är att man i aktiveringsplanen eller den sektorsövergripande sysselsättningsplanen också ska anteckna det stöd och den handledning som ges klienten under den rehabiliterande arbetsverksamheten samt målet för verksamheten.  Aktiveringsplanerna och de sektorsövergripande sysselsättningsplanerna ska uppdateras före den 31 mars 2021 så att de överensstämmer med de ändrade bestämmelserna.   

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet har öppnat ansökningsomgången för Finlands kandidater till europeiska digitala innovationshubbar (European Digital Innovation Hubs, EDIH). Hubbarna har till uppgift att stödja företag och den offentliga sektorn i utnyttjandet och införandet av digitala lösningar. Ansökningsomgången pågår fram till 15 januari 2021.Utlysningen av kandidater riktar sig till organisationer och sammanslutningar som kan producera och förmedla tjänster som stöder digitaliseringen av affärsverksamhet. Verksamheten ska bedrivas utan vinstsyfte.Som nästa steg i processen kommer kommissionen att ordna en begränsad ansökningsomgång för de kandidater som valts ut nationellt. Enligt en preliminär tidsplan kommer den europeiska ansökningsomgången att pågå från slutet av januari till slutet av april. Europeiska kommissionen fattar det slutliga beslutet om val av innovationshubbar. Kommissionen har föreslagit att det i Finland ska inrättas två till fyra hubbar.Innovationshubbarna bildar ett nätverk som omfattar hela EUDe europeiska digitala innovationshubbarna ingår i EU:s nya program för ett digitalt Europa. De fungerar som servicecenter som påskyndar digitala investeringar.Målet är att få företag och offentliga tjänster att använda ny teknik i större utsträckning och snabbare än för närvarande. Avsikten är att bygga upp ett nätverk av innovationshubbar utifrån aktörer som redan finns. Nätverket ska erbjuda kundorienterade tjänster och bidra till en hållbar digitalisering av ekonomin.I finansieringsprogrammet för ett digitalt Europa har det preliminärt reserverats cirka 14,8 miljoner euro för finansiering av innovationshubbar i Finland 2021–2027. Ett motsvarande finansieringsbelopp ska komma från medlemsstaten, exempelvis från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), företagen eller hubbarnas verkningsområde. Arbets- och näringsministeriet fortsätter att bereda den nationella finansieringen av och det nationella stödet till hubbarna som en del av programmet Artificiell intelligens 4.0.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid en inofficiell videokonferens för EU:s konkurrenskraftsministrar 19.11.2020 ska ministrarna behandla den europeiska industripolitikens framtid. Tre centrala reformteman är digitalisering, koldioxidsnålhet och förändringsförmåga. Näringsminister Mika Lintilä företräder Finland vid mötet.Näringsminister Mika Lintilä deltar i videokonferensen 19.11.2020 för de konkurrenskraftsministrar som ansvarar för EU:s inre marknad och industripolitik. Temat för mötet är utnyttjande av återhämtningen för förnyelse av industrin. Målet är att stärka det europeiska samarbetet, främja en grönare omställning som förnyar industrin och samtidigt förbättra företagens konkurrenskraft.

Källa: Valtioneuvosto.fi