NordenBladet — Finland ordnar i samarbete med FN och Afghanistans regering en givarkonferens för Afghanistan måndagen och tisdagen den 23–24 november. Konferensen på ministernivå ordnas mitt i en historisk fredsprocess. Det är nödvändigt att det internationella stödet fortsätter för att fredsprocessen ska kunna lyckas och freden byggas på en stadig grund. Utrikesminister Pekka Haavisto och utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari företräder Finland vid mötet. På grund av coronarestriktionerna ordnas evenemanget virtuellt från Genève.”Under de rådande förhållandena är det en stor prestation av Finland att genomföra konferensen. Nu är det viktigt att stödja Afghanistan – betydande resultat har redan uppnåtts med internationellt och finländskt stöd. Det internationella stödet och det långsiktiga engagemanget för Afghanistan är viktigare än någonsin”, betonar Janne Taalas, som är Finlands särskilda sändebud vid Afghanistan-konferensen.Finland stöder, betydande resultat har uppnåttsFinland stöder Afghanistan genom utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd och civil och militär krishantering. Finland verkar i landet som en del av Europeiska unionen och det internationella samfundet. Finland främjar starkt kvinnornas och flickornas rättigheter i Afghanistan.Med internationellt och finländskt stöd har man hittills uppnått betydande resultat i Afghanistan till exempel när det gäller skolgång och hälsa. Antalet barn som går i skola har nästan tiodubblats och 40 procent av eleverna är flickor, det förväntade antalet levnadsår har stigit till nästan 60 och 80 procent av människorna omfattas av hälsovårdstjänster.Konferensen, som ordnas på måndag och tisdag, kan följas i direktsändning på FN:s webbplats och evenemanget tolkas till alla de sex officiella FN-språken. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Coronakrisen som bröt ut i våras har snabbt och i betydande grad förändrat inte bara den allmänna lägesbilden av ekonomin utan också statens riskposition, bedöms det i finansministeriets risköversikt.Statens ansvar har ökat redan under en längre tid. Statens direkta ansvar har ökat betydligt under de senaste dryga tio åren såväl nominellt som i förhållande till samhällsekonomins storlek. Statsskulden uppgick ännu år 2008 till ca 54 miljarder euro, medan det i slutet av förra året redan var över 106 miljarder euro.En motsvarande kraftig ökning kan ses i de borgen och garantier som staten beviljat. I slutet av förra året överskred statsborgen och statens garantier 60 miljarder euro, medan ansvarsstocken var cirka 23 miljarder euro för tio år sedan.Kommunernas ansvar har också ökat under en längre tidStatens totala riskexponering har också försämrats av utvecklingen av s.k. dolda exponeringar. Dolda exponeringar är inte juridiskt bindande för staten, men på grund av politiska och samhälleliga faktorer förväntas staten dock bära ansvaret för dem i sista hand. En av statens viktigaste dolda exponeringar hänför sig till lokalförvaltningen. Kommunernas ansvar har, i likhet med staten, ökat under en längre tid. Kommunernas lånestock har tredubblats på knappa 20 år till över 18 miljarder euro i slutet av fjolåret. Kommunernas borgensansvar ligger också på en betydligt högre nivå än för ett decennium sedan.  Coronakrisen har försämrat statens risktolerans ytterligareCoronakrisen som bröt ut i våras har snabbt och i betydande grad förändrat den allmänna lägesbilden inom ekonomin och statens riskposition.Den försvagade ekonomiska utvecklingen och de olika stödåtgärder som syftar till att lindra de negativa effekterna av coronan inom olika ekonomiska delområden har ökat statens upplåning. Statens nettoupplåning ökar till nästan 20 miljarder euro i år. Statsskulden översteg 120 miljarder euro i höstas. Coronakrisen har också gett upphov till ytterligare behov i miljardklass när det gäller statliga borgen och garantier såväl nationellt som inom EU. Kommunerna har dessutom drabbats allt hårdare av krisen och de har anvisats stöd i tilläggsbudgetarna. Nödvändigt med beredskap inför kommande kriserStatens förmåga att reagera på ekonomiska överraskningar har under de senaste åren försämrats av den omfattande och kraftiga ökningen av ansvar samt av de svaga tillväxtutsikterna på längre sikt. Statens åldersrelaterade utgifter ökar också kontinuerligt.Coronakrisen och dess följdverkningar har försvagat statens risktolerans ännu mera än tidigare. Det blir svårt att stoppa ökningen av ansvar efter krisen, men det är ändå nödvändigt att förbereda sig inför kommande kriser.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De ekonomiska kostnaderna för och effekterna av de klimatpolitiska åtgärderna, såsom miljöavgiften, på inkomstfördelningen kan regleras genom att intäkterna för miljöavgiften styrs tillbaka till hushållen, visar en utredning som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT, Merit Economics och Ålands statistik- och utredningsbyrå ÅSUB. Bland metoderna kan nämnas till exempel lättnader i beskattningen av förvärvsinkomster och/eller samfundsskatten samt direkta stöd till hushåll.I utredningen studerades effekterna av olika klimatpolitiska åtgärder på den nationalekonomiska utvecklingen och inkomstfördelningen mellan hushållen med hjälp av en dynamisk beräkningsmodell för allmän jämvikt (CGE-modellen). Den kompletterades av en mikrosimuleringsmodell för hushållen. Studien omfattade förutom det ekonomiska referensscenariot sex alternativa scenarier för olika utsläppsminskningar. Med referensscenariot avses de åtgärder som hade fastställts fram till slutet av 2019 och den ekonomiska utveckling som följer av dessa.Enligt resultaten kan de samhälleliga kostnaderna av utsläppsminskningarna sannolikt minskas genom att de kompenseras exempelvis med lättnader i beskattningen av förvärvsinkomster. Kompensationerna har effekter för såväl konsumenternas köpkraft som arbetskraftsutbudet och investeringarna. De påverkar även hur de ekonomiska kostnaderna för åtgärderna fördelas mellan hushållen.Utredningen är högaktuell med tanke på Finlands klimatpolitiska mål. En viktig fråga när det gäller att uppnå målen är på vilket sätt kostnaderna för koldioxidskatter och andra klimatåtgärder kan kompenseras så att de negativa ekonomiska effekterna blir så små som möjligt samtidigt som åtgärdernas styrningseffekt inte minskar. Även inkomstfördelningseffekterna spelar en viktig roll när man försöker hitta politiskt godkännande för klimatåtgärderna.De sex scenarierna beskriver olika klimatåtgärders effekterI utredningen jämförs det framtida ekonomiska referensscenariot i Finland med sex alternativa scenarier inom vilka ytterligare klimatpolitiska åtgärder vidtas. Scenarierna ärscenariot för drivmedelsskatt,scenariot för drivmedels- och bilskatt,scenariot för torvskatt,scenariot för el- och uppvärmningsskatt,samverkningarna av scenarierna 1–4 samtscenariot för koldioxidskatt på konsumtion.I scenarierna analyserades åtgärdernas effekter då de extra inkomster som staten fått in cirkulerades tillbaka till hushållen, dvs. kompenserades. Kompenseringarna skedde genom att marginalerna för beskattningen av förvärvsinkomster eller samfundsskatten sänktes eller genom att återbäringar betalades alla till samma belopp i form av transfereringar. Delvis kompenseras hushållen för effekterna av klimatpolitiken även genom indexeringen av transfereringar.I scenariot för drivmedelsskatt beskrivs de höjningar av drivmedel som gjordes 1.8.2020, och i scenariot för drivmedels- och bilskatt slopas därutöver bland annat skatteundantaget för dieselbränsle medan lättnader införs i beskattningen av utsläppssnåla bilar. I scenariot för torvskatt höjs beskattningen av torv gradvis till samma nivå som övriga bränslen.I scenariot för el- och uppvärmningskatt justeras skatterna på många sätt, till exempel slopas energiskatteåterbäringen för den energiintensiva industrin. I scenariot för samverkningar bedöms som namnet antyder de gemensamma effekterna av samtliga fyra ovannämnda scenarion. I scenariot för koldioxidskatt på konsumtion påförs förbrukningen och importen en skatt baserad på koldioxidintensitet.I samtliga studerade scenarier minskade utsläppen av växthusgaser. Däremot ökade inkomstskillnaderna redan i referensscenariot i första hand på grund av att befolkningen åldras.Kompensationer minskar åtgärdernas negativa effekterI samtliga scenarier minskar kompensationerna åtgärdernas negativa effekter på tillväxten och välfärden. Samtidigt står det klart att kompensationssättet påverkar hur kostnaderna för klimatåtgärderna fördelas mellan hushållen.Skattelättnaderna på förvärvsinkomster gynnar proportionellt sett i första hand hushållen med medelinkomster, medan kompensationen av samfundsskatten gynnar höginkomsttagarna. På lång sikt gynnar dessa dock i allmänhet även hushållen med låga inkomster. Vid återbäringen till jämna belopp där de extra skatteintäkterna återbetalas till alla hushåll i lika stora klumpsummor, gynnas låginkomsttagarna av effekterna medan välfärden som helhet minskar mer än vid kompensationen av beskattningen av förvärvsinkomster. Däremot minskar utsläppen något mer i återbäringsalternativet än i de andra kompensationsalternativen.Vid planeringen av klimatpolitiken bör man beakta att de politiska effekterna på effektiviteten och inkomstfördelningen kan utvecklas i olika riktningar genom olika åtgärder. När man överväger klimatåtgärder och kompensationsmetoder bör man därför studera effekterna på många olika faktorer: utsläppen, inkomstfördelningen, effektiviteten och den ekonomiska välfärden som helhet.Enligt utredningen är det sannolikt motiverat att låta en del av de ökade skatteintäkterna cirkulera genom att sänka beskattningen av förvärvsinkomster, men detta gynnar i första hand medelinkomsttagarna. Därför bör man utreda en kombination av olika kompensationsmetoder till exempel så att de sänkta skatterna på förvärvsinkomster kombineras med direkta stöd i synnerhet för hushåll med lägre inkomster.Undersökningsrapporten om de klimatpolitiska effekterna på inkomstfördelningen har genomförts som en del av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s jämställdhetsministrar diskuterar bekämpningen av våld mot kvinnor vid sin inofficiella videokonferens den 20 november. Ministrarna presenterar också bästa praxis för att skydda kvinnor mot våld och för att stödja offren. Finlands representant vid mötet är Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.Under coronapandemin har våldet i nära relationer och särskilt våldet mot kvinnor ökat enligt undersökningar. Därför är kontinuiteten i och tillgången till olika stödtjänster allt viktigare. Ett exempel på god praxis i Finland är den riksomfattande hjälptelefonen, Nollinjen, som riktar sig till offer för våld i nära relationer och offer för våld mot kvinnor eller för personer som utsätts för hot om våld. Den fungerar avgiftsfritt dygnet runt för den som ringer. Samtalen till Nollinjen är anonyma.”Coronakrisen har på ett oroväckande sätt ökat våldet i nära relationer. I Finland fäster vi särskild uppmärksamhet vid att stödja offer för våld i nära relationer och andra människor som har det sämst ställt. Vi har skött om tillgången till stödtjänster också under coronavirusepidemin. Dessutom har många tjänsteleverantörer inom tredje sektorn utökat telefon- och nättjänsterna för dem som utsätts för våld”, konstaterar minister Blomqvist.Finland betonar vid sidan av varje lands egna åtgärder att EU stärker samarbetet i bekämpningen av våld mot kvinnor. EU:s anslutning till Europarådets Istanbulkonvention vore ett viktigt steg framåt. EU:s jämställdhetsstrategi innehåller ett antal åtgärder för att bekämpa könsrelaterat våld.Mötet, som ordnas av Tyskland, och som enbart riktar sig till jämställdhetsministrarna är exceptionellt. Motsvarande möten har inte hållits under varje ordförandeskap.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har beviljat fem organisationer statsunderstöd för projekt för rehabilitering av vålds- och sexualförbrytare och för bekämpning av sexualbrott. I utlysningen för 2021–2022 betonades förebyggandet av våld som utövas av minoriteter och utvecklingen av webbaserad rehabilitering.Finansiering beviljades följande sammanslutningar och projekt:Silta-Valmennusyhdistys ca 400 000 euro för utveckling av en rehabiliteringsstig för sexualförbrytare med utländsk bakgrundAuralan Setlementti ca 310 000 euro för ett pilotförsök med programmet Vihan ja katkeruuden kahleista, VI-KA KEIKKA™Autismisäätiö ca 305 000 euro för ett pilotförsök med en individuell rehabiliteringsperiod för personer med drag av neurologiska funktionsvariationer som dömts för våldsbrottKriminaalihuollon tukisäätiö 235 000 euro för utveckling av ett digitalt rehabiliteringsprogram som syftar till att minska våldsamt beteende hos kvinnor med brottslig bakgrundSetlementti Tampere ca 230 000 euro för utbildning som riktar sig till utövare av hedersvåld.I Åbo inleds ett nytt försök med unga som uppvisar symtom genom att begå brottJustitieministeriet beviljade också understöd för pilotförsök i kommunerna med en verksamhetsmodell för unga som upprepade gånger begår allvarliga brott. Åbo stad fick ca 655 000 euro för att utveckla verksamhetsmodellen ROKKI och Uleåborgs stad ca 20 000 euro i kompletterande finansiering för verksamhetsmodellen NURRI.Höstens utlysning av statsunderstöd för brottsförebyggande verksamhet omfattade sammanlagt cirka en miljon euro för åren 2021–2022. I enlighet med regeringsprogrammet ska understöden riktas till att utveckla brottsförebyggande tjänster och till att säkerställa att de personer som behöver tjänsterna hänvisas till dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Annika Saarikko har beviljat Barndagspriset till Sirkus Taika-Aika ry. Barndagspriset, som delas ut på barnkonventionens dag, delas ut till ett samfund som på ett betydelsefullt sätt arbetat för att främja hobbyer för barn inom konst och konstfostran. Prissumman är 10 000 euro.Sirkus Taika-Aika är en cirkusskola i Rovaniemi som 270 barn och unga deltar i. Skolan grundades 2003 och är en av våra största cirkusskolor. Sirkus Taika-Aika har sedan ingången av innevarande år hört till de cirkusskolor som får statsandel för grundläggande konstundervisning.– Sirkus Taika-Aika kan trixen för att inspirera barnen; det syns i det växande antalet deltagare. Tack vare cirkusskolan kan barnen utöva cirkuskonst och se cirkusföreställningar också i Norra Finland. I och med Finlandsmodellen förs cirkuskonst och många andra av barnens favorithobbyer ut till skolorna. Detta kommer att öka utbudet på hobbyer avsevärt i hela landet. Vi förutsätter att barnen hörs om vilka hobbyer de helst önskar sig. Jag är mycket glad över att kunna konstatera att vi genom vår modell bidrar till att förverkliga FN:s barnkonvention i vårt land, både genom att höra barnen och genom att utöka möjligheterna för dem till fritidsaktiviteter på lika villkor, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko. Barndagspriset har beviljats sedan 1999. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt Leif Schulman till tjänsten som generaldirektör för Finlands miljöcentral för tiden 11.1.2021–31.10.2025. Utöver tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete på miljöområdet tillhandahåller Finlands miljöcentral experttjänster och är tillstånds- och tillsynsmyndighet bland annat i ärenden som gäller internationella avfallstransporter och internationell handel med hotade växter och djur.Filosofie doktor Leif Schulman har sedan 2010 arbetat som direktör för Naturhistoriska centralmuseet Luomus. Tidigare har Schulman bland annat arbetat som enhetschef vid Luomus, som direktör och intendent vid Helsingfors universitets botaniska trädgård och som forskare vid Åbo universitet.Tjänsten som generaldirektör blev ledig när Lea Kauppi, långvarig generaldirektör för Finlands miljöcentral, gick i pension. Tjänsten söktes av 22 personer inom utsatt tid.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att vissa av de lagändringar som rör arbetslöshetsförmånerna för permitterade och företagare samt arbets- och näringsbyråernas verksamhet ska fortsätta att gälla. Syftet med de temporära ändringarna är att trygga företagarnas och den permitterade personalens utkomst samt att underlätta behandlingen av utkomstskyddsärenden när coronaviruspandemin fortsätter.Regeringen lämnade en proposition till riksdagen den 19 november 2020. De tidigare temporära lagändringarna gäller fram till utgången av 2020. En del av dem kommer nu att förlängas. Propositionen hänför sig till en kompletterande budgetproposition för 2021.Studier påverkar inte den permitterade personens utkomstskydd för arbetslösaPermitterade personer har temporärt kunnat heltidsstudera utan att detta påverkat arbetslöshetsförmånen. Regeringen föreslår att lagändringen fortsätter att gälla fram till den 31 december 2021. Ändringen gäller den permitterade personal vars permittering har börjat den 16 mars 2020 eller därefter.Ändringen gör det enklare för de permitterade som studerar vid sidan av arbetet att söka och få arbetslöshetsförmån för permitteringstiden när arbets- och näringsbyrån inte bedömer om studierna är del- eller heltidsstudier.Företagare kan få arbetsmarknadsstöd till utgången av marsFöretagare har haft möjlighet att få temporärt arbetsmarknadsstöd om huvudsysslan i företaget har upphört på grund av coronaviruspandemin. Regeringen föreslår att bestämmelsen fortsätter att gälla fram till den 31 mars 2021.Betalning av arbetsmarknadsstöd till en person förutsätter att personen anmäler sig som arbetssökande till arbets- och näringsbyrån och att byrån ger Folkpensionsanstalten ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om hens rätt till arbetsmarknadsstöd. Folkpensionsanstalten har betalat arbetsmarknadsstöd till sammanlagt cirka 42 500 företagare i april-september 2020.Flexibilitet på arbets- och näringsbyråerna för att undvika arbetstopparPå grund av coronapandemin har arbets- och näringsbyråerna kunnat ordna regelbundna intervjuer med arbetssökande på ett mer flexibelt sätt än vanligt. Intervjuer har ordnats när jobbsökningen inletts endast för de arbetssökande som har varit i ett särskilt stort behov av dem.  Regeringen föreslår att ändringen fortsätter att gälla fram till den 31 januari 2021.Även bestämmelsen om att en arbetslös arbetssökande inte förlorar rätten till arbetslöshetsförmåner på grund av att hen inte följer sysselsättningsplanen förlängs fram till den 31 januari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utfärdat en förordning genom vilken Europarådets konvention om tillgång till officiella handlingar sätts i kraft i Finland. Det handlar om den första rättsligt bindande internationella konventionen om handlingars offentlighet.Konventionen träder i kraft den 1 december 2020. Finland antog den redan 2015, men konventionen har väntat på det nödvändiga antalet ratifikationer som behövs för att den ska kunna träda i kraft internationellt.Genom konventionen tryggas rätten att få tillgång till myndigheters handlingar. Finlands lagstiftning överensstämmer redan nu med konventionen, men förbindelse till den har en särskild betydelse när det gäller att stöda öppenheten och därigenom demokratin i Europa.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att strafflagens bestämmelse om åtalsrätt för olaga hot ändras. Olaga hot ska höra under allmänt åtal om gärningen riktas mot en person på grund av hans eller hennes arbetsuppgift eller offentliga förtroendeuppdrag.Enligt propositionen får åklagaren väcka åtal för olaga hot om gärningen har riktats mot en person som arbetar till exempel inom kundbetjäning, förvaltning, social- och hälsovård, handel, undervisning eller justitie- och polisförvaltning. Bestämmelsen gäller också hot som riktas mot bland annat forskare, journalister eller konstnärer. Det saknar betydelse om olaga hot begås på offrets arbetsplats eller till exempel per e-post eller i sociala medier.När det gäller offentliga förtroendeuppdrag ska tillämpningsområdet omfatta till exempel kommunfullmäktige och kommunstyrelser, medlemmar i kommunala nämnder, direktioner och delegationer, riksdagsledamöter samt andra personer med offentliga förtroendeuppdrag.Olaga hot betyder att en person hotar en annan person med en brottslig gärning så att den som hotas har orsak att vara rädd för att hans eller hennes personliga säkerhet eller egendom utsätts för allvarlig fara. I nuläget får åklagaren i princip väcka åtal för olaga hot endast om målsäganden yrkar på straff. Åklagaren får också väcka åtal om ett synnerligen viktigt allmänt intresse kräver det.Också när det är fråga om ett brott som hör under allmänt åtal, förutsätts det att gärningen ska polisanmälas för att den ska bli föremål för undersökning. Brottet kan redan för närvarande anmälas till polisen av vem som helst, till exempel av arbetsgivaren.Reformen effektiviserar ingripandet i riktade trakasserier och andra former av olaga hotEn utvidgning av åtalsrätten för olaga hot förbättrar offrets ställning och myndigheternas möjligheter att ingripa i olaga hot. Lagändringen betonar att det inte är godtagbart att hota en person i en arbetsuppgift eller ett offentligt förtroendeuppdrag med våld eller något annat brott. Ändringen kan också bidra till att minska antalet olaga hot i den offentliga debatten och i synnerhet i sociala medier.Propositionen är ett led i genomförandet av det mål i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering som gäller att effektivare än i dag ingripa i systematiska och riktade trakasserier eller hot som äventyrar yttrandefriheten eller hotar myndighetsverksamheten, forskningen och informationsförmedlingen.

Källa: Valtioneuvosto.fi