NordenBladet — Youtuberns andra video om hållbar utveckling jämför tankar hos unga från när och fjärran och visar hur Finland främjar Agenda 2030-målen ute i världen.De som följer Miisas kanaler på sociala medier debatterade särskilt ojämlikheten och klimatförändringen.Videon läggs ut den 20 november, samma dag som vi firar internationella barndagen, en av milstolparna för FN-samarbetet. Också målen för hållbar utveckling är en historisk bedrift för världsorganisationen: 2015 utarbetades en plan för alla stater om vilken framtid vi ska sträva efter fram till 2030.I samarbete med utrikesministeriet frågade youtubern Mmiisas, dvs. Miisa Rotola-Pukkila, i september sina följare på sociala medier vad de har för önskemål för världens framtid. På en video som publiceras i dag berättar hon vad hon har fått för svar. Även unga från Nepal, Etiopien och Tanzania får uttrycka sina framtidsönskningar.Liknande önskemål i Finland och ute i världenDet som lyftes fram bland FN:s 17 mål för hållbar utveckling var minskad ojämlikhet, klimatåtgärder och andra miljömål samt jämställdhet mellan könen.”Det intressanta var att också unga i andra delar världen till stor del lyfte fram samma teman som mina egna följare i Finland”, funderar Miisa.”Visserligen skiljer sig omfattningen på fenomenen. I Finland kan klimatuppvärmningen märkas som milda vintrar, medan en ung man från Nepal skrev att följden är fler naturkatastrofer, såsom översvämningar eller jordskred.”Finland främjar Agenda 2030-målen genom utvecklingssamarbeteFN:s handlingsprogram Agenda 2030 siktar på att avskaffa fattigdom och trygga välfärd på ett sätt som är hållbart för miljön. Programmet förpliktigar alla världens länder att främja hållbar utveckling både i hemlandet och globalt. Ute i världen främjar Finland FN:s mål i synnerhet genom utvecklingssamarbete.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår i den kompletterande budgeten för 2021 en anslagsökning på 8 miljoner euro för att utveckla livskraften och välfärden i glesbygden. För utveckling av glesbygden föreslås ett anslag på sammanlagt 12 miljoner euro för 2021.Med anslaget kan finansieras bland annat den parlamentariska glesbygdsarbetsgruppens handlingsprogram samt de åtgärder och försöksprojekt som ingår i det. Arbetsgruppen har som mål att stärka livskraften i glesbygden bland annat genom försök. De första försöksprojekten är tänkta att köra igång i början av 2021.Glesbygden täcker en stor del, det vill säga över 68 procent, av Finlands areal. Området är nationellt betydande eftersom det hyser största delen av de materiella och immateriella råvarorna i Finlands natur. På glesbygden finns dock många utmaningar som beror på långa avstånd och gles bebyggelse. Cirka 5 procent av befolkningen bor permanent i glesbygden. Den parlamentariska arbetsgruppen för glesbygden 
Regeringen enade om kompletteringar i budgetpropositionen för 2021 (pressmeddelande 19.11.2020) 
Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av budgetpropositionen för 2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nationellt världsarvsforum ordnades för första gången 10 –11.11.2020, och gick ut på att utbyta samlade erfarenheter av och synpunkter på hur man utvecklat turismen vid våra sju världsarv i Finland i hållbar riktning. Världsarven bidrar till att stimulera den regionala ekonomin, och kan tjäna som exempel på hur man utvecklar turismen i ansvarsfull riktning, såväl med tanke på miljön som det omgivande samhället. Utvecklingen av världsarven i vårt land har sin utgångspunkt i den Nationella världsarvsstrategin 2015–2025.Undantagsförhållandena i våras och i somras blev synliga vid våra världsarv. Dessutom blev det rätt så stora förändringar ifråga om antalet besökare. Till exempel drabbades Sveaborg, liksom det övriga Helsingfors, i synnerhet av bortfallet av inte bara internationella, utan också inhemska besökare. Situationen för företagare i resebranschen försvårades av att gruppresorna upphörde, men juli var trots det särskilt livlig på många håll i landet. ”Många finländare återupptäckte sitt eget land och dess smultronställen, i och med att de hade tid att bekanta sig med resmål i hemlandet”, konstaterade generaldirektören för Museiverket, Tiina Merisalo. Under coronapandemin hittade finländarna också resmål på nära håll, och i synnerhet ökade resorna till våra naturarv.  ”Folk som inte tidigare besökt våra världsarv är intresserade av att göra utflykter till dem”, berättade regiondirektör Henrik Jansson vid Forststyrelsens Naturtjänster. Ökningen i besökarmängderna visade också på behovet av ännu

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det vårdarvode som betalas som stöd för närståendevård höjs på grund av en indexjustering.Fr.o.m. 1.1.2021 är vårdarvodets minimibelopp 413,45 euro i månaden. Beloppet av det vårdarvode som betalas under en tung behandlingsfas är minst 826,90 euro per månad.Bestämmelser om storleken på och de lägsta beloppen av vårdarvode som betalas till närståendevårdare finns i lagen om stöd för närståendevård. Vårdarvodena justeras varje kalenderår med en lönekoefficient. Den lönekoefficient som fastställts för 2020 är 1,446 och den som fastställts för 2021 är 1,465.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 23 november ska EU:s utvecklingsministrar diskutera partnerländernas skuldsättning och skuldlättnader. Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari företräder Finland vid den informella videokonferensen.Som en följd av coronapandemin har det ekonomiska läget förvärrats, vilket har ökat skuldkrisen i utvecklingsländerna. Därför har utvecklingsländernas skuldsättning fått internationell uppmärksamhet igen.  ”Finland betonar att det ligger i alla EU-medlemsländers intresse att säkerställa att utvecklingsländerna har en hållbar skuldsättning. Man måste beakta både Kinas och den privata sektorns roll, och uppmuntra dem att delta i talkot”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari. EU:s utvecklingsministrar ska också diskutera om jämställdhet och om hur kvinnors egenmakt kan främjas i alla yttre förbindelser. EU har en ny handlingsplan för jämställdhet i EU:s yttre förbindelser, Gender Action Plan, som publiceras den 24 november. I år är det 25 år sedan man antog Pekings handlingsplan för kvinnors rättigheter och 20 år sedan man antog FN:s resolution 1325 ”Kvinnor, fred och säkerhet”. ”Varje kvinna och flicka har rätt att bestämma om sin kropp och sexualitet och fatta egna beslut i frågor som berör graviditet och födsel. Att den sexuella och reproduktiva hälsan och rättigheterna gällande detta finns med i handlingsplanen främjar verkställandet av planen. Det är också viktigt att handlingsplanen omfattar alla yttre förbindelser. Finland följer FN:s resolution 1325 ”Kvinnor, fred och säkerhet” och fortsätter arbetet med att stärka kvinnors roll i fredsprocesser”, konstaterar minister Skinnari.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen har gett Försvarsmaktens logistikverk fullmakt att med två företag i den nordiska ammunitionskoncernen, inhemska Nammo Lapua Oy och Nammo Vihtavuori Oy, underteckna ett strategiskt partnerskapsavtal.Det strategiska partnerskapsavtalet mellan Försvarsmakten, Nammo Lapua Oy och Nammo Vihtavuori Oy är en uppgörelse som gäller alla beredskapstillstånd och produktionen av ammunition och explosiva varor, med vilken man säkerställer grunden för den inhemska försörjningsberedskapen inom sektorn för ammunition och explosiva varor.Genom det strategiska partnerskapsavtalet etableras det långvariga samarbetet mellan Försvarsmakten och Nammo-koncernens inhemska bolag. Det har funnits tydliga tecken på ett partnerskap redan sedan 2014 då försvarsförvaltningen ingick ett försörjningsberedskaps- och partnerskapsavtal som berörde hela Nammo-koncernen.Det strategiska partnerskapsavtalet gäller tills vidare, och totalvärdet av upphandlingarna som ska göras på basis av det är cirka 20 miljoner euro/år. Detta inkluderar inte mervärdesskatt.Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte den 20 november behandlade EU-ministerutskottet förordningen om den fleråriga budgetramen, kommissionens nya handlingsplan för kapitalmarknadsunionen samt två meddelanden som ingår i den europeiska gröna given.EU-ministerutskottet fastställde Finlands ståndpunkter i fråga om den politiska kompromiss som rådet och Europaparlamentet nådde om förordningen om den fleråriga budgetramen den 10 november. Finland kan godkänna den politiska kompromissen. Efter att Europeiska rådet i juli enades om budgetramen och återhämtningspaketet har det tyska ordförandeskapet fortsatt arbetet med att färdigställa de förordningar som ingår i paketet. Det gäller förutom budgetramförordningen också bland annat förordningen om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget, rådets beslut om Europeiska unionens egna medel samt inrättandet av ett återhämtningsinstrument för EU.EU-ministerutskottet behandlade också kommissionens handlingsplan för att fördjupa kapitalmarknaden i EU och fastställde Finlands grundläggande ståndpunkter i fråga om den. I handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen redogör kommissionen för metoder och sätt att fördjupa och integrera unionens inre marknad när det gäller att effektivt mobilisera kapital.Dessutom behandlade ministerutskottet kommissionens meddelande om en kemikaliestrategi för hållbarhet. Staregin utgör en del av den europeiska gröna given, och syftet med den är att säkerställa ett effektivare skydd av människors hälsa och miljön mot skadliga kemikalier. Åtgärderna i strategin omfattar flera lagstiftningsinitiativ som gäller flera olika verksamhetssektorer. Lagstiftningsförslagen kommer att läggas fram under 2021–2024. Finland anser det vara viktigt att EU:s nya kemikaliestrategi för hållbarhet är en ambitiös och omfattande helhet som syftar till att stärka skyddet av människors hälsa och miljön samt främjar innovationer och på så sätt stöder en övergripande omställning till hållbara produktions- och konsumtionsmönster. Finland förespråkar ett horisontellt grepp och en bred inriktning av åtgärderna på olika samhällssektorer.EU-ministerutskottet behandlade också kommissionens meddelande om den så kallade renoveringsvågen, som också utgör en del av den europeiska gröna given. Syftet med meddelandet är att åtminstone fördubbla den årliga takten för energirenoveringar av bostadshus och andra byggnader fram till 2030 och att främja långtgående energirenoveringar. Finland understöder kommissionens mål, som i första hand bör ställas upp på EU-nivå så att ländernas särdrag beaktas i lösningen. Finland ser positivt på kommissionens princip ”energieffektivitet först”, men betonar att också energieffektiviteten hos byggnadsdelar och tekniska system samt hela energisystemet bör beaktas ur ett brett perspektiv.EU-ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter inför följande möten:•    Videokonferens med utvecklingsministrarna den 23 november
•    Videokonferens med ministrarna med ansvar för konkurrenskraftsfrågor (forskning och innovation) den 27 novemberUtvecklingsministrarna kommer att diskutera främjandet av jämställdhet inom utvecklingspolitiken och i EU:s yttre förbindelser samt hållbar skuldsättning i utvecklingsländerna. Konkurrenskraftsministrarna ska å sin sida diskutera de mål för medlemsländernas investeringar i forskning och utveckling som kommissionen ställt upp.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet ordnade i onsdags ett omfattande webbinarium om CAP-reformen. På webbinariet gavs flera lägesöversikter över beredningen. Antalet deltagare var närmare 1 200. Presentationerna finns tillgängliga som en helhet. Jord- och skogsbruksministeriet håller på att utarbeta svar på många av de frågor som ställdes på webbinariet. De publiceras under de närmaste dagarna på ministeriets webbplats CAP27. Förvaltningens och sektorns arbetsgrupper fortsätter att arbeta med den nationella GJP-planen. EU-länderna enade i oktober om en gemensam ståndpunkt om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, det vill säga CAP. Förhandlingarna mellan kommissionen, rådet (jordbruk) och Europaparlamentet inleds gradvis och CAP-reformen förväntas börja gälla vid ingången av 2023.Ett nytt element i CAP är de nationella CAP-planerna. Finlands plan bereds i arbetsgrupper. Planen sänds förmodligen på remiss 2021. EU-kommissionen förväntas behandla och godkänna den nationella planen i slutet av 2022.Det finns en övergångsperiod på två år mellan CAP:s pågående period, som löper ut i slutet av året, och den nya perioden. Under denna tid fortsätter verksamheten normalt.Finansieringsobjekten är desamma som nu, men medlen kommer från den nya perioden.   
EU nådde i somras ett avtal om en budgetram som också fastställer beloppet av CAP-finansieringen.Återhämtningsstöd för många åtgärderEtt av webbinariets teman handlade om  användningen av EU:s återhämtningsstöd inom jordbruket. Återhämtningsstöd kan användas bland annat för jordbruks- och företagsinvesteringar, bredband och digitala projekt, åtgärder för att främja cirkulär ekonomi, ekologisk produktion, djurens välbefinnande och innovationsprojekt.Gaias affärsverksamhetsdirektör Mari Saario presenterade en bedömning av miljökonsekvenserna av EU:s framtida jordbrukspolitik som jord- och skogsbruksministeriet hade beställt. Enligt henne beror konsekvenserna på den enskilda jordbrukarens val. Hur många jordbrukare som förbinder sig till miljöstödssystemen och tar till vara på möjligheterna att göra saker på ett mer hållbart sätt är av ännu större betydelse, sade Saario.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — FN:s barnfond Unicef utarbetar i samarbete med Finland internationella spelregler för användningen och utvecklingen av artificiell intelligens som gäller barn.Anvisningarna ska hjälpa stater, kommuner och företag så att lösningar som utnyttjar artificiell intelligens fungerar på ett sätt som tryggar barnens bästa. Bild: UnicefGlobalt sett är en tredjedel av Internetanvändarna barn under 18 år. Artificiell intelligens är närvarande i barnens liv på många sätt i form av interaktiva leksaker, videospel och mobilappar.Den snabba utvecklingen medför hisnande möjligheter för barn, till exempel när det gäller att främja lärande, hälsa och säkerhet. Samtidigt medför den många utmaningar, till exempel kränkningar av privatlivet, ojämlikhet vad gäller digitala kunskaper och frågor om hur de data som samlas in påverkar barnens framtid. Om det är svårt för vuxna att hålla koll på de spår de lämnar i den virtuella världen, är det ännu svårare för barn – och ansvaret bör inte ligga på barnens axlar.”Så som ofta när det gäller snabba teknisk utveckling är det en utmaning att hänga med i förändringen och säkerställa att artificiell intelligens tjänar oss på ett människoorienterat sätt”, säger utrikesministeriets innovationsambassadör Jarmo Sareva.”Människan har rätt till sin barndom, som ett speciellt livsskede. Om artificiell intelligens till exempel försämrar förutsättningarna för ett självständigt liv genom att produktifiera barndomen, är det inte rätt utveckling. Barn är mer sårbara än vuxna och därför behövs denna typ av särskilda anvisningar.”De internationella riktlinjer som nu utarbetas är de första i sitt slag. Syftet är att hjälpa stater, kommuner, företag och andra aktörer som använder och utvecklar artificiell intelligens, att beakta barnens behov och rättigheter. Under beredningen av anvisningarna har också barn och ungdomar fått komma till tals.Finländare testar anvisningarnaFinland är en naturlig samarbetspartner för Unicef tack vare sitt kunnande och sin erfarenhet. Finland hör till de första länderna som har publicerat en nationell strategi för artificiell intelligens och har också tidigare stött Unicefs innovationsprogram och innovationsfond.I utvecklingen och testningen av anvisningarna om artificiell intelligens deltar flera finländska användare. Deras erfarenheter hjälper att finslipa anvisningarna.”Olika typer av aktörer och verksamhetsmiljöer runt om i världen har valts ut för testningen. Till exempel Helsingfors universitetssjukhus hade redan fungerande virtuella program som lämpar sig väl för pilotförsök med dessa anvisningar”, berättar Sareva.Finländska innovationer som deltar i testningen är dialogroboten Milli som svarar på frågor om barns psykiska hälsa och kan hjälpa en ung person att bedöma hur allvarliga symtomen är och att få hjälp, och mobilappen Chilla som erbjuder övningar, tips och kamratstöd mot stress och spänning. I testningen deltar också programmet Nuora, som utvecklats av Södra Karelens social- och hälsovårdsdistrikt Eksote och Fujitsu Finland för att föregripa och bekämpa risken för utslagning bland unga och en mobilapp som utvecklats av startupföretaget Someturva för barn, unga och vuxna som utsatts för trakasserier i sociala medier.Anvisningarna testas förutom i Finland också i Sverige, Storbritannien, Japan, Malta, Chile, Förenta staterna, Rwanda, Nigeria och Sierra Leone. Utifrån användarnas erfarenheter färdigställs anvisningarna och offentliggörs vid en internationell konferens i Helsingfors i slutet av 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har inlett remissförfarandet för sin fjärde rapport om genomförandet av ett undertecknat protokoll om registret över utsläpp och överföringar av föroreningar (PRTR). Protokollet hänför sig till Århuskonventionen. Syftet med protokollet är att underlätta medborgarnas tillgång till information genom att i varje konventionsstat införa ett enhetligt, integrerat och landsomfattande register över utsläpp och överföringar av föroreningar.Via registret kan medborgarna delta i beslutsfattandet gällande miljöskydd och bidra till att minska eller förhindra uppkomsten av utsläpp.I rapporten behandlas bland annat de lagstiftningsåtgärder, tekniska åtgärder och tillvägagångssätt man tillämpat för att trygga protokollets mål i Finland.Finland rapporterar om genomförandet av PRTR-protokollet vart fjärde år. Rapporterna publiceras på protokollets webbplats och sekretariatet sammanfattar alla parters rapporter inför protokollets fjärde partsmöte, som hålls i oktober 2021.Skriftliga kommentarer om rapporten kan skickas till adressen [email protected] senast den 2 december 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi