Home Finland Page 314

Finland

Auto Added by WPeMatico

EU:s konkurrenskraftsråd diskuterar medlemsländernas investeringar i forskning och utveckling

NordenBladet — De ministrar som ansvarar för EU:s konkurrenskraft behandlar vid ett möte om forsknings- och innovationsverksamhet 27.11.2020 framtiden för det europeiska forskningsområdet (ERA). Finland representeras av näringsminister Mika Lintilä vid det inofficiella videomötet mellan konkurrenskraftsministrarna (forskning, innovation).Vid det inofficiella videomötet i konkurrenskraftsrådet diskuterar ministrarna medlemsländernas forsknings- och utvecklingsverksamhet samt innovationsmålen. Som grund för diskussionen ligger Europeiska kommissionens förslag om framtiden för det europeiska forskningsområdet (ERA).– Det europeiska forskningsområdet bör utvecklas så att det stärker hållbar tillväxt, sysselsättning och samhällelig utveckling. Vi har satt upp ett nationellt mål på 4 % för FoU-utgifternas andel av bruttonationalprodukten. Målet kan uppnås endast genom samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn, säger minister Lintilä.Strävan att utveckla forsknings- och utvecklingsarbetet på EU-nivåHösten 2020 publicerade Europeiska kommissionen ett meddelande med titeln ”En ny era för det europeiska forskningsområdet”. Det europeiska forskningsområdet (ERA) är ett initiativ som startades år 2000 och som syftar till att sammanföra forskningen inom EU.Ett av målen för forskningsområdet i kommissionens senaste meddelande är att EU:s utgifter för forskning och utveckling ska uppgå till 3 % av medlemsländernas bruttonationalprodukt. Våren 2020 publicerade Finland en nationell färdplan för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. I färdplanen uppställs som mål att utgifterna för forskning och utveckling ska höjas till 4 % av Finlands bruttonationalprodukt före 2030.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Regionförvaltningsverkets enkät: Skillnader i ordnandet av skolmåltider inom distansundervisningen

NordenBladet — Regionförvaltningsverket och undervisnings- och kulturministeriet har i samband med coronaepidemin utrett situationen inom småbarnspedagogiken under vecka 44 och situationen inom den grundläggande utbildningen under vecka 46. Enkäten riktades till anordnare av småbarnspedagogik och utbildning.Färre personer än tidigare inom småbarnspedagogiken bedömde att frånvaron var större än normalt (t.ex. jämfört med hösten 2019). Då sammanlagt 50 procent av respondenterna under vecka 38 bedömde att frånvaron var större än normalt gjorde endast 32,1 procent av respondenterna en motsvarande bedömning under vecka 44. Längden på frånvaron bedömdes dock fortfarande vara längre än normalt.Man har varit tvungen att stänga väldigt få daghemsenheter (3,4 procent av alla respondenter). När det gäller små daghem har man varit tvungen att stänga daghemmet när hela personalen har exponerats. Då har de icke-exponerade barnen flyttats till andra enheter.Varierande sätt att ordna skolmåltider inom den grundläggande utbildningenTisdagen den 10 november deltog sammanlagt 6 701 elever i den grundläggande utbildningen i distansundervisning. Antalet hade ökat från vecka 44. Elever i distansundervisning fanns i alla RFV-områden och i alla landskap. Antalet elever i distansundervisning var klart störst i Nyland och Österbotten, precis som under vecka 44.I enkäten utreddes också ordnandet av skolmåltider för elever i distansundervisning. 46 procent av respondenterna hade förberett sig på att erbjuda 5 kalla måltider i veckan som skolmat. Var femte utbildningsanordnare meddelade att skolmaten som erbjuds distanselever är en annan form än en kall eller varm måltid som serveras fem gånger i veckan. Av svaren framgår att man i enskilda kommuner har beslutat att ordna skolmåltider på annat sätt än vad som förutsätts i lagstiftningen. Skolmåltider har ordnats bland annat genom att dela ut matpenning, matbiljetter, presentkort, betalningsförbindelser och köpservicesedlar till butiker samt genom att dela ut matförnödenhetskassor som inte är lösningar enligt 20 a § i lagen om grundläggande utbildning (521/2020) eller förarbetena till lagen.En tiondel av högstadierna hade inte förberett sig på anskaffning av munskyddVar tredje utbildningsanordnare (30,7%) som svarade på enkäten hade skaffat munskydd för elever i högstadieåldern. Var tionde respondent meddelade att man inte är beredd att skaffa munskydd för högstadieelever.I spridningsfasen av coronaepidemin gäller munskyddsrekommendationen även högstadier. Som en del av kommunernas statsandelsförhöjning stöds kostnaderna för högstadieelever och studerande på andra stadiet._ _ _Enkäten om ordnande av småbarnspedagogik besvarades av 223 kommuner (svarsprocent 75,8) och 245 privata serviceproducenter inom småbarnspedagogiken som producerar daghems- och förskoleundervisning.I fråga om den grundläggande utbildningen besvarades enkäten av 224 kommuner (svarsprocent 76,2) och 43 privata anordnare av grundläggande utbildning.   Under våren och hösten 2020 har enkäter genomförts bland anordnare av undervisning och småbarnspedagogik. Datainsamlingen fortsätter med regelbundna enkäter under resten av året. De senaste enkätrapporterna uppdateras på webbplatsen avi.fi Ytterligare uppgifter
Regionförvaltningsverken:
Mari Kyllönen, överinspektör inom undervisningsväsendet, tfn 0295 018 664Anu Liljeström, överinspektör, tfn 0295 016 224[email protected] Undervisnings- och kulturministeriet:Mika Puukko, undervisningsråd, tfn 0295 330 032, [email protected]Heli Nederström, undervisningsråd, tfn 0295 330 122, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

Studie: Familjeförmånerna och familjetjänsterna stöder inte alltid barns växelvisa boende

NordenBladet — I Finland är det relativt vanligt att barn bor växelvis hos föräldrar som inte bor ihop. Detta gäller nästan 30 procent av dessa barn. De förmåner och tjänster som familjerna erbjuds stöder emellertid inte alltid växelvist boende. Detta framgår av slutrapporten över ett studieprojekt om barns växelvisa boende och sociala trygghet.Projektet utredde dels hur vanligt det är i Finland att barn bor växelvis hos föräldrarna, dels relaterade bakgrundsfaktorer. Därtill kartlade projektet internationell praxis för hur växelvist boende beaktas i den sociala tryggheten i olika länder. En enkät skickades ut till separerade familjer i Finland och på den svarade nästan 3 500 föräldrar. Enkäten är den första studien i Finland som ger heltäckande information om hur vanligt det är med växelvist boende i olika befolkningsgrupper.Enligt resultaten har växelvist boende ett starkt samband med föräldrarnas socioekonomiska ställning: det är vanligare, ju bättre inkomster föräldrarna har. I låginkomstfamiljer kan ett hinder för växelvist boende vara t.ex. att föräldrarna inte har möjlighet att bo nära varandra eller skaffa sig en tillräckligt stor bostad.Växelvist boende är vanligast bland barn i åldern 3–12 år, men också en del 1–2-åringar och tonåringar bor växelvis. Att barnen bor i två hem medför ofta praktiska problem och extra kostnader för familjerna. Avståndet mellan hemmen och dagvården eller skolan belastar familjerna såväl tidsmässigt som ekonomiskt. Eftersom barn i dag kan ha endast en officiell adress, kan det vara svårt att få social- och hälsovårdstjänster för barnet när föräldern inte bor i samma kommun som barnet, och informationen om barnets ärenden inte alltid når båda hemmen.”Föräldrarnas erfarenheter av utmaningar i vardagen och problem de mött inom de olika tjänsterna hjälper oss att i framtiden beakta även hur man kan stödja växelvist boende när det är förenligt med barnets bästa”, säger Anneli Miettinen, projektledare och forskare på FPA:s forskningsenhet.I utredningen lade man märke till att det i dagens läge förekommer ett flertal problem i sammanjämkningen av växelvist boende, social trygghet och tjänster i Finland. Enligt forskarna bör i synnerhet bostadsbidragssystemet utvecklas så att det beaktar att ett barn rent praktiskt hör till två hushåll. Rapporten konstaterar dessutom att möjligheten att dela på barnbidraget och att ordna skolskjuts även från barnets andra hem bör utredas.I projektet ingick även en internationell jämförelse av hur växelvist boende beaktas i bostadsbidrag, utkomststöd, barnbidrag och underhållsstöd i olika länder samt hur underhållsbidraget bestäms.”Sättet hur växelvist boende beaktas i de sociala förmånerna varierar i olika länder. I vissa förmåner och anvisningar har det kunnat beaktas. Mest övergripande har det gjorts i Sverige där sammanjämkningen av växelvist boende och social trygghet har utvecklats allt sedan 2000-talet”, konstaterar akademiforskare Mia Hakovirta från Åbo universitet.Studieprojektet genomfördes som ett samarbete mellan FPA:s forskningsenhet, Åbo universitet och Tammerfors universitet.Publikationen ingår i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019.Närmare information:Anneli Miettinen, FPA, tfn 050 559 9984, [email protected] och Mia Hakovirta, Åbo universitet, tfn 040 7511168, [email protected]
Styrgruppens ordförande: Regeringssekreterare Annika Juurikko, SHM, tfn 295 163 242, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

Arbetsgrupp bereder en redogörelse om jämställdhetspolitiken

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har i dag tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att stödja beredningen av statsrådets redogörelse om jämställdhetspolitiken. I arbetsgruppen deltar tjänstemän från ministerierna och andra sakkunniga.I redogörelsen ställer man upp nationella jämställdhetsmål som sträcker sig över valperioden.  Syftet är att ytterligare stärka jämställdhetspolitikens planmässighet. Avsikten är att redogörelsen ska överlämnas till riksdagen före utgången av 2021. Arbetsgruppen har även till uppgift att utarbeta en plan för ett uppföljningssystem som ska kunna användas inom statens alla förvaltningsområden.   ”Redogörelsen är viktig för att kunna utveckla jämställdhetspolitiken och fastställa långsiktiga mål för den. Den öppnar också för bredare diskussioner om hur vi vill att vårt jämställda Finland ska se ut i framtiden. Här är de kunskaper och synpunkter som fältet har mycket värdefulla. Som stöd för beredningen kommer vi att ordna omfattande samråd med frivilligorganisationer och intressegrupper”, konstaterar Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet. Beredningen av redogörelsen samordnas av social- och hälsovårdsministeriet.  Arbetsgruppen arbetar fram till utgången av 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Finansiering erbjuds för hantering och behandling av dagvatten för att minska på utsläpp

NordenBladet — Finansiering för effektiveringsprogrammet för vattenskydd för att förbättra kvaliteten av dagvatten och avlägsna skadliga ämnen kan sökas 25.11.2020–29.1.2021 från närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Savolax. Den totala finansieringen som erbjuds är cirka 2 miljoner euro. Ansökan om understöd är riksomfattande och understöd kan ansökas av kommuner, samkommuner och bolagen de äger samt andra kommunägda aktörer, föreningar, företag och andra sammanslutningar med undantag av statliga ämbetsverk och inrättningar.Regn- och smältvatten, dvs. dagvatten, samlas på byggda ytor. Dagvattnen transporterar skadliga ämnen i vattendragen. Bättre hantering av dagvatten förbättrar vattnens status och hjälper stadsområden att anpassa sig till både översvämningar och torka.Dagvattenlösningar ökar trivsamheten på tätorter och naturens mångfaldNärvatten i städer och tätorter, såsom sjöar och dammar, är viktiga rekreationsområden. Minskning av skadliga ämnen från dagvattnen och lyckade dagvattenlösningar ökar trivsamheten på tätorts- och stadsområden samt naturens mångfald.I projektansökan söker man kostnadseffektivare sätt att begränsa eller förebygga utsläpp av skadliga ämnen, antingen genom behandling eller förebyggande. Ansökningar önskas särskilt inom följande områden:Funktionaliteten och processerna av dagvattnens behandlingsstrukturerLösningar för hantering och behandling av dagvatten på byggplatserTekniker och strukturlösningar för hantering och behandling av dagvatten som är nya eller avsedda för specialobjekt, av vilka det i Finland ännu finns en begränsad mängd eller inga forskningsdata.Decentraliserade helheter/system som består av kombinationer av mer omfattande hanterings- och behandlingsmetoder (strukturella och icke-strukturella) på avrinningsområdesnivå.Förbättring av kunskapen om nya behandlingstekniker och nya beläggningslösningar vid planläggning och stadsplanering, samt effekten av nya beläggningsområden på dagvattnens kvalitet.Risker och riskhantering för dagvatten på industriområden vad gäller skadliga ämnen vid olyckor och störningar.Utveckling av dagvattenuppföljningen genom ny teknik, bl.a. automatiserade mätare av dagvattenkvalitet samt utvecklingsarbete och testning av mätgivare.Kommunikationsprojekt, med vilka man ökar målgruppernas medvetenhet om de skadliga ämnena i dagvattnen och påverkar beteende för att minska på utsläpp.Andelen dagvattenbelastning av den totala belastningen och dess effekt på vattenkvaliteten av städernas närvatten.Hantering av stadsvatten och minskning av skadliga ämnen är en del av vattenskyddets effektiveringsprogram. Minskningen av skadliga ämnen omfattar tre prioriteringsområden: kommunala avloppsvatten i avloppsnätet, dagvatten och blandavlopp.Med hjälp av det femåriga (2019–2023) programmet för effektiverat vattenskydd minskar man utsläppet av jord- och skogsbrukets näringsämnen i vattnen, restaurerar vattendrag samt förstärker experternas och aktörernas nätverk, minskar förekomsten av skadliga ämnen i stadsvatten, sanerar vrak som utgör ett hot för miljön i Östersjön och finansierar forskning och utvecklingsarbete.NTM-central: Ansökningsannons (ntm-central)Programmet för effektiverat vattenskydd (ym.fi/sv)

Källa: Valtioneuvosto.fi

Inrikesministeriet utreder migrationsförvaltningens resurser och genomslagskraft

NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett projekt med uppgift att skapa klarhet i bilden av invandringen till Finland och dess konsekvenser för migrationsförvaltningen, i synnerhet för Migrationsverket. Avsikten är att se till att migrationsförvaltningen svarar mot samhällets behov.Med hjälp av projektet vill man få en bättre uppfattning än för närvarande om vilka förändringar i omvärlden Migrationsverket i framtiden måste kunna svara på och hurdan personal- och anslagsnivå som behövs för detta. I detta syfte granskas å ena sidan de globala migrationstrenderna och å andra sidan Finlands behov och förväntningar i fråga om migration.Under de senaste åren har mängden av invandring till Finland varierat mycket. Dessutom har bland annat de nya uppgifterna och digitaliseringsutvecklingen påverkat Migrationsverkets verksamhet. Nu utreder de ministerier som på olika sätt behandlar migrationsfrågor tillsammans med Migrationsverket hur arbetsmängden vid verket har utvecklats i förhållande till resurserna.– Många förändringar under de senaste åren har försvårat fastställandet av rätt resursnivå vid Migrationsverket. Variationerna i resursnivån har i sin tur försvårat en systematisk och hållbar utveckling av ämbetsverkets verksamhet, berättar chefen för inrikesministeriets migrationsavdelning, överdirektör Minna Hulkkonen.Syftet med projektet är att som stöd för planeringen och ledningen skapa etablerade verksamhetssätt som producerar så tillförlitlig prognostiseringsinformation som möjligt om invandringen och de samhälleliga behov som den medför. Dessutom utreds migrationsförvaltningens produktivitet och genomslagskraft, det vill säga hurdana samhälleliga verkningar man får i utbyte för de pengar som investeras i migrationsförvaltningen.– Migrationen är en bestående del av ett livskraftigt samhälle. När befolkningen åldras har invandringen en viktig roll när det gäller att förbättra försörjningskvoten och öka befolkningen i arbetsför ålder. Migrationsförvaltningen måste kunna svara på dessa behov genom smidiga tjänster, konstaterar Hulkkonen.Projektet genomförs under ledning av inrikesministeriets migrationsavdelning. Till projektarbetsgruppen kallas företrädare för arbets- och näringsministeriet, utrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, finansministeriet och Migrationsverket. För att säkerställa en bred sakkunskap hörs i projektet också olika berörda grupper, såsom forskare och företrädare för näringslivet.Projektets mandatperiod går ut den 31 december 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Flaggning på halv stång med anledning av begravningen av Mannerheimkorsets riddare Tuomas Gerdt 28.11

NordenBladet — Inrikesministeriet har genom beslut av inrikesminister Maria Ohisalo bestämt att statsrådet ska flagga på halv stång med anledning av begravningen av Mannerheimkorsets riddare Tuomas Gerdt och till minnet av alla Mannerheimkorsets riddare lördagen den 28 november 2020.Samtidigt önskar inrikesministeriet allmän flaggning på halv stång i hela landet. Flaggningen börjar klockan 8 och slutar klockan 16.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Att motverka desinformation stöder de mänskliga rättigheterna

NordenBladet — Felaktig och skadlig information sprids idag ofta avsiktligt, i synnerhet på nätet. Det finns flera motiv bakom spridningen av desinformation: att undergräva förtroendet för demokratiska institutioner, skapa oenighet mellan olika befolkningsgrupper, skuldbelägga och diskriminera minoriteter, tysta ner forskare och journalister, vinna val eller att få personlig eller ekonomisk nytta. Listan är beklagansvärt lång och den blir allt längre.Den mellanstatliga organisationen Freedom Online Coalition arbetar för ett öppet och tryggt internet, och har nyligen publicerat ett ställningstagande om spridning av desinformation, som utarbetats under Finlands och Storbritanniens ledning. “Organisationens mål är att bekämpa sådan användning av desinformation som försvagar de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten”, säger utrikesministeriets människorättsambassadör Rauno Merisaari, som ansvarat för beredningen av ställningstagandet.Enligt ställningstagandet bör regeringar inte bara avstå från att göra sig skyldiga till spridning av desinformation, utan de bör också respektera de mänskliga rättigheterna i sina åtgärder mot desinformation. Företag som arbetar på nätet och i sociala medier har ett speciellt ansvar. Att radera innehåll på nätet är inte en enkel lösning med tanke på yttrandefriheten. Felaktig information är inte brottslig i sig, men kan orsaka stor skada. De bästa resultaten uppnås genom samarbete mellan regeringar, företag, organisationer och forskare.“Arbetet mot desinformation och för ökad cybersäkerhet kommer att synas under Freedom Online Coalitions evenemang nästa år, då Finland innehar ordförandeskap”, säger Janette Sorsimo, som ansvarar för förberedelserna inför ordförandeskapet. Finland har kompetens då det gäller att identifiera gränsöverskridande desinformation och hög medieläskunnighet. Freedom Online Coalition är en internationell människorättsorganisation som består av 32 länder. Den främjar ett fritt, öppet och tryggt internet. Organisationen skapar internationella anvisningar, påverkar på internationella forum och arbetar för att göra människorättsmål som hänför sig till internet synliga. Finland är ordförande i Freedom Online Coalition 2021. Vi kommer särskilt att framhålla frågor som rör jämlikhet och utveckling, effekterna av artificiell intelligens samt problem som gäller auktoritära regimer.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

De som har en törst för kunskap får tillgång till lärresurser i tjänsten Finna.fi

NordenBladet — Söktjänsten Finna.fi som sammanställer vetenskapligt och kulturellt material i Finland erbjuder nu nya möjligheter för lärande. Lärresurserna kan användas fritt och utan avgift.Öppna lärresurser har nu lagts till bland Finna.fi:s miljontals skatter. Med hjälp av lärresurserna kan vem som helst utveckla sina kunskaper i till exempel artificiell intelligens, utveckling av arbetsliv eller förbättra sina språkkunskaper. Lärresurserna kan användas fritt. De kan utnyttjas för att utveckla det egna kunnandet, i utbildning eller i lärararbete. En stor del av resurserna kan anpassas för egna behov.– Då man utvecklar sina kunskaper är det särskilt viktigt med tillgång till pedagogiskt framtagen information oberoende av tid och plats. Öppna lärresurser gynnar alla som har en törst för kunskap och behov för kontinuerligt lärande, berättar Tomi Kytölä, specialsakkunnig vid undervisnings- och kulturministeriet.Lärresurser utarbetas av enskilda lärare samt genom projekt som finansieras med offentliga medel. Till Finna insamlas resurser från Biblioteket för öppna lärresurser som är en tjänst för att dela och spara dessa resurser.Enkel sökning Du kan söka lärresurser i Finna på två sätt. Du kan bläddra i resurserna på en separat flik, där du har tillgång till mångsidiga sökfilter. Sökningen kan riktas till alla utbildningsstadier och läroämnen, examina eller vetenskapsgrenar.Du kan också hitta lärresurser genom en sökning på framsidan genom vilken du samtidigt kan se hela utbudet i Finna.fi.Finna är en allt mer omfattande tjänst för lärandeSom söktjänst innehåller Finna gott om resurser för lärande och undervisning.Via tjänsten kan du läsa lärdomsprov från högskolor och vetenskapliga artiklar som är tillgängliga på internet. Med hjälp av sökningen kan du också hitta en hel del historiska resurser; videor, fotografier och kartor som kan användas fritt. De som är intresserade av litteratur kan på en gång kontrollera böckernas tillgänglighet i olika bibliotek.Finna Klassrum, som lärare kunnat använda redan tidigare, är en tjänst som är avsedd för grundskolor och gymnasier. Materialpaketen i Klassrum grundar sig på utbudet i museer och arkiv och pedagogiska uppgifter som lärare utarbetat.Genom att använda gränssnitten i Finna kan lärresurser och annat material även införas i olika tjänster för lärande, till exempel på lärplattformar.Testa på den nya sökningen av lärresurserFinna Klassrum 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Statsunderstöd för riksomfattande organisationer för fredsarbete

NordenBladet — Justitieministeriet utlyser statsunderstöd för verksamheten vid riksomfattande organisationer för fredsarbete för år 2021.Understödet är avsett för riksomfattande medborgarorganisationer vars uppgift är fredsfrämjande verksamhet i Finland. Syftet med understödet är att genom fredsarbete stödja tillgodoseendet av de mänskliga rättigheterna och att stödja demokrati och ett socialt hållbart samhälle samt hållbar utveckling.Mera information om understöd och dess kriterier samt om blanketterna Ansökningstiden går ut onsdagen den 13 januari 2021 kl. 16.15.

Källa: Valtioneuvosto.fi