NordenBladet — Tjänsten som chef för Skyddspolisen söktes inom den utsatta tiden av 11 personer. Avsikten är att tillsätta tjänsten från och med den 1 mars 2021 för en tidsperiod på högst fem år. Chefen för Skyddspolisen utnämns av statsrådets allmänna sammanträde.Följande personer söker tjänsten:Bror DahlstenPetri Knape, juris kandidatTero Kurenmaa, juris doktorTiina Kärkkäinen, politices magisterPiotr Lehtonen, Master of Business AdministrationNiina Mitikka, magister i samhällsvetenskaperAntti Pelttari, juris kandidatPertti Rauhio, juris licentiatTre personer ville inte ha sitt namn offentliggjort.Chefen för skyddspolisen leder verksamheten och ansvarar för att ämbetsverkets uppgifter sköts resultatrikt, ändamålsenligt och effektivt. Dessutom svarar chefen bland annat för de allmänna verksamhetsförutsättningarna för ämbetsverket, avtalar med inrikesministeriet om resultatmål och anslag, fastslår verksamhetsstrategin och verksamhetens insatsområden samt ansvarar för funktionellt viktiga utvecklingsprojekt, de internationella kontakterna och samarbetet med intressentgrupper.Skyddspolisen har till uppgift att i enlighet med inrikesministeriets styrning inhämta information för att skydda den nationella säkerheten samt upptäcka, förhindra och avslöja sådan verksamhet, sådana förehavanden och sådana brott som kan hota stats- och samhällsordningen eller rikets inre eller yttre säkerhet. Skyddspolisen ska även upprätthålla och utveckla en allmän beredskap för att upptäcka och förhindra verksamhet som hotar samhällets säkerhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ordnandet av studerandehälsovårdstjänsterna ändras från och med den 1 januari 2021 när lagen om studerandehälsovård för högskolestuderande träder i kraft. Social- och hälsovårdsministeriet har i kommuninfo sammanställt de viktigaste ändringarna och de saker som ska beaktas.I och med den nya lagen förenhetligas studerandehälsovårdstjänsterna för yrkeshögskole- och universitetsstuderande i hela landet. Folkpensionsanstalten (FPA) ordnar studerandehälsovården för högskolestuderande och Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) producerar tjänsterna i hela landet. Tjänsterna inom studerandehälsovården för studerande på andra stadiet (gymnasier och yrkesutbildning) ordnas och produceras fortfarande av kommunen på den ort där läroanstalten finns. Tjänsterna ska bilda en helhet som främjar den studerandes hälsa, välbefinnande och studieförmåga.Social- och hälsovårdsministeriet publicerade våren 2020 en guide om studerandehälsovården, som styr innehållet både i SHVS:s studerandehälsovård och i kommunernas studerandehälsovård.Tillgången och tillgängligheten till tjänster av tillräcklig kvalitet inom studerandehälsovården för högskolestuderande och studerande på andra stadiet ska i fortsättningen utvärderas och främjas av delegationen för studerandehälsovård. Det är meningen att delegationen ska tillsättas nästa år.Studerandehälsovårdstjänsterna är lagstadgade hälso- och sjukvårdstjänster för studerande. Också under coronavirusepidemin är det nödvändigt att se till att det finns tillräckligt med personal inom studerandehälsovården. Läs hela kommuninfo 14/2020: Studerandehälsovården från och med den 1 januari 2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid föredragningen fredagen den 27 november förordnade republikens president en ny ambassadör till Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen och befullmäktigade den ambulerande ambassadören i regionen att tjänstgöra i Azerbajdzjan.Markku Keinänen
Foto: Petri KrookRepublikens president förordnade chefen för Finlands ambassad i London, utrikesrådet Markku Keinänen, till chef för Finlands ständiga representation vid Europeiska unionen i Bryssel från och med den 1 september 2021.Keinänen har varit chef för ambassaden i London sedan 2019. Innan dess var han understatssekreterare (externa ekonomiska relationerna) vid utrikesministeriet 2017–2019 och avdelningschef vid avdelningen för externa ekonomiska relationer 2013–2017. Keinänen var ambassadör i Madrid åren 2009–2013. Han har även tidigare tjänstgjort vid ambassaderna i London, Bryssel och Madrid.Han har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1989. Keinänen är juris kandidat och vicehäradshövding.Republikens president befullmäktigade även den Helsingforsbaserade ambulerande ambassadören, utrikesrådet Kirsti Narinen, att företräda Finland i Azerbajdzjan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president Sauli Niinistö har förlänat titeln akademiker inom vetenskap till professor emeritus Kari Alitalo och professor emerita Kaisa Häkkinen.Akademiprofessorn, forskningsdirektör Kari Alitalo (s. 1952) har lett Helsingfors universitets forskningsprogram för cancerbiologi och cancermedicin sedan 1999. Han har varit professor i medicinsk biokemi vid Åbo universitet 1986–1987, forskare vid Finlands Cancerinstitut 1987–1988 och i cancerbiologi vid Helsingfors universitet 1989–1993. Alitalo utnämndes till permanent akademiprofessor 1993 och arbetade vid Akademin utan avbrott fram till maj 2020.Alitalos centrala forskningsobjekt är mekanismerna för uppkomsten av cancer och särskilt lymfkärlens betydelse för spridningen av cancertumörer samt identifiering av nya exaktare behandlingsstrategier för att förhindra tillväxt och spridning av cancer. Han har bland annat hittat flera nya tillväxtfaktorer och receptorer som reglerar blod- och lymfkärlens utveckling. Ett exempel på hans viktigaste forskningsrön på senaste tid är upptäckten av hjärnans lymfatiska system.Professor emerita Kaisa Häkkinen (f. 1950) har varit tf. professor och professor i finska språket och litteraturen 1993–1999 samt professor i finska språket vid Åbo universitet 1999 –2015. Häkkinen har dessutom varit dekanus för humanistiska fakulteten vid Åbo universitet 2004–2009.Häkkinens forskning har framför allt fokuserat på finska språkets historia och utveckling, fonologi och morfologi, historia och etymologi samt denna forsknings lärdomshistoria. Hon är i synnerhet känd för sin forskning inom etymologi. Under 2000-talet har hon framför allt ägnat sig åt äldre finskt skriftspråk och Agricolas finska.Akademikerna är ytterst meriterade vetenskapsidkarePå framställning av Finlands Akademi kan republikens president bevilja hederstiteln akademiker inom vetenskap till ytterst meriterade inhemska eller utländska vetenskapsidkare.För närvarande finns det 14 inhemska innehavare av titeln, som samtidigt kan innehas av högst 16 inhemska vetenskapsidkare. Senast hederstiteln beviljades var 2017.Akademiker inom vetenskap på Finlands Akademis webbplats

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet flaggar på halv stång till minnet av alla Mannerheimkorsets riddare lördagen den 28 november.Flaggningen börjar klockan 8.00 och slutar klockan 16.00.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den klimatpolitiska planen på medellång sikt uppdateras så att den motsvarar regeringens mål om ett klimatneutralt Finland före 2035. Ett utkast till planen färdigställs sommaren 2021 och överlämnas till riksdagen i form av en redogörelse hösten 2021.Syftet med den klimatpolitiska planen på medellång sikt, som sträcker sig fram till 2035, är att gestalta hur Finland kan uppnå regeringsprogrammets mål om klimatneutralitet inom den sektor som inte omfattas av utsläppshandeln.Planen innehåller åtgärder för att minska utsläppen inom den så kallade ansvarsfördelningssektorn, som omfattar utsläpp från trafiken, separat uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner och avfallshantering, en del av utsläppen från jordbruket samt fluorerade växthusgaser (F-gaser). I planen behandlas dessutom den roll som konsumtion, offentlig upphandling, cirkulär ekonomi och kommunernas klimatarbete har när det gäller att uppnå utsläppsminskningarna.I planen beskrivs utsläppsutvecklingen i ett historiskt perspektiv, och därefter bedöms utsläppsutvecklingen med de nuvarande politiska åtgärderna i förhållande till målen. Det dras också upp riktlinjer för nya politiska åtgärder och deras effektivitet bedöms.”Den klimatpolitiska planen på medellång sikt banar väg för ett klimatneutralt Finland 2035. Den kommer att sammanställa de metoder som ska användas för att uppnå klimatmålen. Arbetet utförs i brett samarbete med olika grupper. Hur alla klimatåtgärder framskrider och om de är tillräckliga för att uppnå målet om klimatneutralitet behandlas årligen i klimatårsberättelsen”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social välfärd är en viktig men oidentifierad resurs i vardagen för invånare i olika åldrar. För att utveckla den sociala välfärden behövs ett tillräckligt kunskapsunderlag, öppna kontaktytor, sakkunskap och färdighet till ett övergripande ledarskap i kommunerna och regionerna. Detta framgår av en färsk undersökning som utförts av Arbetshälsoinstitutet, Egentliga Finlands kompetenscentrum för de sociala området, Åbo stad, Helsingfors universitet och Kommunförbundet.Betoning på hälsa i kommunernas välfärdsberättelser I undersökningen  konstaterades att kommunerna i sina välfärdsberättelser ofta prioriterar hälsorelaterade frågor i förhållande till upplevd välfärd och social välfärd.Kommunerna och landskapen saknar högklassiga och moderna indikatorer för social välfärd. Det återspeglar sig även i den sociala rapporteringen där man inom ett pilotprojekt konstaterade att de fenomen som observeras i socialarbetet inte registreras och att man inte i någon större utsträckning utför konstruktivt arbete i enlighet med socialvårdslagen.I undersökningen noterades att huvudbetoningen i kommunernas välfärdsberättelser ligger på barn och unga samt att landskapen förutom dessa fokuserar på äldre. Beaktansvärt är att välfärden bland befolkningen i arbetsför ålder följs upp i ytterst liten skala i berättelserna.För att främja social välfärd behövs en gemensam förståelse av dess orsaker och följder. Undersökningen visar att ett holistiskt synsätt på social välfärd och människans välmående flyttar fokus från enbart hälsovård och socialservice till de övriga tjänster som kommunen kan erbjuda.Alla kommuner bör ha tillräckliga resurser för att främja välfärden och hälsan, tydliga strukturer och indikatorer för välfärdsplanen som har kopplats till kommunstrategin samt de årliga åtgärdsplanerna och budgeterna.Social välfärd har inte samband med materiell välfärdDen sociala välfärden påverkas av människornas sociala relationer, känslor av gemenskap och delaktighet samt av erfarenheterna och uppfattningarna om det omgivande samhället i allmänhet.Enligt undersökningen förklaras social välfärd inte regionalt av materiell eller upplevd välfärd eller upplevd hälsa: social välfärd förekommer i stor utsträckning i sådana områden där den materiella välfärden är mindre.På motsvarande sätt upplevs ensamhet även i områden där invånarna har höga inkomster. Den upplevda hälsan, den materiella välfärden, den sociala välfärden och levnadsvanorna fördelas överlag inte över regionerna på det sätt man skulle kunna anta utifrån den socioekonomiska fördelningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår en ny temporär ändring av konkurslagen. Syftet är att presumtionen om insolvens som grundar sig på betalningsförsummelser ska ändras till gäldenärens fördel från och med februari. Tanken är att det här ska hjälpa företag att klara sig genom krisen som coronaviruset orsakar.Enligt propositionen ska underlåtenhet att iaktta en betalningsuppmaning med hot om konkurs utgöra presumtion om insolvens först om gäldenären inte inom 30 dagar från borgenärens betalningsuppmaning har betalat borgenärens klara och förfallna fordran. Betalningstiden är vanligtvis en vecka.– Vi måste göra allt för att rädda livskraftiga företag som har fått betalningssvårigheter på grund av coronavirusepidemin. Genom den temporära ändringen får företagen mer tid att ordna sina betalningar, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Den temporära konkurslagen som trädde i kraft förra våren begränsade borgenärernas rätt att ansöka företag i konkurs på grund av att de inte iakttagit en betalningsuppmaning med hot om konkurs. När den temporära konkurslagen som varit i kraft sedan våren upphör gälla i slutet av januari förväntas antalet konkursansökningar öka kraftigt. Syftet med propositionen är att garantera gäldenärerna en skälig betalningstid också under dessa omständigheter.Syftet är att lagen ska träda i kraft i början av februari och gälla till slutet av september.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fortum lämnade 13.8.2020 in ett MKB-program till arbets- och näringsministeriet. Programmet inledde en bedömning av miljökonsekvenserna av den eventuella förlängningen av driften av kraftverket i Lovisa och alternativt av de fortsatta alternativen för nedläggningen av slutförvaringsanläggningen för låg- och medelaktivt avfall. Arbets- och näringsministeriet gav kontaktmyndighetens utlåtande om programmet 26.11.2020.De huvudalternativ som granskas i Fortums MKB-program är att båda kraftverksenheterna fortsätter att drivas fram till ungefär år 2050 eller att kärnkraftverket tas ur drift efter att de nuvarande tillståndsperioderna (2027 och 2030) har löpt ut.ANM konstaterar i sitt utlåtande att det MKB-program som Fortum utarbetat omfattar de innehållskrav som anges i 3 § i MKB-förordningen och att det till sin omfattning och noggrannhet är en tillräcklig plan för bedömning av projektets miljökonsekvenser, förutsatt att de omständigheter som framförs i ministeriets utlåtande beaktas när projektet framskrider och i de senare skedena av MKB-förfarandet.I sitt utlåtande begär ANM preciseringar bl.a. i fråga om hanteringen av anläggningens åldrande, beaktandet av klimatförändringen och kylvattnen i bedömningen och beskrivningen av följderna av olyckor samt förebyggandet av dem och bedömningen av kärnavfallshanteringen.Ett remissförfarande för MKB-programmet ordnades 26.8–26.10.2020. En offentlig tillställning enligt MKB-lagen ordnades i Lovisa 3.9.2020. Till ministeriet sändes sammanlagt 39 utlåtanden och åsikter från det nationella samrådet.I utlåtandena anses bedömningsprogrammet i huvudsak vara täckande. Remissinstanserna framför dock vissa enskilda kommentarer som bör beaktas och bedömas vid MKB-förfarandet. Kommentarer kom in särskilt i anslutning till konsekvenserna för vattendragen av ett kärnkraftverk samt olycksmodelleringen. I utlåtandena och åsikterna framförs dessutom också andra frågor, anmärkningar och synpunkter som den projektansvarige bör fästa uppmärksamhet vid.Eftersom det vid en kärnkraftsolycka finns möjlighet till gränsöverskridande konsekvenser, ordnades också ett internationellt samråd om programmet i enlighet med Esbokonventionen. Kontaktmyndighet för det internationella samrådet var miljöministeriet.Vid samrådet enligt Esbokonventionen meddelade Sverige, Estland, Ryssland, Norge, Danmark, Litauen, Tyskland och Österrike att de deltar i projektets MKB-förfarande. Sammanlagt 20 EU-medborgares och EU-organisationers utlåtanden togs emot. Vid det internationella samrådet framhävdes riskerna för en allvarlig kärnolycka och följderna av den.Utlåtandena och åsikterna finns tillgängliga på arbets- och näringsministeriets webbplats.MKB-processen fortsätter med en miljökonsekvensbedömning och en MKB-beskrivning av dem. Enligt en preliminär bedömning ska Fortum lämna beskrivningen till ministeriet hösten 2021. Konsekvensbeskrivningen ska då vara framlagd i september och oktober. Kontaktmyndighetens motiverade slutsats ges då i december 2021. Därefter fogas MKB-beskrivningen till ansökan om tillstånd för fortsatt drift eller avveckling av anläggningen.Ytterligare upplysningar:
Jaakko Louvanto, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 8274
Liisa Heikinheimo, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7035
Linda Kumpula, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 0125

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har till riksdagen överlämnat regeringens proposition med förslag till lag om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer och till lagar som har samband med den. Den nya lagen ska i allt större utsträckning begränsa konsumenternas tillgång till vissa sprängämnesprekursorer.Lagen ska innehålla nationella bestämmelser om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer och genom den upphävs lagen om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer. De nationella bestämmelserna kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning.Den nya lagen motsvarar i stor utsträckning den gällande lagen, men den innehåller vissa preciseringar som EU-förordningen förutsätter. Konsumenterna ska till exempel inte längre kunna skaffa vissa klorater och perklorater i vissa koncentrationer, vilket är möjligt med stöd av den gällande förordningen från 2013. Också svavelsyra i en viss koncentration blir nu tillståndspliktig.I propositionen föreslås det också att tillståndssökandens bakgrund ska kontrolleras noggrannare än tidigare. Bestämmelser om detta ska fogas till lagen om lagring av straffregisteruppgifter och om utlämnande av sådana uppgifter mellan Finland och de övriga medlemsstaterna i Europeiska unionen samt till straffregisterlagen.Lagarna avses träda i kraft den 1 februari 2021, samtidigt som EU-förordningen börjar tillämpas.

Källa: Valtioneuvosto.fi