Ansökan till utbildningsprogrammen Kavaku och Halku har öppnats

NordenBladet — Är du intresserad av en karriär i utrikesministeriet? – Vi arrangerar åter igen utbildningsprogrammet för diplomater, det så kallade Kavaku-programmet samt Halku-programmet som siktar på en administrativ karriär. Ansökan till båda programmen, som inleds nästa höst, är nu öppen.I Kavaku-kursen ingår utbildning som förbereder för arbete vid utrikesministeriet och praktik vid utrikesministeriet och inom utrikesrepresentationen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Försvarsminister Kaikkonen diskuterar med Frankrikes försvarsminister

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen och Frankrikes försvarsminister Florence Parly ska diskutera bilateralt måndagen den 7 december 2020. Diskussionerna förs virtuellt.
På agendan står utvecklingen av den säkerhetspolitiska omgivningen i Europa, EU:s försvarssamarbete, militär krishantering samt det bilaterala försvarssamarbetet mellan Finland och Frankrike.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Ett fritt, öppet och tryggt internet för alla?

NordenBladet — Välkommen att följa ett webbinarium på den internationella dagen för mänskliga rättigheter den 10 december kl. 14:00 – 15:30. Under webbinariet diskuteras lika tillgång till internet och Freedom Online Coalition-organisationens prioriteringar under Finlands ordförandeskap 2021.Webbinariet inleds av utrikesministeriets statssekreterare Matti Anttonen. I diskussionen deltar Kristina Stenman, diskrimineringsombudsman, Rauno Merisaari, ambassadör för mänskliga rättigheter och demokrati vid utrikesministeriet, Annika Launiala, direktör för påverkansarbete i Fingo och Laura Okkonen, Business and Human Rights Expert, FOC:s expertnätverk. Moderatorn är Juuso Moisander från utrikesministeriet.Webbinariet ordnas på finska i samarbete med Finnish Internet Forum (FIF) och kan följas upp på FIF webbsidan (länken fungerar först på sändningsdagen).

Källa: Valtioneuvosto.fi

Preliminär överenskommelse om EU-budgeten

NordenBladet — EU-rådet och parlamentet nådde fredagen den 4 december en preliminär överenskommelse om unionens budget för 2021. Budgeten fokuserar på lindringen av effekterna av koronapandemin, hållbar återhämtning samt grön och digital övergång.Rådet och parlamentet enades om EU-budgeten för 2021 enligt följande:Anslagen för åtagandebemyndiganden uppgår sammanlagt till ca 164,2 miljarder euro. EU förbinder sig till dessa anslag nästa år, men en del av dem betalas först senare.Anslagen för betalningsbemyndiganden uppgår sammanlagt till ca 166,1 miljarder euro. Dessa anslag betalar EU nästa år.Budgeten för 2021 är den första i EU:s nästa fleråriga budgetram. Rådet och parlamentet bekräftar inte överenskommelsen formellt eftersom budgetramen för 2021–2027 inte har antagits ännu. Kommissionen uppmanas att så snart som möjligt lägga fram ett nytt budgetförslag som tar hänsyn till den preliminära överenskommelsen. Därefter kan EU:s budget för 2021 formellt antas av rådet och parlamentet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Våra beskickningar ute i världen firar självständighetsdagen med virtuella evenemang

NordenBladet — Coronapandemin påverkar firandet av självständighetsdagen inte bara i Finland utan också hos våra beskickningar. Många traditionella självständighetsmottagningar ordnas i år virtuellt runt om i världen. Samtidigt är det frågan om ett slags pilotprojekt för Finlandsbilden.Utrikesministeriets samarbetspartner Zoan har skapat en virtuell värld för evenemangen. Evenemangsplattformen utvecklas och används också i fortsättningen för virtuella evenemang kring Finlandsbilden.”Vi testar både evenemangsplattformen och ett nytt sätt att fira. Målet är att Finland ska utmärka sig som föregångare inom digitalisering och som en smidig aktör som villigt prövar nya saker”, berättar innehålls- och kommunikationsexpert Hanna Öunap från utrikesministeriets kommunikationsavdelning.Över 40 beskickningar deltarCirka hälften av Finlands beskickningar deltar i försöket. För dem har det skapats egna självständighetsevenemang i en virtuell värld. Miljön utgörs av en modell av ön Lonna, där man ser Helsingfors strandlinje. Gästerna kan röra sig på egen hand i denna 360-gradiga värld och titta på utplacerade videor med till exempel beskickningschefens hälsning, musikstycken och korta förevisningar av den finländska vardagen och naturen. Diskussion förs i en chatt och hälsningar kan framföras i en elektronisk gästbok.De första virtuella evenemangen för beskickningarna ordnas redan några dagar före den egentliga självständighetsdagen den 6 december och de sista hålls måndagen den 7 december.Exempel på videor som visas vid de virtuella mottagningarna:This is Finland! framförd av manskören Huutajat är ett uppträdande som handlar om de grundläggande värderingarna i vårt land. Huutajat betyder “Skrikarna” och det är exakt det de gör. Kören tar inte en enda ton.  Maija Kauhanen är en prisbelönt multibegåvad musiker, sångare, kompositör och sångtextförfattare. Hon har gjort ett väldigt speciellt arrangemang av hymnen Finlandia av Jean Sibelius, det första av hymnen som gjorts enkom för denna kanteletyp. Videon till Finlandiahymnen har filmats i Sibeliusparken i Helsingfors med Sibeliusmonumentet i bakgrunden. Videon Naturens röst beskriver vårt starka band till naturen. Den visar fotografier tagna av naturfotografen Ossi Saarinen kombinerat med ljud ur den finländska naturen, skapade av Samy Kramer, och hjärtliga kommentarer av finländska förskolebarn. Vi önskar alla en god självständighetsdag! 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Befordringar i generalitetet 6.12.2020

NordenBladet — Republikens president Sauli Niinistö har efter föredragning av försvarsminister Antti Kaikkonen beslutat om följande generalsbefordringar inom Försvarsmakten från den 6 december 2020:Generalmajor Timo Tapio Kakkola befordras till generallöjtnant, brigadgeneral Vesa Juhani Virtanen till generalmajor, brigadgeneral Mikko Petteri Heiskanen till generalmajor, överste Timo Kalevi Saarinen till brigadgeneral och överste Juha-Pekka Keränen till brigadgeneral.Generallöjtnant Timo Kakkola (f. 1962) har tjänstgjort som Försvarsmaktens logistik- och materielchef sedan den 1 januari 2020. Tidigare har han bland annat tjänstgjort som chef för Försvarsmaktens logistikverk, logistikchef för Huvudstaben, stabschef vid Försvarsmaktens logistikverk, avdelningschef för underhållsavdelningen vid Arméns materielverk samt som kommendör för Västra Finlands underhållsregemente. Han befordrades till generalmajor 2017.Generalmajor Vesa Virtanen (f. 1966) är sedan år 2017 Huvudstabens planeringschef. Tidigare har han bland annat tjänstgjort som kommendör för Kajanalands brigad, generalsekreterare för Säkerhetskommittén, forskare vid Försvarshögskolan och bataljonskommendör vid Gardesjägarregementet. Han befordrades till brigadgeneral 2016.Generalmajor Mikko Heiskanen (f. 1963) är sedan år 2016 ledningssystemschef vid Huvudstaben. Tidigare har han bl.a. tjänstgjort som chef för Försvarsmaktens ledningssystemcenter, biträdande avdelningschef vid Huvudstaben och bataljonskommendör vid Karelska brigaden. Han befordrades till brigadgeneral 2015.Brigadgeneral Timo Saarinen (f. 1965) är sedan 2020 biträdande chef för Försvarsmaktens logistikverk. Tidigare har han bl.a. tjänstgjort som stabschef vid Försvarsmaktens logistikverk, kommendör för Östra Finlands underhållsregemente och sektorchef vid Huvudstaben. Han befordrades till överste 2012.Brigadgeneral Juha-Pekka Keränen (f. 1968) är sedan 2017 Flygvapnets operativa chef. Tidigare har han bl.a. tjänstgjort som kommendör för Satakunta flygflottilj, avdelningsstabsofficer vid Huvudstaben och avdelningschef vid Flygstaben. Han befordrades till överste 2012.Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

Försvarsministern Antti Kaikkonen beslutade om Försvarsmaktens deltagande i internationellt övningssamarbete under år 2021

NordenBladet — Betydelsen av det internationella övningssamarbetet har framhävts vid utvecklandet av de färdigheter och den förmåga som försvarsmaktens uppgifter förutsätter. Det fördjupade försvarssamarbetet har också påverkat målen, scenarierna och omfattningen av övningarna inom det internationella övningssamarbetet.Försvarsmaktens deltagande i det internationella övningssamarbetet år 2021 utgör en fortsättning på de föregående årens långsiktiga deltagande i övningar och återspeglar för sin del ett intensifierat försvarssamarbete. Ett progressivt samarbete med Sverige, Förenta staterna och Nato påverkar också innehållet i övningssamarbetet. Fokus i försvarsmaktens internationella övningssamarbete ligger på krävande internationella övningar samt på övningar som syftar till att utveckla förmågan att både lämna och ta emot militärt bistånd.Försvarsmaktens viktigaste internationella övningshelheter nästa år utgör en del av det bilaterala och multilaterala samarbete som ska bedrivas med Norden samt med Sverige och Förenta staterna. Övningshelheterna som hänför sig till dessa ordnas under våren och början av sommaren i Sverige, Norge och Finland.Försvarsmaktens plan för år 2021 innehåller 60 övningsevenemang (2020 var de 71), vilkas kostnader uppgår till sammanlagt cirka 4,0 milj. euro (7,9 milj. euro år 2020).

Källa: Valtioneuvosto.fi

Justitiekanslern har utvärderat ministeriernas styrning av Försörjningsberedskapscentralens upphandling av skyddsutrustning

NordenBladet — Justitiekansler Tuomas Pöysti har den 4 december 2020 kommit till ett avgörande angående social- och hälsovårdsministeriets och arbets- och näringsministeriet åtgärder och styrning i fråga om upphandling och lagring av skyddsutrustning under coronaepidemin.Justitiekanslern uppmanar ministerierna att beakta vikten av samarbete, i synnerhet mellan ministerierna och andra aktörer, och vikten av en tydlig ansvarsfördelning. Justitiekanslern betonar också vikten av att utveckla och samordna statsrådets ledning och beredskapsplanering i allmänhet. Avgörandet har även sänts för kännedom till statsministern och statsrådets kansli.Justitiekanslersämbetet har ingående och analytiskt gått igenom ministeriernas förfaranden när det gäller styrningen av lagring och upphandling av skyddsutrustning under coronapandemin.– Fokus ligger med fog på bättre samarbete och tydlig ansvarsfördelning. Vi har kommit till samma slutsats även med hjälp av andra utredningar, och vi har redan börjat åtgärda saken. Vid hanteringen av en sådan här kris är samarbete och ansvarsfördelning avgörande för att verksamheten ska vara effektiv, säger Antti Neimala vid arbets- och näringsministeriet. Han är chef för avdelningen för sysselsättning och fungerande marknader som ansvarar för styrningen av Försörjningsberedskapscentralen.– Ministerierna har intensifierat samarbetet med varandra och med Försörjningsberedskapscentralen under coronakrisens lopp. Det noterar också justitiekansler Pöysti i sitt avgörande, där det konstateras att läget såväl i fråga om samarbetet som den interna ansvarsfördelningen redan förbättrats under krisens gång, påpekar Neimala.Försörjningsberedskapsrådets rapport om effekterna av coronakrisen, publicerad den 19 november 2020, utgör en god grund för omfattande utvecklingsåtgärder gällande försörjningsberedskapen. Utifrån rapporten har det redan vidtagits åtgärder för att utveckla förberedelserna och krisberedskapen.Arbets- och näringsministeriet låter göra en utvärdering av Försörjningsberedskapscentralens verksamhet. Utvärderingen genomförs av ett konsortium som leds av Vasa universitet. Arbetet ska vara klart i april 2021. Till stöd för arbetet har det tillsatts en styrgrupp som består av de ministerier som är centrala med tanke på försörjningsberedskapen, inklusive social- och hälsovårdsministeriet.Utvärderingen ska stödja utvecklingen av Försörjningsberedskapscentralens verksamhet, och den kompletterar centralens eget utvecklingsprogram och Försörjningsberedskapsrådets analys, som publicerades i november.Statsrådets beslut om målen med försörjningsberedskapen från 2018 kommer att uppdateras så att det bättre motsvarar utmaningarna i vår förändrade omvärld. Vid uppdateringen av programmet beaktas också de slutsatser som framförs i justitiekanslerns avgörande.Minister Haatainen: Målen för försörjningsberedskapsverksamheten uppdateras utifrån erfarenheterna under coronakrisen (arbets- och näringsministeriets pressmeddelande om Försörjningsberedskapsrådets analys 19.11.2020)

Källa: Valtioneuvosto.fi

EU:s utrikesministrar diskuterar de transatlantiska förbindelserna och EU:s strategiska oberoende

NordenBladet — EU:s utrikesråd sammanträder i Bryssel måndagen den 7 december. Utrikesminister Pekka Haavisto företräder Finland vid mötet. Mötets huvudteman är de transatlantiska förbindelserna och EU:s strategiska oberoende.”EU välkomnar Förenta staternas kommande regerings engagemang för våra gemensamma värderingar och det regelbaserade internationella systemet. Systemet är en förutsättning för att EU:s oberoende ska kunna stärkas”, säger utrikesminister Haavisto.Under mötet diskuterar utrikesministrarna EU:s gemensamma budskap till Förenta staternas nya regering och möjligheterna att stärka de transatlantiska banden. ”För Finland är det viktigt att Förenta staternas engagemang för Europas säkerhet fortsätter. EU och Förenta staterna bör arbeta tillsammans för att stärka det internationella regelbaserade systemet och samarbeta bättre kring globala frågor”, säger utrikesminister Haavisto.Utrikesministrarna diskuterar också utvecklandet av EU:s strategiska oberoende inom utrikespolitiken. Det är utrikesministrarnas första diskussion om detta ämne. Finland anser att EU:s strategiska oberoende ska innebära ett starkare ansvarstagande och ett mer målmedvetet främjande av EU:s värderingar och intressen i de yttre förbindelserna, inte isolering eller avveckling av partnerskap.Under mötet behandlas därtill mer kortfattat andra aktuella frågor, bland annat läget i Georgien, Venezuela, Hong Kong samt Turkiet och östra Medelhavet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Jord- och skogsbruksministeriets föreslår: En miljon euro för att effektivisera användningen av underutnyttjad fisk

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet föreslår ett anslag på en miljon euro för att öka användningen av underutnyttjad inhemsk fisk som livsmedel. Utkastet till förordning om finansiering är på remiss fram till den 15 januari 2021.Regeringsprogrammet för Sanna Marins regering har som mål att öka utbudet av inhemsk fisk och dess andel av konsumtionen. Det föreslagna anslaget svarar mot denna utmaning. Användningen av många inhemska fiskarter, såsom strömming, vassbuk, nors, siklöja samt små abborrar och karpfiskar, ligger inte ens nära den potentiella nivån. En miljon euro ska gå till utvecklingsprojekt som vill få ut nya inhemska fiskeriprodukter på marknaden. Anslaget ger möjlighet att starta projekt på uppskattningsvis 2 – 3 miljoner euro som ökar användningen av underutnyttjad fisk med cirka en miljon kilogram.– Inhemsk fisk är ett vinnande koncept. När vi använder mer inhemsk fisk avlägsnar vi samtidigt näringsämnen från vattendragen, förbättrar folkhälsan samt sysselsättningen längs fiskerinäringens hela värdekedja. Med den föreslagna finansieringen vill vi få in nya, smakfulla fiskeriprodukter på butikshyllor, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Understöd kan sökas av företag av alla storlekar som har nya idéer om hur användningen av inhemska fiskarter kan ökas. Understödet uppgår till högst 50 procent av de stödberättigande kostnaderna och ett företag kan få högst 200 000 euro.En förutsättning är att stödsystemet följer reglerna för statligt stöd och godkänns av Europeiska kommissionen  Ministeriet har lämnat en förhandsanmälan till kommissionen om det planerade stödsystemet. Som det ser ut nu inleds ansökan om stöd i början av 2021. Understödet beviljas av närings-, trafik- och miljöcentralerna. Utlåtandena ska lämnas in senast den 15 januari 2021 till jord- och skogsbruksministeriets registratorskontor: [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi