NordenBladet — EU-rådet och parlamentet nådde fredagen den 4 december en preliminär överenskommelse om unionens budget för 2021. Budgeten fokuserar på lindringen av effekterna av koronapandemin, hållbar återhämtning samt grön och digital övergång.Rådet och parlamentet enades om EU-budgeten för 2021 enligt följande:Anslagen för åtagandebemyndiganden uppgår sammanlagt till ca 164,2 miljarder euro. EU förbinder sig till dessa anslag nästa år, men en del av dem betalas först senare.Anslagen för betalningsbemyndiganden uppgår sammanlagt till ca 166,1 miljarder euro. Dessa anslag betalar EU nästa år.Budgeten för 2021 är den första i EU:s nästa fleråriga budgetram. Rådet och parlamentet bekräftar inte överenskommelsen formellt eftersom budgetramen för 2021–2027 inte har antagits ännu. Kommissionen uppmanas att så snart som möjligt lägga fram ett nytt budgetförslag som tar hänsyn till den preliminära överenskommelsen. Därefter kan EU:s budget för 2021 formellt antas av rådet och parlamentet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Coronapandemin påverkar firandet av självständighetsdagen inte bara i Finland utan också hos våra beskickningar. Många traditionella självständighetsmottagningar ordnas i år virtuellt runt om i världen. Samtidigt är det frågan om ett slags pilotprojekt för Finlandsbilden.Utrikesministeriets samarbetspartner Zoan har skapat en virtuell värld för evenemangen. Evenemangsplattformen utvecklas och används också i fortsättningen för virtuella evenemang kring Finlandsbilden.”Vi testar både evenemangsplattformen och ett nytt sätt att fira. Målet är att Finland ska utmärka sig som föregångare inom digitalisering och som en smidig aktör som villigt prövar nya saker”, berättar innehålls- och kommunikationsexpert Hanna Öunap från utrikesministeriets kommunikationsavdelning.Över 40 beskickningar deltarCirka hälften av Finlands beskickningar deltar i försöket. För dem har det skapats egna självständighetsevenemang i en virtuell värld. Miljön utgörs av en modell av ön Lonna, där man ser Helsingfors strandlinje. Gästerna kan röra sig på egen hand i denna 360-gradiga värld och titta på utplacerade videor med till exempel beskickningschefens hälsning, musikstycken och korta förevisningar av den finländska vardagen och naturen. Diskussion förs i en chatt och hälsningar kan framföras i en elektronisk gästbok.De första virtuella evenemangen för beskickningarna ordnas redan några dagar före den egentliga självständighetsdagen den 6 december och de sista hålls måndagen den 7 december.Exempel på videor som visas vid de virtuella mottagningarna:This is Finland! framförd av manskören Huutajat är ett uppträdande som handlar om de grundläggande värderingarna i vårt land. Huutajat betyder “Skrikarna” och det är exakt det de gör. Kören tar inte en enda ton.  Maija Kauhanen är en prisbelönt multibegåvad musiker, sångare, kompositör och sångtextförfattare. Hon har gjort ett väldigt speciellt arrangemang av hymnen Finlandia av Jean Sibelius, det första av hymnen som gjorts enkom för denna kanteletyp. Videon till Finlandiahymnen har filmats i Sibeliusparken i Helsingfors med Sibeliusmonumentet i bakgrunden. Videon Naturens röst beskriver vårt starka band till naturen. Den visar fotografier tagna av naturfotografen Ossi Saarinen kombinerat med ljud ur den finländska naturen, skapade av Samy Kramer, och hjärtliga kommentarer av finländska förskolebarn. Vi önskar alla en god självständighetsdag! 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president Sauli Niinistö har efter föredragning av försvarsminister Antti Kaikkonen beslutat om följande generalsbefordringar inom Försvarsmakten från den 6 december 2020:Generalmajor Timo Tapio Kakkola befordras till generallöjtnant, brigadgeneral Vesa Juhani Virtanen till generalmajor, brigadgeneral Mikko Petteri Heiskanen till generalmajor, överste Timo Kalevi Saarinen till brigadgeneral och överste Juha-Pekka Keränen till brigadgeneral.Generallöjtnant Timo Kakkola (f. 1962) har tjänstgjort som Försvarsmaktens logistik- och materielchef sedan den 1 januari 2020. Tidigare har han bland annat tjänstgjort som chef för Försvarsmaktens logistikverk, logistikchef för Huvudstaben, stabschef vid Försvarsmaktens logistikverk, avdelningschef för underhållsavdelningen vid Arméns materielverk samt som kommendör för Västra Finlands underhållsregemente. Han befordrades till generalmajor 2017.Generalmajor Vesa Virtanen (f. 1966) är sedan år 2017 Huvudstabens planeringschef. Tidigare har han bland annat tjänstgjort som kommendör för Kajanalands brigad, generalsekreterare för Säkerhetskommittén, forskare vid Försvarshögskolan och bataljonskommendör vid Gardesjägarregementet. Han befordrades till brigadgeneral 2016.Generalmajor Mikko Heiskanen (f. 1963) är sedan år 2016 ledningssystemschef vid Huvudstaben. Tidigare har han bl.a. tjänstgjort som chef för Försvarsmaktens ledningssystemcenter, biträdande avdelningschef vid Huvudstaben och bataljonskommendör vid Karelska brigaden. Han befordrades till brigadgeneral 2015.Brigadgeneral Timo Saarinen (f. 1965) är sedan 2020 biträdande chef för Försvarsmaktens logistikverk. Tidigare har han bl.a. tjänstgjort som stabschef vid Försvarsmaktens logistikverk, kommendör för Östra Finlands underhållsregemente och sektorchef vid Huvudstaben. Han befordrades till överste 2012.Brigadgeneral Juha-Pekka Keränen (f. 1968) är sedan 2017 Flygvapnets operativa chef. Tidigare har han bl.a. tjänstgjort som kommendör för Satakunta flygflottilj, avdelningsstabsofficer vid Huvudstaben och avdelningschef vid Flygstaben. Han befordrades till överste 2012.Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Betydelsen av det internationella övningssamarbetet har framhävts vid utvecklandet av de färdigheter och den förmåga som försvarsmaktens uppgifter förutsätter. Det fördjupade försvarssamarbetet har också påverkat målen, scenarierna och omfattningen av övningarna inom det internationella övningssamarbetet.Försvarsmaktens deltagande i det internationella övningssamarbetet år 2021 utgör en fortsättning på de föregående årens långsiktiga deltagande i övningar och återspeglar för sin del ett intensifierat försvarssamarbete. Ett progressivt samarbete med Sverige, Förenta staterna och Nato påverkar också innehållet i övningssamarbetet. Fokus i försvarsmaktens internationella övningssamarbete ligger på krävande internationella övningar samt på övningar som syftar till att utveckla förmågan att både lämna och ta emot militärt bistånd.Försvarsmaktens viktigaste internationella övningshelheter nästa år utgör en del av det bilaterala och multilaterala samarbete som ska bedrivas med Norden samt med Sverige och Förenta staterna. Övningshelheterna som hänför sig till dessa ordnas under våren och början av sommaren i Sverige, Norge och Finland.Försvarsmaktens plan för år 2021 innehåller 60 övningsevenemang (2020 var de 71), vilkas kostnader uppgår till sammanlagt cirka 4,0 milj. euro (7,9 milj. euro år 2020).

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitiekansler Tuomas Pöysti har den 4 december 2020 kommit till ett avgörande angående social- och hälsovårdsministeriets och arbets- och näringsministeriet åtgärder och styrning i fråga om upphandling och lagring av skyddsutrustning under coronaepidemin.Justitiekanslern uppmanar ministerierna att beakta vikten av samarbete, i synnerhet mellan ministerierna och andra aktörer, och vikten av en tydlig ansvarsfördelning. Justitiekanslern betonar också vikten av att utveckla och samordna statsrådets ledning och beredskapsplanering i allmänhet. Avgörandet har även sänts för kännedom till statsministern och statsrådets kansli.Justitiekanslersämbetet har ingående och analytiskt gått igenom ministeriernas förfaranden när det gäller styrningen av lagring och upphandling av skyddsutrustning under coronapandemin.– Fokus ligger med fog på bättre samarbete och tydlig ansvarsfördelning. Vi har kommit till samma slutsats även med hjälp av andra utredningar, och vi har redan börjat åtgärda saken. Vid hanteringen av en sådan här kris är samarbete och ansvarsfördelning avgörande för att verksamheten ska vara effektiv, säger Antti Neimala vid arbets- och näringsministeriet. Han är chef för avdelningen för sysselsättning och fungerande marknader som ansvarar för styrningen av Försörjningsberedskapscentralen.– Ministerierna har intensifierat samarbetet med varandra och med Försörjningsberedskapscentralen under coronakrisens lopp. Det noterar också justitiekansler Pöysti i sitt avgörande, där det konstateras att läget såväl i fråga om samarbetet som den interna ansvarsfördelningen redan förbättrats under krisens gång, påpekar Neimala.Försörjningsberedskapsrådets rapport om effekterna av coronakrisen, publicerad den 19 november 2020, utgör en god grund för omfattande utvecklingsåtgärder gällande försörjningsberedskapen. Utifrån rapporten har det redan vidtagits åtgärder för att utveckla förberedelserna och krisberedskapen.Arbets- och näringsministeriet låter göra en utvärdering av Försörjningsberedskapscentralens verksamhet. Utvärderingen genomförs av ett konsortium som leds av Vasa universitet. Arbetet ska vara klart i april 2021. Till stöd för arbetet har det tillsatts en styrgrupp som består av de ministerier som är centrala med tanke på försörjningsberedskapen, inklusive social- och hälsovårdsministeriet.Utvärderingen ska stödja utvecklingen av Försörjningsberedskapscentralens verksamhet, och den kompletterar centralens eget utvecklingsprogram och Försörjningsberedskapsrådets analys, som publicerades i november.Statsrådets beslut om målen med försörjningsberedskapen från 2018 kommer att uppdateras så att det bättre motsvarar utmaningarna i vår förändrade omvärld. Vid uppdateringen av programmet beaktas också de slutsatser som framförs i justitiekanslerns avgörande.Minister Haatainen: Målen för försörjningsberedskapsverksamheten uppdateras utifrån erfarenheterna under coronakrisen (arbets- och näringsministeriets pressmeddelande om Försörjningsberedskapsrådets analys 19.11.2020)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s utrikesråd sammanträder i Bryssel måndagen den 7 december. Utrikesminister Pekka Haavisto företräder Finland vid mötet. Mötets huvudteman är de transatlantiska förbindelserna och EU:s strategiska oberoende.”EU välkomnar Förenta staternas kommande regerings engagemang för våra gemensamma värderingar och det regelbaserade internationella systemet. Systemet är en förutsättning för att EU:s oberoende ska kunna stärkas”, säger utrikesminister Haavisto.Under mötet diskuterar utrikesministrarna EU:s gemensamma budskap till Förenta staternas nya regering och möjligheterna att stärka de transatlantiska banden. ”För Finland är det viktigt att Förenta staternas engagemang för Europas säkerhet fortsätter. EU och Förenta staterna bör arbeta tillsammans för att stärka det internationella regelbaserade systemet och samarbeta bättre kring globala frågor”, säger utrikesminister Haavisto.Utrikesministrarna diskuterar också utvecklandet av EU:s strategiska oberoende inom utrikespolitiken. Det är utrikesministrarnas första diskussion om detta ämne. Finland anser att EU:s strategiska oberoende ska innebära ett starkare ansvarstagande och ett mer målmedvetet främjande av EU:s värderingar och intressen i de yttre förbindelserna, inte isolering eller avveckling av partnerskap.Under mötet behandlas därtill mer kortfattat andra aktuella frågor, bland annat läget i Georgien, Venezuela, Hong Kong samt Turkiet och östra Medelhavet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet föreslår ett anslag på en miljon euro för att öka användningen av underutnyttjad inhemsk fisk som livsmedel. Utkastet till förordning om finansiering är på remiss fram till den 15 januari 2021.Regeringsprogrammet för Sanna Marins regering har som mål att öka utbudet av inhemsk fisk och dess andel av konsumtionen. Det föreslagna anslaget svarar mot denna utmaning. Användningen av många inhemska fiskarter, såsom strömming, vassbuk, nors, siklöja samt små abborrar och karpfiskar, ligger inte ens nära den potentiella nivån. En miljon euro ska gå till utvecklingsprojekt som vill få ut nya inhemska fiskeriprodukter på marknaden. Anslaget ger möjlighet att starta projekt på uppskattningsvis 2 – 3 miljoner euro som ökar användningen av underutnyttjad fisk med cirka en miljon kilogram.– Inhemsk fisk är ett vinnande koncept. När vi använder mer inhemsk fisk avlägsnar vi samtidigt näringsämnen från vattendragen, förbättrar folkhälsan samt sysselsättningen längs fiskerinäringens hela värdekedja. Med den föreslagna finansieringen vill vi få in nya, smakfulla fiskeriprodukter på butikshyllor, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Understöd kan sökas av företag av alla storlekar som har nya idéer om hur användningen av inhemska fiskarter kan ökas. Understödet uppgår till högst 50 procent av de stödberättigande kostnaderna och ett företag kan få högst 200 000 euro.En förutsättning är att stödsystemet följer reglerna för statligt stöd och godkänns av Europeiska kommissionen  Ministeriet har lämnat en förhandsanmälan till kommissionen om det planerade stödsystemet. Som det ser ut nu inleds ansökan om stöd i början av 2021. Understödet beviljas av närings-, trafik- och miljöcentralerna. Utlåtandena ska lämnas in senast den 15 januari 2021 till jord- och skogsbruksministeriets registratorskontor: [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 4 december fokuserade EU-ministerutskottet på beredningen av en EU-redogörelse. Dessutom behandlade ministerutskottet förslaget till direktiv om minimilöner.Regeringen ska överlämna en EU-redogörelse till riksdagen i början av 2021. EU-ministerutskottet har berett redogörelsen under hösten bland annat genom att diskutera stora EU-politiska helheter. Beredningen av redogörelsen fortsätter.EU-ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkt i fråga om det förslag till direktiv om tillräckliga minimilöner i EU som Europeiska kommissionen lade fram den 28 oktober. Statsrådet stöder direktivförslaget som syftar till att bekämpa fattigdom bland arbetande. Detta eftersträvas till exempel genom tydligare kriterier för definitionen av minimilön, regelbunden kontroll av minimilönenivån och arbetsmarknadsorganisationernas starkare roll i lönebildningen. Direktivet medför inga betydande behov att ändra lagstiftningen i Finland.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Intagningen i fängelse av personer som dömts till förvandlingsstraff för böter och till ovillkorligt fängelsestraff på högst sex månader begränsas på grund av coronapandemin.Avsikten är att minska antalet fångar som kommer till fängelset för en kortare tid och således minska risken för att coronaviruset sprids bland fångarna och personalen. Justitieministeriets förordning om begränsningar träder i kraft den 4 december 2020 och gäller fram till den 3 mars 2021.Under förordningens giltighetstid minskar antalet fångar med 200 – 240 per dag.Intagningen av fångar i fängelse begränsades också på våren på grund av coronapandemin. På grund av begränsningarna var antalet fångar ungefär 400 färre än normalt. Efter att begränsningarna slutade gälla låg antalet igen på normal nivå, det vill säga vid cirka 2 600 fångar, och antalet ser ut att växa.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I samband med jubileumsåret Finland 100 år lyckades man främja medborgarnas aktivitet och öka företagens samhällsaktivitet, vilket framgår av en undersökning som gjorts av det Kulturpolitiska forskningscentret Cupore, Owal Group och Demos Helsinki. Däremot uppnådde man endast kortvarigt och tillfälligt huvudmålet för jubileumsåret, nämligen att stärka känslan av samhörighet.Sekretariatet för jubileumsåret Finland 100 år och statsrådets kansli lyckades skapa en strategi för jubileumsåret som erbjöd medborgarna olika möjligheter att delta i landsfesten och känna sig delaktiga. Undersökningen utredde vilka förutsättningar för att delta som verksamhet inom ramen för olika nätverk och samarbeten gav under jubileumsåret, på vilket sätt medborgare och sammanslutningar deltog i jubileumsåret och hur jubileumsåret har påverkat delaktigheten.Enligt undersökningen skapade jubileumsåret Finland 100 år olika ”plattformar”, dvs. olika sätt, evenemang och platser, för deltagande. Jubileumsårets tema ”Tillsammans” förverkligades med hjälp av projekt, evenemang och jippon som genomfördes av olika aktörer i det civila samhället och genom företagssamarbete som eftersträvade en ny typ av samhällseffekt. Utöver att erbjuda olika produkter med jubileumsåret som tema genomförde företagen projekt där frivillighet och frivilligarbete betonades och till vilka såväl kunder som anställda inbjöds. Medborgarna deltog i jubileumsåret som publik, konsumenter av jubileumsprodukter och programinnehåll samt producenter av eget program.Enligt undersökningen lyckades man under jubileumsåret stödja medborgarnas aktivitet och egen företagsamhet i hela Finland. Framför allt kvinnor deltog i och ordnade evenemang. Även om några större konkreta förändringar inte har noterats i sättet att fira självständigheten på, upplevdes det viktigt att delta i jubileumsåret. Jubileumsåret hade åtminstone kortvariga positiva effekter på det samhälleliga deltagandet och bidrog till en känsla av delaktighet i och med att medborgarna på olika sätt engagerade sig i festligheterna. Dessutom verkar jubileumsåret ha haft mer varaktiga effekter på olika former av frivilligarbete, eftersom i synnerhet företagens samhällsengagemang ökade på detta område.Enligt rapporten skapade jubileumsåret Finland 100 år åtminstone under jubileumsåret ny delaktighet och en känsla av samhörighet. Framför allt de som även annars är aktiva deltog i projekt och evenemang under jubileumsåret. För enskilda evenemangs del uppnåddes huvudmålet för jubileumsåret Finland 100 år, nämligen att stärka känslan av samhörighet, i många avseenden ofta endast kortvarigt och tillfälligt.Rapporten utgör den andra delrapporten från den undersökning som granskar effekterna av jubileumsåret Finland 100 år. Den första delrapporten som handlar om samarbete och organisering publicerades i september 2020. Den tredje delrapporten med fokus på jubileumsårets effekter på image och identitet samt slutsatserna av undersökningen publiceras sommaren 2021.Närmare information:Specialforskare Mervi Luonila, det Kulturpolitiska forskningscentret Cupore, tfn 046 921 7076, [email protected]
Direktör Marjo Mäenpää, det Kulturpolitiska forskningscentret Cupore, tfn 050 586 0414, [email protected]
Samarbetspartner Mia Toivanen, Owal Group Oy, tfn 040 566 7536, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi