NordenBladet — Europeiska kommissionen lade fram sitt förslag till direktiv om tillräcklig minimilön i EU den 28 oktober 2020. Statsrådet stöder förslagets mål att bekämpa fattigdom bland förvärvsarbetande bland annat genom att förbättra arbetsmarknadsorganisationernas ställning i lönebildningen samt deras förutsättningar att förhandla och avtala om löner genom kollektivavtal.– I regeringsprogrammet har vi fastställt att den sociala dimensionen är ett viktigt prioriterat område för EU och att det centrala i EU-samarbetet är att minska ojämlikheten. Kommissionens initiativ bemöter båda dessa frågor, motiverar arbetsminister Tuula Haatainen.Syftet med kommissionens förslag är att säkerställa en tillräcklig lön och en skälig utkomst för EU-arbetstagarna. Det förutsätts inte att medlemsstaterna ska ha en lag om minimilön, och storleken på minimilön fastställs inte. Syftet med förslaget är att stärka arbetsmarknadsorganisationernas ställning i lönebildningen i de länder där minimilönerna baserar sig på lag.Statsrådet lämnade den 10 december 2020 en U-skrivelse till riksdagen om kommissionens förslag och statsrådets ståndpunkt i frågan. Enligt en preliminär granskning verkar direktivet inte orsaka några betydande behov att ändra lagstiftningen i Finland. Behandlingen av ärendet på EU-nivå har bara inletts, och därmed preciseras Finlands ståndpunkt i takt med att behandlingen av ärendet framskrider.Inga betydande ändringar väntas i den finska lagstiftningenDet direktiv som kommissionen föreslår skapar ramar för medlemsstaternas behandling av minimilönen och uppföljningen av den på EU-nivå. Ändringarna gäller i synnerhet EU-länder som har lagstadgad minimilön. Syftet med förslaget är att säkerställa att minimilönerna följer vissa kriterier och att arbetsmarknadsorganisationerna deltar i fastställandet och uppföljningen av lönenivån. Det föreslås ingen enhetlig minimilön för EU.Lagstadgad minimilön krävs inte av Finland eller av andra länder där lönerna bestäms genom kollektivavtal. Enligt förslaget ska medlemsstaterna främja kollektivavtalsverksamheten. Finland betonar behovet av att respektera arbetsmarknadsparternas avtalsautonomi vid lönebildningen.Kommissionen föreslår att medlemsstaterna skall vara skyldiga att föra statistik över och rapportera om utvecklingen av minimilönerna.– I en del medlemsstater släpar de lagstadgade minimilönerna efter och fattigdomen bland förvärvsarbetande har ökat. Uppföljningen på EU-nivå stöder för sin del en balanserad löneutveckling och jämnar därmed också ut företagens konkurrensförutsättningar på den inre marknaden, konstaterar arbetsminister Haatainen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har berett ett utkast till en utbildningspolitisk redogörelse. Redogörelsen ger en bild av nuläget, målbilden och de åtgärder som behöver vidtas inom utbildning och forskning för att uppnå målen. Utkastet till redogörelsen har sänts på en omfattande remiss. Avsikten är att redogörelsen ska lämnas till riksdagen i början av nästa år.I redogörelsen presenteras visionen för utbildning och forskning fram till 2040-talet och fastställs behövliga ändringar i resurser, strukturer och styrning som svarar mot och påverkar förändringsfaktorerna i den nationella och internationella verksamhetsmiljön och skapar förutsättningar för ett meningsfullt liv för alla. År 2040 har Finland en stark bildningsgrund som bygger på högklassig och verkningsfull fostran, utbildning, forskning och kultur. Alla har rätt att lära och växa samt få nödvändigt stöd och handledning för detta.   En central åtgärd i fråga om forskningen är genomförandet av färdplanen för forskning, utveckling och innovation. Målet är att satsningarna på forskning och utveckling ska ha stigit till fyra procent av BNP år 2030. Den offentliga forskningsfinansieringen och den privata sektorn investerar tillsammans i kompetens och FUI-verksamhet. Genomförandet av färdplanen säkerställer att Finland är en inspirerande och forskningsmässigt högklassig plats för forskning, även för utländska toppförmågor.Riktlinjerna för finansieringen av utbildningen För att trygga utbildningens avgiftsfrihet, kvalitet, jämställdhet och likabehandling samt tillgänglighet förutsätter enligt utkastet till redogörelse en betydande offentlig satsning på utbildning och forskning också under de kommande åren. Det är inte möjligt att höja utbildnings- och kompetensnivån utan tillräckliga resurser för utbildning och forskning och bättre allokering av de nuvarande resurserna.En verkställighetsplan utarbetas för den utbildningspolitiska redogörelsen. Vid uppföljningen av genomförandet bedöms också tillräckliga finansieringsbehov som en del av beredningen av planen för de offentliga finanserna.Beredning och hörande på bred basBeredningen av redogörelsen har styrts av ministerarbetsgruppen för kunnande, bildning och innovationer samt vid undervisnings- och kulturministeriet av undervisningsministern och forsknings- och kulturministern med stöd av ministeriets tjänstemannaledning. Till stöd för beredningen tillsattes 19.3.2020 en parlamentarisk uppföljningsgrupp. Beredningen inleddes hösten 2019, då bägge ministrarna besökte skolor, läroanstalter på andra stadiet och högskolor för att diskutera och höra sig för om läget och utvecklingsbehoven i fråga om utbildning och forskning. I början av 2020 genomfördes en brainstorming på webben som var öppen för alla intresserade, och som fick över fyra tusen svar. Under beredningen har företrädare för tiotals organisationer hörts på olika sätt. Diskussioner har förts med enskilda organisationer, det har ordnats diskussionstillfällen och ämnet har diskuterats under seminarier med olika aktörer. Remissbehandlingen avslutas 22.1.2021. Utlåtande.fi              

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet beviljade torsdagen den 10 december Finlands Bank en statsgaranti för två av Internationella valutafondens (IMF) finansieringsarrangemang. Arrangemangen baserar sig på riksdagens samtycke i november.I samband med New Arrangement to Borrow -arrangemanget (NAB-arrangemanget) godkändes en statsgaranti på 2,27 miljarder för särskilda dragningsrätter SDR (ca 2,7 miljarder euro) och i samband med det nya bilaterala låneavtalet med IMF godkändes en statsgaranti på 3,76 miljarder euro.  Finlands Bank sköter Finlands andel av finansieringen av IMF. Finlands Bank har beviljats statsgaranti i händelse av att finansieringen skulle orsaka förluster. Hittills har staten inte behövt träda in en enda gång.Statsrådet beslutade att inte ta ut någon garantiavgift för statsgarantin, eftersom Finlands Bank agerar på statens vägnar och på uppdrag i ärendet.Garantiansvaret minskarNAB-ansvaret ökar i anslutning till de nya finansieringsarrangemangen från 1,13 miljarder SDR (ca 1,35 miljarder euro) till 2,27 miljarder SDR (ca 2,7 miljarder euro). Statsgarantin i anslutning till det bilaterala låneavtalet förblir till en början 3,76 miljarder euro. Då fördubblingen av NAB-arrangemanget träder i kraft internationellt minskar dock statsgarantin för bilaterala låneavtal till 1,62 miljarder euro. När de aktuella ändringarna har slutförts kommer den totala statsgarantin för finansieringsarrangemangen att minska med ca 780 miljoner euro. Den statsgaranti som gäller Finlands Banks medlemsandel på 2,4 miljarder SDR (ca 2,87 miljarder euro) förblir oförändrad. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Medierna får från och med ingången av nästa år lättare tillgång till information om ärenden som behandlas vid domstolarna. Syftet med den nya lagen om justitieförvaltningens nationella informationsresurs är att förtydliga bestämmelserna om utlämnande och radering av uppgifter.Avsikten är att lagen stadfästs vid presidentföredragningen i morgon fredag.Den nya lagen gör det möjligt för Rättsregistercentralen att centraliserat lämna ut domstolarnas högst tio år gamla diarieuppgifter ur den nationella informationsresursen. Justitieförvaltningens nationella informationsresurs innehåller uppgifter om bland annat domar i brottmål.Dessutom kan Rättsregistercentralen för journalistiska ändamål söka uppgifter också utifrån en persons namn eller någon annan identifieringsuppgift.Ändringarna minskar arbetsmängden vid domstolarna och effektiviserar mediernas och forskarnas tillgång till information, eftersom de inte längre behöver kontakta de enskilda domstolarna när en begäran om information gäller ärenden som behandlats vid flera domstolar.En begäran om information om rättegångshandlingar ska fortsättningsvis riktas till domstolarna.Den nya lagen träder i kraft vid ingången av januari.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Iståndsättningen av vårdbiotoper kan nu stödjas i allt högre grad i och med att statsrådet i dag godkände en förordning om stöd för iståndsättning och vård av vårdbiotoper. Förordningen som utfärdades med stöd av det nya stödsystemet enligt naturvårdslagen träder i kraft den 21 december 2020.Stödet beviljas av närings-, trafik- och miljöcentralen i form av en vara eller tjänst. Detta innebär att närings-, trafik- och miljöcentralen i stället för att ge direkt finansiellt stöd gör en objektspecifik bedömning av de åtgärder som behövs för att iståndsätta eller vårda vårdbiotopen och bidrar till dessa åtgärder till exempel genom att arrangera behandling av trädbestånd, röjning av buskar eller vass, eller motsvarande grundläggande iståndsättning, eller genom att skaffa till exempel stängselmaterial som behövs för betesgång.”För närvarande är alla vårdbiotoper i Finland hotade, och största delen rentav akut hotade. Nu tar vi på allvar itu med orsaken som ligger bakom förlusten av den biologiska mångfalden i vår natur, det vill säga förlusten och degraderingen av livsmiljöer. Det nya stödet ger en möjlighet att förverkliga de ambitiösa målen för att förbättra livsmiljöernas tillstånd enligt livsmiljöprogrammet Helmi”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Vårdbiotoper är naturtyper som uppstår efter slåtter och bete inom den traditionella boskapsskötseln och som kännetecknas av en mångfald av egenartade arter. De flesta vårdbiotoper behöver kontinuerlig och regelbunden vård för att kunna bevaras, vilket skiljer dem från de flesta andra naturtyper.Syftet är att i synnerhet iståndsätta objekt utanför jordbruksmarkernaSyftet med det nya stödet är att öka antalet grundläggande iståndsättningar i synnerhet på objekt som inte ligger på jordbruksmarker eller i omedelbar närhet av gårdar.Markägarna kan också erbjudas stöd när man i de riksomfattande inventeringar av vårdbiotoper som nu pågår hittar värdefulla objekt som behöver vård.Utöver traditionella betesmarker och ängar kan stöd beviljas för nya livsmiljöer som av någon annan orsak har ansamlat till ett särskilt värdefullt artbestånd som är typiskt för vårdbiotoper, till exempel på grund av pågående slåtter.För närvarande vårdas drygt 30 000 hektar vårdbiotoper inom ramen för miljöavtalen inom programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland som delfinansieras av EU.
Vid miljöministeriet pågår en revidering av naturvårdslagstiftningen. Syftet med revideringen är att främja skyddet av den biologiska mångfalden i och med att lagstiftningens funktion och verkningsfullhet förbättras. I samband med reformen bereds också nya ekonomiska incitament för att främja skyddet och vården av den biologiska mångfalden.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med kostnadsstödet är att hjälpa företagen att klara den svåra ekonomiska krisen som coronapandemin orsakat. Stödet ersätter företagens oflexibla kostnader och lönekostnader, men inte minskad omsättning. Stödet är avsett för företag vars omsättning har minskat med minst 30 procent på grund av coronaepidemin. Ansökningstiden börjar snart och villkoren för stödet har ändrats delvis.Regeringen föreslog den 10 december 2020 att republikens president ska stadfästa ändringarna i lagen om temporärt kostnadsstöd för företag. Avsikten är att republikens president stadfäster lagen den 11 december 2020. Lagen avses träda i kraft den 15 december 2020.Statskontoret har ansvar för att ordna ansökan. Statskontorets mål är att öppna stödansökan den 21 december 2020 och ansökningstiden fortsätter till utgången av februari. Statskontoret informerar om närmare tidsplaner.– Med hjälp av kostnadsstödet vill vi hjälpa så många företag som möjligt över coronaepidemin. Stödet kan sökas av alla företag som drabbats av coronakrisen. Företagens situation är mycket varierande inom olika verksamhetsområden, vilket betyder att företagen inte behöver höra till  en viss bransch för att få stöd, säger näringsminister Mika Lintilä.–  Statskontoret har målet att göra det så snabbt och enkelt som möjligt för företagarna att ansöka om kostnadsstöd. Ansökningsprocessen har testats tillsammans med kunder för att se till att den är tydlig. Responsen har varit positiv. Ansökan är enklare också därför att företagarna inte behöver lämna in några bilagor tillsammans med ansökan. Vi får de uppgifter vi behöver direkt från Skatteförvaltningen, säger Jyri Tapper, divisionschef vid Statskontoret.Ett villkor för stödet är att företagets omsättning har minskat på grund av coronakrisenTill följd av att omsättningen minskat på grund av coronapandemin har många företag svårt att klara lönekostnaderna och de oflexibla kostnaderna i affärsverksamheten. Kostnadsstödet är avsett för företag vars omsättning  på grund av pandemin har minskat med minst 30 procent i juni–oktober 2020, jämfört med motsvarande tidsperiod 2019. Om företaget har grundats den 1 maj 2019 eller senare, är jämförelseperioden 1.1–29.2.2020.Utöver företagets egen omsättning bedöms minskningen av omsättningen inom företagets verksamhetsområde. Om omsättningen inom verksamhetsområdet har minskat med minst 10 procent, bedöms det att branschen har lidit av coronakrisen, och företaget kan ansöka om kostnadsstöd utan ytterligare motivering. En analys av läget inom verksamhetsområdet hjälper till att tilldela stödet till de företag som drabbats av just coronakrisen och påskyndar behandlingen av företagets ansökan vid Statskontoret.Bestämmelser om de verksamhetsområden som omfattas av stödet utfärdas senare genom en separat förordning. Avsikten är att statsrådet utfärdar förordningen den 18 december 2020. Verksamhetsområdena fastställs utifrån de omsättningsuppgifter för juni–oktober 2019 och 2020 som fås från Skatteförvaltningen.Alla företag som drabbats av coronakrisen kan ansöka om kostnadsstödFöretag kan dock ansöka om stöd även om omsättningen inom verksamhetsområdet inte har sjunkit med minst 10 procent under juni–oktober 2020 och verksamhetsområdet därför inte nämns i bilagan till statsrådets förordning. Företaget ska då i sin ansökan ange särskilt vägande skäl för att det förlorat i omsättning på grund av coronapandemin.Kostnadsstödssystemet gäller också för stiftelser och föreningar som driver affärsverksamhet. Stöd kan inte beviljas företagsverksamhet inom primär jordbruksproduktion, fiske eller  vattenbruk.Till skillnad från den första ansökningsomgången för kostnadsstöd finns det ingen nedre gräns för omsättningen som ger rätt till stöd. På så sätt kan man rikta stödet bättre till små företag. Det minsta stödet som betalas ut är fortsättningsvis 2 000 euro och det största 500 000 euro.Ett företag kan ansöka om kostnadsstöd även om företaget redan har fått andra direkta coronastöd. De stöd som beviljats tidigare beaktas dock i stödbeloppet så att de sammanlagda stöd som beviljats enligt samma tillfälliga regler om statligt stöd som fastställts av Europeiska kommissionen inte överstiger 800 000 euro.Kostnadsstödet är ett sätt att stödja företagare i coronapandeminKostnadsstödet är ett sätt för staten att stödja företagare i coronapandemin Den första ansökningsomgången ordnades i juli–augusti. För den andra ansökningsomgången har staten reserverat 550 miljoner euro, men uppskattningen av det anslag som behövs för stödet är osäker och hela summan kommer inte nödvändigtvis att användas. Användningen av anslaget beror på antalet företag som uppfyller kriterierna för stödet och på företagens kostnader.Med hjälp av de coronastöd som Business Finland och närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljade tidigare kunde företagen utveckla och rikta sin verksamhet på nytt i coronavirusläget.Andra verktyg är bland annat Finnveras borgen, Finlands Industriinvestering Ab:s finansieringsprogram och det sysselsättningspaket med bland annat lättnader i fråga om permittering och samarbetsförhandlingar som skapades i samarbete med arbetsmarknadsorganisationerna. Dessutom är en temporär sänkning av arbetspensionsavgifterna och en temporär ändring av konkurslagen i kraft. Övriga stöd som har beviljats är särskilt stöd till restaurangbranschen samt stöd till ensamföretagare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Strafflagen ändras med de kompletteringar som EU:s direktiv om penningtvättsbrott förutsätter. Genom ändringarna utvidgas straffbarheten för döljande av vinning av brottslig handling.Straff för så kallad självtvätt, alltså att tvätta brottsvinster från brott som man själv begått, kan dömas ut i större omfattning än för närvarande. Om den som gjort sig skyldig till brott aktivt försöker dölja de medel som han eller hon fått genom brottet, kan han eller hon utöver för förbrottet även dömas för penningtvätt.Vissa allvarligare brott betraktas som förbrott till penningtvätt eller grov penningtvätt oberoende av lagen i den stat där gärningen har begåtts. Dessa brott omfattar deltagande i en organiserad kriminell sammanslutnings verksamhet samt vissa brott som gäller mutor, människohandel och sexuellt utnyttjande.Avsikten är att lagändringarna stadfästs vid presidentföredragningen i morgon fredag. Ändringarna träder i kraft omedelbart.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet är att förtydliga och förenhetliga bestämmelserna om betalning och justering av statens andelar av de förmåner och kostnader som betalas till Folkpensionsanstalten. Lagändringarna gäller utbetalningsförfarandet mellan staten och Folkpensionsanstalten när det gäller statens andelar av de förmåner som betalas ur folkpensionsfonden. Lagarna träder i kraft den 1 januari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet beslutade den 10 december att förlänga det temporära undantaget i statsrådets förordning om televisions- och radioverksamhet, enligt vilket textningstjänsten i fråga om direktsändningar kan levereras i samband med en reprissändning. Det temporära undantaget förlängs till utgången av 2021. Kravet på textning av direktsändningar ska tillämpas fullt ut den 1 januari 2022.I fråga om Rundradion innebär kravet en textningsskyldighet på 100 procent och i fråga om programutbud som betjänar flera olika grupper bland allmänheten, dvs. MTV 3 och Nelonen, en textningsskyldighet på 75 procent. Kravet ska dock inte tillämpas på regionala nyheter vars textningstjänst även i fortsättningen ska kunna levereras i samband med en reprissändning.Vid beredningen av förordningen har man beaktat remisresponsen i ärendet. En förlängning av det temporära undantaget till utgången av 2021 främjar genomförandet av en textningstjänst av god kvalitet.Förordningens rubrik ska samtidigt ändras till statsrådets förordning om audiovisuella tjänster.Vad händer härnäst?Statsrådet utfärdade den 10 december en förordning i ärendet. Förordningen träder i kraft den 1 januari 2021.Avsikten är att det separat ska göras en ändring av förordningen som gäller evenemang av samhällelig betydelse i början av 2021, när de EU-krav som gäller ärendet har behandlats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet trähöghusprojekt i Finland har fortsatt att öka jämfört med förra året, visar en utredning som gjordes på uppdrag av miljöministeriet. Förra året planerades 7 500 nya trähöghuslägenheter. Antalet har nu stigit till 8 300. Största delen av trähöghusprojekten finns inom huvudstadsregionen och Birkaland.I Finland håller sammanlagt 73 trähöghusprojekt på att genomföras eller planeras. Det är fråga om enskilda trähöghus, trähöghuskvarter eller offentliga byggnader i stor skala. I fjol fanns det 63 sådana projekt, och år 2018 var antalet 51.Medräknade är trähöghusprojekt med minst 3 våningar. Av projekten genomförs 24 säkert. Föregående år var motsvarande antal 18. I år finns det 36 sannolika projekt och 12 eventuella projekt. Med eventuella projekt avses omfattande projekt som befinner sig i planläggningsskedet och där det ännu inte finns någon byggherre eller byggare som förbinder sig att bygga i trä.
Genomförandet av de säkra och sannolika projekten innebär att det inom de närmaste åren kommer att byggas cirka 8 300 nya trähöghuslägenheter i Finland. I utredningen för 2018 var motsvarande siffra 6000.”Särskilt tillväxtcentrumen verkar ha vaknat upp till att öka användningen av trä i byggandet. Rentav hälften av projekten finns i Nyland. En annan viktig förändring är det ökade antalet säkra projekt jämfört med tidigare år. De konsekvenser som coronaepidemin har för träbyggande kan man i detta skede endast gissa sig till. En fördel med industriellt träbyggande är att det inom industriell byggverksamhet är något lättare att trygga arbetssäkerheten jämfört med byggarbetsplatser “, säger Petri Heino, programchef för programmet för träbyggande.Trähöghus planeras i 15 landskapAv projekten finns 64 procent inom huvudstadsregionen och Birkaland, men projekt planeras också jämnt runt om i Finland. År 2019 fanns det planer för projekt i 13 landskap. Till skillnad från i fjol planeras nu trähöghus också i Egentliga Tavastland och Kajanaland. Endast i Lappland, Södra Karelen, Päijänne-Tavastland och Åland planeras för närvarande inga trähöghusprojekt med fler än 3 våningar.”Projekten visar att trä är ett mångsidigt byggnadsmaterial. Av trä är det lätt att bygga arkitektoniskt framstående byggnader. Det är ett material med väldigt många användningsmöjligheter. Som exempel kan nämnas hotell- och kontorsbyggnaden i massivt trä på Skatudden”, säger Heino.Mest träbyggande planeras i Tammerfors, liksom också år 2019. I Tammerfors fokuserar träbyggandet på bostadshöghus, som reser sig bland annat i Kauppi och i Hervantajärvi. Elva av tolv projekt som planerats för Tammerfors är säkra eller sannolika.I huvudstadsregionen håller man på att bygga såväl kontorsbyggnader som bostadshus i trä. I Helsingfors fortsätter byggandet av det delvis färdiga träkvarteret Wood City på Busholmen. På området byggs Supercells kontorshus och ett hotell som ännu befinner sig i planeringsskedet. Det är meningen att kvarteret Wood City ska bli färdigt i sin helhet före 2021. På Skatudden genomförs också ett stort kontors- och hotellprojekt av trä. I Kägeludden ska det byggas ett unikt utformat kontorshus med 11 våningar, på vars tak det kommer gröntak och solpaneler.I Kungseken byggs höghus av trä för cirka 675 invånare, och över tusen trähöghuslägenheter planeras i Pajuniitty i Vichtis. I Esbo håller antalet trähöghuslägenheter på att stiga till nästan 600 inom flera olika områden. Trähöghus kommer med säkerhet också att byggas i Jyväskylä, Kervo, Kyrkslätt, Kuopio, Sibbo, Åbo, Nystad och Vasa.En kartläggning av trähöghusprojekt i Finland sammanställdes första gången år 2012, och uppdaterades åren 2014, 2015, 2017, 2018, 2019 och 2020. I år beställdes kartläggningen av miljöministeriet. Kartläggningen har sammanställts av Janne Tolppanen, en arkitekt från Uleåborg. Uppgifterna baserar sig på kommunernas offentliga uppgifter. Kommunerna har bekräftat uppgifternas aktualitet.Trähöghusprojekten har i utredningen indelats i tre olika klasser enligt deras genomförandepotential: säkra, sannolika och eventuella. Klassificeringen beskriver sannolikheten för att områdena och objekten förverkligas i trä. I kartläggningen har samlats alla trähöghusprojekt med minst 3 våningar och alla betydande offentliga byggnader i stor skala i Finland. I kartläggningen presenteras inte projekt som redan har genomförts.

Källa: Valtioneuvosto.fi