NordenBladet — Mätarna för kostnadskonkurrenskraften, såsom index för enhetsarbetskostnader, ger en fingervisning om landets ekonomiska utveckling men ska inte övertolkas, visar en studie som utförts av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT och Löntagarnas forskningsinstitut PT. Produktionen och exporten påverkas även av många andra faktorer, och i synnerhet på kort sikt har de större betydelse än konkurrenskraftsfaktorerna.I forskningsprojektet ”Framåtblickande bedömning av konkurrenskraften på kort sikt” studerades olika mätare av konkurrenskraften på kort sikt, konkurrenskraftens betydelse för den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraftens kapacitet att förutse den ekonomiska framgången.En central faktor för konkurrenskraften på kort sikt är arbetskostnaderna, som förändras relativt snabbt. Enligt studien är pris- och kostnadskonkurrenskraften en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för att exportsektorn i landet ska ha framgång. På lång sikt är en viktigare faktor utvecklingen av arbetsproduktiviteten, som påverkas av ekonomins strukturella konkurrenskraft.I studien utreddes med hjälp av två olika metoder sambandet mellan indikatorerna för ekonomisk framgång – såsom ekonomisk tillväxt och exportvolymer – och konkurrenskraftsindikatorerna. För det första analyserades de så kallade Granger-kausalitetsförhållandena mellan dessa och för det andra de autoregressiva modellerna med flera variabler (VAR-modellerna), som förutspår den ekonomiska framgången med hjälp av konkurrenskraftsvariabler.Kostnadskonkurrenskraften påverkar landets välstånd – men hur mycket?Det finns inte en enstaka entydig mätare för kostnadskonkurrenskraften utifrån vilken man rätlinjigt kan förutspå den framtida ekonomiska utvecklingen. De allmänna mätarna – de nominella och reella enhetsarbetskostnaderna i förhållande till kontrolländerna – ger dock normalt en relativt kongruent bild av kostnadskonkurrenskraftens utveckling och korrelerar med den framtida ekonomiska utvecklingen.Produktionen och exporten påverkas dock även av många andra faktorer och i synnerhet på kort sikt har de större betydelse än konkurrenskraftsfaktorerna. Mätarna av enhetsarbetskostnader bör därför inte övertolkas.”Det är ett obestridligt faktum att nationalekonomins kostnadskonkurrenskraft påverkar dess ekonomiska framgång, men det är svårt att mäta omfattningen av effekten. Till exempel har efterfrågan en mycket större effekt på exportutvecklingen än enhetsarbetskostnaderna. Om den internationella efterfrågan är kraftig bidrar den till att öka exporten åtminstone en tid även om kostnadskonkurrenskraften minskar, medan en utmärkt konkurrenskraft inte är till stor hjälp om den internationella efterfrågan är svag”, förklarar Janne Huovari.Det kan även vara svårt att fastställa effekternas riktning. Konkurrenskraften främjar den ekonomiska framgången, men å andra sidan påverkas konkurrenskraftsmätarna av en bra exportframgång eller en kraftig tillväxt av bruttonationalprodukten. Därför är det inte alltid entydigt om till exempel en ökad exportframgång beror på att den uppmätta kostnadskonkurrenskraften blivit bättre eller tvärtom.”Om enhetsarbetskostnaderna dock avviker klart från utvecklingen i kontrolländerna bör man fästa uppmärksamhet vid fenomenet. Också i detta fall bör diskussionen om kostnadskonkurrenskraften präglas av ett analytiskt grepp så att de faktorer och politiska åtgärder som påverkar förändringarna även analyseras separat i fråga om ersättningarna till löntagarna, arbetsproduktiviteten och valutakursen”, påpekar Ilkka Kiema.Forskningsprojektet ”Framåtblickande bedömning av konkurrenskraften på kort sikt” har genomförts inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 2019.Närmare information:Prognoschef Janne Huovari, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT, tel. 040 164 8141, [email protected]
Forskningssamordnare Ilkka Kiema, Löntagarnas forskningsinstitut, tel. 040 940 2287, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt de nya generalplanerna har det efter våren 2017 inte längre krävts några tillstånd för miljöåtgärder i jord- och skogsbruksdominerade områden. Ändringen gäller dock inte områden med tidigare godkända generalplaner, vilket innebär att tillstånd måste sökas på samma sätt som tidigare. Projektet Skogar och planläggning har under ledning av Tapio undersökt olika sätt att förenkla tillståndssystemet. Kommunernas interna anvisningar för smärre åtgärder visade sig vara det bästa sättet.De krav på tillstånd för miljöåtgärder i ekonomiskogar som ingår i generalplanerna före 2017 har försvårat skogsbrukets verksamhet och ökat arbetet också i kommunerna. Projektet Skogar och planläggning förenklade detta system. Samtidigt utvecklade kommunernas planläggare tillsammans med dem som svarar för tillstånden för miljöåtgärder en process som beaktar landskapsvärdena på ett bättre sätt.– Ett enklare tillståndssystem förbättrar  möjligheterna till en mångsidig skogsaffärsverksamhet, säger Niina Riissanen, forstråd vid jord- och skogsbruksministeriet. Hon säger att det också finns många andra sätt att beakta landskapet, såsom att avtala om åtgärder mellan markägaren och kommunen eller dem som använder området.Brett deltagande i projektetI pilotförsöken, workshopparna och andra tillställningar deltog sammanlagt över 400 representanter för kommunerna och skogsbranschen. Största delen av de kommunala aktörerna svarade i enkäten att de tror att tillståndssystemet kommer att förenklas i kommunens område i framtiden.Att ta fram en intern anvisning för kommuner för att definiera smärre åtgärder väckte enligt enkäten mest intresse. Enligt svarspersonerna kommer anvisningen att skapa klarhet i verksamheten och göra det möjligt att i fortsättningen bevilja tillstånd för miljöåtgärder på de platser där de verkligen behövs. De bästa sätten att beakta landskapsvärdena i allmänhet är enligt enkäten ökad växelverkan och ökat samarbete samt avtal som baserar sig på frivillighet. – Aktörerna upplever det som nödvändigt att öka samarbetet och växelverkan mellan skogsbranschen och kommunerna. Det öppna samarbetet är också avgörande när det gäller att beakta landskapsvärdena, säger  projektledaren Tommi Tenhola på Tapio.Att utveckla samarbetet mellan skogsbranschen och kommunerna fortsätter. – Avsikten är att fortsätta arbetet med att förenkla systemet i kommunerna och öka samarbetet och växelverkan mellan aktörerna inom skogsbranschen och de kommunala beslutsfattarna, berättar Mika Salmi, projektchef vid Finlands skogscentral.Projektet Skogar och planläggning, som finansierats av jord- och skogsbruksministeriet, slutar vid utgången av året. Projektmaterialet finns att få på projektets webbplats. Materialet riktar sig särskilt till kommunernas tjänsteinnehavare, men även skogsägare och skogsbranschaktörer har nytta av det.  Materialet innehåller färdiga lösningar som kan anpassas till de lokala förhållandena.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s inrikesministrar håller ett informellt videomöte den 14 december 2020. Inrikesminister Maria Ohisalo företräder Finland vid mötet. Ministrarna fortsätter diskussionen om reformen av EU:s migrations- och asylpolitik. På agendan står också bland annat framtiden för den inre säkerheten och för samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter. Inga beslut fattas vid det informella ministermötet. Under ledning av ordförandelandet Tyskland behandlas vid mötet en framstegsrapport som beskriver frågor där samförstånd redan har nåtts och frågor som ännu ska utredas. Det gäller centrala delområden av reformen av migrations- och asylpolitiken, såsom det gemensamma asylsystemet, återvändande, relationer med länder utanför EU och lagliga vägar. Ordföranden är inte ute efter medlemsländernas formella godkännande om rapporten, men Finland understöder en heltäckande sammanfattning av höstens diskussioner som grund för det fortsatta arbetet.– Det är viktigt för Finland att reformen av migrations- och asylpolitiken framskrider. Arbetet utgående från kommissionens förslag från september har bara inletts. Finland lyfter konsekvent fram respekten för de grundläggande och mänskliga rättigheterna och att de behov som personer i utsatt ställning, till exempel offer för människohandel, barn och kvinnor, har beaktas på ändamålsenligt sätt, konstaterar minister Ohisalo.Slutsatserna om inre säkerhet främjar samarbetet mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheterMinistrarna ska vid sitt möte diskutera slutsatserna om inre säkerhet och europeiskt polispartnerskap. Olika delområden av den inre säkerheten och det brottsbekämpande samarbetet behandlas i slutsatserna i ett brett perspektiv. Finland antar rådets slutsatser om inre säkerhet och europeiskt polispartnerskap.– Inom området för inre säkerhet måste man hela tiden förutse och utveckla myndigheternas förutsättningar att bemöta föränderliga säkerhetshot och att skydda medborgarnas säkerhet med respekt för de grundläggande och mänskliga rättigheterna, säger minister Ohisalo.I slutsatserna uppmanas medlemsländerna bland annat att ytterligare stärka det gränsöverskridande brottsbekämpande samarbetet genom att i full utsträckning utnyttja befintliga instrument för utbyte av information.I slutsatserna betonas också att terrorhotet, som orsakas av alla former av våldsam extremism, fortfarande är stort i EU och uppmanas till ett snabbt antagande av förordningen om förhindrande av spridning av terrorisminnehåll online. Vid mötet informerar ordförandelandet Tyskland om hur förhandlingarna om förslaget till förordning om förhindrande av spridning av terrorisminnehåll online framskrider.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fredagen den 11 december fattade republikens president beslut om tre sidoackrediteringar.Presidenten förordnade chefen för ambassaden i Canberra, ambassadör Satu Mattila-Budich, att representera Finland i Vanuatu, chefen för ambassaden i Maputo, ambassadör Anna-Kaisa Heikkinen, att representera Finland på Madagaskar och chefen för ambassaden i Nur-Sultan, ambassadör Soili Mäkeläinen-Buhanist, att representera Finland i Kirgizistan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet har fastställt grundräntan till -0,50 procent från och med den 1 januari 2021 till utgången av juni 2021. Grundräntan har från och med den 1 januari 2020 varit -0,25 procent.Grundräntan, som fastställs två gånger om året, beräknas på grundval av medelvärdet av den tolv
månaders marknadsränta som publicerats under de tre månaderna före fastställandet av grundräntan.Finansministeriet fastställer grundräntan med en noggrannhet av en fjärdedels procentenhet (Lagen om vissa referensräntor 996/1998). 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Resultaten av utredningen har utnyttjats i det scenariearbete som statsrådet publicerade den 10 december för att bedöma de övergripande ekonomiska konsekvenserna av olika alternativa scenarier.Den huvudsakliga iakttagelsen är att det finns ett samband mellan förekomsten av en sjukdom som orsakas av coronaviruset och förtroendet för ekonomin: det ökade behovet av sjukhusvård försvagar det allmänna förtroendet för ekonomin. Det allmänna förtroendet påverkar å sin sida utvecklingen av bruttonationalprodukten. Genom att utnyttja sambandet mellan det ekonomiska förtroendet och bruttonationalprodukten i scenariot har det varit möjligt att bedöma hur epidemin påverkar den ekonomiska aktiviteten. Finansministeriet beskriver i sin publikation de beräkningsmetoder som använts i samband med bedömningen. De ekonomiska konsekvenserna av coronan bedömdes genom att man fastställde en statistisk modell för 17 EU-länder med tillgång till jämförbart material.Pandemins konsekvenser för ekonomin granskades med hjälp av en allmän ekonomisk förtroendemätare och en separat förtroendemätare för servicesektorn. Hur allvarlig en epidemi var bedömdes med hjälp av behovet av sjukhusvård. Modellerna innehåller dessutom viktiga variabler med vars hjälp man har undersökt människors rörlighet, antalet införda restriktioner och deras art samt ekonomiska stödåtgärder. Regeringen diskuterade de olika scenarierna i sina förhandlingar den 9 december. Scenarierna gäller de sociala och ekonomiska konsekvenserna av coronavirusepidemin. De handlar om eventuella epidemiologiska utvecklingsförlopp och deras ekonomiska och sociala konsekvenser. Scenarierna har utarbetats i samarbete mellan statsrådets kansli, social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet och Institutet för hälsa och välfärd. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president har stadfäst lagen om ändring av den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk, det vill säga Kemera-lagen, vilket betyder att stödsystemet fortsätter att gälla också efter årsskiftet. Vid behov är lagen i kraft fram till utgången av 2023. Lagens giltighetstid förlängdes eftersom reformen av reglerna för statligt stöd har dragit ut på tiden i EU.Det nya incitamentssystemet för skogsbruket har beretts i en arbetsgrupp vars mandatperiod löper ut vid utgången av året. Den förlängda giltighetstiden ger en möjlighet att finjustera incitamentsystemet enligt de nya reglerna för statligt stöd. Systemet ska tas i bruk så snart som möjligt efter att de nya reglerna om statligt stöd blivit klara.– Aktiv skogsvård i rätt tid är mycket viktig både med tanke på virkesproduktionen, skogarnas hälsa och tillväxtförmåga och kolsänkorna. På grund av den förlängda giltighetstiden fortsätter incitamenten för skogsvård utan avbrott samtidigt som vi arbetar med ett nytt system, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Kemera-stödet bidrar till en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar vård och användning av privata skogar. Genom de åtgärder som får stöd ökar man skogarnas tillväxt, sköter skogsvägar, tryggar skogarnas biologiska mångfald och främjar skogarnas anpassning till klimatförändringen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Programmet LUMA 2020, som finansierats av undervisnings- och kulturministeriet, har utifrån nyaste forskningsrön tagit fram lösningar och pedagogiska modeller för inspirerande lärande inom matematik, naturvetenskap och teknologi från småbarnspedagogiken till andra stadiet. Programmet genomfördes av LUMA Finland och de 11 universitet och 13 centrum som ingått i programmet åren 2019–2020. Slutrapporten överlämnades fredagen den 11 december till undervisningsminister Li Andersson.Programmet LUMA2020 har tagit fram nya öppningar, material och modeller för kollektivt läande mellan skolor, universitet och näringslivet samt till stöd för genomförandet av läroplansgrunderna. Särskilt har man tagit fram nya virtuella öppningar till stöd för lärarnas kontinuerliga lärande samt med tanke på barns och ungas fritidsintressen.Programmet har fungerat som stöd för kontinuerligt lärande för alla medverkande lärare och fostrare från småbarnspedagogiken till högskolorna. Lärogemenskaperna inom programmet har arbetat med fyra teman: Hållbar utveckling (klimatförändringen, cirkulär ekonomi m.m.), Matematiken i vår omgivning (konst, ekonomi och statistik m.m.), Tekniken i vår omgivning (rörliga apparater, artificiell intelligens, robotik m.m.) och min LUMA (ett fritt valt tema som har koppling till naturvetenskaperna).– Vårt program Gemensamma insikter och inspiration skapade inspirerande nya öppningar och ökade den gemenskapsbaserade verksamhetskulturen. Särskilt virtuella material och verksamhetsmodeller som utvecklats gemensamt bidrar till en jämlik vetenskapsfostran. Ett ypperligt verktyg för detta erbjöds av den verksamhetsmodell för utvecklingsforskning som länge använts i LUMA-verksamheten. Samarbetet med näringslivet var givande och vi skapade nya material och verksamhetssätt, säger programmets direktör professor Maija Aksela från Helsingfors universitet.Dessutom erbjöd programmet lärarna möjligheter till ämnesöverskridande samarbeten, att utveckla den egna undervisningen och att integrera innehållet i olika temaområden i undervisningen så att det stöder de nya läroplansgrunderna. De viktigaste målen nåddes med god marginal, trots den snäva tidtabellen och de exceptionella förhållandena på grund av coronaepidemin. Enligt utvärderingen var lärarna som deltog i programmet på det hela taget mycket nöjda. Det har erbjudit verktyg bland annat till stöd för projektinlärning, omfattande inlärning och lärandegemenskaper.Programmet LUMA 2020 i siffror81 experter från 11 högskolorCirka 450 lärare och handledare, som fick stöd av experterna381 evenemang i anslutning till programmet, t.ex. studiebesök, fortbildning och möten vid högskolor, skolor och daghem samt webbmöten.160 lärogemenskaper deltog, bland dem daghem, grundskolor, gymnasier, yrkesläroanstalter och hobbyskolor.Material som programmet producerar
Nätkursser
LUMA2020 slutrapport

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet har beviljat sammanlagt 9,69 miljoner euro i statsunderstöd till 29 olika digitaliseringsprojekt som förnyar kommunernas verksamhetssätt eller serviceprocesser.Sammanlagt 61 ansökningar lämnades in inom ansökningstiden. Understöd beviljades endast för projekt som genomförs i samarbete av flera kommuner eller samkommuner. Projekten ska genomföras före utgången av oktober 2022. I år kunde man ansöka om stöd för digitalisering av kommunens beslutsfattande och de processer som stöder beslutsfattandet, digitalisering av förvaltningen och kommunaldemokratin samt för utveckling av praxis för distansarbete och digitala tjänster. Genom att rikta understödet till dessa teman ville man stödja kommunerna att på bästa möjliga sätt utnyttja det digitala språnget som coronaläget gett upphov till. I och med projekten får kommuninvånarna och tjänsteanvändarna nya digitala möjligheter att delta och påverka. Tjänsterna har understött framför allt utvecklingen av kultur- och fritidstjänsterna. Syftet med kommunernas och samkommunernas digitaliseringsprojekt är att stödja digitalisering, förnyande av verksamhetssätt, kundorientering och kostnadsbesparingar i kommunerna. Reproducerbarhet och fördelning är bärande tankar när det gäller inriktning av finansieringen: sökanden ska utreda om motsvarande arbete redan tidigare utförts i andra kommuner och överväga att utnyttja detta arbete som grund för projektet. Slutresultatet och processen ska gå att kopiera eller utnyttja på andra sätt i andra kommuner. Dessutom ska man under projektets gång förbinda sig till samarbete med andra motsvarande projekt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet sände den 10 december 2020 ett förslag till ändring av lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen (hållbarhetslagen) till Republikens president för stadfästelse. Genom lagändringen utvidgas tillämpningsområdet för det nationella hållbarhetssystemet och ikraftsätts hållbarhetskriterierna för fasta och gasformiga biomassabränslen och kriterierna för minskning av växthusgaser i EU:s direktiv om främjande av förnybar energi (RED II).Syftet med lagändringen är att säkerställa att de biodrivmedel, flytande biobränslen och biomassabränslen som används i Finland har producerats på ett hållbart sätt och att de kan beaktas i EU-målen för förnybar energi och i skyldigheten avseende andelen förnybar energi inom transportsektorn.Det utvidgade tillämpningsområdet innebär att antalet föremål för regleringen stiger från nuvarande 15 till cirka 150 verksamhetsutövare efter att lagen trätt i kraft. I den nationella beredningen av genomförandet av direktivet har man strävat efter att använda de befintliga nationella systemen och att påvisandet av att hållbarhetskriterierna uppfylls inte ska medföra en oskälig administrativ börda för aktörerna.Lagändringen träder i kraft den 1 januari 2021. Genom övergångsbestämmelser beaktas emellertid att det i praktiken inte är möjligt att påvisa att man uppfyller hållbarhetskriterierna som lagen förutsätter genast när lagen trätt i kraft.Övergångsbestämmelserna anger ikraftträdandet av den nya förordningen, både för nya aktörer och för operatörer med ett hållbarhetssystem som godkänts enligt gällande lag.En noggrannare beskrivning av lagändringen finns i arbets- och näringsministeriets pressmeddelande den 14 maj 2020 om propositionen.Dessutom håller en förordning som kompletterar regleringen i hållbarhetslagen på att färdigställas. Förordningen innehåller mer detaljerade bestämmelser om förfaranden och deras krav, liksom tillämpningen av lagen, samt mer detaljerade tekniska föreskrifter.

Källa: Valtioneuvosto.fi