NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat sammanlagt 2 818 000 euro i specialunderstöd till 35 projekt som ordnas av grenförbunden. Understödet är avsett för att trygga grenförbundens och deras medlemsföreningars verksamhet samt effektivera och utveckla verksamheten under coronaepidemin.De projekt som understöds hade  indelats i tre grupper. Bidrag på 1 139 000 euro beviljades för grenförbundens förluster samt för kostnader på grund  av annullerade eller flyttade evenemang. För utvecklingsprojekt inom föreningsverksamheten, såsom utveckling av elektroniska system eller nya träningsmiljöer, beviljades 1 209 500 euro. För övriga kostnader som uppkommit för säkerställandet av grenförbundens nödvändiga verksamhet beviljades 469 500 euro i understöd.– I år har många grenförbund varit tvungna att verka under undantagsförhållanden och i många grenar har man varit tvungen att ställa in, flytta på eller arrangera olika stortävlingar, kvalificeringar, världscup-evenemang och motsvarande stora evenemang inom ramen för begränsningarna. Med understödet kommer vi förbunden till mötes i fråga om kostnaderna för arrangemangen, konstaterar forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.Man kunde ansöka om understöd för en eller flera helheter. Inom utsatt tid hade det inkommit sammanlagt 46 ansökningar om understöd. Sammanlagt 30 grenförbund och Suomen Parkour ry ansökte om understöd. Det totala beloppet för samtliga understöd som söktes uppgick till 8 928 284 euro.Ministeriet har alltsedan coronapandemin började haft täta kontakter med idrottsorganisationerna och beredningen av stödåtgärderna inleddes direkt i våras. I den andra tilläggsbudgeten för 2020 beviljades 19,6 miljoner euro för kostnader som föranletts av annullerade evenemang inom idrott och motion, tryggande av grenförbundens och idrottsföreningarnas funktionsförmåga samt tryggande av verksamheten vid de riksomfattande idrottsutbildningscentren. I juni utdelades sammanlagt 9 748 280 euro i understöd för  dessa funktioner.Specialunderstöd för att trygga grenförbundens och deras medlemsföreningars verksamhet på grund av coronavirusläget  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet företagsstöd har mångdubblats under coronaepidemin, och samtidigt har målen för företagsstöden blivit helt olika än under normala tider. I början av krisen var företagsstödens centrala uppgift att rädda företag med likviditetsproblem från konkurser. På längre sikt bör man med företagsstöden sträva efter att utveckla företagens verksamhet.Detta framgår av en rapport från forskningssektionen för företagsstöd som gäller företagsstöd som beviljats under coronaepidemin. Rapporten innehåller ingen detaljerad bedömning av coronastöden, utan ger utgångspunkter för forskningssektionens framtida utvärderingsarbete. Avsikten är att forskningssektionens mer omfattande utvärdering av coronastöden ska publiceras våren 2021 som en del av årsrapporten.På lång sikt måste stöden utveckla företagsverksamhetenI rapporten har man delat in coronapandemin i tre faser och dryftat deras konsekvenser för ekonomin och företagen. Dessa steg är den partiella nedläggningen av ekonomin, återhämtningsfasen och återgången till det normala.I början av coronakrisen stängdes ekonomin delvis. De strikta begränsningsåtgärderna försvagade snabbt företagens likviditet, men osäkerheten om krisens djup och varaktighet begränsar företagens vilja och möjligheter att ta lån. På så sätt minskade också effektiviteten av borgen och lån i form av företagsstöd. Detta talar för användningen av direkta företagsstöd.I återhämtningsskedet av ekonomin minskar företagsstödens roll när ekonomin återgår till det normala. När företagen och deras finansiärer på nytt kan förutse framtiden och riskerna för affärsverksamheten, ökar betydelsen av borgen och lån som stödformer väsentligt och betydelsen av direkta stöd minskar.På lång sikt är målet att återgå till företagsstöd som utvecklar företagen och deras produktion i stället för att upprätthålla de nuvarande företagsstrukturerna och sysselsättningen. Förlängda stödperioder kan bevara företags- och branschstrukturer som inte längre motsvarar efterfrågan efter krisen. Då ökar risken för företagsekonomiskt svaga företag som hålls vid liv med stöd som inte uppmuntrar företagen att utveckla sin verksamhet.Effekterna av coronakrisen gäller tjänster och privat konsumtionI rapporten har coronakrisen också jämförts med två tidigare ekonomiska kriser under de senaste decennierna, dvs. recessionen på 1990-talet och den recessionsperiod som började under finanskrisen 2008. Observationerna är mycket preliminära, eftersom coronapandemin fortfarande pågår.Coronakrisens effekter på industriproduktionen ser måttliga ut jämfört med i synnerhet finanskrisen. Effekterna av coronakrisen riktar sig i stor utsträckning mot tjänsterna. Jämfört med tidigare kriser har coronakrisen i hög grad gällt den privata konsumtionen, medan effekterna på investeringarna har varit måttfulla. I fråga om konsekvenserna för arbetslösheten var lågkonjunkturen på 1990-talet i sin egen klass.Forskningssektionen för företagsstöd gör en bedömning av coronastödens effekterI anslutning till arbets- och näringsministeriet finns den oberoende forskningssektionen för företagsstöd, som inrättades år 2019. Den har till uppgift att producera information om hur företagsstödssystemet utvecklas samt främjar kvaliteten på utvärderingen av verkningsfullheten och utnyttjandet av forskning i den politiska verksamheten och den samhälleliga diskussionen. Under mandatperioden 2019–2023 omfattar forskningssektionen för företagsstöd ordförande Seija Ilmakunnas (arbetslivsprofessor, Jyväskylä universitet) samt Minna Martikainen (professor, Vasa universitet), Mikko Puhakka (professor, Uleåborgs universitet), Hannu Salonen (professor, Åbo universitet) och vice ordförande Rune Stenbacka (professor, Hanken).Arbets- och näringsministeriet inledde i augusti 2020 en oberoende utvärdering av företagsstöd som har tagits i bruk på grund av en likviditetskris i företag till följd av coronaläget. I den första fasen bedöms effekterna av coronastöden på kort sikt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Att döma av rättspraxis har felen i upphandlingsförfarandena minskat. Det framgår av en utredning som gjorts av Rådgivningsenheten för offentlig upphandling, som upprätthålls av Arbets- och näringsministeriet och Kommunförbundet. Målet för utredningen var att ta fram uppgifter om sådana upphandlingsförfaranden som Marknadsdomstolen konstaterat strida mot upphandlingslagen.Utredningen gällde Marknadsdomstolens beslut under perioden 1.1.2017–31.12.2019. Som jämförelse användes rådgivningsenhetens utredning från år 2011.På basis av publicerade upphandlingsannonser genomfördes det i Finland under 2017–2019 över 40 000 upphandlingar i enlighet med den upphandlingslag som trädde i kraft år 2017. Av dessa gick sammanlagt 364 till Marknadsdomstolen, vilket är 1–2 procent av de genomförda upphandlingarna. År 2011 var motsvarande andel cirka 5 procent.I Finland uppgår värdet av den offentliga upphandlingen till sammanlagt cirka 35 miljarder euro per år, vilket motsvarar i snitt 16 procent av BNP. Ofta består cirka hälften av de offentliga samfundens budgetar av offentligt upphandling.Fel i färre än en halv procent av upphandlingarnaEnligt Marknadsdomstolens avgöranden förekom det fel i 161 upphandlingsförfaranden under den granskade perioden. Det är bara cirka 0,4 procent av de genomförda upphandlingarna. De mest typiska felen gällde uteslutning av en anbudsgivare eller ett anbud ur anbudsförfarandet.–  Tillämpningen av upphandlingslagen har blivit en aning mer komplicerad, men lyckligtvis syns detta inte i statistiken över rättsfallen, säger Katariina Huikko, ledande jurist vid Rådgivningsenheten för offentlig upphandling.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — T-Medias undersökning Luottamus&Maine visar att räddningsverken har det bästa anseendet bland organisationerna inom den offentliga förvaltningen redan för andra året i rad. Allmänheten har en positiv bild särskilt av räddningsverkens tjänster.Även Nödcentralsverkets verksamhet uppskattas. Nödcentralsverket placerade sig på tredje plats i undersökningen. Meteorologiska institutet intog andra plats. I T-Medias undersökning  fick svarspersonerna berätta sin uppfattning om organisationernas förvaltning, ekonomi, ledning, innovationer, interaktion, tjänster och ansvarsfullhet samt om organisationen som arbetsplats. Svarspersonerna bedömde varje delområde på skalan 1–5. Medeltalet av svaren gav ett helhetsvitsord för organisationernas anseende. I undersökningen deltog 74 offentliga organisationer.I undersökningen fick svarspersonerna bedöma det lokala räddningsverket. Räddningsverken fick helhetsvitsordet 3.96. Den  positivaste bilden hade svarspersonerna av räddningsverkens tjänster (4.38), medan ekonomin fick det sämsta vitsordet (3.65).– Resultatet av undersökningen visar att vi har lyckats förverkliga räddningsväsendets värderingar väl. Mänsklighet, professionalitet och tillförlitlighet är värderingar, men också val och handlingar som våra räddningsverk och avtalsbrandkårer gör varje dag. Det är viktigt att när vi befinner oss i nöd kan vi lita på att vi snabbt får hjälp av vårt eget räddningsverk, konstaterar räddningsöverdirektör Kimmo Kohvakka.Det genomsnittliga vitsordet för anseende för de 25 mest kända offentliga organisationerna var 3.34. Räddningsverkens resultat förbättrades något jämfört med fjolårets 3.93. Allmänheten har den positivaste bilden av Nödcentralverkets tjänster och ansvarsfullhetNödcentralsverket intog tredje plats med vitsordet 3,84. Den positivaste bilden hade svarspersonerna av Nödcentralsverkets tjänster (4,23) och ansvarsfullhet (4.09). Innovationer fick det sämsta vitsordet (3.55), vilket var dock bättre än i fjol då vitsordet var 3,41.– Resultatet är ett tecken på tacksamhet och förtroende för Nödcentralsverkens arbete. Resultatet visar att allmänheten upplever att Nödcentralsverkens tjänster håller hög kvalitet, säger räddningsöverdirektör Kohvakka.Bakgrund till undersökningenT-Medias undersökning som mäter offentliga organisationers anseende och finländarnas förtroende för den offentliga förvaltningen genomfördes för tredje gången i år. Datainsamlingen för undersökningen Luottamus & Maine gjordes genom en elektronisk enkät 2–29.10.2020. I undersökningen deltog 8 057 fastlandsfinländare i åldern 15–65 år.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Medborgarpanelen är en del av OECD:s pågående utvärdering av hur verksamhetsförutsättningarna för det finländska civila samhället kan stärkas och vilka möjligheter medborgarna har att delta i det offentliga beslutsfattandet i Finland. Institutet för samhällsforskning (Samforsk) vid Åbo Akademi genomför en dryftande medborgarpanel på uppdrag av finansministeriet och justitieministeriet.I medborgarpanelen utreds deltagarnas åsikter om vilka åtgärder som kan vidtas för att skydda personer i offentliga uppdrag mot hatretorik och för att trygga deras opinionsyttring. Personer i offentliga tjänster och uppgifter, såsom journalister, forskare, tjänstepersoner, poliser, domare, politiker och medborgaraktivister utsätts i allt större utsträckning för hot och trakasserier i sitt arbete. Riktade trakasserier kan hindra personer från att sköta sitt arbete och framföra sina åsikter.Deltagarna i medborgarpanelen representerar olika befolkningsgrupper runt om i landetMedborgarpanelen ordnas i februari 2021 och till den kallas ett slumpmässigt urval av finländare från olika delar av landet. Deltagarna i medborgarpanelen sätter sig omsorgsfullt in i ämnet, diskuterar det ur olika synvinklar och utarbetar ett offentligt uttalande som överlämnas till finansministeriet och kommunminister Sirpa Paatero. Resultaten av medborgarpanelen utnyttjas förutom i OECD:s utvärdering också i ministeriernas allmänna beredningsarbete.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en utredning av lägesbilden för vinningen av miljöbrott som publicerades den 15 december är det ibland svårt att identifiera, beräkna och bedöma vinningen av miljöbrott. Därför bör den nettovinningsprincip som används vid beräkningen utredas och kartläggas närmare.I utredningen observerades även att man inte alltid hade yrkat på vinning av brott, antagligen för att den inte hade identifierats i förundersökningen. Vinningen av miljöbrott identifieras inte alltid ens av domstolarna. Om vinningen förblir oidentifierad får gärningsmannen obefogad nytta av den. Därför bör den beaktas i allt högre grad under hela straffprocessen.Under åren 2013–2018 hade enligt Rättsregistercentralens material vinning av miljöbrott utdömts till ett belopp av drygt 4 750 000 euro. Den ekonomiska vinningen av miljöbrott kan uppstå till exempel i form av inbesparade återvinnings- och tillståndsavgifter eller försummelse av nödvändiga investeringar. Den ekonomiska vinningen av brott har stor betydelse i brott som hänför sig till företagsverksamhet, eftersom den snedvrider konkurrensen mellan företagen till förmån för den som handlar i strid med lagen.Inom projektet utarbetades en lägesbild av den ekonomiska vinning som eftersträvats och uppnåtts genom miljöbrott, och den dolda andelen miljöbrottslighet samt dess karaktär och ekonomiska värde utreddes. I projektet kartlades även bra förfaranden för att utreda vinning av brott.Utmaningar även vid återställning av uppstådd skadaI utredningen observerades att det under straffprocessen finns utmaningar med att säkerställa återställningen av uppstådd skada. Med återställning avses återställande av miljön till ett tillstånd som föregick brottet. Det finns ett behov av att klarlägga förhållandet mellan den vinning av brott som döms som förverkad till staten och återställningen. Dessutom bör man säkerställa att den som gjort sig skyldig till miljöbrott själv ska svara för ersättningen av de orsakade miljöskadorna.Publikationen är ett samarbete mellan Östra Finlands universitet och Polisyrkeshögskolan och ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019.Närmare information: Universitetslektor i straff- och processrätt, jur. dr. Tarja Koskela, Östra Finlands universitet, tfn 050 3369236, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår att muntlig bevisning som tagits emot vid tingsrätten i fortsättningen vid hovrätten och högsta domstolen skulle tas emot genom en videoupptagning som gjorts vid tingsrätten.Syftet med reformen är att förbättra hovrättens och högsta domstolens förutsättningar att avgöra bevisfrågor rätt. Om fullföljdsdomstolen kan avgöra ett ärende på grund av det som berättats i tingsrätten, får den tillgång till bevisning som är färskare och bättre än för närvarande.Vid sökande av ändring minskar nyttjandet av videoupptagningar de kostnader och andra olägenheter som ändringssökandet medför för parter och vittnen. Till exempel i brottmål undgår i regel målsägande och vittnen att möta den åtalade på nytt. Hovrättens huvudförhandlingar kunde också komma att ställas in mer sällan, vilket kan förkorta handläggningstiderna och minska rättegångens kostnader.Med förslaget strävar man dessutom efter att stärka hovrättens roll som den domstol som kontrollerar riktigheten i tingsrättens avgörande när tyngdpunkten i rättegången i allt högre grad flyttas till tingsrätten.– Arbetsgruppens förslag är en motiverad och bra reform, eftersom det kan medföra betydande fördelar för rättssäkerheten, ändamålsenligheten i förfarandet för ändringssökande samt vittnen och målsägande. Jag anser att reformen bör genomföras så snabbt som möjligt, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Avsikten med förslaget är att genomföra föresatsen i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering om att mottagandet av bevis ska koncentreras till tingsrätterna och att bevisningen ska upptas för hovrättsbehandlingen.Reformen avses kunna träda i kraft 2022. Enligt förslaget tillämpas förfarandet först på tvistemål och ansökningsärenden.Arbetsgruppens förslag har sänts på remiss och det kan kommenteras i tjänsten Utlåtande.fi till och med den 19 februari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Människor i olika åldrar och av olika bakgrund bjuds in att förbättra den finländska diskussionskulturen i kampanjen Idéfestival Diskussioner om bra liv på landsbygden. Det är lätt att arrangera en konstruktiv dialog och alla aktörer med verksamhet på landsbygden utmanas att delta. Med kampanjen vill man speciellt lyfta fram ungdomars röster och ta med dem i landsbygdsutvecklingen.Idéfestival Diskussioner om bra liv på landsbygden förverkligas som en del av det nationella Landsbygdsparlamentet 2021, som arrangeras i Kurikka 1.-2.10. Kampanjen går av stapeln 18.1. och pågår ända fram till juni. Under våren förverkligas tre dialogomgångar, med varsin fråga som man har möjlighet att utforska. I början av året ligger fokus på frågan: vad behöver vi för att ett bra liv ska förverkligas just nu och om tio år? Man kan anmäla sig som arrangör av en diskussion redan nu. De som arrangerar och deltar i konstruktiv dialog får chansen att dels öka sin egen förståelse dels hitta nya insikter samt även påverka den nationella landsbygdspolitiken. Tillsammans förbättrar vi dialogen åldersgrupperna emellan – Vi vill få människor av olika åldrar och från olika bakgrund att diskutera tillsammans om vad ett bra liv på landsbygden innebär. De insikter som föds i diskussionerna hjälper oss att bättre förstå och stöda det som bygger upp ett bra liv för olika människor och samhällen, säger utvecklingsdirektör Virpi Harilahti-Juola från Landsbygdens Bildningsförbund, en av kampanjens samarbetsparter. – I diskussionen vill vi speciellt få med unga som bor på landsbygden. Samhället behöver deras synsätt för att vi ska kunna göra en hållbar framtid. Det är viktigt att i detta sammanhang uppmärksamma dem som inte brukar höras, men som borde höras i frågor som gäller landsbygdsutveckling eller landsbygdspolitik, understryker Hilkka Näse, utvecklingsdirektör vid Finlands 4H-förbund.– Ungdomen är en kort men desto mer betydelsefull tid, en livsfas fylld med livslust. Den ger en stark inriktning för resten av livet och när unga ges en riktig chans att vara med i diskussioner och att påverka i den egna byns eller kvarterets utveckling så bäddar det för en god framtid både för dem själva och för det hela samhället, framhäver Anu Suotula, medverkande från Ungdoms-Leader-verksamheten och Keskipiste-Leader rf. Att arrangera Idéfestival -diskussion är lätt  Med i Idéfestival Diskussioner om ett bra liv på landsbygden kan alla vara som är intresserade av landsbygdernas framtid. Det är enkelt att arrangera en diskussion. För arrangörerna finns det tillhanda ett förberett materialpaket jämte anvisningar. Därtill ges möjligheten att delta i Dialogpaus-stiftelsens fasiliteringsutbildning. – Framtiden görs tillsammans idag, samtidigt som vi lutar oss tillbaka mot det som redan gjorts. Det är viktigt att hitta en gemensam förståelse mellan åldersgrupperna när man funderar på hur framtiden bäst ska göras, konstaterar  Laura Arikka, vd för Dialogpaus-stiftelsen. 
På Landsbygdsparlamentets idefestival.fi -sida kan man anmäla sig som arrangör av en diskussion.   
Vi definierar själva vad ett bra liv på landsbygden är – Det finns inte en enda definition om vad ett bra liv är och detsamma gäller för landsbygden och dess framtidsbild. Det är allt sådant som vi själva definierar utifrån vårt tal, framhäver  Petri Rinne, ordförande för Finlands Byar rf.  – I politiken är ord handlingar. Genom att öka den gemensamma förståelsen, har vi en gemensam grund som leder vidare till nya lösningar, konstaterar Landsbygdsparlamentet 2021 -eventets producent Antonia Husberg vid jord- och skogsbruksministeriet. Idéfestival Diskussioner om ett gott liv på landsbygden -kampanjens huvudpartners är Landsbygdens Bildningsförbund, Finlands 4H-förbund, Finlands Byar rf, Keskipiste-Leader ry, Dialogpaus-stiftelsen samt Livsmedelsverkets nätverksenhet/landsbygdsnätverket samt Landsbygdspolitiska rådet och dess sekretariat vid jord- och skogsbruksministeriet som koordinerar helheten. Festivalen är en del av nationella Landsbygdsparlamentet 2021 -eventet som arrangeras i Kurikka 1.-2.10.2021. Kampanjen är även länkad till Hyvin sanottu – Bra sagt (Yle.fi) (Extern link) –projektet. Nätsidor som länkar till nyheten: idefestival.fi och landsbygdsparlamentet.fi Tilläggsinformation:Antonia Husberg, landsbygdsöverinspektör, jord- och skogsbruksministeriet, tfn. 0295 16 2033, [email protected]Virpi Harilahti-Juola, utvecklingschef, Landsbygdens Bildningsförbund, tfn. 040 678 1968, [email protected]Hilkka Näse, utvecklingschef, Finlands 4H-förbund, tfn. 044 783 0300, [email protected]Anu Suotula, projektaktivator, Ungdoms-Leader, Keskipiste-Leader ry, tfn 046 922 9600, [email protected]Laura Arikka, vd, Dialogpaus-stiftelsen, tfn. 044 579 2686, [email protected]Petri Rinne, ordförande, Finlands Byar rf, tfn. 040 555 3232, [email protected]Anssi Ketonen, kommunikationsplanerare, Finlands Byar rf, tfn. 045 249 1162, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den utvärdering av Försörjningsberedskapscentralens verksamhet som inleddes på uppdrag av arbets- och näringsministeriet har kommit igång väl. Utvärderingen genomförs av ett konsortium som leds av Vasa universitet och som har presenterat utgångspunkterna för utvärderingen för Försörjningsberedskapscentralens ledning och personal. Arbetet ska vara klart i mitten av nästa april.– Som en del av den normala styrningen och uppföljningen brukar arbets- och näringsministeriet tidvis låta göra externa bedömningar av organisationerna inom sitt förvaltningsområde. I Försörjningsberedskapscentralens fall tjänar utvärderingen också i vidare bemärkelse utvecklingen av Finlands försörjningsberedskapssystem, konstaterar arbets- och näringsministeriets överdirektör Riku Huttunen, som är ordförande för styrgruppen för utvärderingsarbetet.– Utvärderingen ska stödja utvecklingen av Försörjningsberedskapscentralens verksamhet och den kompletterar centralens egen strategiprocess och Försörjningsberedskapsrådets analys som publicerades den 19 november 2019, fortsätter Huttunen.Syftet med utvärderingsarbetet är att ta fram en på en täckande analys baserad syn på Försörjningsberedskapscentralens verksamhet, ledning och verksamhetens genomslag i det nationella försörjningsberedskapssystemet samt att lägga fram slutsatser och rekommendationer för hur dessa kan utvecklas. Utvärderingen granskar också i vidare bemärkelse läget och prestationsförmågan i fråga om försörjningsberedskapen i Finland, men Försörjningsberedskapscentralens roll som helhet när det gäller att trygga försörjningsberedskapen i Finland som ett centralt perspektiv.Till genomförare av arbetet valdes efter ett anbudsförfarande ett konsortium som leds av gruppen för komplexitetsforskning vid Vasa universitet. Dess partner i projektet är yrkeshögskolan Laurea, Försvarshögskolan och Polisyrkeshögskolan.Utvärderingen omfattar Försörjningsberedskapscentralens verksamhetssystem och verksamhet samt dess genomslagskraft i det nationella försörjningsberedskapssystemet. Utvärderingen innehåller också ett internationellt perspektiv. Det rådande pandemiläget ska beaktas vid genomförandet av utvärderingen. Utvärderargruppen ska dessutom lägga fram slutsatser och rekommendationer om hur verksamheten ska utvecklas.Utvärderingen granskar också i vidare bemärkelse läget och prestationsförmågan i fråga om Finlands försörjningsberedskap, men som ett centralt perspektiv betraktas Försörjningsberedskapscentralens roll som en helhet som tryggar den finländska försörjningsberedskapen.Styrgruppen stöder genomförandet av utredningsarbetet som gäller FörsörjningsberedskapscentralenArbets- och näringsministeriet tillsatte i september en styrgrupp för att stödja genomförandet av utvärderingsarbetet som gäller Försörjningsberedskapscentralen. Till gruppens uppgifter har hört att välja den som utför utvärderingen utifrån ett anbudsförfarande, att godkänna planen för genomförandet av utvärderingsarbetet, att styra genomförandet av arbetet och uppnåendet av målen samt att följa upp hur tidtabellen, kostnaderna och genomförandet framskrider.Ordförande för styrgruppen är överdirektör Riku Huttunen från arbets – och näringsministeriet (ANM) och medlemmar Kirsi Heinonen (JSM), jordbruksråd, Tarja Jaakkola (FSM), regeringsråd, Kari Klemm (ANM), regeringsråd, Jaana Kuusisto (FM), budgetråd, Konsta Luukka (KM), specialsakkunnig och Sirkku Pikkujämsä (SHM), medicinalråd. Sekreterare för styrgruppen är Eeva-Liisa Koltta-Sarkanen (ANM), handelsråd, och utnämnd sakkunnigmedlem Henri Backman (ANM), konsultativ tjänsteman.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ett av de mest effektiva sätten att minska de ökande utsläppen av växthusgaser från den internationella flygtrafiken är att använda förnybara flygbränslen. Denna bedömning görs i en rapport där man utreder olika alternativ för att genomföra distributionsskyldigheten. Rapporten, som utarbetats av AFRY Management Consulting, stöder framför allt beredningen av lagstiftning om distributionsskyldigheten vad gäller flygtrafik.Finland kommer i enlighet med statsminister Sanna Marins regeringsprogram att sporra den tunga trafiken och flygtrafiken att övergå till hållbara biobränslen. Enligt regeringsprogrammet ställer Finland med hjälp av distributionsskyldigheten som mål att andelen hållbara biodrivmedel inom flygtrafiken ska vara 30 % år 2030.Enligt utredningen är Norge tills vidare det enda land i Europa som redan har fastställt en skyldighet att distribuera förnybara bränslen för flygtrafiken. Skyldigheter på olika nivåer planeras både på EU-nivå som en del av initiativet ReFuelEU och i medlemsstaterna.Utöver konsekvenserna av det mål på 30 % hållbara biodrivmedel som fastställts i regeringsprogrammet undersökte man i utredningen även konsekvenserna av distributionsskyldigheter på 14 % och 5 %, där 14 % motsvarar Nederländernas mål för 2030 och 5 % EU:s målnivå för 2030.Enligt utredningen utgör tillgången till och distributionen av förnybara flygbränslen inte något hinder för att införa skyldigheten redan 2022. En ökande tillväxt skulle möjliggöra en mer balanserad konkurrenssituation och aktörerna skulle hinna anpassa sig till skyldighetens konsekvenser.En distributionsskyldighet som omfattar flygtrafiken får direkt positiv inverkan på klimatutsläppen och sporrar produktionen av förnybara bränslen. Av de inhemska aktörerna planerar både Neste, UPM och St1 att utöka produktionen av förnybara flygbränslen.Enligt beräkningarna i utredningen är tilläggskostnaden för distributionsskyldigheten mycket måttfull i förhållande till biljettpriset på olika rutter (1–71 euro/passagerare), men det är oklart hur mycket av kostnaderna som kan överföras direkt på passagerarna. Förmånliga flygresor och den transparens som internet medfört har lett till en priskänslig marknad med mycket stor konkurrens.Det är sannolikt att resenärer i de nordiska länderna har lättare att acceptera de prishöjningar som utsläppsåtgärderna medför, men en omfattande distributionsskyldighet skulle i synnerhet försvaga konkurrenskraften för flygresor med anslutningsflyg, vilka möjliggör täckande och förmånliga förbindelser för inrikesresenärer.Om transfertrafiken via Finland flyttas till andra rutter kan utsläppsminskningen till följd av den nationella distributionsskyldigheten bli mindre omfattande. På grund av transfertrafiken till Asien är Finland mer känsligt än de övriga nordiska länderna för den försämring av konkurrenskraften som en omfattande distributionsskyldighet medför.Enligt utredningen är distributionsskyldigheten ett tydligt och effektivt styrmedel för att minska utsläppen från flygtrafiken, men det rekommenderas att man vid fastställandet av målet för 2030 beaktar såväl ovissheten i fråga om konkurrenskraften som riskerna för att flygplan bunkrar billigare bränsle någon annanstans och för att rutter omdirigeras. Om distributionsskyldigheten är måttlig får den positiva konsekvenser för klimatutsläppen utan att det uppstår några betydande osäkerhets- och riskfaktorer.Det rekommenderas att nivån på distributionsskyldigheten och en eventuell separat skyldighet för elbränslen ses över på nytt 2025, då man har en bättre bild av coronapandemins och distributionsskyldighetens konsekvenser och då tekniken för elbränslen har utvecklats.Utredningen förespråkar en EU-omfattande distributionsskyldighet, eftersom en sådan skyldighet skulle få mångdubbelt större inverkan på utsläppen än en nationell skyldighet i Finland.Närmare information:Projektchef Henna Poikolainen, AFRY Management Consulting Oy, tfn 010 332 6115
specialsakkunnig Harri Haavisto, ANM, tfn 029 504 7059Statsrådets tväradministrativa och snabbt genomförda utredningar ger information om frågor som är viktiga för statsrådets beslut och som kräver ett snabbt avgörande. För innehållet i utredningsrapporten svarar tillhandahållarna av informationen, det motsvarar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.

Källa: Valtioneuvosto.fi