NordenBladet — Syftet med penningtvätt är att dölja ursprunget för egendom eller pengar som skaffats genom brott genom att slussa dem via det lagliga betalningssystemet. Avsikten är att få det att se ut att pengarna eller egendomen förvärvats lagligt.Detta kan innebära att kontanter som erhållits genom brott deponeras i en bank och slussas via flera andra banker, så att medlen i slutligen verkar ha kommit från en laglig källa. Olagligt skaffade medel kan också användas till exempel till att köpa fastigheter eller värdeföremål. Man kan också göra sig skyldig till penningtvätt genom att ta emot dessa slags medel med vetskap om deras olagliga ursprung. En penningtvättare gör sig skyldig till ett brott för vilket det enligt finsk lag kan föreläggas böter eller fängelse.Penningtvätt förhindras genom samarbeteGenom att förhindra penningtvätt bekämpar man all brottslig verksamhet genom att minska dess ekonomiska lönsamhet. Penningtvätt är en väsentlig del av den organiserade brottsligheten och anknyter ofta också till internationell brottslighet. Sådana företag och yrkesutbildade personer, vilkas produkter eller tjänster kan utnyttjas för att dölja medlens ursprung, eller som annars kan upptäcka penningtvätt i sin verksamhet, spelar en viktig roll i förhindrandet av penningtvätt. Flera näringsidkare har därför skyldighet att identifiera sina kunder, bedöma riskerna och rapportera misstänkta transaktioner till centralen för utredning av penningtvätt. Informationsutbyte mellan aktörerna är nyckeln till effektiv bekämpning. Flera myndigheter samarbetar för att förhindra penningtvätt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s miljö- och klimatministrar sammanträder i Bryssel den 17 december för att färdigställa EU:s klimatåtagande som ska lämnas in till sekretariatet för FN:s klimatkonvention. Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen representerar Finland vid mötet.Genom Europeiska rådets beslut förra veckan åtog sig EU att före 2030 minska sina utsläpp med minst 55 procent från 1990 års nivå. Enligt Parisavtalet ska parterna uppdatera sitt åtagande för 2030 (Nationally determined contribution, NDC) under 2020.Europeiska rådets beslut om skärpning av målet för 2030 gör det också möjligt att anta en allmän inriktning om den europeiska klimatlagen. I lagen införs EU:s klimatneutralitetsmål för 2050. En partiell allmän inriktning om EU:s klimatlag antogs redan vid miljörådets möte i oktober. Nu kompletterar ministrarna inriktningen med det uppdaterade målet för 2030.”Finlands mål är en stark europeisk klimatlag som effektivt styr mot klimatneutralitet före 2050. Detta förutsätter ambitiösa mellanetapper som ligger i linje med målet för 2050, både för 2030 och senare också för 2040″, säger minister Mikkonen.Miljöorganisationernas möjligheter att påverka förbättras, slutsatserna om programmet för cirkulär ekonomi ska godkännasVid mötet eftersträvas också antagande av rådets allmänna inriktning om ändring av Århusförordningen. Århuskonventionen reglerar allmänhetens rätt att få information, delta och söka ändring. Genom ändringen förbättras miljöorganisationernas möjligheter att påverka.Ministrarna godkänner vid mötet också slutsatserna om den cirkulära ekonomin, digitaliseringen och miljön. I slutsatserna om den cirkulära ekonomin betonas betydelsen av en hållbar återhämtning och finansieringen av den på ett sätt som stöder målen för den europeiska gröna given. I slutsatserna betonas vikten av en hållbar produktpolitik och erkänns den cirkulära ekonomins betydelse för stärkandet av konkurrenskraften, innovationerna, arbetsplatserna och välfärden, och därigenom stärkandet av EU:s resiliens.I slutsatserna om digitaliseringen framhävs tydligt att digitaliseringen har både för- och nackdelar: den stöder å ena sidan uppnåendet av utsläppsminskningar, anpassningen till klimatförändringen och uppföljningen av miljöns tillstånd, men samtidigt väcker den ökande användningen av energi och material inom informations- och kommunikationstekniken (IKT) oro. Finland bereder som bäst ett nationellt strategiskt program för cirkulär ekonomi och en klimat- och miljöstrategi för IKT-sektorn.Ministrarna diskuterar också en kemikaliestrategi för hållbarhet. Syftet med kemikaliestrategin är att säkerställa ett effektivare skydd av människors hälsa och miljön mot skadliga kemikalier. Strategin syftar också till att främja innovationer i fråga om säkra och hållbara kemikalier och möjliggöra en övergång till kemikalier som är planerade att vara säkra och hållbara. Finland anser det vara viktigt att strategin är en ambitiös och omfattande helhet, där målet är att stärka skyddet av människors hälsa och miljön, främja innovationer och stödja en övergripande omställning till hållbara produktions- och konsumtionsmönster.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett lagstiftningsprojekt för att bereda ändringar i lagen om nödcentralsverksamhet och i de lagar som kompletterar den. Avsikten är att uppdatera och förtydliga bestämmelserna utifrån en förstudie och de remissvar som inkommit om förstudien.Lagen om nödcentralsverksamhet uppdateras så att den motsvarar de nationella och europeiska kraven på behandling av personuppgifter och dataskydd. Syftet med ändringarna är bland annat att precisera och förtydliga regleringen i fråga om Nödcentralsverkets register och utlämnande och lagring av uppgifter.Avsikten är också att förtydliga uppgifterna och befogenheterna för och ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som använder nödcentralsdatasystemet. Lagen om nödcentralsverksamhet tillämpas på räddningsväsendets, polisens och social- och hälsovårdens nödcentralstjänster samt på Nödcentralsverket.Lagstiftningsprojektet har tillsatts för tiden 1.1.–31.12.2021. Avsikten är att en regeringsproposition om detta överlämnas till riksdagen under vårsessionen 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Euroländernas finansministrar träffas vid en videokonferens onsdagen den 16 december. Finansminister Matti Vanhanen företräder Finland.Vid eurogruppens möte diskuterar ministrarna euroländernas preliminära budgetplaner för 2021 (Draft Budgetary Plans) och kommissionens bedömningar av dem från november. Enligt kommissionens bedömningar uppfyller samtliga euroländers preliminära budgetplaner kraven i den landspecifika rekommendationen om de offentliga finanserna, och de stöder ekonomin 2021. Eurogruppen godkänner ett uttalande om detta.Eurogruppen diskuterar också det ekonomiska läget i euroområdet samt kommissionens rekommendation om euroområdets ekonomiska politik.  Teman för eurogruppen (rådets webbplats, uppdateras efter mötet)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagstiftningen om regionalisering revideras i enlighet med regeringsprogrammet och den strategi från april 2020 som baserar sig på regeringsprogrammet. Syftet med regeringspropositionen är att förnya de lagstadgade målen för den regionala närvaron och att stärka planmässigheten i utvecklingen av statens service- och verksamhetsnätverk i hela landet. Statens regionala uppgifter ska enligt propositionen skötas ännu effektivare än tidigare så att tillgången till tjänster motsvarar olika kundgruppers behov. Målet är att stärka regionernas livskraft, medborgarnas säkerhet och statens konkurrenskraft som arbetsgivare i olika delar av landet.Propositionen gäller följande frågor och målsättningar:•    Ordnandet av tillgången till statliga tjänster
•    Placeringen av statliga enheter och funktioner  
•    Planeringen och samordnandet av de ovan nämnda frågorna på riksplan
•    Beslutsfattandet i fråga om placeringen av enheter och tillgången till tjänsterLagen ska enligt propositionen tillämpas på ämbetsverk, inrättningar och servicecentra samt statliga affärsverk inom statens central-, region- och lokalförvaltning.Propositionen är på remiss 14.12.2020 – 8.2.2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt OECD:s index Talent Attractiveness är Finland attraktivt för internationella studerande och företagare. Däremot ligger Finland långt efter bl.a. de övriga nordiska länderna och Nederländerna när det gäller att locka kompetent arbetskraft. Finland kan därför dra nytta av erfarenheterna i de länder som lyckats locka kompetent arbetskraft och andra talanger när man ska ta fram insatser för att göra landet mer attraktivt för internationella experter och när man snabbar upp behandlingen av arbetsrelaterade uppehållstillstånd.Noga avgränsade målgrupper och insatser förbättrar Finlands synlighetBristen på kompetent arbetskraft och svårigheter vid internationaliseringen är betydande hinder för finländska företags tillväxt. Att kunna locka internationella talanger är av central betydelse för en framgångsrik ekonomi. Även under den pågående coronakrisen bör man överväga hur man kan förbättra Finlands synlighet och attraktionskraft.I rapporten ”Talent Attraction and Work-related Residence Permit Process Models in Comparison Countries” tar man lärdom av erfarenheter i andra länder med hjälp av 13 fallstudier. Utifrån dessa erfarenheter kan Finland öka sin synlighet bland internationella experter bl.a. genom att avgränsa målgruppen och rikta specifika insatser mot den. Andra viktiga åtgärder för att nå rätt målgrupp är att fokusera på Finlands konkurrensfördelar, satsa på kompetenscentrum och utnyttja digitala kanaler på flera olika sätt.”Det är svårt för små länder att utmärka sig i konkurrensen. Finland har emellertid mycket att erbjuda internationella experter, och med hjälp av riktade insatser kan Finland öka sin synlighet bland de viktigaste expertgrupperna”, konstaterar Juho-Matti Paavola från konsultbolaget Oxford Research som har genomfört projektet.Effektivare behandling av arbetsrelaterade uppehållstillstånd kan bidra till att locka experterÄven om Finlands process för uppehållstillstånd för specialsakkunniga redan i dag är mycket snabb internationellt sett, skulle en vidareutveckling av processen för arbetsrelaterade uppehållstillstånd kunna bidra till att locka talanger till Finland. När det gäller att utveckla processen kan Finland ta lärdom av Sverige, Norge, Danmark och Nederländerna. Finland kan bl.a. överväga en modell som gör det möjligt att få visum direkt efter det att ett beslut om arbetsrelaterat uppehållstillstånd har fattats. Jämförelseländerna har även lyckats öka effektiviteten genom att utöka arbetsgivarnas roll, koncentrera processen och harmonisera praxis.”Erfarenheterna i jämförelseländerna är nyttiga när vi vill göra Finland mer attraktivt för experter och effektivisera processerna för arbetsrelaterat uppehållstillstånd. Vi kommer att utnyttja dessa resultat i programmet Talent Boost, förklarar arbets- och näringsministeriets migrationsdirektör Sonja Hämäläinen som varit ordförande för projektets styrgrupp.Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.Närmare information: Analytiker Juho-Matti Paavola, Oxford Research Oy, tfn 044 203 2012, [email protected]
Ledande sakkunnig Laura Lindeman, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 408 9932, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den halvtidsrapport som sammanställts av den tväradministrativa arbetsgrupp som undersöker datasäkerheten och dataskyddet i samhällets kritiska sektorer sändes på remiss den 15 december 2020. Arbetsgruppens viktigaste iakttagelse är att en god datasäkerhetskultur uppstår som en följd av de datasäkerhetskrav som finns i lagstiftningen, inte som en följd av anvisningar och annan frivillighet.Arbetsgruppen anser att kraven på datasäkerheten i kritiska sektorer bör vara tydligare fastställda i den lagstiftning som gäller olika sektorer och att det bör utövas en aktiv tillsyn av att kraven följs. Myndigheterna behöver mer resurser och samarbetet mellan myndigheterna bör bli mer systematiskt och effektivare.Kommunikationsministeriet tillsatte i november en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga ändringsbehoven i lagstiftningen om datasäkerhet och dataskydd inom centrala funktioner för samhällets verksamhet och att lägga fram ett förslag till politiska riktlinjer i fråga om dessa för regeringen.Arbetsgruppens utredning gäller centrala samhällssektorer, till exempel hälso- och sjukvården, energiförsörjningen, finansbranschen, vattenförsörjningen och trafik- och transportsektorn och den digitala infrastrukturen och dess tjänster.Högre datasäkerhetskrav för kritiska sektorerArbetsgruppen betonar i sin halvtidsrapport att de olika sektorerna i det digitala samhället är beroende av varandra. En störning i en sektor kan ha stora konsekvenser. På grund av detta bör man säkerställa att bestämmelserna om datasäkerhet och dataskydd är tillräckligt tydliga och att kraven för de olika sektorerna riktas rätt.Arbetsgruppen föreslår i sina förslag till riktlinjer att det på lagnivå ska ställas högre krav på datasäkerheten i de kritiska sektorerna. Dessutom bör de sektorspecifika datasäkerhetskraven preciseras och utvärderas regelbundet för att säkerställa att de hålls uppdaterade. Arbetsgruppen föreslår också att det ska utövas en noggrannare tillsyn av att datasäkerhetskraven följs och att denna myndighetsverksamhet ska ha tillräckliga resurser.Speciallag om samarbete mellan myndigheternaArbetsgruppen föreslår också att olika aktörers datasäkerhetskompetens ska förbättras och att samarbetet mellan myndigheter när det gäller tillsynen av skyldigheter i samband med datasäkerhet ska bli effektivare.Samarbetet ska stärkas genom stiftandet av en speciallag, och lagen om samarbete mellan polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet (PTG) ska vara förebild för denna speciallag. I lagen kan det finnas närmare bestämmelser om bland annat informationsutbytet mellan myndigheterna i specifika situationer samt om samordningen av myndighetsverksamhet i allmänhet vid kränkningar av dataskyddet och vid förhindrandet av sådana kränkningar.I halvtidsrapporten finns också en bedömning av de tilläggsresurser som behövs och som ska användas främst till att utveckla den övervakande myndighetens funktionsförmåga. Arbetsgruppen lyfter fram den offentliga sektorns betydelse som en central samhällsaktör och betonar särskilt Cybersäkerhetscentrets roll som ett stöd för andra aktörer. När det gäller dataskyddet betonar arbetsgruppen i sitt förslag till riktlinjer den betydelse som dataombudsmannens byrå har och den ökade användningen av certifieringar för dataskydd.Datasäkerheten är en del av samhällets beredskapKommunikationsminister Timo Harakka anser att cybersäkerhetens triangel utgörs av förpliktigande lagstiftning, tydlig ansvarsfördelning och tillräckliga resurser.– Datasäkerheten är den kanske viktigaste delen av samhällets beredskap för undantagssituationer. I det här samspelet måste var och en ta initiativ i sin egen roll för att vi ska få världens pålitligaste infrastruktur och digitala tjänster.Kommunikationsministeriets överdirektör Laura Vilkkonen är ordförande för arbetsgruppen. Gruppen består av företrädare olika ministerier och myndigheter.Vad händer härnäst?Arbetsgruppens halvtidsrapport sändes på remiss den 15 december 2020. Remisstiden för halvtidsrapporten går ut den 6 januari 2021.Alla organisationer och medborgare är välkomna att lämna ett yttrande på webbplatsen www.utlåtande.fi. eller per e-post på adressen [email protected]Arbetsgruppens mandatperiod löper ur den 31 januari 2021. Då ska också arbetsgruppens slutrapport publiceras.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Genom metropolpolitiken ska man intensifiera samarbetet mellan städerna och kommunerna inom Helsingforsregionen och staten i frågor som stöder områdets tillväxt, sysselsättning och hållbara utveckling. Syftet är också att möta de särskilda utmaningarna i regionen. Under åren 2020–2023 fokuseras samarbetet särskilt på sysselsättning, social hållbarhet och åtgärder för att främja ett klimatneutralt metropolområde. Samarbetsgruppen för metropolpolitiken, som tillsattes i november 2020, höll sitt första möte den 15 december och beslutade om prioriteringarna för metropolpolitiken för åren 2020–2023.Samarbetsgruppen ska inleda åtgärder för att främja sysselsättningen, motverka utslagning och stöda klimatneutralitetsmålen. ”Den rådande pandemin visar hur viktiga och brådskande just dessa frågor är”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, som är gruppens ordförande. ”Om vi finner en lösning på särfrågorna för metropolområdet stärker vi hela landets konkurrenskraft och hjälps åt att uppnå ett klimatneutralt Finland”, fortsätter Mikkonen.Den första konkreta åtgärden går ut på att se över särfrågorna för arbetsmarknaden i metropolområdet. I samband med reformen av systemet för arbets- och näringstjänster görs dessutom en övergripande bedömning av vilka drag i verksamhetsmiljön som är särskilt viktiga att beakta med tanke på metropolområdet.”Samtidigt som arbetet med de valda prioriteringarna framskrider, är det med tanke på hela landets sysselsättningsutveckling och ekonomiska utveckling viktigt att metropolområdets särdrag beaktas i de reformer som gäller kommunernas ställning och finansiering”, säger kommunminister Sirpa Paatero och nämner det omfattande arbete som ligger till grund för den framtida kommunpolitiken. Målet med arbetet är att lyfta fram åtgärdsförslag för det politiska beslutsfattandet om kommunernas framtida finansiering, uppgifter och roll.En annan åtgärd som genast inleds är en övergripande bedömning av invandrarnas ställning i projekt som förebygger utslagning. Städerna i metropolområdet står i främsta ledet när det gäller att möta de utmaningar och möjligheter som invandringen medför, och syftet är att hitta metoder genom vilka städerna och staten tillsammans kan öka invandrarnas delaktighet, sysselsättning och välfärd.  Som en tredje konkret åtgärd inleds en utvecklingshelhet för ett rent och smart metropolområde. I samarbete mellan staten och städerna utvecklar man utsläppssnåla lösningar och tar dem i bruk. De ska stödja en hållbar livsstil och en smidig vardag för invånarna, öka företagens konkurrenskraft och stärka regionens ekonomi. Man söker i synnerhet lösningar som minskar trafikutsläppen och livscykelutsläppen från byggnader och områden, och lösningar som ökar den cirkulära ekonomin.”Det centrala målet med den metropolpolitik som ska inledas är att stärka förutsättningarna för detta område, som är viktigt för hela samhällsekonomin, att konkurrera med andra europeiska metropoler i fråga om såväl kompetent arbetskraft och företag som kulturell dragningskraft. De överenskomna åtgärderna bör därför framskrida snabbt, eftersom tryggandet av metropolområdets innovationsförmåga, investeringsförmåga och livskraft är mer aktuellt än någonsin tidigare på grund av den rådande pandemin och dess verkningar”, säger Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori och Esbo, Vanda och Grankulla stadsdirektörer Jukka Mäkelä, Ritva Viljanen och Christoffer Masar.”KUUMA-regionen välkomnar med glädje inledandet av arbetet i samarbetsgruppen för metropolpolitiken och kommer att delta aktivt i arbetet”, säger Harri Lipasti, kanslichef i Tusby kommun och ordförande för kommundirektörsgruppen i KUUMA-regionen.Ytterligare upplysningar:Timo Juurikkala, miljö- och klimatminister Mikkonens specialmedarbetare, [email protected], tfn 040 555 4013
Minna Salminen. kommunminister Paateros specialmedarbetare, tfn 02955 30273, [email protected]
Lotta Backlund, borgmästare Jan Vapaavuoris specialmedarbetare, tfn 040 5313 076
Olli Maijala, konsultativ tjänsteman, [email protected], tfn 0295 250 174

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår ändringar i lagen om smittsamma sjukdomar, fängelselagen och vissa andra lagar för att det vid verkställigheten av straff ska finnas en tillräckligt exakt författningsgrund i situationer med allmänfarliga smittsamma sjukdomar.Coronavirusepidemin har haft en betydande inverkan på Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet, och på grund av epidemin har man varit tvungen att införa temporära begränsningar för intagning i fängelse. Arbetsgruppen har bedömt behoven att ändra lagstiftningen med tanke på bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Utgångspunkten har varit att verkställigheten av straff i en situation med en smittsam sjukdom ska ske på ett säkert och korrekt sätt.Enligt förslaget ska Enheten för hälso- och sjukvård för fångar kunna besluta om begränsning av sysselsättningen i fängelserna, besök hos fångarna och permissionerna för fångar i situationer där smittsamma sjukdomar förekommer. Enligt förslaget ska Brottspåföljdsmyndigheten därefter fatta ett mer detaljerat beslut om innehållet i begränsningarna. Införandet av begränsningar förutsätter att begränsningarna är nödvändiga för att förhindra spridningen av sjukdomen och för att säkerställa att verkställigheten av fängelse är säker för samhället, personalen och fångarna. Fängelserna ska i mån av möjlighet ordna ersättande sysselsättning för att minska de negativa konsekvenser begränsningarna har för fångarna.Dessutom föreslås det att justitieministeriet i större utsträckning än för närvarande genom förordning ska kunna begränsa inledandet av verkställigheten av fängelsestraff och samhällspåföljder.Propositionen har sänts på remiss. De föreslagna lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.Ytterligare upplysningar: Mirja Salonen, lagstiftningsråd, tfn 0295 150 019, [email protected]Utlåtande.fi
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet stöder anordnarna av grundläggande konstundervisning med 1,2 miljoner euro i coronastöd. De understöd som beviljas med anledning av behovet av tilläggsfinansiering till följd av coronapandemin är avsedda för huvudmän för grundläggande konstundervisning som inte får finansiering som baserar sig på den statsandel som beviljas per undervisningstimme. 61 sökande beviljades understöd.– Det är viktigt med välbekanta och betydelsefulla hobbyer, trots att  vi lever under exceptionella. förhållanden. Understödet är avsett för att stödja kontinuiteten inom den grundläggande konstundervisningen, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.  – Med understödet vill vi hjälpa utbildningsanordnarna så att det finns tillgång till grundläggande konstundervisning i olika delar av landet även om coronapandemin försvårat förutsättningarna för anordnandet av undervisningen.  Understöden är avsedda för att täcka sådana kostnader och behov av verksamhetsutveckling som undantagsförhållandena och verksamhetsbegränsningarna med anledning av coronapandemin har orsakat eller orsakar under tiden 16.8. – 31.12.2020. Understödet kan antingen vara tilläggsfinansiering till ett redan beviljat allmänt understöd eller projektfinansiering som beviljas i form av specialunderstöd.Det finns ca 435 läroanstalter för grundläggande konstundervisning i Finland. Ca 40 procent är privata läroanstalter som inte omfattas av statsandelen per undervisningstimme. Grundläggande konstundervisning ges inom musik, dans, bildkonst, mediekonst, cirkuskonst, ordkonst, arkitektur, teater och hantverk. Under höstterminen har den grundläggande konstundervisningen ända fram till senaste tid i regel ordnats som närundervisning. Med coronastöd som beviljats tidigare i somras har man stött läroanstalternas beredskap att vid behov snabbt övergå till hybrid- eller distansundervisning och genomföra den på ett högklassigt sätt. Behovet av tilläggsstöd har dock enligt ansökningarna fortsatt att vara betydande, eftersom intäkterna har minskat och kostnaderna ökat när man sörjt för hälsosäkerheten bl.a. genom att genomföra undervisning i mindre grupper och i rymligare lokaler.Beviljade understöd: grundläggande konstundervisning 

Källa: Valtioneuvosto.fi