NordenBladet — År 2020 beviljar Finland humanitärt bistånd till ett historiskt stort belopp av totalt 115 miljoner euro. Humanitärt bistånd är ett av de mest konkreta sätten att svara mot kriser och katastrofer. På grund av konflikter, naturkatastrofer och coronaviruspandemin är över 200 miljoner människor i världen i behov av humanitärt bistånd.I sitt humanitära bistånd betonar Finland utbildning, skolmåltider, kvinnors och flickors rättigheter, förbättrande av ställningen för personer med funktionsnedsättning och förebyggande av kriser – men i år också direkt stöd för hantering av coronakrisen.”Regeringen har åtagit sig att höja nivån på det humanitära biståndet. I och med den betydande tilläggsfinansiering som beviljades i slutet av året höjs Finlands humanitära bistånd till samma nivå som före nedskärningarna i anslagen för utvecklingssamarbete, och till och med över den nivån. På så sätt bär Finland sitt ansvar också i dessa exceptionella tider”, konstaterar utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Också inom ramen för humanitärt bistånd tar Finland en starkare roll i fråga om utbildning. Finland börjar finansiera fonden Education Cannot Wait (6 miljoner euro). Fonden förvaltas av Unicef och syftar till att säkerställa barns rätt till utbildning också i krissituationer. Dessutom stöder Finland barns skolgång genom FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar UNRWA (2 miljoner euro). Organisationen erbjuder flyktingar bland annat grundläggande utbildning och hälso- och sjukvård.I och med coronaviruspandemin har antalet människor som lider av akut undernäring ökat avsevärt. Med finansiering från Finland kan FN:s livsmedelsprogram WFP (World Food Programme) stödja skolmåltider i Sahelregionen och i många andra krisområden där skolmåltider är dagens enda måltid för många barn. Genom WFP bistår Finland även Jemen som står på gränsen till hungersnöd (sammanlagt 5 miljoner euro).Finland vill stärka sitt stöd till utbildningssektorn i krissituationer. ”Vi vet av egen erfarenhet att skolmåltider bidrar med mycket mer än bara näring. Skolmåltider stärker barns hälsa, förbättrar inlärningsresultaten och främjar jämställdhet. I egenskap av WFP:s skolmatsändebud strävar jag därför efter att stärka det politiska och ekonomiska stödet till skolmåltider i utvecklingsländer och i humanitära kriser”, säger minister Skinnari.Coronaviruspandemin har försvagat i synnerhet flickors och kvinnors ställning i humanitära kriser. Finland främjar kvinnors och flickors rättigheter bland annat genom att stödja FN:s befolkningsfond UNFPA:s humanitära arbete i Syrien och i andra krisområden i världen (3 miljoner euro). UNFPA erbjuder mödra- och barnrådgivningstjänster, förbättrar möjligheterna till trygg förlossning, förebygger könsrelaterat våld och erbjuder våldsoffer psykosocialt stöd.Genom FN:s flyktingkommissariat UNHCR bidrar Finland med finansiering till förebyggande av könsrelaterat våld bland rohingya-flyktingar i Myanmar och Bangladesh (2 miljoner euro). I UNHCR:s arbete betonas också barnskydd, utbildning, nödinkvartering och skydd.Det är mycket billigare att förebygga kriser än att hantera dem. Finland har redan länge understött förebyggandet av katastrofrisker genom FN. Med tilläggsfinansieringen hjälper Finland särskilt de allra fattigaste länderna att förbereda sig på såväl naturkatastrofer som andra krissituationer (1 miljon euro).Med tilläggsfinansieringen i slutet av året stöder Finland också Unicefs humanitära arbete i Etiopien (2 miljoner euro). Dessutom styr Finland genom den internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen stöd (sammanlagt 3 miljoner euro) till Etiopien, Somalia och Niger, där hälsa, vatten och sanitet samt skydd ligger i kärnan för arbetet. Finland beviljar tilläggsfinansiering även för UNHCR:s arbete i Venezuela (0,5 miljoner euro) och för FN:s centrala nödhjälpsfond CERF (5,4 miljoner euro). Nödhjälpsfonden gör det möjligt att snabbt reagera på plötsliga katastrofer och utdragna underfinansierade kriser runt om i världen.Tidigare i höst beviljade Finland 3,1 miljoner euro till finländska civilsamhällesorganisationers projekt för att svara på humanitära behov orsakade av coronaviruspandemin i Jemen, Uganda, Kenya, Demokratiska republiken Kongo och Zimbabwe.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott fick den 16 december en översikt över Natos utveckling och aktuella frågor som rör Finlands Natopartnerskap.Finland fortsätter dialogen och det omfattande samarbetet med Nato i egenskap av partnerland.
Presidenten och ministerutskottet diskuterade också beredningen av en försvarsredogörelse.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen som övervakar reformen av den sociala tryggheten sammanträdde för första gången tisdagen den 15 december 2020. Ministrarna fick ta del av en översikt av det arbete som utförts av kommittén för social trygghet och dess sektioner.– Under flera år har det endast gjorts strödda reformer i den sociala tryggheten. Nu har vi äntligen en möjlighet att se över den som helhet. Arbetet har kommit bra igång trots coronakrisen och jag vill framföra mitt tack till alla som deltagit, säger social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen. Kommittén för social trygghet inledde sitt arbete våren 2020. Under våren och sommaren samlade kommittén de centrala problemen i den sociala tryggheten till fyra helheter, och om var och en ska kommittén sammanställa en rapport. Kommitténs arbete kan följas genom de pressmeddelanden som publiceras om kommitténs möten, och i mötesmaterialet som publiceras som bilaga till pressmeddelandena. De fyra rapporterna ska bli färdiga under 2021. Rapporterna utgör basen för kommitténs mellanbetänkande, som också kallas vägkarta för reformen av den sociala tryggheten.Kommittén för social trygghet– Kommittén har fastställt principer för sitt arbete. Till dessa hör öppenhet och att uppmuntra till offentlig debatt. Vi försöker arbeta proaktivt så att man kan behandla samma frågor samtidigt i offentligheten och i kommittén. Vi har till exempel redan offentliggjort huvudtemana för vårens möten. Vi ordnar också online-seminarier som är öppna för alla. Man kan följa hur reformen framskrider på Twitter, på vår Youtube-spellista och kolumner på webben, säger kommitténs ordförande, forskningsprofessor Pasi Moisio. Reform av den sociala tryggheten på Twitter @sosiaaliturvaYouTube-spellistaKolumner om reform av den sociala tryggheten– På grund av coronakrisen sammanträder kommittén på distans. Det har gett arbetet en speciell prägel, men vi har trots allt kommit väl igång. I kommitténs publikationsserie har det redan kommit ut ett arbetsdokument om stora kriser och reformen av den sociala tryggheten, berättar Moisio.Arbetsdokumentet: Olli Kangas: Poikkeukselliset ajat avaavat poikkeuksellisia mahdollisuuksia (Exceptionella tider medför exceptionella möjligheter)Ministrarna övervakar reformen som helhetSocial- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen är ordförande för ministerarbetsgruppen som övervakar reformen. Övriga medlemmar är forsknings- och kulturminister Annika Saarikko, justitieminister Anna-Maja Henriksson, familje- och omsorgsminister Krista Kiuru och inrikesminister Maria Ohisalo.Enligt tillsättningsbeslutet rapporterar kommittén om sitt arbete till ministerarbetsgruppen, men arbetsgruppen styr inte kommitténs arbete. Ministerarbetsgruppen kan behandla projekt inom social- och hälsovårdsministerns ansvarsområde som hänför sig till reformen av den sociala tryggheten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I undervisnings- och kulturministeriets elevenkät deltog rekordmånga barn och unga, sammanlagt 197 040 stycken. Resultatet är såväl nationellt som internationellt betydande när det gäller hörande på webben. Enkäten besvarades av fler än var tredje elev inom den grundläggande utbildningen (35 procent av alla elever). Skolelever är intresserade av många nya hobbyer i anknytning till sin skolvardag. Hela 55 procent vill börja med en ny hobby.Elevenkäten genomförs i syfte att höra barn och unga om deras hobbyönskemål i anknytning till skoldagen. Enkäten skickades till alla 2 229 lågstadie- och högstadieskolor runtom i landet. Eleverna fick välja ut sina favorithobbyer och hobbyer som de vill prova på bland 76 alternativ.
Resultatet är att 55 procent av eleverna vill börja med en ny hobby. Var femte saknar en hobby som de tycker om, och över 60 procent av dem vill börja med en hobby.Lågstadieelevernas drömhobbyer är parkour, klättring, matlagning, djurklubb, bildkonst, snowboardåkning/utförsåkning och fotboll.Högstadieelevernas favoriter är gym, snowboardåkning/utförsåkning, matlagning, bowling, sportskytte/bågskytte, reparation av moped och biljard. Högstadiepojkar skulle lätt kunna engageras till en klubb för reparation av mopeder i skolan.Flickor och pojkar drömmer om olika hobbyer. Till flickornas hobbyönskemål hör ridning, matlagning, bildkonst, djurklubb, dans, klättring och agility. Pojkarna hoppas huvudsakligen på att kunna syssla med parkour, speldesign/programmering, fotboll, reparation av moped, BMX-cykling/terrängcykling, jakt och snowboardåkning/utförsåkning.Dessutom är flickorna intresserade av att prova på bland annat filmklubb, hantverk, modeteckning och fotografering. Pojkarna har å sin sida ett intresse för bland annat historieklubb, arkitektur samt medie-, video- och ljuskonst.”Jag vill tacka alla elever för era svar på enkäten samt alla rektorer och lärare för ert stöd i genomförandet av enkäten. Varje barn ska ha möjlighet till en hobby. Hobbyer ger glädje, framgångsupplevelser och erfarenheter av lärande. Det är målet för den Finlandsmodell för hobbyverksamhet som regeringen beslutat om. Enkäten om hobbyer är ett utmärkt första steg mot sådana hobbyer i anknytning till skoldagarna som motsvarar barnens och ungas önskemål”, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.Elevenkäten är ett led i genomförandet av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet. Målet är att ge varje barn och ung person i samband med skoldagen möjlighet till en avgiftsfri hobby som de tycker om. Hobbyerna väljs ut på basis av Elevenkäten eller andra former av hörande av barn och unga.En del kommuner inför Finlandsmodellen vid ingången av 2021. Nästa ansökningsomgång för kommuner öppnas senast i början av mars och gäller hobbyer som börjar på hösten.Elevenkäten genomfördes nu för fjärde gången. Det gamla deltagarrekordet från 2017 slogs med 77 000 svar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den ekonomiska tillväxten ökar till 2,5 procent 2021 i och med att coronaepidemin avmattas, förutspår finansministeriet i sin ekonomiska översikt av den 17 december.År 2020 minskar ekonomin med 3,3 procent. Då coronapandemin lättar under 2021 kommer ekonomin också att närma sig normalare tider. Dessförinnan kommer den ekonomiska tillväxten fortfarande att vara långsam på grund av ökade restriktioner, ekonomiska aktörers svaga förtroende och den ökande osäkerheten. Tillväxten kommer att vara snabb under andra halvan av 2021. Bruttonationalprodukten (BNP) beräknas öka med 2,0 procent 2022 och med 1,4 procent 2023. Prognosen baserar sig på antagandet att de sjukdomsfall som hänför sig till coronaepidemin minskar i och med de kraftiga restriktionerna under årsskiftet. Om antalet sjukdomsfall börjar stiga på nytt efter att restriktionerna har lättats kan det bli nödvändigt att skärpa restriktionerna igen i början av 2021. Detta skapar osäkerhet, vilket försvagar den ekonomiska återhämtningen våren 2021. De ekonomiska aktörernas tro på framtiden förbättras under våren av att vacciner tas i bruk, och samhällets funktioner börjar så småningom normaliseras.Obalansen mellan offentliga inkomster och utgifter kommer att ligga kvar på över 5 procent av BNP år 2021. Underskottet minskar gradvis under de kommande åren, men blir ändå så stort att den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten ser ut att fortsätta att öka under hela den första hälften av 2020-talet.”Epidemin har lett till exceptionella förhållanden inom ekonomin och samhället. När det börjar vara klart att Finland håller på att gå över till tiden efter epidemin, är det motiverat att den ekonomiska politiken flyttar fokus från akut krishantering till stärkande av förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och stabilisering av den offentliga ekonomin”, säger avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.Pandemins förlopp styr världsekonominVärldsekonomin återhämtar sig 2021 från den djupa recession som följde av coronapandemin. Återhämtningen kommer att ske mot andra hälften av året. Världshandeln har sedan sommaren 2020 börjat återhämta sig från en djup kollaps orsakad av pandemin, och återhämtningen fortsätter gradvis. Kinas ekonomi har redan nästan återgått till nivån före krisen, men pandemin förhindrar fortfarande en normalisering av ekonomin i flera ekonomiska regioner.Återhämtningen fortsätter efter en kort lugnare periodI Finland skjuts en tydlig återhämtning från coronaepidemin till 2021, eftersom en andra våg tillfälligt bromsar upp den ekonomiska tillväxten kring årsskiftet. Konsumtionen av tjänster minskar på nytt på grund av den andra vågen av epidemin, men konsumtionen av varor förblir stark. Konsumtionen av tjänster förväntas återhämta sig först när konsumenternas förtroende gradvis normaliseras. Den genomsnittliga tillväxttakten för privata investeringar är svag. Den globala ekonomiska utvecklingen, som återhämtar sig småningom börjar öka på investeringarna. Inledandet av nya byggprojekt kommer emellertid att skjutas upp, och bostadsinvesteringarna kommer att börja minska. Världshandeln har redan börjat växa, vilket haft en gynnsam inverkan på exporten av varor, men exporten av tjänster fortsätter att minska. Exportföretagens ökade produktion ökar efterfrågan på mellanprodukter som importeras från andra delar av världen, och nettoexportens inverkan på den ekonomiska tillväxten blir blygsam. Det inhemska mervärdets andel av exporten och BNP har inte stigit i samma förhållande som i EU i genomsnitt.De offentliga finanserna går med djupt underskott 2021Coronapandemin som pågår ännu 2021 och de åtgärder för att stödja företag, medborgare och ekonomisk återhämtning som regeringen beslutat om betyder att underskottet i de offentliga finanserna förblir stort 2021. Uppskov med icke-brådskande vård under epidemin orsakar dessutom en service- och vårdskuld som ökar trycket på att öka utgifterna inom social- och hälsovården efter att epidemin avtagit.Den offentliga skulden ökar till 69 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2020. Ökningen av skuldkvoten avtar 2021 då epidemin avtar och ekonomin återhämtar sig. Obalansen mellan de offentliga inkomsterna och utgifterna och utgifterna som ökar till följd av den åldrande befolkningen leder till en ökning av skuldkvoten även under de kommande åren. Den offentliga skuldkvoten beräknas vara 75 procent år 2025.Utvecklingen kan ännu överraska i vilken riktning som helstDen ekonomiska tillväxten kan bli långsammare än väntat i en situation där ökningen av antalet sjukdomsfall ökar antingen när restriktionsåtgärderna fördröjs eller när de visar sig vara ineffektiva. Ett ökat behov av sjukhusvård skulle senare leda till betydligt strängare restriktioner, vilket i sin tur skulle bromsa den ekonomiska tillväxten ytterligare.Antalet sjukdomsfall och det ökade behovet av sjukhusvård minskar det ekonomiska förtroendet kraftigt, vilket bromsar upp den ekonomiska tillväxten avsevärt. Omfattningen av de ekonomiska konsekvenserna beror å andra sidan också på de offentliga åtgärderna för att stävja epidemin och stödja ekonomin.  Ju snabbare vacciner finns att tillgå, hur stor andel av befolkningen som vaccineras och ju effektivare vaccinet är, desto snabbare återhämtar sig ekonomin. Vaccinernas förtroendehöjande effekt kan också vara starkare än beräknat, vilket innebär att ekonomin kan normaliseras tidigare än väntat. Detta skulle i synnerhet öka återhämtningen inom tjänster både i Finland och internationellt. EU har redan inlett och planerar kraftfulla åtgärder för att stimulera produktionen och efterfrågan. Genomförandet av dessa åtgärder liksom också de åtgärder som Finlands regering beslutat och planerat för att stimulera ekonomin stöder produktionen både hos oss och på andra håll. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet och arbets- och näringsförvaltningen har tillsammans berett en arbets- och näringstjänststrategi för förändringsskedet. I strategin fastställs prioriteringarna för de offentliga arbetskrafts- och företagstjänsterna under de närmaste åren. Fokus i den strategi som publicerades 16.12.2020 ligger på säkerställandet av individuell service och en arbetsgivarorienterad rekryteringstjänst. I strategin betonas dessutom strategiskt partnerskap och digitalisering.Den tekniska utvecklingen, digitaliseringen, förändringarna på arbetsmarknaden samt i arbetet, kompetensen och näringsstrukturen utmanar de offentliga arbetskrafts- och företagstjänsterna (arbets- och näringstjänsterna). Syftet är att arbets- och näringstjänststrategin ska visa med vilken service, vilka servicehelheter, service- och kundmodeller samt med vilken personalkompetens och kunskapsbaserad ledning arbets- och näringstjänsterna på bästa sätt kan motsvara kundernas servicebehov samt ge en kundorienterad, kostnadseffektiv och verkningsfull service.Vision för arbets- och näringstjänststrategin 2023I enlighet med visionen för arbets- och näringstjänststrategin för de närmaste åren satsar arbets- och näringstjänsterna på individuell och verkningsfull kundservice, identifiering av kompetensbehov och kompetens samt jobbsökning, vägledning till utbildning och rekrytering. Tjänsterna är kundorienterade, täckande och jämlika. Digitaliseringen stöder utvecklingen av servicesystemet och tjänsterna.Genom aktiv kontakt och kontakt med företag samt identifiering av arbetssökandenas kompetens främjas tillgången på arbetskraft. Befintliga tjänster och partnernas tjänster kopplas till en del av en enhetlig servicekedja och servicehelhet för kunden.Riktlinjerna i arbets- och näringstjänststrategin:Startpunkten för jobbsökningen och tillhandahållandet av individuell service stärksArbetsgivar- och arbetsförmedlingstjänsterna slås samman till rekryteringstjänsterSmå och medelstora företag stöds i rekryteringen, omställningssituationer samt tillväxt och internationalisering i nära samarbete med partnernätverketSatsningar görs på nystartat företagandeSatsningar på ett verkningsfullt och sektorsövergripande tjänsteutbudArbets- och näringsbyråernas servicestruktur reformeras och en servicemodell med flera kanaler skapasEn kunnig och uppskattad personal är en betydande resursKunskapsbaserad ledning som en central del av utvecklandet av servicesystemetStrategin gäller de arbets- och näringstjänster som produceras av staten, arbets- och näringsbyråerna, arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter och delvis av närings-, trafik- och miljöcentralerna. Strategin är ett tjänstemannainlägg och till sin karaktär en strategi för en förändringsfas och fastställer fokus för arbets- och näringstjänsterna under de närmaste åren. Strategin lever i tiden och genomförandet av den utvärderas kontinuerligt. Det ska göras en halvtidsutvärdering av strategin 2023 och då fattas även beslut om det ska bli en fortsättning.Vid beredningen av servicestrategin beaktades de många reformer som för närvarande påverkar arbets- och näringsförvaltningens strukturer och organiseringen av verksamheten, såsom kommunförsöken med sysselsättning, den nordiska modellen för arbetskraftsservice, beredningen av en permanent servicestruktur, reformen av serviceorganisationen för kontinuerligt lärande samt utvidgningen av de sektorsövergripande tjänsterna. Ändringarna bereds i växelverkan med varandra. Kundernas servicebehov, individualitet, kundorientering, kostnadseffektivitet och verkningsfullhet styr utvecklingen av arbetskrafts- och företagstjänsterna oberoende av hur den framtida förvaltningsstrukturen utformas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fredagen den 18 december har justitieminister Anna-Maja Henriksson och familje- och omsorgsminister Krista Kiuru varit ministrar i 2 000 dagar.Båda inledde sin ministerkarriär i regeringen Katainen i juni 2011. Henriksson utnämndes till justitieminister och Kiuru till bostads- och kommunikationsminister. Kiuru var också undervisningsminister och undervisnings- och kommunikationsminister i Katainens regering. Därefter fortsatte Henriksson som justitieminister och Kiuru som undervisnings- och kommunikationsminister i Stubbs regering.I juni 2019 utnämndes Henriksson till justitieminister och Kiuru till familje- och omsorgsminister i regeringen Rinne. De fortsätter i samma uppdrag i regeringen Marin.Anna-Maja Henriksson har varit justitieminister under hela sin ministerkarriär. Hon har varit justitieminister den fjärde längsta tiden efter Christoffer Taxell, Johannes Koskinen och Matti Louekoski.De nuvarande ministrarnas ministerdagar den 18 december 2020 (Ministerdatasystemet)Minister | MinisterdagarVanhanen, Matti Taneli | 2 817
Haavisto, Pekka Olavi | 2 371
Henriksson, Anna-Maja Kristina | 2 000
Kiuru, Krista Katriina | 2 000
Haatainen, Tuula Irmeli | 1 839
Lintilä, Mika Tapani | 1 451
Leppä, Jari Juhani | 1 324
Saarikko, Annika | 896
Paatero, Sirpa Hannele | 808
Tuppurainen, Tytti Johanna | 562
Skinnari, Ville Tapio | 562
Marin, Sanna Mirella | 562
Harakka, Timo Olavi | 562
Kaikkonen, Antti Samuli | 562
Mikkonen, Krista Johanna | 562
Ohisalo, Maria | 562
Pekonen, Aino-Kaisa Ilona | 562
Blomqvist, Thomas Jörn Ingmar | 562
Saramo, Jussi Antero | 2

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I dag, den 16 december 2020, har Finlands utrikesminister Pekka Haavisto och Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov sänt gratulationsbrev till varandra för att uppmärksamma 100 år av diplomatiska förbindelser mellan länderna. På nyårsafton den 31 december fyller de diplomatiska relationerna mellan Finland och Ryssland 100 år.Minister Haavistos brev (pdf, 156 KB)Minister Lavrovs brev (pdf, 2 MB)De diplomatiska förbindelsernas 100-årsjubileum uppmärksammades också med ett seminarium för inbjudna gäster den 8 december 2020, med föredrag om ländernas gemensamma historia. Seminariet hölls samtidigt på Riksarkivet i Helsingfors, på Finlands ambassad i Moskva och virtuellt på nätet. En inspelning av seminariet finns på webben fram till den 25 december 2020.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I finansministeriets statsunderstödsprojekt utreds det hur understödspraxis kunde förenhetligas vid de ministerier som beviljar statsunderstöd ur avkastningen av penningspel. Målet är att föreningar ska kunna ansöka om statsunderstöd på ett smidigare sätt än tidigare.Jord- och skogsbruksministeriet, undervisnings- och kulturministeriet samt social- och hälsovårdsministeriet beviljar föreningar statsunderstöd ur avkastningen av penningspel. En sektion som är verksam inom finansministeriets projekt Utveckling och digitalisering av statsunderstödsverksamheten har utrett ministeriernas olika praxis för statsunderstöd och lagt fram preliminära förslag för att förenhetliga dem. Sektionens uppgift baserar sig på regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marinis regering (2019).Sektionen föreslår t.ex. att man fastställer gemensamma bedömnings- och ansvarskriterier för beviljande av verksamhetsunderstöd för föreningar de ministerier som beviljar statsunderstöd ur avkastningen av penningspel förenhetligar sina statsunderstödsprocesser, inklusive nödvändiga uppgifter och attman utreder under vilka förutsättningar olika finansieringskällor för föreningarnas verksamhet kan samordnas.Målet är att föreningar ska kunna ansöka om statsunderstöd på ett smidigare sätt än tidigare. Avsikten är också att utveckla samarbetet mellan statsbidragsmyndigheterna, tjänsterna för dem som ansöker om statsunderstöd och civilsamhällets livskraft. I den sektion som lade fram förslagen finns också särskilt utsedda företrädare för det civila samhället.Sektionen har sammanställt alla sina preliminära förslag till en halvtidsrapport som förhoppningsvis ger upphov till en öppen, omfattande och givande diskussion. Sektionen beaktar till exempel ministeriernas och andra statsunderstödsmyndigheters samt statsunderstödssökarnas utlåtanden när den bereder sina förslag och sin slutrapport som publiceras i maj 2021. Finansministeriet sände sektionens mellanrapport på remiss tisdagen den 15 december. Remisstiden går ut den 31 januari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat priser för jämlikhetsarbete inom motion och idrott samt priser för ett föredömligt arbete för att främja motion bland barn och unga.Undervisnings- och kulturministeriet beviljar vartannat år Piikkarit-priset för främjande av jämställdhet och pluralism och vartannat år Jämlikhetspriset för motion och idrott, vars syfte är att främja likabehandling och förebygga diskriminering inom motion och idrott. Jämlikhetspriset och -utmärkelserna delades nu ut för första gången. Priserna för främjande av motion bland barn och unga har beviljats årligen sedan 2012.Jämlikhetspriset beviljades projektet Iloon yli esteiden vid Centret för lärande och kompetens Valteri och utmärkelsepriserna beviljades generaldirektör Petri Pohjonen och idrottsläraren Erwin Borremans. Priserna för motionsfrämjande beviljades enheter i programmen Småbarnspedagogiken i rörelse, Skolan i rörelse och Studier i rörelse. Med priserna fäster man uppmärksamhet vid verksamhet som främjar barns och ungas rörlighet och en motionsinriktad verksamhetskultur på ett djärvt, målmedvetet och innovativt sätt.Årets priser för Småbarnspedagogik i rörelse beviljades Karhukallio daghem i Rusko och Toivala daghem i Siilinjärvi, priserna för Skolan i rörelse till Länsinummi skola i Jakobstad och Keski-Palokan koulu i Jyväskylä samt priserna för Studier i rörelse till gymnasiet Muuramen lukio och Valkeakoski yrkesinstitut VAAO.Jämlikhetspriset för motion och idrott går till Valteris projekt Iloon yli esteidenJämlikhetspriset för motion och idrott beviljades till Valteris projekt Iloon yli esteiden. Projektet ökar alla elevers möjligheter att delta i motionsstunder under skoldagen. De nya modellerna och materialen skapar förutsättningar för verksamhet där elever som behöver särskilt stöd är aktiva tillsammans med elever inom den allmänna undervisningen.– I idrottslagen är likvärdigheten vid sidan av jämställdheten en av de grundläggande utgångspunkterna. Efter att idrottslagen trädde i kraft har jämlikhetsfrågornas betydelse blivit klart starkare såväl i samhället i allmänhet som inom idrottssektorn. I årets priser betonades särskilt det arbete som gjorts för att främja jämlikhet bland barn och unga, konstaterar överdirektör Esko Ranto.Utmärkelsepriserna beviljades Invalidförbundets generaldirektör Petri Pohjonen och idrottsläraren Erwin Borremans. Under sin betydande karriär har Pohjonen främjat likabehandling bland annat som överdirektör vid Utbildningsstyrelsen och som ordförande för Paralympiska kommittén. Pohjonen är en förespråkare för fysisk, attitydmässig och psykisk tillgänglighet.Idrottsläraren, fysioterapeuten och läraren i fysioterapi Erwin Borremans har i över tio års tid arbetat med specialelever vid Yrkesinstitutet Live. Borremans är cheftränare för Finlands triathlonteam vid Special Olympics och har arbetat med läroanstalterna som deltar i programmet Studier i rörelse särskilt i frågor som gäller jämlikhet och särskilt stöd.Priserna för motionsfrämjande uppmärksammar föredömligt arbeteDe riksomfattande programmen för motionsfrämjande främjar en motionsinriktad livsstil i olika ålders- och befolkningsgrupper. År 2020 beviljar undervisnings- och kulturministeriet i samarbete med Utbildningsstyrelsen priserna för motionsfrämjande för föredömligt arbete för att främja motion bland barn och unga.Inom småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna runtom i Finland gör man ett fantastiskt arbete för att främja barns och ungas rörlighet och välbefinnande. I priserna betonades särskilt systematisk och konsekvent verksamhet samt barns och ungas aktiva roll i genomförandet av den.– Pristagarna är enheter av olika storlek från olika håll i Finland. De har alla lyckats skapa verksamhet utifrån de egna utgångspunkterna som genomförs av hela gemenskapen tillsammans. I de enheter som får pris har barn och unga en aktiv roll i planeringen av verksamheten, och olika slags personer har beaktats i verksamheten. Pristagarna fungerar som fina exempel för andra enheter, konstaterar programdirektör Antti Blom från programmet Skolan i rörelse.Anslaget för priserna för motionsfrämjande är sammanlagt 22 000 euro, och prisbeloppen står i förhållande till storleken på de enheter som belönas. Prissumman ska användas för att främja motion i den småbarnspedagogiska miljön, skolmiljön och studiemiljön. Förslag till pristagare har lämnats av programmen för motionsfrämjande i samarbete med regionförvaltningsverken och de regionala idrottsorganisationerna.Jämlikhetspriset för motion och idrott: Projektet Iloon yli esteiden vid Centret för lärande och kompetens Valteri Jämlikhet inom motion och idrott, utmärkelsepriser: Petri Pohjonen och Erwin BorremansÅrets enhet inom Småbarnspedagogiken i rörelse: Karhukallion päiväkoti, Rusko och Toivalan päiväkoti, SiilinjärviÅrets Skola i rörelse: Länsinummen koulu, Jakobstad och Keski-Palokan koulu, JyväskyläÅrets Studier i rörelse-läroanstalt: Muuramen lukio och Valkeakoski yrkesinstitut VAAOPrismotiveringarna i sin helhet finns på Skolan i rörelse-webbplatsen.

Källa: Valtioneuvosto.fi