NordenBladet — Euroländernas finansministrar träffas vid en videokonferens onsdagen den 16 december. Finansminister Matti Vanhanen företräder Finland.Vid eurogruppens möte diskuterar ministrarna euroländernas preliminära budgetplaner för 2021 (Draft Budgetary Plans) och kommissionens bedömningar av dem från november. Enligt kommissionens bedömningar uppfyller samtliga euroländers preliminära budgetplaner kraven i den landspecifika rekommendationen om de offentliga finanserna, och de stöder ekonomin 2021. Eurogruppen godkänner ett uttalande om detta.Eurogruppen diskuterar också det ekonomiska läget i euroområdet samt kommissionens rekommendation om euroområdets ekonomiska politik.  Teman för eurogruppen (rådets webbplats, uppdateras efter mötet)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagstiftningen om regionalisering revideras i enlighet med regeringsprogrammet och den strategi från april 2020 som baserar sig på regeringsprogrammet. Syftet med regeringspropositionen är att förnya de lagstadgade målen för den regionala närvaron och att stärka planmässigheten i utvecklingen av statens service- och verksamhetsnätverk i hela landet. Statens regionala uppgifter ska enligt propositionen skötas ännu effektivare än tidigare så att tillgången till tjänster motsvarar olika kundgruppers behov. Målet är att stärka regionernas livskraft, medborgarnas säkerhet och statens konkurrenskraft som arbetsgivare i olika delar av landet.Propositionen gäller följande frågor och målsättningar:•    Ordnandet av tillgången till statliga tjänster
•    Placeringen av statliga enheter och funktioner  
•    Planeringen och samordnandet av de ovan nämnda frågorna på riksplan
•    Beslutsfattandet i fråga om placeringen av enheter och tillgången till tjänsterLagen ska enligt propositionen tillämpas på ämbetsverk, inrättningar och servicecentra samt statliga affärsverk inom statens central-, region- och lokalförvaltning.Propositionen är på remiss 14.12.2020 – 8.2.2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt OECD:s index Talent Attractiveness är Finland attraktivt för internationella studerande och företagare. Däremot ligger Finland långt efter bl.a. de övriga nordiska länderna och Nederländerna när det gäller att locka kompetent arbetskraft. Finland kan därför dra nytta av erfarenheterna i de länder som lyckats locka kompetent arbetskraft och andra talanger när man ska ta fram insatser för att göra landet mer attraktivt för internationella experter och när man snabbar upp behandlingen av arbetsrelaterade uppehållstillstånd.Noga avgränsade målgrupper och insatser förbättrar Finlands synlighetBristen på kompetent arbetskraft och svårigheter vid internationaliseringen är betydande hinder för finländska företags tillväxt. Att kunna locka internationella talanger är av central betydelse för en framgångsrik ekonomi. Även under den pågående coronakrisen bör man överväga hur man kan förbättra Finlands synlighet och attraktionskraft.I rapporten ”Talent Attraction and Work-related Residence Permit Process Models in Comparison Countries” tar man lärdom av erfarenheter i andra länder med hjälp av 13 fallstudier. Utifrån dessa erfarenheter kan Finland öka sin synlighet bland internationella experter bl.a. genom att avgränsa målgruppen och rikta specifika insatser mot den. Andra viktiga åtgärder för att nå rätt målgrupp är att fokusera på Finlands konkurrensfördelar, satsa på kompetenscentrum och utnyttja digitala kanaler på flera olika sätt.”Det är svårt för små länder att utmärka sig i konkurrensen. Finland har emellertid mycket att erbjuda internationella experter, och med hjälp av riktade insatser kan Finland öka sin synlighet bland de viktigaste expertgrupperna”, konstaterar Juho-Matti Paavola från konsultbolaget Oxford Research som har genomfört projektet.Effektivare behandling av arbetsrelaterade uppehållstillstånd kan bidra till att locka experterÄven om Finlands process för uppehållstillstånd för specialsakkunniga redan i dag är mycket snabb internationellt sett, skulle en vidareutveckling av processen för arbetsrelaterade uppehållstillstånd kunna bidra till att locka talanger till Finland. När det gäller att utveckla processen kan Finland ta lärdom av Sverige, Norge, Danmark och Nederländerna. Finland kan bl.a. överväga en modell som gör det möjligt att få visum direkt efter det att ett beslut om arbetsrelaterat uppehållstillstånd har fattats. Jämförelseländerna har även lyckats öka effektiviteten genom att utöka arbetsgivarnas roll, koncentrera processen och harmonisera praxis.”Erfarenheterna i jämförelseländerna är nyttiga när vi vill göra Finland mer attraktivt för experter och effektivisera processerna för arbetsrelaterat uppehållstillstånd. Vi kommer att utnyttja dessa resultat i programmet Talent Boost, förklarar arbets- och näringsministeriets migrationsdirektör Sonja Hämäläinen som varit ordförande för projektets styrgrupp.Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.Närmare information: Analytiker Juho-Matti Paavola, Oxford Research Oy, tfn 044 203 2012, [email protected]
Ledande sakkunnig Laura Lindeman, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 408 9932, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den halvtidsrapport som sammanställts av den tväradministrativa arbetsgrupp som undersöker datasäkerheten och dataskyddet i samhällets kritiska sektorer sändes på remiss den 15 december 2020. Arbetsgruppens viktigaste iakttagelse är att en god datasäkerhetskultur uppstår som en följd av de datasäkerhetskrav som finns i lagstiftningen, inte som en följd av anvisningar och annan frivillighet.Arbetsgruppen anser att kraven på datasäkerheten i kritiska sektorer bör vara tydligare fastställda i den lagstiftning som gäller olika sektorer och att det bör utövas en aktiv tillsyn av att kraven följs. Myndigheterna behöver mer resurser och samarbetet mellan myndigheterna bör bli mer systematiskt och effektivare.Kommunikationsministeriet tillsatte i november en arbetsgrupp med uppgift att kartlägga ändringsbehoven i lagstiftningen om datasäkerhet och dataskydd inom centrala funktioner för samhällets verksamhet och att lägga fram ett förslag till politiska riktlinjer i fråga om dessa för regeringen.Arbetsgruppens utredning gäller centrala samhällssektorer, till exempel hälso- och sjukvården, energiförsörjningen, finansbranschen, vattenförsörjningen och trafik- och transportsektorn och den digitala infrastrukturen och dess tjänster.Högre datasäkerhetskrav för kritiska sektorerArbetsgruppen betonar i sin halvtidsrapport att de olika sektorerna i det digitala samhället är beroende av varandra. En störning i en sektor kan ha stora konsekvenser. På grund av detta bör man säkerställa att bestämmelserna om datasäkerhet och dataskydd är tillräckligt tydliga och att kraven för de olika sektorerna riktas rätt.Arbetsgruppen föreslår i sina förslag till riktlinjer att det på lagnivå ska ställas högre krav på datasäkerheten i de kritiska sektorerna. Dessutom bör de sektorspecifika datasäkerhetskraven preciseras och utvärderas regelbundet för att säkerställa att de hålls uppdaterade. Arbetsgruppen föreslår också att det ska utövas en noggrannare tillsyn av att datasäkerhetskraven följs och att denna myndighetsverksamhet ska ha tillräckliga resurser.Speciallag om samarbete mellan myndigheternaArbetsgruppen föreslår också att olika aktörers datasäkerhetskompetens ska förbättras och att samarbetet mellan myndigheter när det gäller tillsynen av skyldigheter i samband med datasäkerhet ska bli effektivare.Samarbetet ska stärkas genom stiftandet av en speciallag, och lagen om samarbete mellan polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet (PTG) ska vara förebild för denna speciallag. I lagen kan det finnas närmare bestämmelser om bland annat informationsutbytet mellan myndigheterna i specifika situationer samt om samordningen av myndighetsverksamhet i allmänhet vid kränkningar av dataskyddet och vid förhindrandet av sådana kränkningar.I halvtidsrapporten finns också en bedömning av de tilläggsresurser som behövs och som ska användas främst till att utveckla den övervakande myndighetens funktionsförmåga. Arbetsgruppen lyfter fram den offentliga sektorns betydelse som en central samhällsaktör och betonar särskilt Cybersäkerhetscentrets roll som ett stöd för andra aktörer. När det gäller dataskyddet betonar arbetsgruppen i sitt förslag till riktlinjer den betydelse som dataombudsmannens byrå har och den ökade användningen av certifieringar för dataskydd.Datasäkerheten är en del av samhällets beredskapKommunikationsminister Timo Harakka anser att cybersäkerhetens triangel utgörs av förpliktigande lagstiftning, tydlig ansvarsfördelning och tillräckliga resurser.– Datasäkerheten är den kanske viktigaste delen av samhällets beredskap för undantagssituationer. I det här samspelet måste var och en ta initiativ i sin egen roll för att vi ska få världens pålitligaste infrastruktur och digitala tjänster.Kommunikationsministeriets överdirektör Laura Vilkkonen är ordförande för arbetsgruppen. Gruppen består av företrädare olika ministerier och myndigheter.Vad händer härnäst?Arbetsgruppens halvtidsrapport sändes på remiss den 15 december 2020. Remisstiden för halvtidsrapporten går ut den 6 januari 2021.Alla organisationer och medborgare är välkomna att lämna ett yttrande på webbplatsen www.utlåtande.fi. eller per e-post på adressen [email protected]Arbetsgruppens mandatperiod löper ur den 31 januari 2021. Då ska också arbetsgruppens slutrapport publiceras.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Genom metropolpolitiken ska man intensifiera samarbetet mellan städerna och kommunerna inom Helsingforsregionen och staten i frågor som stöder områdets tillväxt, sysselsättning och hållbara utveckling. Syftet är också att möta de särskilda utmaningarna i regionen. Under åren 2020–2023 fokuseras samarbetet särskilt på sysselsättning, social hållbarhet och åtgärder för att främja ett klimatneutralt metropolområde. Samarbetsgruppen för metropolpolitiken, som tillsattes i november 2020, höll sitt första möte den 15 december och beslutade om prioriteringarna för metropolpolitiken för åren 2020–2023.Samarbetsgruppen ska inleda åtgärder för att främja sysselsättningen, motverka utslagning och stöda klimatneutralitetsmålen. ”Den rådande pandemin visar hur viktiga och brådskande just dessa frågor är”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, som är gruppens ordförande. ”Om vi finner en lösning på särfrågorna för metropolområdet stärker vi hela landets konkurrenskraft och hjälps åt att uppnå ett klimatneutralt Finland”, fortsätter Mikkonen.Den första konkreta åtgärden går ut på att se över särfrågorna för arbetsmarknaden i metropolområdet. I samband med reformen av systemet för arbets- och näringstjänster görs dessutom en övergripande bedömning av vilka drag i verksamhetsmiljön som är särskilt viktiga att beakta med tanke på metropolområdet.”Samtidigt som arbetet med de valda prioriteringarna framskrider, är det med tanke på hela landets sysselsättningsutveckling och ekonomiska utveckling viktigt att metropolområdets särdrag beaktas i de reformer som gäller kommunernas ställning och finansiering”, säger kommunminister Sirpa Paatero och nämner det omfattande arbete som ligger till grund för den framtida kommunpolitiken. Målet med arbetet är att lyfta fram åtgärdsförslag för det politiska beslutsfattandet om kommunernas framtida finansiering, uppgifter och roll.En annan åtgärd som genast inleds är en övergripande bedömning av invandrarnas ställning i projekt som förebygger utslagning. Städerna i metropolområdet står i främsta ledet när det gäller att möta de utmaningar och möjligheter som invandringen medför, och syftet är att hitta metoder genom vilka städerna och staten tillsammans kan öka invandrarnas delaktighet, sysselsättning och välfärd.  Som en tredje konkret åtgärd inleds en utvecklingshelhet för ett rent och smart metropolområde. I samarbete mellan staten och städerna utvecklar man utsläppssnåla lösningar och tar dem i bruk. De ska stödja en hållbar livsstil och en smidig vardag för invånarna, öka företagens konkurrenskraft och stärka regionens ekonomi. Man söker i synnerhet lösningar som minskar trafikutsläppen och livscykelutsläppen från byggnader och områden, och lösningar som ökar den cirkulära ekonomin.”Det centrala målet med den metropolpolitik som ska inledas är att stärka förutsättningarna för detta område, som är viktigt för hela samhällsekonomin, att konkurrera med andra europeiska metropoler i fråga om såväl kompetent arbetskraft och företag som kulturell dragningskraft. De överenskomna åtgärderna bör därför framskrida snabbt, eftersom tryggandet av metropolområdets innovationsförmåga, investeringsförmåga och livskraft är mer aktuellt än någonsin tidigare på grund av den rådande pandemin och dess verkningar”, säger Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori och Esbo, Vanda och Grankulla stadsdirektörer Jukka Mäkelä, Ritva Viljanen och Christoffer Masar.”KUUMA-regionen välkomnar med glädje inledandet av arbetet i samarbetsgruppen för metropolpolitiken och kommer att delta aktivt i arbetet”, säger Harri Lipasti, kanslichef i Tusby kommun och ordförande för kommundirektörsgruppen i KUUMA-regionen.Ytterligare upplysningar:Timo Juurikkala, miljö- och klimatminister Mikkonens specialmedarbetare, [email protected], tfn 040 555 4013
Minna Salminen. kommunminister Paateros specialmedarbetare, tfn 02955 30273, [email protected]
Lotta Backlund, borgmästare Jan Vapaavuoris specialmedarbetare, tfn 040 5313 076
Olli Maijala, konsultativ tjänsteman, [email protected], tfn 0295 250 174

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår ändringar i lagen om smittsamma sjukdomar, fängelselagen och vissa andra lagar för att det vid verkställigheten av straff ska finnas en tillräckligt exakt författningsgrund i situationer med allmänfarliga smittsamma sjukdomar.Coronavirusepidemin har haft en betydande inverkan på Brottspåföljdsmyndighetens verksamhet, och på grund av epidemin har man varit tvungen att införa temporära begränsningar för intagning i fängelse. Arbetsgruppen har bedömt behoven att ändra lagstiftningen med tanke på bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Utgångspunkten har varit att verkställigheten av straff i en situation med en smittsam sjukdom ska ske på ett säkert och korrekt sätt.Enligt förslaget ska Enheten för hälso- och sjukvård för fångar kunna besluta om begränsning av sysselsättningen i fängelserna, besök hos fångarna och permissionerna för fångar i situationer där smittsamma sjukdomar förekommer. Enligt förslaget ska Brottspåföljdsmyndigheten därefter fatta ett mer detaljerat beslut om innehållet i begränsningarna. Införandet av begränsningar förutsätter att begränsningarna är nödvändiga för att förhindra spridningen av sjukdomen och för att säkerställa att verkställigheten av fängelse är säker för samhället, personalen och fångarna. Fängelserna ska i mån av möjlighet ordna ersättande sysselsättning för att minska de negativa konsekvenser begränsningarna har för fångarna.Dessutom föreslås det att justitieministeriet i större utsträckning än för närvarande genom förordning ska kunna begränsa inledandet av verkställigheten av fängelsestraff och samhällspåföljder.Propositionen har sänts på remiss. De föreslagna lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.Ytterligare upplysningar: Mirja Salonen, lagstiftningsråd, tfn 0295 150 019, [email protected]Utlåtande.fi
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet stöder anordnarna av grundläggande konstundervisning med 1,2 miljoner euro i coronastöd. De understöd som beviljas med anledning av behovet av tilläggsfinansiering till följd av coronapandemin är avsedda för huvudmän för grundläggande konstundervisning som inte får finansiering som baserar sig på den statsandel som beviljas per undervisningstimme. 61 sökande beviljades understöd.– Det är viktigt med välbekanta och betydelsefulla hobbyer, trots att  vi lever under exceptionella. förhållanden. Understödet är avsett för att stödja kontinuiteten inom den grundläggande konstundervisningen, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.  – Med understödet vill vi hjälpa utbildningsanordnarna så att det finns tillgång till grundläggande konstundervisning i olika delar av landet även om coronapandemin försvårat förutsättningarna för anordnandet av undervisningen.  Understöden är avsedda för att täcka sådana kostnader och behov av verksamhetsutveckling som undantagsförhållandena och verksamhetsbegränsningarna med anledning av coronapandemin har orsakat eller orsakar under tiden 16.8. – 31.12.2020. Understödet kan antingen vara tilläggsfinansiering till ett redan beviljat allmänt understöd eller projektfinansiering som beviljas i form av specialunderstöd.Det finns ca 435 läroanstalter för grundläggande konstundervisning i Finland. Ca 40 procent är privata läroanstalter som inte omfattas av statsandelen per undervisningstimme. Grundläggande konstundervisning ges inom musik, dans, bildkonst, mediekonst, cirkuskonst, ordkonst, arkitektur, teater och hantverk. Under höstterminen har den grundläggande konstundervisningen ända fram till senaste tid i regel ordnats som närundervisning. Med coronastöd som beviljats tidigare i somras har man stött läroanstalternas beredskap att vid behov snabbt övergå till hybrid- eller distansundervisning och genomföra den på ett högklassigt sätt. Behovet av tilläggsstöd har dock enligt ansökningarna fortsatt att vara betydande, eftersom intäkterna har minskat och kostnaderna ökat när man sörjt för hälsosäkerheten bl.a. genom att genomföra undervisning i mindre grupper och i rymligare lokaler.Beviljade understöd: grundläggande konstundervisning 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat sammanlagt 2 818 000 euro i specialunderstöd till 35 projekt som ordnas av grenförbunden. Understödet är avsett för att trygga grenförbundens och deras medlemsföreningars verksamhet samt effektivera och utveckla verksamheten under coronaepidemin.De projekt som understöds hade  indelats i tre grupper. Bidrag på 1 139 000 euro beviljades för grenförbundens förluster samt för kostnader på grund  av annullerade eller flyttade evenemang. För utvecklingsprojekt inom föreningsverksamheten, såsom utveckling av elektroniska system eller nya träningsmiljöer, beviljades 1 209 500 euro. För övriga kostnader som uppkommit för säkerställandet av grenförbundens nödvändiga verksamhet beviljades 469 500 euro i understöd.– I år har många grenförbund varit tvungna att verka under undantagsförhållanden och i många grenar har man varit tvungen att ställa in, flytta på eller arrangera olika stortävlingar, kvalificeringar, världscup-evenemang och motsvarande stora evenemang inom ramen för begränsningarna. Med understödet kommer vi förbunden till mötes i fråga om kostnaderna för arrangemangen, konstaterar forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.Man kunde ansöka om understöd för en eller flera helheter. Inom utsatt tid hade det inkommit sammanlagt 46 ansökningar om understöd. Sammanlagt 30 grenförbund och Suomen Parkour ry ansökte om understöd. Det totala beloppet för samtliga understöd som söktes uppgick till 8 928 284 euro.Ministeriet har alltsedan coronapandemin började haft täta kontakter med idrottsorganisationerna och beredningen av stödåtgärderna inleddes direkt i våras. I den andra tilläggsbudgeten för 2020 beviljades 19,6 miljoner euro för kostnader som föranletts av annullerade evenemang inom idrott och motion, tryggande av grenförbundens och idrottsföreningarnas funktionsförmåga samt tryggande av verksamheten vid de riksomfattande idrottsutbildningscentren. I juni utdelades sammanlagt 9 748 280 euro i understöd för  dessa funktioner.Specialunderstöd för att trygga grenförbundens och deras medlemsföreningars verksamhet på grund av coronavirusläget  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet företagsstöd har mångdubblats under coronaepidemin, och samtidigt har målen för företagsstöden blivit helt olika än under normala tider. I början av krisen var företagsstödens centrala uppgift att rädda företag med likviditetsproblem från konkurser. På längre sikt bör man med företagsstöden sträva efter att utveckla företagens verksamhet.Detta framgår av en rapport från forskningssektionen för företagsstöd som gäller företagsstöd som beviljats under coronaepidemin. Rapporten innehåller ingen detaljerad bedömning av coronastöden, utan ger utgångspunkter för forskningssektionens framtida utvärderingsarbete. Avsikten är att forskningssektionens mer omfattande utvärdering av coronastöden ska publiceras våren 2021 som en del av årsrapporten.På lång sikt måste stöden utveckla företagsverksamhetenI rapporten har man delat in coronapandemin i tre faser och dryftat deras konsekvenser för ekonomin och företagen. Dessa steg är den partiella nedläggningen av ekonomin, återhämtningsfasen och återgången till det normala.I början av coronakrisen stängdes ekonomin delvis. De strikta begränsningsåtgärderna försvagade snabbt företagens likviditet, men osäkerheten om krisens djup och varaktighet begränsar företagens vilja och möjligheter att ta lån. På så sätt minskade också effektiviteten av borgen och lån i form av företagsstöd. Detta talar för användningen av direkta företagsstöd.I återhämtningsskedet av ekonomin minskar företagsstödens roll när ekonomin återgår till det normala. När företagen och deras finansiärer på nytt kan förutse framtiden och riskerna för affärsverksamheten, ökar betydelsen av borgen och lån som stödformer väsentligt och betydelsen av direkta stöd minskar.På lång sikt är målet att återgå till företagsstöd som utvecklar företagen och deras produktion i stället för att upprätthålla de nuvarande företagsstrukturerna och sysselsättningen. Förlängda stödperioder kan bevara företags- och branschstrukturer som inte längre motsvarar efterfrågan efter krisen. Då ökar risken för företagsekonomiskt svaga företag som hålls vid liv med stöd som inte uppmuntrar företagen att utveckla sin verksamhet.Effekterna av coronakrisen gäller tjänster och privat konsumtionI rapporten har coronakrisen också jämförts med två tidigare ekonomiska kriser under de senaste decennierna, dvs. recessionen på 1990-talet och den recessionsperiod som började under finanskrisen 2008. Observationerna är mycket preliminära, eftersom coronapandemin fortfarande pågår.Coronakrisens effekter på industriproduktionen ser måttliga ut jämfört med i synnerhet finanskrisen. Effekterna av coronakrisen riktar sig i stor utsträckning mot tjänsterna. Jämfört med tidigare kriser har coronakrisen i hög grad gällt den privata konsumtionen, medan effekterna på investeringarna har varit måttfulla. I fråga om konsekvenserna för arbetslösheten var lågkonjunkturen på 1990-talet i sin egen klass.Forskningssektionen för företagsstöd gör en bedömning av coronastödens effekterI anslutning till arbets- och näringsministeriet finns den oberoende forskningssektionen för företagsstöd, som inrättades år 2019. Den har till uppgift att producera information om hur företagsstödssystemet utvecklas samt främjar kvaliteten på utvärderingen av verkningsfullheten och utnyttjandet av forskning i den politiska verksamheten och den samhälleliga diskussionen. Under mandatperioden 2019–2023 omfattar forskningssektionen för företagsstöd ordförande Seija Ilmakunnas (arbetslivsprofessor, Jyväskylä universitet) samt Minna Martikainen (professor, Vasa universitet), Mikko Puhakka (professor, Uleåborgs universitet), Hannu Salonen (professor, Åbo universitet) och vice ordförande Rune Stenbacka (professor, Hanken).Arbets- och näringsministeriet inledde i augusti 2020 en oberoende utvärdering av företagsstöd som har tagits i bruk på grund av en likviditetskris i företag till följd av coronaläget. I den första fasen bedöms effekterna av coronastöden på kort sikt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Att döma av rättspraxis har felen i upphandlingsförfarandena minskat. Det framgår av en utredning som gjorts av Rådgivningsenheten för offentlig upphandling, som upprätthålls av Arbets- och näringsministeriet och Kommunförbundet. Målet för utredningen var att ta fram uppgifter om sådana upphandlingsförfaranden som Marknadsdomstolen konstaterat strida mot upphandlingslagen.Utredningen gällde Marknadsdomstolens beslut under perioden 1.1.2017–31.12.2019. Som jämförelse användes rådgivningsenhetens utredning från år 2011.På basis av publicerade upphandlingsannonser genomfördes det i Finland under 2017–2019 över 40 000 upphandlingar i enlighet med den upphandlingslag som trädde i kraft år 2017. Av dessa gick sammanlagt 364 till Marknadsdomstolen, vilket är 1–2 procent av de genomförda upphandlingarna. År 2011 var motsvarande andel cirka 5 procent.I Finland uppgår värdet av den offentliga upphandlingen till sammanlagt cirka 35 miljarder euro per år, vilket motsvarar i snitt 16 procent av BNP. Ofta består cirka hälften av de offentliga samfundens budgetar av offentligt upphandling.Fel i färre än en halv procent av upphandlingarnaEnligt Marknadsdomstolens avgöranden förekom det fel i 161 upphandlingsförfaranden under den granskade perioden. Det är bara cirka 0,4 procent av de genomförda upphandlingarna. De mest typiska felen gällde uteslutning av en anbudsgivare eller ett anbud ur anbudsförfarandet.–  Tillämpningen av upphandlingslagen har blivit en aning mer komplicerad, men lyckligtvis syns detta inte i statistiken över rättsfallen, säger Katariina Huikko, ledande jurist vid Rådgivningsenheten för offentlig upphandling.

Källa: Valtioneuvosto.fi