NordenBladet — Den lagändring som träder i kraft i juni gör det möjligt att införa ett system med visum för längre vistelser. Visumet handlar om arbetskraftsinvandring och en expressfil för att göra det snabbare att komma in i landet. I den första fasen kan visum för längre vistelser beviljas experter och tillväxtföretagare samt deras familjemedlemmar.Statsrådet föreslog den 10 februari 2022 att republikens president stadfäster lagändringen, vilket är planerat att ske fredagen den 11 februari 2022. Ändringen träder i kraft den 1 juni 2022. Målet är att få avsevärt mer högkvalificerad arbetskraft till Finland. Därför vill Finland genom att revidera lagstiftningen göra det lättare för dem som ska arbeta eller studera i Finland att komma in i landet. Lagändringen skapar en rättslig grund för systemet med visum för längre vistelser i Finland.   I fortsättningen är det möjligt att utvidga systemet att även gälla andra personkategorier. Inrikesministeriet arbetar med en regeringsproposition om att utvidga systemet med visum för längre vistelser att gälla forskare och studerande samt deras familjemedlemmar.Visumet för längre vistelser snabbar på arbetet med en expressfilAtt införa ett visum för längre vistelser ger också en möjlighet att skapa en expressfil för experter och tillväxtföretagare samt deras familjemedlemmar. En expressfil är ett sätt att få ett uppehållstillstånd snabbt. Den blir klar i juni 2022 samtidigt som visumet för längre vistelser införs.Visumet bidrar till servicelöftet att förfarandet med expressfilen ska ta bara 14 dagar så att experter och tillväxtföretagare samt deras familjemedlemmar får resa till Finland genast när de fått uppehållstillstånd. I fortsättningen behöver de alltså inte längre vänta utomlands på uppehållstillståndskortet. Ändringen börjar gälla vid ingången av juniLagberedningen har gjorts vid utrikesministeriet i samarbete med inrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet och Migrationsverket samt flera andra myndigheter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har fattat ett principbeslut om uppdateringen av hybridstrategin för hantering av coronakrisen. Enligt principbeslutet förordar statsrådet att social- och hälsovårdsministeriet fattar beslut om strategiska riktlinjer för bekämpningen av coronaepidemin. Samtidigt upphävde regeringen principbeslutet om att ta i bruk nödbromsen.Målet för den nya hybridstrategin 2022 är att stabilisera samhället så att det kan hållas så öppet som möjligt, att stödja åtgärderna och återuppbyggnaden efter pandemin och att samhället på ett ändamålsenligt sätt förbereder sig för att pandemin fortsätter. I fortsättningen går epidemibekämpningen i första hand ut på att människor på eget initiativ agerar på ett hälsosäkert sätt, och på förebyggande av allvarliga följder av smittspridning genom vaccinationer. Temporära bestämmelser införs endast till nödvändiga och avgränsade delar.En hög vaccinationstäckning, ökad användning av självtester och tydlig information till allmänheten om läget och åtgärderna i olika regioner är avgörande med tanke på en hälsosäker coronavardag.De regionala myndigheterna fattar vid behov beslut om bekämpningsåtgärder Avsikten är att avstå från omfattande åtgärder. Eventuella smittkluster, särskilt i exponeringssituationer där det finns personer som hör till en riskgrupp, ska snabbt, riktat och effektivt begränsas av de lokala myndigheterna genom de grundläggande befogenheterna i lagen om smittsamma sjukdomar. På så sätt skyddas särskilt utsatta personer.Eventuella restriktioner ska vara så avgränsade som möjligt när det gäller deras mål, innehåll, varaktighet och omfattning, och de ska riktas så att olika branscher behandlas så jämlikt som möjligt i förhållande till risken för ett svårhanterligt epidemiläge och allvarliga följder.I beslutsfattandet beaktas fortfarande principen om prioritering av barnets bästa. I och med att pandemin fortsätter måste man vara beredd på att det uppstår en ny virusvariant som är kapabel att ta sig förbi vaccinationsskyddet och ge upphov till att epidemiläget återigen försämras på ett betydande sätt även i Finland. Om epidemiläget snabbt försämras igen måste man kunna reagera på det genom att vidta lämpliga åtgärder.De nya riktlinjerna träder i kraft genom beslut av social- och hälsovårdsministeriet och de gäller tills vidare. Social- och hälsovårdsministeriet styr regionförvaltningsmyndigheterna separat i genomförandet av de strategiska riktlinjerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utnämnde torsdagen den 10 februari en ny avdelningschef för utrikesministeriets avdelning för Amerika och Asien Jari Sinkari. Foto: Petri Krook Statsrådet utnämnde utrikesrådet Jari Sinkari till avdelningschef vid utrikesministeriets avdelning för Amerika och Asien 1.4.2022–31.8.2026.Sinkari ha varit chef för Finlands ambassad i Jakarta 2018–2022. Före det, åren 2014–2018, arbetade han som generalkonsul i Hong Kong. Han har också arbetat som biträdande avdelningschef vid utrikesministeriets kommunikationsavdelning 2011–2014, som enhetschef vid kommunikationsenheten 2010–2011 och som ansvarig tjänsteman för handelspolitisk kommunikation 2007–2010. Dessförinnan arbetade han på avdelningen för Amerika och Asien och svarade bland annat för relationerna med Japan, Koreahalvön, Australien och Nya Zeeland. Sinkari har också erfarenhet av utrikesrepresentationen från generalkonsulatet i New York och ambassaden i Tokyo.Sinkari har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1997. Till utbildning är han politices kandidat.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Nya lagar ska förbättra säkerheten vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang. Statsrådet har utfärdat en förordning om ikraftträdande av lagen om Europarådets konvention om en integrerad strategi för trygghet, säkerhet och service vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang samt av lagen om ändring av lagen om sammankomster. Republikens president stadfäste lagarna den 16 december 2021 och de träder i kraft den 1 mars 2022.Europarådets konvention syftar till att skapa en trygg miljö utan störningar och en positiv stämning vid fotbollsmatcher och andra idrottsevenemang. Den föregående konventionen från 1985 sades upp den 4 januari 2022 och uppsägningen träder i kraft den 1 augusti 2022.– När idrottsevenemang ordnas ska det beaktas att deltagarnas hälsa och välbefinnande tryggas, att  evenemanget förlöper utan störningar och att man skapar en trevlig stämning. Detta uppnås bland annat genom att uppdatera bestämmelserna om säkerhetsarrangemangen och den allmänna ordningen och säkerheten vid evenemang, berättar Jouko Huhtamäki, konsultativ tjänsteman vid inrikesministeriet.Enligt konventionen ska olika grupper som medverkar i arrangemangen kring evenemang i större utsträckning engageras i att garantera tittarnas säkerhet. Dessutom ändras lagen om sammankomster så att vissa bestämmelser om beredskaps- och krisplanering i konventionen ska beaktas i samband med de tillställningar som avses i konventionen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen vill harmonisera medlemsländernas åtgärder vid EU:s yttre gränser i olika krissituationer. I december gav kommissionen ett förslag till ändring av kodexen om Schengengränserna. Målet är att utveckla medlemsländernas gemensamma åtgärder vid de yttre och inre gränserna och inom området för fri rörlighet. Statsrådet framförde sin ståndpunkt om förslaget i sin skrivelse till riksdagen den 10 februari.Starkare gemensam strategi för pandemisituationerKommissionens aktuella förslag är en del av en helhet som syftar till att utveckla Schengenområdets funktion. Målet är att skapa en starkare gemensam strategi vid de yttre gränserna till exempel för pandemisituationer, då man strävar efter att begränsa spridningen av en mycket smittsam sjukdom. Bestämmelserna ska vara mer förpliktande för medlemsländerna än förut och trygga området för fri rörlighet och den inre marknaden.Förslaget är ett svar på de utmaningar som hänför sig till instrumenteringKommissionen föreslår också ny lagstiftning om åtgärderna mot instrumentalisering av migranter vid de yttre gränserna. Med instrumentalisering avses i detta sammanhang sådana situationer där ett tredjeland uppviglar migranter att ta sig in på unionens territorium genom att aktivt uppmuntra eller organisera deras rörelse via sitt eget territorium till den yttre gränsen. Målet det denna verksamhet är bland annat att skapa instabilitet i unionen eller i medlemsländerna.I förslaget definieras vad som avses med instrumentalisering av migranter och vilka åtgärder medlemsstaterna bör vidta i sådana situationer. Den nya lagstiftningen ska dessutom förtydliga medlemsstaternas ansvar för övervakningen av de yttre gränserna och svara på de utmaningar som instrumentaliseringen medför.Kommissionen föreslår att en medlemsstat ska ha möjlighet att, om situationen så kräver, begränsa gränsövergångsställenas öppettider eller vid behov stänga ett gränsövergångsställe. När sådana åtgärder vidtas bör man dock beakta unionsmedborgarnas möjligheter att komma in i landet och trygga rätten att söka internationellt skydd.Nya bestämmelser om återinförandet av gränskontroll vid de inre gränserna och alternativ till detKommissionen föreslår också en ny mekanism för att EU:s medlemsland på ett samordnat sätt ska kunna återinföra gränskontroll vid de inre gränserna i situationer som äventyrar den allmänna ordningen och den inre säkerheten i en stor del av medlemsländerna. I samband med detta föreslås tilläggsåtgärder som kan minimera konsekvenserna av inre gränskontroll på gränssamhällena och på ett bredare plan den inre marknaden.Kommissionens förslag preciserar de åtgärder som medlemsstaterna redan nu kan vidta i stället för att tillfälligt gränskontroll vid de inre gränserna. Målet är att ge medlemsstaterna tillräckligt med handlingsutrymme som grundar sig på den nationella lagstiftningen och inom ramen för vilket de olika myndigheterna kan agera vid den inre gränsen eller i närheten av den för att uppnå målen i den föreslagna rättsakten.Genom sitt förslag vill kommissionen ge medlemsstaterna bättre möjligheter att ingripa mot tredjelandsmedborgares sekundära förflyttningar och bemöta hot mot hälsosäkerheten utan att medlemsstaterna behöver återinföra inre gränskontroller. Vidare är målet med lagstiftningen att klargöra medlemsstaternas möjlighet att utnyttja övervakningsteknik och förhandsuppgifter om de resenärer som passerar de inre gränserna.Schengen och den fria rörligheten hör till EU:s viktigaste framgångarSchengenområdet och den fria rörligheten anses vara EU:s viktigaste framgångar.  Under de senaste åren har området med fri rörlighet ställts inför aldrig tidigare skådade utmaningar. Migrationskrisen 2015 visade hur sårbart Schengenområdet är och uppfattningen stärktes av de terrorattacker som inträffade kort därefter. Senast har den globala coronapandemin och instrumentaliseringen av migranter visat att Schengenregelverket bör utvecklas så att det svarar på dagens utmaningar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Målet är att effektivisera genomförandet av EU:s fonder inom området för inrikes frågor under programperioden 2021–2027 genom att införa nya förenklade understödsformer. De nya understödsformerna gör det lättare att ansöka om understöd och minskar arbetsvolymen vid förvaltningsmyndigheten för fonderna, det vill säga inrikesministeriet. Statsrådets förordning om fonderna inom området för inrikes frågor godkändes vid statsrådets allmänna sammanträde den 10 februari, och den träder i kraft den 15 februari 2022.Förordningen innehåller bestämmelser om den nationella beredningen, samordningen, förvaltningen och övervakningen av program och genomförandeplaner för EU:s fonder inom området för inrikes frågor som avses i lagen om fonderna inom området för inrikes frågor under programperioden 2021–2027.I förordningen föreskrivs det också om understöd som beviljas av medel i dessa fonder och om förvaltningen av anslagen.För programperioden 2021–2027 inrättas det tre fonder inom området för inrikes frågor: asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF), fonden för inre säkerhet (ISF) och, som en del av fonden för integrerad gränsförvaltning, instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik (BMVI).Mer tid för att nå de innehållsmässiga målen för projektenUnder programperioden 2021–2027 införs det nya förenklade understödsformer för att genomföra fonderna. Projekten ska använda dessa förenklade understödsformer helt eller åtminstone delvis.
Detta innebär bland annat att den ekonomiska förvaltningen av projekten förenklas. När de resurser som behövs för förvaltningen minskar, kan understödstagarna i högre grad koncentrera sig på att nå de innehållsmässiga målen för projekten.Målet är att minska den administrativa bördan för både understödstagarna och förvaltningsmyndigheten för fonderna, det vill säga inrikesministeriet. Införandet av förenklade understödsformer väntas också sänka tröskeln för ansökan om understöd.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att välfärdsområdenas löneuppgifter ska vara offentliga. Regeringen överlämnade en proposition om detta till riksdagen den 10 februari 2022.Offentligheten i fråga om välfärdsområdenas och välfärdssammanslutningarnas löneuppgifter motsvarar enligt regeringspropositionen nuvarande praxis i kommuner och samkommuner samt vid statliga ämbetsverk och inrättningar.Uppgifterna om den lön eller de delar av lönen som staten betalat  sina tjänstemän och arbetstagare, riksdagens tjänstemän, Finlands Banks tjänsteinnehavare och befattningshavare samt de löner och lönedelar som kommuner och samkommuner betalat sina tjänsteinnehavare och arbetstagare, är enligt matrikellagen offentliga. Bestämmelsen har varit i kraft sedan 1999. Begäran om information behandlas i enlighet med offentlighetslagen.Lagändringen avses träda i kraft så snart som möjligt. Välfärdsområdenas regionfullmäktige inleder sin verksamhet den 1 mars 2022. Ordnandet av social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendet överförs från kommunerna till välfärdsområdena vid ingången av 2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Coronapandemin pågår fortfarande. För att trygga hälso- och sjukvårdens bärkraft fortsätter inreserestriktionerna i trafiken över de yttre gränserna till den 13.3. Det införs dock vissa lättnader i restriktionerna. Statsrådet fattade beslut om ändringarna vid sitt sammanträde den 10.2., och ändringarna träder i kraft den 15.2. Enligt de ändrade restriktionerna behöver personer som kommer från länder utanför EU och Schengenområdet och som har en full vaccinationsserie inte längre visa upp ett intyg över ett negativt covid-19-test. Ett giltigt intyg över full vaccinationsserie eller över genomgången covid-19 högst sex månader tidigare är dock, med vissa undantag, fortfarande en förutsättning för inresa. Kravet gäller personer födda 2006 eller tidigare.Gränsbevakningsväsendet kräver inte dessa intyg vid inresa från ett tredjeland av finska medborgare, utlänningar som varaktigt bor i Finland eller personer vars inresa beror på en nödvändig orsak, till exempel tvingande familjeskäl eller andra tvingande personliga skäl.Inresa är också i fortsättningen tillåten utan restriktioner för invånare i länder och regioner på EU:s gröna lista. På den gröna listan finns länder som har sjukdomsläget tillräckligt under kontroll och från vilka Europeiska unionens råd har beslutat tillåta fritt resande till EU:s territorium.Gränskontrollen vid de inre gränserna, som hade återinförts i trafiken mellan Finland och alla Schengenländer, upphörde den 31 januari. Också de inreserestriktioner som gällde EU-länder utanför Schengenområdet slopades helt från och med den 1 februari, eftersom gränskontrollen vid de inre gränserna upphörde.Alla resenärer omfattas av kraven enligt lagen om smittsamma sjukdomarRegionförvaltningsverkens beslut om obligatoriska hälsokontroller och kravet att uppvisa de intyg som fastställs i lagen om smittsamma sjukdomar gäller dock alla resenärer som anländer till Finland.Varje resenär som anländer till Finland måste ha något av dessa tre intyg: ett vaccinationsintyg, ett intyg över genomgången covid-19 eller ett intyg över negativt covid-19-test (högst 72 timmar gammalt). Om resenären inte har något av dessa intyg kan hen hänvisas till ett covid-19-test. Kraven gäller med vissa undantag alla som är födda 2006 eller tidigare.Finländska resenärer bör också beakta att även om de kan resa till Finland utan ett test kan andra länder och flygbolag ha egna testkrav.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt professor Paula Eerola till generaldirektör för Finlands Akademi. Utnämningen är på fem år och inleds den 1 mars 2022.Paula Eerola har varit prorektor vid Helsingfors universitet sedan 2018. Hon utnämndes till professor i experimentell partikelfysik år 2008. Vid Helsingfors universitet har Eerola även varit direktör för naturvetenskapliga forskarskolan och forskningsinstitutet för fysik samt dekanus för matematisk-naturvetenskapliga fakulteten.Åren 1998–2008 var Eerola specialforskare i partikelfysik, professor i partikelfysik och chef för avdelningen för partikelfysik vid Lunds universitet. Innan dess har Eerola arbetat bland annat vid Europeiska organisationen för kärnforskning, CERN. Eerola disputerade till filosofie doktor vid Helsingfors universitet år 1990.Eerola är ledamot av Finska Vetenskapsakademien, Finska Vetenskaps-Societeten, Akademin för Tekniska Vetenskaper och Kungliga Vetenskapsakademien. Åren 2013–2017 var hon ordförande för forskningsrådet för naturvetenskap och teknik vid Finlands Akademi. Eerola har också varit medlem i Finlands Akademis kommitté för forskningens infrastrukturer och dess arbetsutskott samt Akademins styrelse och allmänna sektion.Finlands Akademi är en expertorganisation som hör till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. Akademin finansierar högklassig vetenskaplig forskning, är sakkunnig i fråga om vetenskap och vetenskapspolitik samt stärker vetenskapens och forskningsarbetets ställning.Generaldirektören leder verksamheten vid Finlands Akademi. Tjänsten söktes av 16 personer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det ska ordnas en ny utlysning av kostnadsstöd och ersättning för stängning. Regeringen lämnade en proposition till riksdagen den 10 februari 2022. Stödperioden för ersättningen för stängning kommer att vara 21.12.2021–28.2.2022 och stödperioden för kostnadsstödet 1.12.2021–28.2.2022. Stödet söks hos Statskontoret. Berättigade till ersättningen för stängning är företag vars lokaler har stängts helt eller delvis eller vars offentliga tillställningar har förbjudits på grund av en bestämmelse i lag eller ett föreläggande av en myndighet i anslutning till hanteringen av pandemin. En lindrigare begränsning eller rekommendation som en myndighet meddelat är inte en sådan stängningsåtgärd som avses i paragrafen i fråga. Ersättningen omfattar inte tillställningar där det är tillåtet att använda coronapass. Stödperioden för ersättningen för stängning är den 21 december 2021–28 februari 2022. Till ersättning berättigar de egentliga stängningsdagarna under stödperioden.Ersättningen för stängning gäller företag med färre än 50 anställda. I fråga om stora företag pågår en separat beredning. Stödet för stora företag förutsätter en anmälan till EU-kommissionen. Kostnadsstödet har inte begränsats på basis av företagets storlek.Kostnadsstödets självrisk sjunker från 30 procent till 25 procentKostnadsstödet är en kompensation för de negativa konsekvenser som branscher och företag har drabbats av på grund av lindrigare begränsningar. Bestämmelserna om kostnadsstöd ändras så att de motsvarar det behov av kompensations som nya och förlängda lindrigare begränsningar har orsakat. Tidsperioderna för stödet ändras för att motsvara den nya situationen. Den nya stödperioden är 1 december 2021–28 februari 2022 och referensperiodens månader från 2019, för nya företag från november 2021.  Det procenttal som gäller självrisken och nedgången i omsättningen sänks från 30 procent till 25 procent. I övrigt kommer lagen att huvudsakligen motsvara innehållet i den gällande lagen. Bestämmelserna om stödbelopp och förfaranden motsvarar i stor utsträckning de gällande bestämmelserna. Eftersom stöd- och jämförelseperioderna definieras på nytt, kan beloppet av de stöd som betalas avvika från de belopp som betalats ut tidigare. Att jämförelseperioderna infaller närmare stödperioden innebär att också företag som grundats senare omfattas av stöden, om företagen har inlett sin verksamhet senast den 1 november 2021. Ersättningarnas sammanlagda maximibelopp per koncern är 2,3 miljoner euro.På alla pandemistöd inverkar EU:s undantag för statligt stöd, som upphör den 30 juni 2022. Vissa aktörer inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och bland annat kulturinrättningar är inte sådan ekonomisk verksamhet som avses i EU:s bestämmelser om företagsstöd och omfattas inte av dessa stöd. För dem bereds ett stödpaket vid undervisnings- och kulturministeriet.Lagen avses träda i kraft den 1 mars 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi