NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet genomför ett försök med tvåårig förskoleundervisning från ingången av augusti 2021 till utgången av maj 2024. Republikens president stadfäste lagarna om detta torsdagen den 17 december.Ministeriet väljer genom stratifierad randomisering ut de kommuner eller samkommuner som deltar i försöket (försökskommuner). Dessa kommuner ska ordna tvåårig förskoleundervisning vid de verksamhetsställen som valts ut enligt 5 §. Till urvalet tas sådana kommuner eller områden som består av kommuner där det bor minst 100 barn som är födda år 2016 och där det finns minst fyra sådana verksamhetsställen för förskoleundervisning som uppfyller villkoren enligt 8 § 3 mom. Försöket baserar sig på en äkta försöksuppställning och man kan inte själv söka sig till försöket.  Ministeriet informerar om vilka kommuner som valts till försöket i början av 2021.Till målgruppen för försöket som inleds 2021 hör år 2016 födda barn som bor inom området för försökskommunerna.
 
Syftet med försöket är att stärka jämlikheten i utbildningen, utveckla förskoleundervisningens kvalitet och genomslag, utreda kontinuiteten mellan småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den inledande undervisningen och  utreda familjernas serviceval samt att få information om hur tvåårig förskoleundervisning påverkar barns förutsättningar för utveckling och lärande, sociala färdigheter och utvecklingen av en sund självkänsla.
 
Lagen om försök med tvåårig förskoleundervisning och lagen om ändring av lagen om småbarnspedagogik träder i kraft den 23 december 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har i dag tillsatt delegationen för etniska relationer (ETNO) för fyraårsperioden 2020–2024.Delegationen, som finns i anslutning till justitieministeriet, är ett forum för dialog och samarbete mellan invandrarna, de etniska minoriteter, myndigheterna, de politiska partierna och frivilligorganisationerna.Delegationen fungerar som ett sakkunnignätverk i frågor som gäller invandring, integration, likabehandling och dialogen mellan olika befolkningsgrupper.Delegationen för etniska relationer har en rådgivande roll. Den kan lägga fram förslag, ta initiativ och avge utlåtanden till exempel för att förbättra invandrarnas och de etniska minoriteternas möjligheter att delta och påverka samt för att utveckla ett positivt attitydklimat mellan olika befolkningsgrupper.Delegationen påverkar samhället genom att föra regelbunden diskussion, öka förståelsen för och kunskapen om ett mångfasetterat Finland. Delegationen kan lägga fram förslag eller vara partner i utrednings- och utvecklingsprojekt.Ordförande för delegationen är justitieministeriets kanslichef Pekka Timonen. Delegationen har tre vice ordförande: avdelningschefen för inrikesministeriets migrationsavdelning Minna Hulkkonen, riksdagsledamot Aki Lindén som företrädare för riksdagsgrupperna och Kriscentret Monikas direktör Natalie Gerbert från Monika-Naiset liitto ry som företrädare för invandrare och etniska minoriteter.Delegationen har sammanlagt 35 medlemsorganisationer och tre permanenta sakkunniga.Utöver den riksomfattande delegationen tillsattes det hösten 2020 sju regionala delegationer för etniska relationer.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet rekommenderar att kommunerna kompenserar de privata tjänsteproducenterna för extra utgifter för rengöringsmedel och skyddsutrustning som coronavirusepidemin orsakat.Ministeriet har skickat ut ett nytt nummer av Kommuninfo där kommunerna uppmanas att förhandla med de privata tjänsteproducenterna om ersättningspraxis, om de ännu inte nått en överenskommelse om detta eller om det inte uttryckligen fastställts i deras avtal. Ersättning för kostnader baserar sig i första hand på avtal mellan tjänsteanordnaren och tjänsteproducenten. Om avtalen är bristfälliga är det i sista hand kommunen eller samkommunen som ansvarar för tillräcklig tillgång till skyddsutrustning, som hör till den behövliga vården. Klienterna har rätt till service på ett sätt som inte riskerar deras hälsa eller säkerhet, till exempel för att det finns brister i personalens skyddsutrustning eller enhetens hygien.Regeringen har också beslutat att kommunerna och sjukvårdsdistrikten som en del av budgetförfarandet ersätts till fullt belopp för de direkta kostnader som hänför sig till coronaviruspandemin så länge epidemiläget och genomförandet av hybridstrategin kräver det. I budgetpropositionen för 2021 föreslås 1,6 miljarder euro för dessa åtgärder. Kommuninfo 19/2020: Ersättning för privata aktörers extra utrustning i samband med covid-19-epidemin

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Räddningslagen uppdateras i fråga om bestämmelserna om myndighetsnätets tillgänglighet. Syftet med propositionen är att i säkerhetskritiska objekt säkerställa tillgängligheten i fråga om en bredbandig tjänst för myndighetskommunikation. Den 17 december lämnade statsrådet en regeringsproposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av räddningslagen.Enligt räddningslagen kan räddningsmyndigheten bestämma att fastighetens ägare ska skaffa nödvändiga anordningar som säkerställer myndighetsnätets tillgänglighet och underhålla dem. Att skyldigheten följs kan vid behov säkerställas genom vite och hot om tvångsutförande.Den gällande bestämmelsen i räddningslagen gäller det nuvarande myndighetsradionätet (Virve). Enligt den nya bestämmelsen kan räddningsmyndigheten bestämma att ägaren till en byggnad eller konstruktion ska skaffa nödvändiga anordningar som säkerställer tillgängligheten även i fråga om den bredbandiga tjänsten för myndighetskommunikation (Virve 2.0) och se till att de är i funktionsdugligt skick.Räddningsmyndighetens förelägganden gäller samma byggnader och konstruktioner som för närvarande. Kostnadsansvaret för anordningarna och för underhållet av dem kvarstår hos ägaren till en byggnad eller konstruktion.Med hjälp av anordningar för myndighetskommunikation säkerställs i synnerhet räddningsväsendets kommunikation i uppgifter inom räddningsverksamheten. Exempelvis i stora köpcentrum och sjukhus försämras radiotelefoners räckvidd av byggnadernas konstruktioner samt av att lokalerna eventuellt är placerade djupt under marken.Lagändringarna avses träda i kraft den 1 maj 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Underhållsstödets fulla belopp för ett barn är 167,35 euro per kalendermånad från och med 1.1.2021. Stöden stiger med 0,20 procent.Underhållsbidragen stiger också med 0,20 procent. I kommuninfot uppdaterar social- och hälsovårdsministeriet de belopp som angivits i social- och hälsovårdsministeriets och justitieministeriets anvisning för bedömning av storleken på underhållsbidrag till barn.Anvisning för bedömning av storleken på underhållsbidrag till barn (Justitieministeriets publikationer 2007:3)I enskilda ärenden som gäller underhållsbidrag kan

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens redogörelse om reformbehoven i fråga om främjandet av integration lämnas till riksdagen under våren nästa år. Det ursprungliga målet var före slutet av 2020. Remissbehandlingen av redogörelsen inleds i slutet av januari.I regeringsprogrammet sägs att regeringen kommer att utarbeta ett övergripande åtgärdsprogram om behovet av att se över de integrationsfrämjande åtgärderna. Åtgärdsprogrammet ska överlämnas till riksdagen i form av en redogörelse. I redogörelsen föreslås en reform av integrationspolitiken för att svara på förändringarna i verksamhetsmiljön för invandring och integration. Den svarar på de ställningstaganden som framförts i riksdagens revisionsutskotts betänkande. Redogörelsen har beretts tillsammans med centrala intressentgrupper. Beredningen samordnas av arbets- och näringsministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tjänstetecknen och identitetskorten för säkerhetsmyndigheterna inom inrikesministeriets och finansministeriets förvaltningsområden uppdateras från och med den 1 januari 2021. I polisens, Gränsbevakningsväsendets, räddningsmyndigheternas och Tullens nya kort beaktas den jämlika behandling av nationalspråken som tryggas i grundlagen och språklagen.De tjänstetecken och identitetskort som används av säkerhetsmyndigheterna inom inrikesministeriets och finansministeriets förvaltningsområden reviderades 2018. Då fick korten en ny enhetlig utformning och nya enhetliga säkerhetsdetaljer. Enligt riksdagens justitieombudsmans riktlinje (EOAK/6446/2018) uppfyller de tjänstetecken och identitetskort som 2018 togs i bruk av personalen inom polisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och räddningsmyndigheterna inte de språkkrav som gäller för myndigheterna. Den svenska texten med myndighetens och kortets namn i rubrikfältet är skriven med en fontstorlek som är betydligt mindre än den finska.Genom den uppdatering som nu görs korrigeras de brister som konstaterats. De nya tjänstetecknen och identitetskorten är likadana som de tidigare korten, med undantag för texterna i rubrikfältet. Texterna ändrades så att fontstorleken är samma på tre språk (finska, svenska och engelska). Inrikesministeriet har gett anvisningar om att bytet av tjänstetecken och identitetskort ska inledas genast vid ingången av 2021. Övergångsperioden pågår till utgången av 2023. Inrikesministeriet förutsätter att alla säkerhetsmyndigheter byter tjänstetecknen och identitetskorten mot nya kort genom att prioritera svenskspråkiga områden och personer som har kundkontakter. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — År 2020 beviljar Finland humanitärt bistånd till ett historiskt stort belopp av totalt 115 miljoner euro. Humanitärt bistånd är ett av de mest konkreta sätten att svara mot kriser och katastrofer. På grund av konflikter, naturkatastrofer och coronaviruspandemin är över 200 miljoner människor i världen i behov av humanitärt bistånd.I sitt humanitära bistånd betonar Finland utbildning, skolmåltider, kvinnors och flickors rättigheter, förbättrande av ställningen för personer med funktionsnedsättning och förebyggande av kriser – men i år också direkt stöd för hantering av coronakrisen.”Regeringen har åtagit sig att höja nivån på det humanitära biståndet. I och med den betydande tilläggsfinansiering som beviljades i slutet av året höjs Finlands humanitära bistånd till samma nivå som före nedskärningarna i anslagen för utvecklingssamarbete, och till och med över den nivån. På så sätt bär Finland sitt ansvar också i dessa exceptionella tider”, konstaterar utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Också inom ramen för humanitärt bistånd tar Finland en starkare roll i fråga om utbildning. Finland börjar finansiera fonden Education Cannot Wait (6 miljoner euro). Fonden förvaltas av Unicef och syftar till att säkerställa barns rätt till utbildning också i krissituationer. Dessutom stöder Finland barns skolgång genom FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar UNRWA (2 miljoner euro). Organisationen erbjuder flyktingar bland annat grundläggande utbildning och hälso- och sjukvård.I och med coronaviruspandemin har antalet människor som lider av akut undernäring ökat avsevärt. Med finansiering från Finland kan FN:s livsmedelsprogram WFP (World Food Programme) stödja skolmåltider i Sahelregionen och i många andra krisområden där skolmåltider är dagens enda måltid för många barn. Genom WFP bistår Finland även Jemen som står på gränsen till hungersnöd (sammanlagt 5 miljoner euro).Finland vill stärka sitt stöd till utbildningssektorn i krissituationer. ”Vi vet av egen erfarenhet att skolmåltider bidrar med mycket mer än bara näring. Skolmåltider stärker barns hälsa, förbättrar inlärningsresultaten och främjar jämställdhet. I egenskap av WFP:s skolmatsändebud strävar jag därför efter att stärka det politiska och ekonomiska stödet till skolmåltider i utvecklingsländer och i humanitära kriser”, säger minister Skinnari.Coronaviruspandemin har försvagat i synnerhet flickors och kvinnors ställning i humanitära kriser. Finland främjar kvinnors och flickors rättigheter bland annat genom att stödja FN:s befolkningsfond UNFPA:s humanitära arbete i Syrien och i andra krisområden i världen (3 miljoner euro). UNFPA erbjuder mödra- och barnrådgivningstjänster, förbättrar möjligheterna till trygg förlossning, förebygger könsrelaterat våld och erbjuder våldsoffer psykosocialt stöd.Genom FN:s flyktingkommissariat UNHCR bidrar Finland med finansiering till förebyggande av könsrelaterat våld bland rohingya-flyktingar i Myanmar och Bangladesh (2 miljoner euro). I UNHCR:s arbete betonas också barnskydd, utbildning, nödinkvartering och skydd.Det är mycket billigare att förebygga kriser än att hantera dem. Finland har redan länge understött förebyggandet av katastrofrisker genom FN. Med tilläggsfinansieringen hjälper Finland särskilt de allra fattigaste länderna att förbereda sig på såväl naturkatastrofer som andra krissituationer (1 miljon euro).Med tilläggsfinansieringen i slutet av året stöder Finland också Unicefs humanitära arbete i Etiopien (2 miljoner euro). Dessutom styr Finland genom den internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen stöd (sammanlagt 3 miljoner euro) till Etiopien, Somalia och Niger, där hälsa, vatten och sanitet samt skydd ligger i kärnan för arbetet. Finland beviljar tilläggsfinansiering även för UNHCR:s arbete i Venezuela (0,5 miljoner euro) och för FN:s centrala nödhjälpsfond CERF (5,4 miljoner euro). Nödhjälpsfonden gör det möjligt att snabbt reagera på plötsliga katastrofer och utdragna underfinansierade kriser runt om i världen.Tidigare i höst beviljade Finland 3,1 miljoner euro till finländska civilsamhällesorganisationers projekt för att svara på humanitära behov orsakade av coronaviruspandemin i Jemen, Uganda, Kenya, Demokratiska republiken Kongo och Zimbabwe.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott fick den 16 december en översikt över Natos utveckling och aktuella frågor som rör Finlands Natopartnerskap.Finland fortsätter dialogen och det omfattande samarbetet med Nato i egenskap av partnerland.
Presidenten och ministerutskottet diskuterade också beredningen av en försvarsredogörelse.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen som övervakar reformen av den sociala tryggheten sammanträdde för första gången tisdagen den 15 december 2020. Ministrarna fick ta del av en översikt av det arbete som utförts av kommittén för social trygghet och dess sektioner.– Under flera år har det endast gjorts strödda reformer i den sociala tryggheten. Nu har vi äntligen en möjlighet att se över den som helhet. Arbetet har kommit bra igång trots coronakrisen och jag vill framföra mitt tack till alla som deltagit, säger social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen. Kommittén för social trygghet inledde sitt arbete våren 2020. Under våren och sommaren samlade kommittén de centrala problemen i den sociala tryggheten till fyra helheter, och om var och en ska kommittén sammanställa en rapport. Kommitténs arbete kan följas genom de pressmeddelanden som publiceras om kommitténs möten, och i mötesmaterialet som publiceras som bilaga till pressmeddelandena. De fyra rapporterna ska bli färdiga under 2021. Rapporterna utgör basen för kommitténs mellanbetänkande, som också kallas vägkarta för reformen av den sociala tryggheten.Kommittén för social trygghet– Kommittén har fastställt principer för sitt arbete. Till dessa hör öppenhet och att uppmuntra till offentlig debatt. Vi försöker arbeta proaktivt så att man kan behandla samma frågor samtidigt i offentligheten och i kommittén. Vi har till exempel redan offentliggjort huvudtemana för vårens möten. Vi ordnar också online-seminarier som är öppna för alla. Man kan följa hur reformen framskrider på Twitter, på vår Youtube-spellista och kolumner på webben, säger kommitténs ordförande, forskningsprofessor Pasi Moisio. Reform av den sociala tryggheten på Twitter @sosiaaliturvaYouTube-spellistaKolumner om reform av den sociala tryggheten– På grund av coronakrisen sammanträder kommittén på distans. Det har gett arbetet en speciell prägel, men vi har trots allt kommit väl igång. I kommitténs publikationsserie har det redan kommit ut ett arbetsdokument om stora kriser och reformen av den sociala tryggheten, berättar Moisio.Arbetsdokumentet: Olli Kangas: Poikkeukselliset ajat avaavat poikkeuksellisia mahdollisuuksia (Exceptionella tider medför exceptionella möjligheter)Ministrarna övervakar reformen som helhetSocial- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen är ordförande för ministerarbetsgruppen som övervakar reformen. Övriga medlemmar är forsknings- och kulturminister Annika Saarikko, justitieminister Anna-Maja Henriksson, familje- och omsorgsminister Krista Kiuru och inrikesminister Maria Ohisalo.Enligt tillsättningsbeslutet rapporterar kommittén om sitt arbete till ministerarbetsgruppen, men arbetsgruppen styr inte kommitténs arbete. Ministerarbetsgruppen kan behandla projekt inom social- och hälsovårdsministerns ansvarsområde som hänför sig till reformen av den sociala tryggheten.

Källa: Valtioneuvosto.fi