NordenBladet — En arbetsgrupp tillsatt av undervisnings- och kulturministeriet har utarbetat principer för evenemangsarrangemang som är säkra också under coronaepidemin. Principerna pekar mot framtiden, d.v.s. mot en situation där epidemisituationen i Finland har lugnat sig så att man igen kan ordna evenemang. Genom att förbinda sig till dessa principer kan arrangörerna visa att de utöver att de iakttar myndigheternas anvisningar och rekommendationer också iakttar vissa särskilda åtgärder som branschen och myndigheterna tillsammans utarbetat i syfte att säkra deltagarnas säkerhet. De aktörer som förbundit sig till principerna kan använda stämpeln Ansvarsfullt evenemang i sin kommunikation.Principerna, som utarbetats av en arbetsgrupp tillsatt av forsknings- och kulturminister Annika Saarikko, bygger på frivillighet. Syftet med principerna är att stödja evenemangsbranschen i planeringen och genomförandet av evenemang och tillställningar under coronepidemin. Vid utarbetandet av principerna har arbetsgruppen utnyttjat det grundläggande arbete som utförts av Tapahtumateollisuus ry och den goda praxis som redan tagits i bruk under evenemang som ordnats år 2020, och som nu samlats till principer för ansvarsfulla evenemang. – Trots att coronasituationen för tillfället är oroväckande, blickar arbetsgruppen framåt. Evenemang föds inte under en natt, utan kräver en lång process av förberedelser. Jag vill tacka branschens aktörer för samarbetet, arbetsgruppens arbete är ett bra exempel på det. Meningen är att  folk, när epidemiläget lugnar sig, vågar delta i evenemang med Ansvarsfullt evenemang-stämpel, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.Arbetsgruppen föreslår att det skapas en Ansvarsfullt evenemang-stämpel för evenemangsbranschen. Stämpeln ska visa att arrangören förbundit sig att följa gällande myndighetsanvisningar under evenemanget. Därutöver förbinder sig den som fått stämpeln också till att berätta på vilket sätt evenemanget i praktiken iakttar myndighetsanvisningarna och de nya principerna. I principerna ingår bl.a. tillräckliga avstånd, krav på användning av ansiktsskydd samt utarbetandet av en skriftlig säkerhetsplan. Principerna har utarbetats för epidemins basnivå samt för accelerations- respetive spridningsfasen enligt det förslag till smittskyddslag som för närvarande behandlas i riksdagen. – Inom arbetsgruppen lyckades vi raskt skapa gemensamma principer, som vi hoppas ska sprida sig och bli gemensam praxis för branschen i så stor omfattning som möjligt. Med hjälp av den nya stämpeln kan vi stärka förtroendet både hos den stora allmänheten och myndigheterna gällande säkra evenemang och stärka branschens verksamhetsförutsättningar så snart epidemiläget igen tillåter publikevenemang, säger Tapahtumateollisuus chef, Maria Sahlstedt.Arbetsgruppen fortsätter arbetet i januari. Målet är att tillsammans med evenemangsbranschen och myndigheterna skapa en exit-plan som kan genomföras när epidemin börjar vara över.I arbetsgruppen ingick företrädare för undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet, Regionförvaltningsverket i Södra Finland, Institutet för hälsa och välfärd, Kyrkostyrelsen, Finlands kommunförbund rf, Polisstyrelsen, performativ konst, Finland Festivals ry, Helsingin Jalkapalloklubi, Kulta ry, Finlands Olympiska Kommitté rf, Tapahtumateollisuus ry, Warner Music Live, YLE:s evenemang, live och idrott.Du kan följa med arbetsgruppens arbete i Projektportalen. Där finns också arbetsgruppens principer samlade.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte den 21 december antecknade statsrådets finanspolitiska ministerutskott för kännedom strukturomvandlingen inom torvbranschen.Användningen av torv ser ut att minska snabbare än väntat.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt alla objektiva mätare som använts i utredningen har överskuldsättningen ökat under de senaste 10 åren. Detta framkommer i en utredning som utförts av Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet.I utredningen ”Katsaus viime vuosien ylivelkaantumiskehitykseen” sammanställdes och analyserades befintlig statistik över konsumtionskrediter och överskuldsättning. Ett möjligast aktuellt faktaunderlag om överskuldsättning utarbetades även utifrån litteratur.Enligt resultaten ökade antalet finländare med betalningsstörningar under 2009–2019 från 305 000 personer till 387 000 personer, dvs. har antalet personer med betalningsstörningar ökat med drygt 80 000 personer under de senaste 10 åren. Som ett sammandrag av samtliga analyser kan åren 2005–2010 anses vara en period för ökning av överskuldsättning, och åren 2011–2013 en period för intensiv tillväxt av överskuldsättning. Åren 2014–2017 kan i sin tur anses vara en period för lindrigare tillväxt av överskuldsättning, även om de ekonomiska svårigheterna för många gäldenärer då ökade till följd av att eurobeloppen för utsökningsskulden ökade. Det är möjligt att åren 2018–2020 representerar en period för realisering av situationen kring överskuldsättning, då många blev föremål för utsökning på grund av att tillgången till krediter försvårades.  Utvecklingen inom överskuldsättning har under de senaste åren dock varit olika i olika befolkningsgrupper, konstaterar universitetsforskare Karoliina Majamaa. Ett centralt drag i utveckling är att kvinnornas överskuldsättning jämförelsevis har ökat och männens minskat. Ett annat klart drag är den minskade överskuldsättningen hos under 25-åriga ungdomar. Överskuldsättningen hos ungdomar har minskat under de senaste åren enligt nästan alla mätare av överskuldsättning, även om eurobeloppet på utsökningsskulder för ungdomar har ökat per gäldenär. Med andra ord har de överskuldsatta ungdomarna blivit skuldsatta för större belopp i slutet av granskningsperioden 2008–2019 än i början av den. Den tredje klara förändringen är att överskuldsättningen ökat i åldersgrupper för minst 65-åriga personer. I äldre åldersgrupper har i synnerhet överskuldsättningen bland kvinnor ökat jämförelsevis mer än bland männen, såsom även kvinnornas utsökningsskulder i euro.Universitetsforskare Majamaa berättar även att 2018 stod ut som ett exceptionellt utsökningsår, då var tionde över 15-åriga finländare i något skede varit föremål för utsökning. I slutet av 2018 var till och med drygt en femtedel av de arbetslösa (22 %) föremål för utsökning, och det ser ut som om ökningen i antalet gäldenärer i synnerhet koncentrerades i skuldsättningen bland låginkomsttagare och lågutbildade personer. Antalet arbetslösa personer som var föremål för utsökning 2019 sjönk inom alla åldersgrupper.En faktor som haft en stor inverkan på överskuldsättning är det ökade urvalet av krediter, och konsumenter tar nuförtiden ut allt fler olika krediter. Forskningsdirektör Kati Rantala konstaterar att trots de goda avsikterna kan man med regleringen av skuldproblem även bidra till att nya problematiska fenomen uppkommer, vilket skedde efter förnyelsen av räntetaket 2013 inom utvecklingen av flexkrediter. Då nya metoder övervägs är det bra att noggrant satsa på föregripande konsekvensbedömningar och modigt begrunda eventuella konsekvenskedjor och tillvägagångssätt för att minimera de eventuella negativa konsekvenserna som regleringen orsakar.En av de viktigaste prioriteterna i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering är att minska överskuldsättningen och de problem som är förknippade med den. Utredningen genomfördes 18.9–30.11.2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inom EU nåddes enighet om frivillig senareläggning av införandet av Esef-rapportering för emittenter av aktier och obligationer. Finansministeriet förbereder sig på senareläggning i Finland om ikraftträdandet i EU bekräftas.EU:s lagstiftande organ nådde vid sina trepartsförhandlingar den 10 december 2020 politiskt samförstånd om att emittenters frivilliga övergång till elektronisk bokslutsrapportering (European Single Electronic Format, ESEF) ska ske först om ett år. Om senareläggningen genomförs, innebär det för finländska emittenter en möjlighet att besluta att övergå till ESEF-rapportering först i fråga om de bokslut och verksamhetsberättelser som upprättas för de räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2021 eller därefter.Beslutet om senareläggning av införandet av ESEF fattades i samband med förhandlingarna om Capital Markets Recovery Package (ec.europa.eu), där finansmarknadens återhämtning från coronaviruspandemin behandlades. Officiellt kommer genomförandet av och innebörden i senareläggningen att slås fast inom EU under de närmaste månaderna. Senareläggningen förutsätter ändring av insynsdirektivet. Senareläggningen träder sannolikt i kraft tidigast i början av 2021 efter offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning.Bokslutsrapportering i ESEF-format gör boksluten maskinläsbaraRegleringen av elektroniska bokslut i ESEF-format grundar sig på insynsdirektivet. Enligt de gällande bestämmelserna ska emittenterna övergå till rapportering i ESEF-format i fråga om de bokslut och verksamhetsberättelser som upprättas för de räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2021 eller därefter. De flesta finländska emittenter ska publicera de första ESEF-boksluten i början av 2021.Finansministeriet förbereder sig på att senarelägga införandet av elektroniska bokslut i Finland genom att proaktivt bereda en regeringsproposition med förslag till lag om ändring av värdepappersmarknadslagen. Avsikten är att propositionen ska lämnas till riksdagen så snart som möjligt efter det att ändringen av insynsdirektivet har trätt i kraft och offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.De nationella lagändringarna kan träda i kraft tidigast i mars 2021. Det är svårt att bedöma exakt när ändringen av insynsdirektivet träder i kraft i EU.Det är också möjligt att ändringen av insynsdirektivet på EU-nivå fördröjs eller hävs helt. Om senareläggning blir möjlig, beslutar emittenterna själva om att utnyttja denna möjlighet. Finansministeriet informerar om hur de nationella lagändringarna och EU-lagändringarna framskrider när senareläggningen blir aktuell i EU.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Suomi on kotiuttanut tänään sunnuntaina (20.12.2020) kuusi suomalaista lasta ja kaksi aikuista äitiä Koillis-Syyriasta. Henkilöt ovat nyt kotimaan viranomaisten toimien piirissä.Utrikesministeriet ordnade hemtagningen tillsammans med de tyska myndigheterna. Tyskland har samtidigt tagit hem tyska barn och deras mammor.Enligt 22 § i grundlagen har de finska myndigheterna en skyldighet att trygga de grundläggande friheterna och rättigheterna för de finländare som hålls i lägret i Al-Hol, om det bara är möjligt. De grundläggande rättigheterna för barnen i lägret kan endast tryggas genom att de tas hem till Finland.Med barnen följer även deras mammor. Det har varit inte möjligt att hämta enbart barnen. Vid alla myndigheternas åtgärder beaktades i första hand barnets bästa.Det finns fortfarande femton finländska barn och cirka fem mammor kvar på läger i norra Syrien. Sammanlagt finns det över sextusen utländska barn och cirka tretusen utländska kvinnor på lägren, varan cirka 600 barn och 300 kvinnor är EU-medborgare. Av barnen är kring hälften under fem år. Lägren i norra Syrien utgör en säkerhetsrisk på lång sikt. Ju längre barnen vistas på lägren, utan skydd eller undervisning, desto svårare blir det att motarbeta extremistiska tankegångar.
 Det ordnas en presskonferens om hemtagningen den 20 december 2020 kl. 14.00. Mera information: More information: UM/Enheten för Aktialitetskommunikation: ambassadråd Pekka Shemeikka, [email protected], p. 050 311 2361

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utvecklaren av den finska statsrätten och pionjären inom internationellt fredsarbete Leo Mechelins (1839–1914) exceptionellt omfattande arkivmaterial av samhällelig och historisk betydelse publiceras för första gången som fritt tillgängligt samlingsverk.Leo Mechelins verk, brevväxling, anteckningar och uttalanden i senaten, på lantdagen och i Helsingfors stadsfullmäktige, samt omfattande arbete i den internationella fredsrörelsen belyser på ett betydande sätt hur Finland formades och utvecklades som stat före självständigheten.Källmaterialet om Mechelins liv och samhälleliga verksamhet på Riksarkivet kommer att publiceras på originalspråk, samt översatt till finska och svenska. Materialet sammanställs i lättläst form digitalt och även delvis i tryck, fritt tillgängligt för den breda allmänheten och forskare.Det femåriga projektet utförs i samarbete med Leo Mechelin stiftelsen och den totala budgeten är för närvarande 1,6 miljoner euro. Statsrådets kansli finansierar projektet med 1,2 miljoner euro. Projektet pågår under åren 2020–2025.Statsrådets kansli har tillsatt en styrgrupp för forskningsprojektet. Styrgruppens ordförande är understatssekreteraren vid statsrådets kansli Timo Lankinen. Övriga medlemmar är forskningsdirektör Päivi Happonen från Riksarkivet, överdirektör Riitta Kaivosoja från undervisnings- och kulturministeriet, ordförande, docent Ilkka Taipale från Leo Mechelin stiftelsen, styrgruppens sekreterare lagstiftningsråd Sanna Helopuro från statsrådets kansli.
 
Därtill har också tillsatts en vetenskaplig expertgrupp. Expertgruppens medlemmar är: professor Laura Kolbe från Helsingfors universitet, kulturhistoriker Rainer Knapas från Helsingfors universitet, överdirektör Jussi Nuorteva från Riksarkivet, professor Henrik Meinander från Helsingfors universitet, juris doktor och ordförande för den kommitté som bereder utnämningarna av domare och generaladvokater i EU-domstolen Allan Rosas, viceordförande Kalevi Suomela från Leo Mechelin stiftelsen, samt professor Veli-Pekka Viljanen från Åbo universitet.Tilläggsuppgifter: Understatssekreterare Timo Lankinen, statsrådets kansli timo.lankinen(at)vnk.fi, tel. 029 5160 300, ledande expert Tiina-Kaisa Laakso-Liukkonen p. 029 516 0220, tiina-kaisa.laakso-liukkonen(at)vnk.fi och Mechelin-projektets projektledare, huvudredaktör Raimo Savolainen raimo.savolainen(at)vnk.fi, tel. 040 860 2867
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet uppmanar de regionala myndigheterna att vidta alla rekommenderade åtgärder för att förhindra spridningen av coronavirusepidemin. Samtidigt påminner ministeriet om att särskild uppmärksamhet ska fästas vid att boendeservicen för äldre personer tillhandahålls på ett tryggt sätt.Det finns fortsättningsvis en påtaglig risk för en okontrollerbar smittspridning och en överbelastning av servicesystemet. Enbart med hjälp av snabba, proaktiva, målmedvetna och omfattande åtgärder kan spridningen av sjukdomen och den risk den utgör mot människors hälsa och grundläggande rättigheter förhindras. Detta är myndigheternas lagstadgade skyldighet.Under jul och nyår bör man överväga att ställa in evenemangDe regionala myndigheterna bör omedelbart se över besluten om begränsningar som gäller tillställningar samt rekommendationerna om ordnandet av evenemang i de landskap som befinner sig i eller närmar sig accelerations- och samhällsspridningsfasen. Man bör överväga att ställa in evenemang och tillställningar och begränsa användningen av lokaler under jul- och nyårshelgen. Medborgarna ska informeras aktivt, tydligt och på ett lättillgängligt sätt om begränsningarna och rekommendationerna. Det väsentliga är hur var och en i befolkningen agerar – alla nära kontakter bör begränsas till personer inom samma hushåll eller närstående som man har motsvarande bestående kontakt med.Tjänster för äldre personer och personer som hör till riskgrupper ska tillhandahållas på ett tryggt sättNu när spridningen är snabb i många delar av Finland är risken stor att sjukdomen sprids inom den service som riktar sig till riskgrupperna. Inom boendeservicen och institutionsvården för äldre och andra riskgrupper ska man beakta alla förfaranden som hindrar smittspridning i enlighet med Institutet för hälsa och välfärds anvisningar. Institutet för hälsa och välfärds anvisningar gäller bland annat god hand- och andningshygien, användning av ändamålsenlig skyddsutrustning, tillräcklig testning, organisering av verksamheten på ett tryggt sätt och omsorg om lokalers hygien och säkerhet. Kunderna har rätt att träffa sina närstående, men mötena ska ordnas enligt anvisningarna.Social- och hälsovårdsministeriets brev om förhindrande av epidemins spridning i landskap som befinner sig i eller närmar sig accelerations- eller samhällsspridningsfasen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lag- och förordningsändringar som gäller polisen, migration och gränsbevakning träder i kraft i början av 2021. Detta pressmeddelande innehåller de viktigaste ändringarna.Den europeiska gräns- och kustbevakningens permanenta styrka inleder verksamhetenFrån och med den 1 januari 2021 inrättas det en operativ permanent styrka för den europeiska gräns- och kustbevakningen som ställs till förfogande för Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex). Den permanenta styrkan byggs stegvis och i slutet av 2027 ska den bestå av sammanlagt 10 000 personer. År 2021 omfattar Finlands andel av den permanenta styrkan åtta tjänstemän som sänds ut för en längre tid, 72 tjänstemän som sänds ut för en kortare tid och 30 tjänstemän som reserverats för reserven för snabba insatser. Den permanenta styrkan stöder EU:s medlemsstater i kontrollen av de yttre gränserna och återsändandet av tredjelandsmedborgare.Finland tar emot 1050 kvotflyktingarNästa år stiger antalet kvotflyktingar som Finland tar emot från 850 till 1050. Antalet bedöms årligen, och i enlighet med regeringsprogrammet varierar det mellan 850 och 1050 beroende på det totala antalet asylsökande.Finland tar emot sammanlagt 550 syriska flyktingar från Libanon och Turkiet samt 250 kongolesiska flyktingar från Zambia. Dessutom tar Finland emot 130 flyktingar som evakuerats från Libyen till Niger eller Rwanda. Finland förbereder sig också på att ta emot 120 flyktingar utan någon avgränsning i fråga om nationalitet eller region. I siffran ingår också akuta fall.Riksdagen fattar det slutgiltiga beslutet om flyktingkvoten nästa vecka i samband med att budgeten fastställs.Priset på pass och identitetskort stigerPriset på pass och identitetskort stiger vid årsskiftet. Den coronapandemi som började 2020 och restriktionerna i anknytning till den har minskat antalet tillstånd som polisen beviljar och inkomsterna från dem. Om ansökan om pass anhängiggörs traditionellt genom ett besök på polisstationen, stiger avgiften från 51 euro till 58 euro. Prisskillnaden jämfört med pass som söks elektroniskt förblir densamma, vilket betyder att priset på pass som söks elektroniskt i fortsättningen är 52 euro. Enligt lagen ska den avgiftsbelagda tillståndsverksamheten motsvara kostnaderna för verksamheten.På grund av de ökade kostnaderna för tryckning höjs avgifterna för identitetskort med en euro, bortsett från ett undantag. Om ansökan om identitetskort anhängiggörs traditionellt genom ett besök på polisstationen, stiger avgiften från 54 euro till 55 euro. Priset på identitetskort som söks elektroniskt höjs från 48 euro till 49 euro. Om ett identitetskort skaffas på samma gång som ett pass, är priset på identitetskortet 8 euro lägre.Avgifterna för Skyddspolisens säkerhetsutredningar förblir i stort sett oförändradeStorleken av avgifterna för Skyddspolisens säkerhetsutredningar förblir i huvudsak oförändrade nästa år. Avgiften justeras i fråga om en omfattande säkerhetsutredning av person i samband med genomförd säkerhetsutredning.Till Skyddspolisens säkerhetsutredningsverksamhet läggs två nya prestationer som hänför sig till luftfartsskyddet. Luftfartslagen och säkerhetsutredningslagen ändrades 2020.Dessutom börjar man ta ut en avgift för en normal säkerhetsutredning som innefattar utredning av utländska bindningar och som görs i samband med genomförd säkerhetsutredning. Avgiften är hälften av avgiften för den egentliga utredningen.Behandlingsavgifterna för Migrationsverkets tillståndSenare denna månad utfärdar inrikesministeriet en förordning om Migrationsverkets avgiftsbelagda prestationer 2021. Om detta informeras separat.Myndigheternas tjänstetecken och identitetskort beaktar nationalspråkens likvärdighetTjänstetecknen och identitetskorten för säkerhetsmyndigheterna inom inrikesministeriets och finansministeriets förvaltningsområden uppdateras från och med den 1 januari 2021. I polisens, Gränsbevakningsväsendets, räddningsmyndigheternas och Tullens nya kort beaktas den jämlika behandling av nationalspråken som tryggas i grundlagen och språklagen.De nya tjänstetecknen och identitetskorten är likadana som de tidigare korten, med undantag för texterna i rubrikfältet. Texterna ändrades så att fontstorleken är samma på tre språk (finska, svenska och engelska).Inrikesministeriet har gett anvisningar om att bytet av tjänstetecken och identitetskort ska inledas genast vid ingången av 2021. Övergångsperioden pågår till utgången av 2023. Inrikesministeriet förutsätter att alla säkerhetsmyndigheter byter tjänstetecknen och identitetskorten mot nya kort genom att prioritera svenskspråkiga områden och personer som har kundkontakter.De maximala förlustgränserna för Veikkaus Ab:s penningspel på nätet förblir oförändrade 1.1–31.3.De maximala förlustgränserna för Veikkaus penningspel med snabbt tempo som spelas online förblir oförändrade fram till den 31 mars 2021. Den sänkta maximala förlustgränsen per dygn kvarstår på 500 euro. Den maximala förlustgränsen per månad är 2 000 euro. Inrikesministeriets förordning om detta träder i kraft den 1 januari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De aktieinnehav i Altia Abp (36,24 %), Nordic Morning Group Abp (100 %), Posti Group Abp (49,9 %) och Vapo Oy (16,7 %) som ingår balansräkningen för det statliga utvecklingsbolaget Valtion kehitysyhtiö Vake Oy har i dag återförts till avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli.Vake överförs å sin sida till arbets- och näringsministeriets ägarstyrning från statsrådets kanslis ägarstyrning. Arbets- och näringsministeriet ombildar Vake till Ilmastorahasto Oy utifrån regeringens beslut om inrättandet av en klimatfond i februari 2020. Regeringen drog upp närmare riktlinjer om detta vid sina budgetförhandlingar i september.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt en arbetsgrupp för att bereda samarbetet mellan räddningsväsendet, polisen och Gränsbevakningsväsendet när det gäller användningen av obemannade luftfartyg. Arbetsgruppens mål är att förenhetliga de sektorspecifika anvisningarna om obemannade luftfartyg samt att intensifiera samarbetet mellan myndigheterna.Arbetsgruppen utreder bland annat möjligheterna att förenhetliga utbildningen i fråga om obemannade luftfartyg och genomföra utbildningen delvis i samarbete mellan myndigheterna. Samtidigt utreds hur myndighetsverksamheten inom obemannad luftfart kan statistikföras med metoder som är enhetliga på nationell nivå.Tillsättandet av arbetsgruppen hänför sig till de reformer som bereds i Transport- och kommunikationsverket och där de nationella bestämmelserna om myndigheters luftfart uppdateras så att de motsvarar Europeiska unionens lagstiftning. Den luftfartsföreskrift som ska träda i kraft 2021 innehåller nya förpliktelser att samarbeta och vidta åtgärder för myndigheterna.I den arbetsgrupp som nu tillsatts ingår företrädare för inrikesministeriets räddningsavdelning och polisavdelning, räddningsverken, Räddningsinstitutet, Gränsbevakningsväsendet och Polisstyrelsen. Arbetsgruppens mandatperiod sträcker sig från den 1 januari till den 31 december 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi