NordenBladet — Statsrådet utfärdade den 30 december en förordning om regionalt transportstöd för åren 2020–2022. Innehållsmässigt förblir transportstödet i huvudsak oförändrat, om man jämför med den tidigare förordningen om transportstöd för 2018 och 2019.  Syftet med transportstödet är att sänka de extra kostnader som långa transportsträckor orsakar när det gäller företag i glest bebodda områden och därmed förbättra förutsättningarna för företagsverksamhet i dessa områden.

Transportstöd kan beviljas för varutransporter i Finland, om produkten har tillverkats i landskapen Lappland, Kajanaland, Norra Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Karelen, Norra Savolax eller Södra Savolax eller i Saarijärvi-Viitasaari ekonomiska region.

Stödnivåerna för transportstödet förblir oförändradeTransportstödets belopp är, beroende på transportsträckans längd, 9–20 procent av transportavgiften för landsvägs- eller järnvägstransport. Den kortaste transportsträckan som berättigar till stöd är 266 km. Om det också beviljas stöd för hamnverksamhet för transporten, är den kortaste transportsträckan som berättigar till stöd 101 km. Stödet för hamnverksamhet bestäms å sin sida på basis av försändelsens vikt och uppgår till 2 euro eller 1 euro per ton, beroende på hamnens läge.

Transportstödet är ett statsunderstöd som beviljas efter prövning. I vissa fall kan det bli aktuellt att inte bevilja stöd, till exempel om det inte anses vara fråga om en egentlig bearbetad produkt eller om bearbetningsgraden inte anses vara tillräcklig, eller om beviljandet av stöd anses orsaka mer än ringa snedvridning av konkurrensen.

Transportstödet är statligt stöd
Transportstödet är statligt stöd, och vid beviljandet av stödet ska Europeiska unionens regler för statligt stöd iakttas .I statsbudgeten för 2020 beviljades ett anslag på sex miljoner euro för regionalt transportstöd. I budgetpropositionen för 2021 har regeringen också föreslagit ett anslag på sex miljoner euro.

Det beräknas att det sammanlagt finns ca 240 företag som kan få stöd. Besluten om transportstöd fattas av NTM-centralen i Norra Österbotten.Förordningen träder i kraft den 1 januari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Från och med den 1 januari 2021 inrättas en operativ permanent styrka för den europeiska gräns- och kustbevakningen som ställs till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns (Frontex) förfogande. Den permanenta styrkan ska stödja EU:s medlemsstater i kontrollen av de yttre gränserna och återsändandet av tredjelandsmedborgare. Republikens president stadfäste lagändringarna den 30 december. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2021.

Frontex sänder medlemmar av den permanenta styrkan som medlemmar av gränsförvaltningsgrupper, stödgrupper för migrationshantering och återsändandegrupper till gemensamma operationer, snabba gränsinterventioner, återvändandeinterventioner eller andra operativa åtgärder i samband med detta i medlemsstaterna eller i länder utanför EU.Den permanenta styrkan byggs upp stegvis och i slutet av 2027 ska den bestå av sammanlagt 10 000 personer. År 2021 omfattar Finlands andel av den permanenta styrkan åtta tjänstemän som sänds ut för en längre tid (två år), 72 tjänstemän som sänds ut för en kortare tid (fyra månader) och 30 tjänstemän som reserverats för reserven för snabba insatser.

Medlemmarna av den permanenta styrkan ska bistå i mottagandet och registreringen av ansökningarI fortsättningen kan medlemmarna av den europeiska gräns- och kustbevakningens permanenta styrka vid behov bistå polisen och gränskontrollmyndigheterna i Finland när det gäller att ta emot och registrera asylansökningar.Det har också lagts till bestämmelser i utlänningslagen. Bestämmelserna gäller diskrimineringsombudsmannens deltagande som övervakare vid återsändande med tvångsåtgärder av asylsökande som utförs av andra EU-medlemsstaters myndigheter. Det är också möjligt att vid behov begära övervakare från Frontex till Finland.

Nytt är också att personuppgifter i samband med återsändande och frivilligt återvändande i fortsättningen kan lämnas ut till Frontex.Även medlemsstaternas myndigheter som ansvarar för återsändande ingår i fortsättningen i den europeiska gräns- och kustbevakningenEuropeiska unionen antog i december 2019 en förordning om den europeiska gräns- och kustbevakningen, som förutsätter att även Finland uppdaterar lagstiftningen. Genom förordningen stärks Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex funktionsförmåga, stöds återsändandeverksamheten med respekt för de grundläggande fri- och rättigheterna samt integreras det europeiska gränsövervakningssystemet (EUROSUR) i den europeiska gräns- och kustbevakningen.

I fortsättningen kommer den europeiska gräns- och kustbevakningen inte bara att omfatta Frontex och de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för gränssäkerheten, utan också de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för återsändande.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har genom sin förordning av den 30 december 2020 förlängt giltighetstiden för de temporära ändringarna i förordningen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet som utfärdades i höstas. Förordningen gäller understöd för utvecklande av företag som beviljas av närings-, trafik- och miljöcentralen. De temporära ändringarna gör det möjligt att bevilja understöd för utvecklande av företag till ett maximibelopp av 800 000 euro som ett temporärt statligt stöd samt att bevilja understöd för små företag som hade svårigheter före den 1 januari 2020.

Bakgrunden till ändringarna av förordningen är Europeiska kommissionens meddelande om en tillfällig ram för statligt stöd, gruppundantagsförordningen samt Finlands ramprogram för statligt stöd. Ramprogrammet för statligt stöd handlar om en temporär lättnad av bestämmelserna om statligt stöd. Syftet med stödprogrammet är bland annat att hjälpa företagen att fortsätta och utveckla sin verksamhet samt påbörja investeringsplaner under och efter krisen. Syftet är också att upprätthålla sysselsättningen. Ursprungligen skulle de temporära ändringarna vara i kraft 19.10–31.12.2020.

Kommissionen har genom sitt beslut av den 30 november 2020 förlängt giltighetstiden för Finlands ramprogram för statligt stöd till den 30 juni 2021. Eftersom giltigheten för ramprogrammet liksom coronaepidemin och den svåra ekonomiska situation som orsakas av coronaepidemin fortsätter har man ansett det nödvändigt att förlänga giltigheten för de temporära ändringarna i förordningen till den 30 juni 2021.

Beviljandet av utvecklingsunderstöd som temporärt statligt stöd fortsätter
Närings-, trafik- och miljöcentralerna har sedan den 19 oktober 2020 kunnat bevilja understöd för utvecklande av företag som tillfälligt statligt stöd i enlighet med Finlands ramprogram också när det är fråga om grundläggande utvecklingsunderstöd som beviljas företag för utvecklingsåtgärder eller investeringar. Det sammanlagda maximibeloppet av stöd som beviljats som temporärt statligt stöd är 800 000 euro per företag.

Understöd för utvecklande av företag kan fortfarande beviljas också som de minimis-stöd. Med de minimis-stöd avses så kallat stöd av mindre betydelse som ett företag kan få av olika stödbeviljare till ett belopp av sammanlagt högst 200 000 euro under tre år.

Beviljandet av utvecklingsunderstöd till företag som hade svårigheter före den 1 januari 2020 fortsätter
Eftersom giltigheten för de temporära ändringarna förlängs kan utvecklingsunderstöd beviljas små företag som hade svårigheter före den 1 januari 2020 fram till den 30 juni 2021 i enlighet med Finlands ramprogram för statligt stöd. Beviljande av understöd till små företag i svårigheter förutsätter dessutom att företaget vid tidpunkten för beviljande av stöd inte omfattas av konkursförfarande eller saneringsförfarande för företag och inte har beviljats undsättningsstöd eller omstruktureringsstöd. I detta sammanhang avses med små företag ett företag som har färre än 50 anställda och en årsomsättning eller en balansomslutning som uppgår till högst 10 miljoner euro.

Även om det genom förordningsändringen föreskrivs om möjligheten att bevilja understöd för utvecklande av företag i svårigheter, ändras inte de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet genom förordning. För att understöd ska beviljas förutsätts det fortfarande att företaget bedöms ha förutsättningar för kontinuerlig lönsam verksamhet, att understödet bedöms ha en betydande inverkan på genomförandet av projektet och att projektet bedöms vara betydande med tanke på utvecklandet av företagets verksamhet.

Understödet för utvecklande av företag ska stödja förnyelse av affärsverksamheten i små och medelstora företagUnderstöd för utvecklande av företag är ett understöd som närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar året runt. Närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar understöd för utvecklande av företag för små och medelstora företags utvecklingsåtgärder och investeringar. Det kan vara fråga om ett företag som ska inleda sin verksamhet, växa eller förnya sig. Fokus ligger särskilt på internationalisering.

Utvecklingsunderstöd kan beviljas små och medelstora företag som har förutsättningar för lönsam verksamhet och tillräckligt med egna resurser för utvecklingsåtgärder som förbättrar konkurrenskraften. Företaget ska alltid stå för en betydande egen andel av finansieringen av ett utvecklingsprojekt.

Finlands strukturfondsprogram står för en del av finansieringen av understöd för utvecklande av företag. På grund av detta ska projekt som stöds med understöd för utvecklande av företag uppfylla målen och kriterierna för strukturfondsprogrammet. Man kan ansöka när som helst, men ansökan ska lämnas in innan projektet inleds.

De ändringar i understödet för utvecklande av företag som är i kraft till slutet av juni 2021 gäller beviljandet av utvecklingsunderstöd som temporärt statligt stöd samt möjligheten att bevilja understöd för små företag som hade svårigheter före den 1 januari 2020. Sålunda finns det inte bestämmelser om någon ny stödform i och med ändringen i förordningen.

Närmare information om hur man ansöker om understöd för utvecklande av företag och hur närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar understöd

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utfärdade den 30 december 2020 en förordning om understöd till företag för främjande av cirkulär ekonomi och grön tillväxt. Förordningen träder i kraft den 1 januari 2021 och gäller till utgången av 2023.

Det centrala målet i en cirkulär ekonomi är att hålla produkter, material och deras värde kvar i det ekonomiska kretsloppet så länge som möjligt. Effektiviteten och värdet ökar när material och produkter designas och tillverkas så att de blir långlivade och återanvändbara och de kan förenas med tjänster. Syftet med cirkulär ekonomi är att ändra de traditionella verksamhets- och produktionssätten och erbjuda möjligheter för sådana företag som anpassar sig till förändring och satsar på nya verksamhetssätt.

Den gröna tillväxten består till exempel av helt nya former av affärsverksamhet och kan skapa nya företag. Möjligheter till grön tillväxt finns också inom vår traditionella energi- och resursintensiva industri. När det gäller tillväxten intar företagen en nyckelposition, men möjligheterna till grön tillväxt finns inte bara inom produktionen, utan kräver också förändringar i konsumtionen. Stats-, region- och kommunförvaltningen skapar förutsättningar för grön tillväxt.

Understöd kan beviljas för sådana investeringsprojekt inom företag som i fråga om miljöskyddet går utöver Europeiska unionens normer eller som höjer nivån på miljöskyddet vid avsaknad av EU-normer. Dessutom kan understöd enligt förordningen beviljas för investeringsprojekt som gäller återvinning och återanvändning av avfall.

De projekt som understöds ska anknyta till investeringsprojekt som gäller byggande av digitala lösningar, investeringar med anknytning till industriellt byggande eller investeringsprojekt som affärsverksamhetsekosystem förutsätter. Understöd kan inom Fastlandsfinland beviljas företag som är registrerade i Finland. Understöden beviljas av Innovationsfinansieringsverket Business Finland.

För investerings- och innovationsstöd för cirkulär ekonomi har det i statsbudgeten budgeterats 18 miljoner euro för 2020 och 17 miljoner euro för 2021. Medlen har anvisats under moment 32.20.43 (Stödjande av företagsdriven forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, ökad cirkulär ekonomi och branschtillväxt).

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagen om utsläppande på marknaden av konfliktmineraler och malmer av dessa förbättrar transparensen i leveranskedjorna. I och med lagen börjar Finlands system för konfliktmineraler överensstämma med EU:s regelverk. Den 30 december 2020 överlämnade regeringen en lag gällande detta för stadfästelse av Republikens president.

Lagen träder i kraft vid årsskiftet.Konfliktmineraler är tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller samt guld med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden. Mineralerna används i stor utsträckning bland annat i telefoner, datorer, kameror, flygplan, medicintekniska produkter och smycken.Det finns många utvecklingsmöjligheter i anslutning till dessa konfliktmineraler och produktion av dem, men också problem. Det finns områden där inkomsterna från dessa mineraler används till exempel i våldsamma konflikter eller människorättskränkningar.

Som ett sätt att minska problemen har det inrättats ett system för tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan i Europeiska unionen. Det fastställer skyldigheter för importörer som importerar konfliktmineraler. Systemet innebär nya skyldigheter för företag som importerar mineraler. Genom ansvarsfull företagsverksamhet kan man stödja en kanalisering av naturresurserna till utveckling av områdena i fråga.Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) är den myndighet som ansvarar för ärendet i Finland. Dessutom åläggs Tullen uppgifter som hänför sig till genomförandet av lagen. Säkerhets- och kemikalieverket ska också tillämpa en så omfattande offentlighet som möjligt inom gränserna för författningarna om offentlighet samt utreda möjligheten att offentliggöra information i registerform på sin webbplats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunförsöken med sysselsättning inleds den 1 mars 2021. I kommunförsöken överförs vissa av arbets- och näringsbyråernas uppgifter till kommunerna för försökstiden. I försöken eftersträvas en starkare verkningsfullhet genom att statens och kommunernas resurser, kompetens och tjänster samordnas. I sysselsättningsförsöken deltar 25 kommunförsöksområden och 118 kommuner eller städer.

Republikens president stadfäste den 30 december 2020 lagen som gäller kommunförsök med sysselsättning. Lagen träder i kraft den 1 mars 2021 och försöket pågår perioden 1.3.2021–30.6.2023.

Målet med sysselsättningsförsöken är att på ett effektivare sätt än hittills främja att arbetslösa arbetssökande får arbete och styrs till utbildning samt att ta fram nya lösningar för att trygga tillgången på kompetent arbetskraft. Syftet med försöken är att förbättra möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden särskilt för dem som varit arbetslösa en längre tid och som har en svagare ställning på arbetsmarknaden.

– I kommunförsöken ska sysselsättnings-, utbildnings-, social- och hälsovårdsservicen samordnas bättre än tidigare. Många arbetslösa arbetssökande behöver sektorsövergripande service och omfattande personligt stöd. Med hjälp av kommunförsöken med sysselsättning kan man erbjuda fler människor en sektorsövergripande service i större utsträckning, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

Det kommer inte att göras någon strikt avgränsning av servicemodellen. Kommunerna kan utveckla sina tjänster utifrån de behov som de arbetssökande och arbetsgivarna i det egna området har. I försöket kommer kommunerna att i pilotprojekt testa olika sätt att erbjuda sysselsättningsservice och ta fram bästa praxisen för att förnya servicestrukturerna. Regeringen fastställer riktlinjer för en permanent servicestruktur i arbetskraftspolitiken under regeringsperioden.

– Staten och kommunerna har ett starkt gemensamt intresse av att främja sysselsättningen. Lagen om kommunförsök ger en möjlighet att förbättra och utveckla samarbetet mellan stat och kommun samt samarbetet mellan kommunerna. Jag uppmuntrar alla aktörer i försöken att samarbeta och dela information sinsemellan. På så sätt kan vi snabbt ta i bruk bästa praxis. Syftet är att resultaten från försöken ska användas när framtida servicestrukturer planeras, säger minister Haatainen.

Cirka 230 000 av arbets- och näringsbyråernas nuvarande kunder kommer att överföras till de tjänster som kommunerna ansvarar förI kommunförsöken med sysselsättning kommer cirka 230 000 kunder, vilket är cirka 36 procent av arbets- och näringsbyråernas alla kunder, att överföras till kommunerna. 50 procent av alla arbetslösa arbetssökande överförs från arbets- och näringstjänsterna till försöken.

Arbetslösa arbetssökande, personer som är sysselsatta eller som deltar i sysselsättningsfrämjande service och inte har rätt till inkomstrelaterad dagpenning blir kommunernas kunder i försöksområdena. Till försöken överförs dessutom alla arbetssökande under 30 år och alla invandrare och främmandespråkiga personer som antingen är arbetslösa, sysselsatta eller deltar i sysselsättningsfrämjande service. Vem som hör till ett försöksområde avgörs enligt hemkommun.

Kommuner som deltar i kommunförsöken med sysselsättning

Uppgifter som försökskommunerna får ansvaret förFör den tid försöket pågår överförs till försöksområdena handledning, rådgivning och serviceuppgifter som hänför sig till sysselsättningsfrämjande tjänster för enskilda kunder, uppgifter som gäller beviljande av vissa behovsprövade förmåner samt lämnande av vissa arbetskraftspolitiska utlåtanden.

Lagstiftningen som gäller arbetsgivarkunder förändras inte. Arbets- och näringsbyråerna kommer även i fortsättningen att erbjuda arbetsgivar- och företagsservice i försökskommunerna. Kommunerna och arbets- och näringsbyråerna kommer emellertid att ha ett tätt samarbete för att samordna arbetsgivarservicen i områdena. Även försökskommunerna kan publicera och förmedla information om lediga arbeten enligt arbetsgivarens uppdrag och presentera arbetssökande för arbetsgivarna.Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland övervakar försöken nationellt. Regionförvaltningsverket har befogenhet att ingripa i eventuella brister eller missförhållanden i tillämpningen av lagen.

Kommunförsöken följs upp genom statistik och effektbedömningSyftet med kommunförsöken med sysselsättning är att få fram information om hur verkningsfull kombinationen av statens och kommunernas finansiering, kompetens och kundservice är.

Försöken följs upp med hjälp av kontinuerlig statistisk uppföljning och statsrådets gemensamma effektbedömning. Uppföljningen ger olika perspektiv bland annat på hur sysselsättningen utvecklas och hur arbetskraftsservicen används i försökskommunerna. Informationen från uppföljningen ska användas för ömsesidigt lärande och sparrning. Informationen från uppföljningen ska göras tillgänglig även för allmänheten. Ansökningstiden för utvärderingsundersökningen för forskare pågår just nu och beredningen av undersökningen inleds i februari 2021. Den första lägesrapporten om kommunförsöken fås hösten 2021.

Beredningen av de ändringar som riksdagen förutsätter har inlettsI samband med att lagen om kommunförsök godkändes förutsatte riksdagen att regeringen bereder bestämmelser för en bredare överföring av uppgifter i samband med utkomstskydd för arbetslösa från arbets- och näringsbyråerna till försökskommunerna. Riksdagen förutsatte dessutom att regeringen bereder bestämmelser som gör det möjligt att överföra kunder från försökskommunen till arbets- och näringsbyrån. Arbets- och näringsministeriet har redan inlett arbetet med att bereda lagen. De ändringar som är under beredning påverkar inte tidpunkten då kommunförsöken inleds.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Möjligheterna att ordna distansmöten på grund av coronaepidemin och systemet med ett temporärt stöd till företag på landsbygden fortsätter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde fram till utgången av juni 2021.

Vid årsskiftet träder en ny lag om stöd för beskogning av impedimentmark i kraft. Därutöver kommer den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk att fortsätta och de bestämmelser som gäller Lantmäteriverkets avgifter att ändras.

Möjligheterna att ordna distansmöten fortsätter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde fram till utgången av juni 2021 Giltighetstiden för de temporära på grund av coronaepidemin utfärdade bestämmelserna om fastighetsförrättningar, delägarlagsstämmor och i renskötsellagen avsedda möten förlängs fram till utgången av juni 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Omnämnandet av en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen har fogats till de bestämmelser i polislagen som det inte hade fogats till i samband med lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning, som trädde i kraft den 1 juni 2019. Detta ger polismän som hör till befälet vid skyddspolisen rätt att utöva de befogenheter som föreskrivits för polisen till den del de gäller förhindrande eller avslöjande av brott. Dessa polisbefogenheter kvarstod för skyddspolisen i samband med lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning. Republikens president stadfäste lagändringarna den 30 december, och de träder i kraft den 1 januari 2021.

Lagändringarna gäller fem bestämmelser om hemliga metoder för inhämtande av information, bland annat beslut om teknisk avlyssning och skyldighet att granska upptagningar och handlingar. I fråga om teknisk avlyssning har till lagen fogats ett omnämnande av en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen och som också har rätt att till exempel av domstolen begära tillstånd att rikta teknisk avlyssning mot en person som berövats sin frihet på grund av brott. Domstolen har beslutanderätt.

På motsvarande sätt kan en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen begära att domstolen beslutar om undantag från skyldigheten att underrätta den som varit föremål för inhämtande av information om användningen av inhämtningsmetoden. Genom detta skyddas pågående inhämtning av information, statens säkerhet eller liv och hälsa.

De grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna har beaktats vid beredningen. De förfaranden som avses i lagändringarna är i bruk vid andra polisenheter än skyddspolisen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagen om grundläggande utbildning och lagen om Europeiska skolan i Helsingfors ändras temporärt. Genom lagstiftning förlängs giltighetstiden för de exceptionella undervisningsarrangemangen till slutet av vårterminen 2021 för att det ska vara möjligt att ordna undervisningen på ett tryggt sätt i det rådande smittläget. Den temporära lagen motsvarar till sitt innehåll i stora drag den gällande lagen. Republikens president stadfäste lagändringarna onsdagen den 30 december.

Om undervisningen på grund av ett beslut som meddelas med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar inte kan ordnas tryggt som närundervisning, kan man genom beslut av utbildningsanordnaren övergå till exceptionella undervisningsarrangemang, om det är nödvändigt för att undervisningen ska kunna ordnas. Lagändringen gör det möjligt för utbildningsanordnarna att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang om coronaepidemiläget kräver det.

Syftet med propositionen är att förebygga spridningen av coronaviruset, lindra de olägenheter det medför samt säkerställa att undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning ordnas på ett tryggt sätt. Den temporära lagändringen ger möjlighet att i en svår situation med smittsam sjukdom  ordna undervisning utifrån lokala utgångspunkter och i rätt tid. Preciseringar av ordnandet av skolmåltider Samtidigt preciserades bestämmelserna om skolmåltider och utvidgades de alternativ som gäller servering av måltiderna för att det även i praktiken ska vara möjligt att i undervisning med hjälp av distansförbindelser tillgodose elevernas rätt till en avgiftsfri måltid. Regleringen lämnar handlingsutrymme för att ordna skolmåltider utifrån lokala utgångspunkter. Enligt 31 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning har elever i närundervisning rätt att varje arbetsdag avgiftsfritt få en fullvärdig måltid som är ändamålsenligt ordnad och övervakad. Dessutom preciserades bestämmelserna om övergången till exceptionella undervisningsarrangemang så att ett beslut om exceptionella undervisningsarrangemang kan verkställas utan laga kraft. Ändringen tryggar att rätten att få grundläggande utbildning de facto kan tillgodoses också i en situation med en smittsam sjukdom.Lagarna träder i kraft den 1 augusti 2020 och gäller till den 31 juli 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Läroplikten utvidgas och studierna på andra stadiet blir avgiftsfria för de ungdomar som omfattas av den utvidgade läroplikten. Republikens president stadfäste läropliktslagen och de övriga lagändringarna i anslutning till den onsdagen den 30 december. Läropliktslagen träder i kraft den 1 augusti 2021, men bestämmelserna om skyldigheten att söka till utbildning träder i kraft redan den 1 januari 2021.

Utvidgningen av läroplikten träder i kraft för en åldersklass i sänder. Skyldigheten att söka sig till och fortsätta i utbildning på andra stadiet påverkar i praktiken de ungdomar som våren 2021 går i årskurs 9 i den grundläggande utbildningen (huvudsakligen födda 2005). Från och med den årskullen gäller utvidgningen av läroplikten alla unga som övergår från den grundläggande utbildningen till andra stadiet. Personer för vilka läroplikten enligt gällande lag om grundläggande utbildning har upphört före den 1 januari 2021, omfattas inte av utvidgningen av läroplikten.

Närmare information om läropliktsreformen

Källa: Valtioneuvosto.fi