NordenBladet — Statsrådet utfärdade den 30 december 2020 en förordning om understöd till företag för främjande av cirkulär ekonomi och grön tillväxt. Förordningen träder i kraft den 1 januari 2021 och gäller till utgången av 2023.

Det centrala målet i en cirkulär ekonomi är att hålla produkter, material och deras värde kvar i det ekonomiska kretsloppet så länge som möjligt. Effektiviteten och värdet ökar när material och produkter designas och tillverkas så att de blir långlivade och återanvändbara och de kan förenas med tjänster. Syftet med cirkulär ekonomi är att ändra de traditionella verksamhets- och produktionssätten och erbjuda möjligheter för sådana företag som anpassar sig till förändring och satsar på nya verksamhetssätt.

Den gröna tillväxten består till exempel av helt nya former av affärsverksamhet och kan skapa nya företag. Möjligheter till grön tillväxt finns också inom vår traditionella energi- och resursintensiva industri. När det gäller tillväxten intar företagen en nyckelposition, men möjligheterna till grön tillväxt finns inte bara inom produktionen, utan kräver också förändringar i konsumtionen. Stats-, region- och kommunförvaltningen skapar förutsättningar för grön tillväxt.

Understöd kan beviljas för sådana investeringsprojekt inom företag som i fråga om miljöskyddet går utöver Europeiska unionens normer eller som höjer nivån på miljöskyddet vid avsaknad av EU-normer. Dessutom kan understöd enligt förordningen beviljas för investeringsprojekt som gäller återvinning och återanvändning av avfall.

De projekt som understöds ska anknyta till investeringsprojekt som gäller byggande av digitala lösningar, investeringar med anknytning till industriellt byggande eller investeringsprojekt som affärsverksamhetsekosystem förutsätter. Understöd kan inom Fastlandsfinland beviljas företag som är registrerade i Finland. Understöden beviljas av Innovationsfinansieringsverket Business Finland.

För investerings- och innovationsstöd för cirkulär ekonomi har det i statsbudgeten budgeterats 18 miljoner euro för 2020 och 17 miljoner euro för 2021. Medlen har anvisats under moment 32.20.43 (Stödjande av företagsdriven forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet, ökad cirkulär ekonomi och branschtillväxt).

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagen om utsläppande på marknaden av konfliktmineraler och malmer av dessa förbättrar transparensen i leveranskedjorna. I och med lagen börjar Finlands system för konfliktmineraler överensstämma med EU:s regelverk. Den 30 december 2020 överlämnade regeringen en lag gällande detta för stadfästelse av Republikens president.

Lagen träder i kraft vid årsskiftet.Konfliktmineraler är tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller samt guld med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden. Mineralerna används i stor utsträckning bland annat i telefoner, datorer, kameror, flygplan, medicintekniska produkter och smycken.Det finns många utvecklingsmöjligheter i anslutning till dessa konfliktmineraler och produktion av dem, men också problem. Det finns områden där inkomsterna från dessa mineraler används till exempel i våldsamma konflikter eller människorättskränkningar.

Som ett sätt att minska problemen har det inrättats ett system för tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan i Europeiska unionen. Det fastställer skyldigheter för importörer som importerar konfliktmineraler. Systemet innebär nya skyldigheter för företag som importerar mineraler. Genom ansvarsfull företagsverksamhet kan man stödja en kanalisering av naturresurserna till utveckling av områdena i fråga.Säkerhets- och kemikalieverket (Tukes) är den myndighet som ansvarar för ärendet i Finland. Dessutom åläggs Tullen uppgifter som hänför sig till genomförandet av lagen. Säkerhets- och kemikalieverket ska också tillämpa en så omfattande offentlighet som möjligt inom gränserna för författningarna om offentlighet samt utreda möjligheten att offentliggöra information i registerform på sin webbplats.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunförsöken med sysselsättning inleds den 1 mars 2021. I kommunförsöken överförs vissa av arbets- och näringsbyråernas uppgifter till kommunerna för försökstiden. I försöken eftersträvas en starkare verkningsfullhet genom att statens och kommunernas resurser, kompetens och tjänster samordnas. I sysselsättningsförsöken deltar 25 kommunförsöksområden och 118 kommuner eller städer.

Republikens president stadfäste den 30 december 2020 lagen som gäller kommunförsök med sysselsättning. Lagen träder i kraft den 1 mars 2021 och försöket pågår perioden 1.3.2021–30.6.2023.

Målet med sysselsättningsförsöken är att på ett effektivare sätt än hittills främja att arbetslösa arbetssökande får arbete och styrs till utbildning samt att ta fram nya lösningar för att trygga tillgången på kompetent arbetskraft. Syftet med försöken är att förbättra möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden särskilt för dem som varit arbetslösa en längre tid och som har en svagare ställning på arbetsmarknaden.

– I kommunförsöken ska sysselsättnings-, utbildnings-, social- och hälsovårdsservicen samordnas bättre än tidigare. Många arbetslösa arbetssökande behöver sektorsövergripande service och omfattande personligt stöd. Med hjälp av kommunförsöken med sysselsättning kan man erbjuda fler människor en sektorsövergripande service i större utsträckning, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

Det kommer inte att göras någon strikt avgränsning av servicemodellen. Kommunerna kan utveckla sina tjänster utifrån de behov som de arbetssökande och arbetsgivarna i det egna området har. I försöket kommer kommunerna att i pilotprojekt testa olika sätt att erbjuda sysselsättningsservice och ta fram bästa praxisen för att förnya servicestrukturerna. Regeringen fastställer riktlinjer för en permanent servicestruktur i arbetskraftspolitiken under regeringsperioden.

– Staten och kommunerna har ett starkt gemensamt intresse av att främja sysselsättningen. Lagen om kommunförsök ger en möjlighet att förbättra och utveckla samarbetet mellan stat och kommun samt samarbetet mellan kommunerna. Jag uppmuntrar alla aktörer i försöken att samarbeta och dela information sinsemellan. På så sätt kan vi snabbt ta i bruk bästa praxis. Syftet är att resultaten från försöken ska användas när framtida servicestrukturer planeras, säger minister Haatainen.

Cirka 230 000 av arbets- och näringsbyråernas nuvarande kunder kommer att överföras till de tjänster som kommunerna ansvarar förI kommunförsöken med sysselsättning kommer cirka 230 000 kunder, vilket är cirka 36 procent av arbets- och näringsbyråernas alla kunder, att överföras till kommunerna. 50 procent av alla arbetslösa arbetssökande överförs från arbets- och näringstjänsterna till försöken.

Arbetslösa arbetssökande, personer som är sysselsatta eller som deltar i sysselsättningsfrämjande service och inte har rätt till inkomstrelaterad dagpenning blir kommunernas kunder i försöksområdena. Till försöken överförs dessutom alla arbetssökande under 30 år och alla invandrare och främmandespråkiga personer som antingen är arbetslösa, sysselsatta eller deltar i sysselsättningsfrämjande service. Vem som hör till ett försöksområde avgörs enligt hemkommun.

Kommuner som deltar i kommunförsöken med sysselsättning

Uppgifter som försökskommunerna får ansvaret förFör den tid försöket pågår överförs till försöksområdena handledning, rådgivning och serviceuppgifter som hänför sig till sysselsättningsfrämjande tjänster för enskilda kunder, uppgifter som gäller beviljande av vissa behovsprövade förmåner samt lämnande av vissa arbetskraftspolitiska utlåtanden.

Lagstiftningen som gäller arbetsgivarkunder förändras inte. Arbets- och näringsbyråerna kommer även i fortsättningen att erbjuda arbetsgivar- och företagsservice i försökskommunerna. Kommunerna och arbets- och näringsbyråerna kommer emellertid att ha ett tätt samarbete för att samordna arbetsgivarservicen i områdena. Även försökskommunerna kan publicera och förmedla information om lediga arbeten enligt arbetsgivarens uppdrag och presentera arbetssökande för arbetsgivarna.Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland övervakar försöken nationellt. Regionförvaltningsverket har befogenhet att ingripa i eventuella brister eller missförhållanden i tillämpningen av lagen.

Kommunförsöken följs upp genom statistik och effektbedömningSyftet med kommunförsöken med sysselsättning är att få fram information om hur verkningsfull kombinationen av statens och kommunernas finansiering, kompetens och kundservice är.

Försöken följs upp med hjälp av kontinuerlig statistisk uppföljning och statsrådets gemensamma effektbedömning. Uppföljningen ger olika perspektiv bland annat på hur sysselsättningen utvecklas och hur arbetskraftsservicen används i försökskommunerna. Informationen från uppföljningen ska användas för ömsesidigt lärande och sparrning. Informationen från uppföljningen ska göras tillgänglig även för allmänheten. Ansökningstiden för utvärderingsundersökningen för forskare pågår just nu och beredningen av undersökningen inleds i februari 2021. Den första lägesrapporten om kommunförsöken fås hösten 2021.

Beredningen av de ändringar som riksdagen förutsätter har inlettsI samband med att lagen om kommunförsök godkändes förutsatte riksdagen att regeringen bereder bestämmelser för en bredare överföring av uppgifter i samband med utkomstskydd för arbetslösa från arbets- och näringsbyråerna till försökskommunerna. Riksdagen förutsatte dessutom att regeringen bereder bestämmelser som gör det möjligt att överföra kunder från försökskommunen till arbets- och näringsbyrån. Arbets- och näringsministeriet har redan inlett arbetet med att bereda lagen. De ändringar som är under beredning påverkar inte tidpunkten då kommunförsöken inleds.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Möjligheterna att ordna distansmöten på grund av coronaepidemin och systemet med ett temporärt stöd till företag på landsbygden fortsätter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde fram till utgången av juni 2021.

Vid årsskiftet träder en ny lag om stöd för beskogning av impedimentmark i kraft. Därutöver kommer den temporära lagen om finansiering av hållbart skogsbruk att fortsätta och de bestämmelser som gäller Lantmäteriverkets avgifter att ändras.

Möjligheterna att ordna distansmöten fortsätter inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde fram till utgången av juni 2021 Giltighetstiden för de temporära på grund av coronaepidemin utfärdade bestämmelserna om fastighetsförrättningar, delägarlagsstämmor och i renskötsellagen avsedda möten förlängs fram till utgången av juni 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Omnämnandet av en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen har fogats till de bestämmelser i polislagen som det inte hade fogats till i samband med lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning, som trädde i kraft den 1 juni 2019. Detta ger polismän som hör till befälet vid skyddspolisen rätt att utöva de befogenheter som föreskrivits för polisen till den del de gäller förhindrande eller avslöjande av brott. Dessa polisbefogenheter kvarstod för skyddspolisen i samband med lagstiftningen om civil underrättelseinhämtning. Republikens president stadfäste lagändringarna den 30 december, och de träder i kraft den 1 januari 2021.

Lagändringarna gäller fem bestämmelser om hemliga metoder för inhämtande av information, bland annat beslut om teknisk avlyssning och skyldighet att granska upptagningar och handlingar. I fråga om teknisk avlyssning har till lagen fogats ett omnämnande av en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen och som också har rätt att till exempel av domstolen begära tillstånd att rikta teknisk avlyssning mot en person som berövats sin frihet på grund av brott. Domstolen har beslutanderätt.

På motsvarande sätt kan en polisman som hör till befälet vid skyddspolisen begära att domstolen beslutar om undantag från skyldigheten att underrätta den som varit föremål för inhämtande av information om användningen av inhämtningsmetoden. Genom detta skyddas pågående inhämtning av information, statens säkerhet eller liv och hälsa.

De grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna har beaktats vid beredningen. De förfaranden som avses i lagändringarna är i bruk vid andra polisenheter än skyddspolisen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagen om grundläggande utbildning och lagen om Europeiska skolan i Helsingfors ändras temporärt. Genom lagstiftning förlängs giltighetstiden för de exceptionella undervisningsarrangemangen till slutet av vårterminen 2021 för att det ska vara möjligt att ordna undervisningen på ett tryggt sätt i det rådande smittläget. Den temporära lagen motsvarar till sitt innehåll i stora drag den gällande lagen. Republikens president stadfäste lagändringarna onsdagen den 30 december.

Om undervisningen på grund av ett beslut som meddelas med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar inte kan ordnas tryggt som närundervisning, kan man genom beslut av utbildningsanordnaren övergå till exceptionella undervisningsarrangemang, om det är nödvändigt för att undervisningen ska kunna ordnas. Lagändringen gör det möjligt för utbildningsanordnarna att övergå till exceptionella undervisningsarrangemang om coronaepidemiläget kräver det.

Syftet med propositionen är att förebygga spridningen av coronaviruset, lindra de olägenheter det medför samt säkerställa att undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning ordnas på ett tryggt sätt. Den temporära lagändringen ger möjlighet att i en svår situation med smittsam sjukdom  ordna undervisning utifrån lokala utgångspunkter och i rätt tid. Preciseringar av ordnandet av skolmåltider Samtidigt preciserades bestämmelserna om skolmåltider och utvidgades de alternativ som gäller servering av måltiderna för att det även i praktiken ska vara möjligt att i undervisning med hjälp av distansförbindelser tillgodose elevernas rätt till en avgiftsfri måltid. Regleringen lämnar handlingsutrymme för att ordna skolmåltider utifrån lokala utgångspunkter. Enligt 31 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning har elever i närundervisning rätt att varje arbetsdag avgiftsfritt få en fullvärdig måltid som är ändamålsenligt ordnad och övervakad. Dessutom preciserades bestämmelserna om övergången till exceptionella undervisningsarrangemang så att ett beslut om exceptionella undervisningsarrangemang kan verkställas utan laga kraft. Ändringen tryggar att rätten att få grundläggande utbildning de facto kan tillgodoses också i en situation med en smittsam sjukdom.Lagarna träder i kraft den 1 augusti 2020 och gäller till den 31 juli 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Läroplikten utvidgas och studierna på andra stadiet blir avgiftsfria för de ungdomar som omfattas av den utvidgade läroplikten. Republikens president stadfäste läropliktslagen och de övriga lagändringarna i anslutning till den onsdagen den 30 december. Läropliktslagen träder i kraft den 1 augusti 2021, men bestämmelserna om skyldigheten att söka till utbildning träder i kraft redan den 1 januari 2021.

Utvidgningen av läroplikten träder i kraft för en åldersklass i sänder. Skyldigheten att söka sig till och fortsätta i utbildning på andra stadiet påverkar i praktiken de ungdomar som våren 2021 går i årskurs 9 i den grundläggande utbildningen (huvudsakligen födda 2005). Från och med den årskullen gäller utvidgningen av läroplikten alla unga som övergår från den grundläggande utbildningen till andra stadiet. Personer för vilka läroplikten enligt gällande lag om grundläggande utbildning har upphört före den 1 januari 2021, omfattas inte av utvidgningen av läroplikten.

Närmare information om läropliktsreformen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president stadfäste lagen om stöd för byggande av bredband den 30 december 2020. Lagen träder i kraft den 1 januari 2021.För stödet för bredband har det i statsbudgeten reserverats fem miljoner euro år 2021. Stödprogrammet ska gälla områden där kommersiellt bredband inte planeras förrän 2025. Målet är att 10 000 nya hushåll ska få tillgång till snabba bredbandsförbindelser.De som bygger bredbandsförbindelser kan ansöka om stöd för byggande av anslutningar till permanenta bostäder och fritidsbostäder samt till driftsställen för företag och den offentliga förvaltningen. Bestämmelser om minimihastigheten för stödberättigande bredbandsförbindelser och om kommunens betalningsandel i bredbandsprojekt ska utfärdas genom förordning av statsrådet. Stödprogrammet är en fortsättning på programmet Snabbt bredband, som det har beviljats stöd ur åren 2010-2019.Vad händer härnäst?Transport- och kommunikationsverket ska göra en marknadsanalys av de projektområden som landskapsförbunden föreslår och kartlägga de snabba bredbandsförbindelser som finns i områdena och byggnadsplanerna för dessa. Därefter ordnar landskapsförbundet en konkurrensutsättning på basis av vilken projektområdets aktör väljs. Den nätbyggaraktör som valts vid konkurrensutsättningen kan ansöka om stöd hos Transport- och kommunikationsverket.Avsikten är att statsrådet ska utfärda en förordning om minimihastigheten för bredbandsförbindelser och om kommunens betalningsandel i bredbandsprojektet i början av 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Försvarsminister Antti Kaikkonen har gett Försvarsmakten fullmakt att av Combitech Oy, Patria Aviation Oy ja Insta Group Oy upphandla livscykelstödtjänster för systemen inom den militära luftfarten och sjöförsvaret samt spanings-, övervaknings- och ledningssystemområdet.Avtalet om stöd och underhåll mellan Combitech och Försvarsmakten omfattar livscykelstödtjänster i anslutning till flygmateriel och system inom Försvarsmaktens militära luftfart, system inom sjöförsvaret, system för spaning, övervakning, ledning samt system för utbildning och datasäkerhet. Leveranserna sker huvudsakligen år 2021. Det uppskattade värdet av upphandlingarna från Combitech är cirka 7,9 miljoner euro, moms 0 %. Upphandlingens inhemska sysselsättande effekt är cirka 40 årsverken.De upphandlingar som görs hos Patria Aviation Oy är förenliga med det strategiska partnerskapsavtalet mellan Patria och Försvarsmakten, och upphandlingen möjliggör ett uppnående av Försvarsmaktens resultatmål i fråga om underhållet av de system som omfattas av partnerskapsavtalen. En hög systemdriftsäkerhet under normala förhållanden och tillräcklig industriell kapacitet gör det möjligt att använda systemen i alla beredskapslägen. Upphandlingen av tjänster fördelar sig på åren 2021-2025. Tjänsternas värde uppgår totalt till cirka 59,4 miljoner euro, moms 0 %. Upphandlingens sysselsättande effekt inom landet är cirka 500 årsverken.Insta Group Oy är också strategisk partner till Försvarsmakten. Partnerskapsavtalet omfattar livscykelstödtjänster i anslutning till flygmateriel och system inom Försvarsmaktens militära luftfart, system inom sjöförsvaret samt system för spaning, övervakning, ledning och målanvisning samt utbildnings- och datasäkerhetssystem. Värdet av upphandlingarna uppgår till cirka 25,3 miljoner euro, moms 0 %. Den sysselsättande verkan av upphandlingen är cirka 50 årsverken i Finland.Vid försvarsministeriet ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland ansöker om stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EFG) med anledning av de uppsägningar som Finnair meddelade om i oktober. Finland lämnade in ansökan till Europeiska kommissionen den 30 december 2020. Ansökan gäller sammanlagt cirka 500 personer som sagts upp från Finnair eller förlorat sina jobb i företag kopplade till Finnair. Finansieringen söks för service som ska främja återanställning. Den totala budgeten för projektet uppskattas till cirka tre miljoner euro och den nationella finansieringsandelen är 40 procent. Verksamhetsområdet är Nyland.

– Vi ville reagera på situationen i flygbranschen också med hjälp av stödet från Europeiska globaliseringsfonden, eftersom den mångsidiga kompetensen hos de som sagts upp från Finnair snabbt behöver komma den finländska arbetsmarknaden tillgodo. EFG-stödet gör det möjligt att skräddarsy serviceutbudet också för dem som av en eller annan orsak inte är bland de första att anställas, säger arbetsminister Tuula Haatainen.

Stödåtgärder för de uppsagda var i full gång redan i oktoberI verksamhetsmodellen för EFG ingår att stödåtgärder kan inledas så snabbt som möjligt efter att det meddelats om uppsägning, även om det tar en lång tid att bereda och behandla ansökan. Den service som erbjuds dem som sägs upp från Finnair inleddes omedelbart när uppsägningarna började i oktober 2020. Vid arbets- och näringsbyrån i Nyland har det anställts 30 nya sakkunniga i teamet som hanterar enskilda kunder inom luftfartsklustret. De utbildningar och annan service som erbjuds dem som sagts upp har planerats i ett tätt och välfungerande samarbete med Finnair.

Tidigare EFG-projekt i FinlandI Finland genomfördes det åren 2007–2019 sammanlagt tio projekt som fick understöd från Europeiska globaliseringsfonden. Sju av projekten har genomförts inom IKT-sektorn. Värdet på de tidigare EFG-projekten uppgår till sammanlagt cirka 70 miljoner euro. Hittills har det varit 12 000 förmånstagare och sysselsättningsgraden i de avslutade projekten har varit cirka 80 procent.

I EFG-stödmodellen är EU:s finansieringsandel 60 procent och den nationella finansieringsandelen 40 procent. Stöd för aktiva arbetskraftspolitiska åtgärder kan beviljas ur fonden vid stora strukturella förändringar, till exempel för träning och utbildning av olika slag, främjande av rörligheten, lönesubvention och startpeng.

Källa: Valtioneuvosto.fi