NordenBladet — Från och med augusti 2022 kan man börja använda de nya familjeledigheterna, men redan nu förbereder man sig inför familjeledighetsreformen på många olika områden i samhället bland annat genom att ordna utbildningar och ge ut informationsmaterial till arbetsplatser, mödra- och barnrådgivningar och familjer.  Ändringarna i familjeledigheterna beaktas också vid förhandlingar om arbetsavtal och tjänstekollektivavtal. Den 9 februari 2022 ordnade social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen en rundabordsdiskussion för att sammanföra de olika instanser som bereder genomförandet av familjeledighetsreformen. ”Lagen blir verklighet när den påverkar barnfamiljernas vardag konkret. Aktörerna inom arbetslivet är av stor betydelse för att reformen ska lyckas. Lika viktigt är hur föräldrarna bemöts inom småbarnspedagogiken och familjetjänsterna, i synnerhet på mödra- och barnrådgivningarna. Reformen ger de bästa resultaten genom flera parallella åtgärder. Man ska informera aktivt om familjeledighetsarrangemangen, uppmuntra föräldrarna att ta ut familjeledigt och använda familjevänliga förfaranden som även beaktar papporna. Man kan inte nog betona hur viktigt det är att ledningen föregår med gott exempel”, uppmuntrar social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen.  Rådgivning, beräkningsverktyg och blanketter som stöd för yrkespersonalen och familjerna Vid Folkpensionsanstalten har man arbetat med förberedelserna redan länge. Informationssystemen har ändrats så att de kan användas för att ansöka om och bevilja de nya förmånerna, och webbsidorna har uppdaterats med information om förändringarna. I januari 2022 ordnades det första webbinariet om den nya modellen.  ”Förmåner enligt den nya modellen kan sökas på en elektronisk blankett där det också ges anvisningar till kunderna. De nya förmånerna kan sökas från och med maj. De visuella innehållen och de olika beräkningsverktygen på webben hjälper familjerna. Beräkningsverktygen kan till exempel användas för att uppskatta hur familjeledigheterna borde delas med tanke på familjens ekonomi. Vi delar ut information om förmånerna också med de nya moderskapsförpackningarna. Vi har ordnat kundråd och webbinarier för arbetsgivare, och en egen tillställning för rådgivningsbyråerna. Det har önskats att vårt populäraste webbinarium ska ordnas på nytt på hösten”, berättar FPAs kommunikationsexpert Milla Vainio. Mödrarådgivningarna når över 99 procent av de familjer som väntar barn, och rådgivningarna har lång erfarenhet när det gäller förmånerna. Nu uppdateras både guiderna för rådgivningspersonalen och familjerna och materialet på webben.  ”Rådgivningarna har en viktig roll i familjeledighetsreformen eftersom det är där familjerna motiveras och får svar på sina frågor och evidensbaserad information. Rådgivningarna är helhjärtat med i reformen”, säger forskningschef Tuovi Hakulinen från Institutet för hälsa och välfärd. ”Reformen syns småningom också inom småbarnspedagogiken. Personalen informeras om att familjerna kan använda familjeledigheterna och småbarnspedagogiken turvis på ett smidigt sätt. Viktigt är också att informera familjerna om de nya förfarandena och tidsfristerna”, säger Kommunförbundets utvecklingschef Jarkko Lahtinen. Man följer upp reformens konsekvenser och undersöker dem noggrant i olika organisationer. Men det behövs tålamod.  ”De nya familjeledigheterna kan användas fram till barnets tvåårsdag. Det här betyder att tiden går ut år 2024 för de första familjerna. Och man får vänta mycket längre än det för att se resultatet av alla förändringar”, säger Milla Vainio.”Reformen har beretts under ledning av social- och hälsovårdsministeriet och i samarbete med flera ministerier och intressegrupper. Reformen har godkänts i riksdagen, och den träder i kraft den 1 augusti 2022. Det är själva genomförandet som avgör hur reformens mål i fråga om barnets bästa och jämställt föräldraskap uppfylls och om attityderna börjar förändras till det bättre”, konstaterar direktör Liisa Siika-Aho från social- och hälsovårdsministeriet. Företrädarna för arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna samt familjeföreningarna betonar attitydernas, kommunikationens och informationens betydelse.  ”Vår viktigaste roll är att uppmuntra. Att dela vårdnaden om barnen är i allas intresse, familjernas, arbetsgivarnas och kollegernas”, konstaterade Sari Kola, social- och arbetsmiljösakkunnig i Industrifacket. 
 
Under rundabordsmötet om genomförandet av familjeledighetsreformen hörde man anföranden av social- och hälsovårdsminister Hanna Sarkkinen, Folkpensionsanstaltens kommunikationsexpert Milla Vainio, Institutet för hälsa och välfärds forskningschef Tuovi Hakulinen, Kommunförbundets utvecklingschef Jarkko Lahtinen, Teknologiindustrins direktör Anne Somero, Industrifackets social- och arbetsmiljösakkunniga Sari Kola och social- och hälsovårdsministeriets direktör Liisa Siika-Aho. Material:Hanna Sarkkinen, social- och hälsovårdsministerMilla Vainio, kommunikationsexpert, FolkpensionsanstaltTuovi Hakulinen, forskningschef, Institutet för hälsa och välfärdJarkko Lahtinen, utvecklingschef, KommunförbundetSari Kola, social- och arbetsmiljösakkunnig, IndustrifacketLiisa Siika-aho, direktör, social- och hälsovårdsministeriet

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har berett en speciallag om tillsynen över social- och hälsovården. Avsikten är att se över och förtydliga förfarandena och att stödja ordnandet av och tjänsteproduktionen inom social- och hälsovården. Utkastet till proposition har skickats på remiss, och utlåtandena ska lämnas in senast den 25 mars 2022.Lagen om tillsyn över social- och hälsovården ska vara en allmän lag om tillsyn. Förslaget innehåller bestämmelser om tillsynen över såväl tjänsteanordnare som tjänsteproducenter. Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2024.Enhetlig registrering för offentliga och privata tjänsterGenom lagen ska det införas ett nytt nationellt register som omfattar både den offentliga och den privata sektorns tjänsteproducenter, enheter och tjänster. Genom registret samlas en nationell kunskapsbas och befolkningens tillgång till information stärks.Enligt förslaget ska det i framtiden krävas att såväl serviceproducenten som serviceenheten är registrerade i registret över serviceproducenter inom hälso- och sjukvården för att kunna inleda verksamhet. De krävs också ett beslut om registrering. Genom förslaget stärks förhandstillsynen och registreringsförfarandet ska gälla såväl privata som offentliga serviceproducenter, oberoende av deras juridiska form. En förutsättning för registreringen är enligt förslaget att serviceproducenten och serviceenheten fyller vissa fastställda ekonomiska, verksamhetsmässiga och administrativa krav.Regionförvaltningsverken ska fungera som tillsynsmyndigheter inom sitt område. Även Valvira ska vara en tillsynsmyndighet. Reglerna för egenkontroll stärks och utvecklasGenom propositionen stärks serviceanordnarnas och serviceproducenternas egenkontroll. Egenkontrollen ska omfatta tjänsternas tillgänglighet, kontinuitet, säkerhet och kvalitet samt kundernas likabehandling. Genom tillsynsmyndigheternas styrning och tillsyn tryggas välfärdsområdenas kapacitet att tillgodose de grundläggande rättigheterna för välfärdsområdets invånare.Enligt propositionen ska till exempel varje serviceenhet genomföra systematisk egenkontroll, och serviceproducenterna ska utreda de anställdas eventuella brottsliga bakgrund, också när det gäller social- och hälsovårdstjänster för äldre och personer med funktionsnedsättning. Serviceproducenten och personalen ska också ha en skyldighet att anmäla missförhållanden i verksamheten som allvarligt riskerar klient- och patientsäkerheten samt händelser, olyckor, risksituationer och brister som inte korrigerats trots anmärkning, som allvarligt påverkar säkerheten.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Evakueringarna från Afghanistan fick fortsättning sent i går kväll när 37 personer anlände till Finland. Därtill har Finland evakuerat ytterligare 10 personer som kommer till Finland under de kommande veckorna.Gruppen som anlände i går består av tidigare anställda vid Finlands ambassad i Kabul och deras familjer, finska medborgare eller i Finland permanent bosatta utlänningar som enligt lagen om konsulära tjänster omfattas av konsulärt bistånd och som sedan augusti i fjol har försökt komma ut ur landet. Förra veckan reste gruppen från Afghanistan till Pakistan och vidare via Tyskland till Finland. Vid evakueringen hjälptes gruppen åt av utrikesministeriets utsända konsulära utryckningsteam, de pakistanska myndigheterna och Tysklands, Hollands och de nordiska ländernas beskickningar i Islamabad som också evakuerade sina hjälpbehövande via Pakistan.   Evakueringarna av ambassadens tidigare anställda enligt statsrådets beslut i augusti 2021 går mot sitt slut. Arbetet med att hjälpa dem som fortfarande finns i landet och som omfattas av konsulärt bistånd fortsätter. Statsrådet fattade i augusti 2021 tre separata beslut om evakuering av sammanlagt 298 personer till Finland. Finland följer fortsättningsvis noggrant hur säkerhets- och människorättsläget utvecklar sig i Afghanistan tillsammans med EU och de nordiska länderna.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid Kommunen-staten -förädlingen löser man våren 2022 praktiska frågor som gäller digital säkerhet. Finansministeriet och Kommunförbundet ordnar förädlingen tillsammans med andra aktörer. Målet är att göra samarbetet mellan kommunerna och staten smidigareKommunen-staten -förädlingen är ett koncept där man löser problem tillsammans på ett pragmatiskt sätt. Identifierade lösningar kan vara till exempel förslag till lagstiftning, gemensamma testmodeller eller projekt för att utveckla de nuvarande verksamhetsmodellerna.Gemensam praxis och gemensamma verktyg för digital säkerhet skapar säkerhet i hela samhälletDen digitala säkerheten är en del av kommunernas och myndigheternas övergripande säkerhet och spelar en allt viktigare roll när tjänster, information och verksamhet överförs till nätet och molnet. Nivån på kommunernas informationssäkerhet och digitala säkerhet varierar stort och det behövs både gemensamma verksamhetsmodeller och olika slag av stöd för att förbättra situationen.Projektet för den offentliga förvaltningens digitala trygghet 2020–2023, dvs. Haukka-projektet, utvecklar också den digitala säkerheten inom den offentliga förvaltningen. Informationshanteringslagen, som trädde i kraft 2020, förpliktar kommunerna att vidta minimiskyddsåtgärder.Förädlingen fokuserar på informationssäkra kommunikationsmedel, informationssäkerhetstjänster och stöd till kommunernaStatens bolag för hållbar utveckling Motiva Oy genomför workshoppar för förädlingen.
Den första gemensamma utmaningen syftar till att hitta samförstånd om och en modell för hur informationen överförs på ett informationssäkert sätt i sektorsövergripande samarbete. Vid förädlingen löser man dessutom frågor som har ett samband med upphandling av informationssäkerhetstjänster och utvecklar en gemensam modell för kommunerna i syfte att uppfylla minimikraven i informationshanteringslagen. Av kommunerna deltar Tammerfors, Kervo, Heinola, Kangasala, Träskända, Tavastehus, Lahtis och Kouvola.  I arbetet deltar dessutom Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata DVV, Folkpensionsanstalten, Kommunförbundet, Försörjningsberedskapscentralen, DigiFinland, Traficom, Hansel och Valtori.  Den första workshopen ordnas den15 februari. Arbetet fortsätter till utgången av april.Kommunen-staten -förädlingen är ett led i genomförandet av strategin för den offentliga förvaltningen”Vi söker konkreta lösningar på utmaningar som identifierats tillsammans. Kommunen-staten -förädlingen stärker enhetligheten och samarbetet inom den offentliga förvaltningen i enlighet med riktlinjerna för reformer”, konstaterar projektchef Eeva Kaunismaa från finansministeriet.“Förädling är ett arbetssätt där man tar itu med en verklig konkret utmaning tillsammans med de aktörer som har en nyckelroll när det gäller att lösa den. Arbetssättet främjar ett systemiskt, övergripande sätt att se på saker. I stället för att fundera ensamma över utmaningarna, försöker olika myndigheter tillsammans utnyttja förädling för att nå en lösning som tar i beaktande kundperspektivet”, betonar Elisa Kettunen, Kommunförbundets utvecklingschef för digitalisering i kommunerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet finansierar fem nya forsknings- och innovationsprojekt inom helheten Fånga kolet, som är ett paket av klimatåtgärder för markanvändningssektorn. I de multidisciplinära projekten undersöks och utvecklas jord- och skogsbrukets och den övriga markanvändningens övergripande hållbarhet. I och med de nya finansieringsbesluten ingår i helheten Fånga kolet redan över 80 projekt, varav 15 är forsknings- och innovationsprojekt.Vid sidan av utsläppsminskning, kolsänkor och kollager stärks i de nya projekt som ska finansieras också andra delfaktorer inom hållbar utveckling, såsom biologisk mångfald, cirkulär ekonomi samt social och ekonomisk hållbarhet. De beviljade finansieringssummorna för 2022–2024 varierar mellan ca 860 000 euro och 1 100 000 euro.“Som grund för klimatåtgärder inom jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen behövs multidisciplinär, interdisciplinär och sektorsövergripande forskning. De nya projekt som snart inleds kompletterar på ett fint sätt temana för de projekt som redan pågår inom vårt forsknings- och innovationsprogram”, konstaterar Marjaana Suorsa, programchef för forsknings- och innovationsprogrammet Fånga kolet vid jord- och skogsbruksministeriet.I de nya projekten främjas till exempel utnyttjande av bioavfallsflöden från tätorter och växtproduktionen som kolprodukter i jordbruket. I samverkan med kommunerna tas dessutom fram ett kunskapsunderlag och praktiska anvisningar för genomförandet av kommunernas kolsänkor och kompensationer för markanvändningsverksamheten. I projekten undersöks också kolbalansen i askgödslade torvmarksskogar samt vitmossa som ersättare till torv som växtunderlag.“Ett nära samarbete med intressentgrupperna säkerställer att informationen effektivt överförs till beslutsfattandet och också omsätts i praktiska åtgärder”, säger Suorsa.Ansökningarna var mycket högklassigaPaketet Fånga kolet inleddes våren 2020 och består av genomgripande åtgärder, utvecklingsprojekt, ett informationsprogram och ett forsknings- och innovationsprogram som alla syftar till att främja klimatresiliens inom jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen. Målet med forsknings- och innovationsprogrammet är att ta fram nya forskningsrön och lösningsförslag som föregriper förändringarna i omvärlden och som främjar klimatåtgärderna inom markanvändningssektorn samt hållbar användning av förnybara naturresurser.I oktober 2021 ordnades en kompletterande utlysning av finansiering inom paketet Fånga kolet, och 93 ansökningar kom in. Av dessa gällde 38 ansökningar forsknings- och innovationsprojekt och 55 ansökningar utvecklingsprojekt.De ansökningar som gällde forsknings- och innovationsprojekten bedömdes av en utomstående vetenskaplig expertpanel med nio medlemmar och agronomie- och forstdoktor Sirpa Kurppa som ordförande. De viktigaste urvalskriterierna var projektens vetenskapliga kvalitet och förmåga att producera effektiva lösningar för att uppnå Finlands mål att bli koldioxidneutralt. I alla projekt som får finansiering ska i enlighet med det ursprungliga målet för programmet även arbeta forskare som befinner sig i början av forskarkarriären. “De projektpresentationer som kom in under ansökningstiden visade än en gång att de finländska forskarnas och experternas klimatkunnande håller mycket hög nivå. Nu är det viktigt att säkerställa att all kunskap och data som tas fram genom projekten utnyttjas fullt ut”, betonar forskningsdirektör Mikko Peltonen vid jord- och skogsbruksministeriet.Beslut om vilka nya utvecklingsprojekt som får finansiering fattas inom de närmaste veckorna. Strävan är att i början av mars fatta beslut om projekt som stöder skogsbrukets klimatresiliens och skogarnas biologiska mångfald och som ingår i Finlands program för hållbar tillväxt (RRF).Nya forsknings- och innovationsprojekt som får finansieringOrgaaniset sivuvirrat kestäviksi tuotteiksi digitalisaation keinoin (BioDigi)Ansvarig projektledare: Satu Ojala / Uleåborgs universitetMedlemmar i konsortiet: Uleåborgs universitet, Naturresursinstitutet, Vasa universitetKuntien mahdollisuudet käyttää maankäyttösektorin nettohiilinieluihin perustuvaa kompensointia (KUNTANIELU)Ansvarig projektledare: Mikael Hildén / Finlands miljöcentralMedlemmar i konsortiet: Finlands miljöcentral, Naturresursinstitutet, Helsingfors universitet, Åbo stad, Esbo stad, Lahtis stad, Joensuu stadHiilitase ja siihen vaikuttavat tekijät tuhkalannoitetuissa suometsissä (SuoHiTu)Ansvarig projektledare: Raija Laiho / NaturresursinstitutetMedlemmar i konsortiet: Naturresursinstitutet, Östra Finlands universitet, Finlands skogscentralRahkasammalesta ilmastoviisas kasvualusta – mahdollisuudet kokonaiskestävään korjuuseen (RahKoo)Ansvarig projektledare: Anna Laine-Petäjäkangas / Geologiska forskningscentralenMedlemmar i konsortiet: Geologiska forskningscentralen, Finlands miljöcentral, NaturresursinstitutetSopeutuva hillintä: yhteistoimin metsien hiilensidontaan (HIILIPOLKU)Ansvarig projektledare: Liisa Ukonmaanaho / NaturresursinstitutetMedlemmar i konsortiet: Naturresursinstitutet, Meteorologiska institutetMålet med klimatåtgärdspaketet Fånga kolet, som samordnas av jord- och skogsbruksministeriet, är att förbättra kompetensen och kunskapsunderlaget inom markanvändningssektorns klimatarbete samt att hjälpa lantbruksproducenter, skogsägare och andra aktörer som beslutar om markanvändningen att utveckla och införa nya klimatsäkra verksamhetssätt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har ändrat den förordning som begränsar förplägnadsrörelsers verksamhet med anledning av coronaepidemin. Alla restauranger får längre serverings- och öppettider. Dessutom förlängs begränsningarna i användningen av coronapass till utgången av februari.Förordningsändringarna träder i kraft den 14 februari 2022. Om epidemiläget fortsätter att utvecklas i en gynnsam riktning och hälso- och sjukvårdens bärkraft inte är hotad, kan begränsningarna helt och hållet slopas för alla restaurangers del från och med den 1 mars.  Fram till den 28 februari 2022 får coronapasset inte användas som ett alternativ till begränsningarStatsrådet har uppdaterat den förordning om temporär begränsning av användningen av covidintyget som coronapass som utfärdats med stöd av 58 § i lagen om smittsamma sjukdomar. I praktiken innebär det att coronapasset inte kan användas vid offentliga tillställningar och i kundlokaler som ett alternativ till regionala begränsningar fram till den 28 februari 2022.Förordningen gäller alla de offentliga tillställningar och kundlokaler som omfattas av de gällande begränsningarna. Det är de regionala myndigheterna som bestämmer vilka begränsningar som ska tillämpas i områdena. Förordningen tillämpas i områden som uppfyller kriterierna för samhällsspridning.Begränsningar för områden med samhällsspridning från den 14 februari kl. 00.00De begränsningar av förplägnadsverksamhet som är nödvändiga för att förhindra att epidemin sprids införs i alla områden med samhällsspridning.Begränsningarna för områden med samhällsspridning gäller i landskapen Nyland, Egentliga Finland, Satakunta, Egentliga Tavastland, Birkaland, Päijänne-Tavastland, Kajanaland, Kymmenedalen, Södra Karelen, Norra Karelen, Mellersta Finland, Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Lappland, Södra Savolax och Norra Savolax samt i landskapet Åland.Serveringen av alkohol i restauranger ska upphöra kl. 23, och restaurangerna får hålla öppet för kunder fram till kl. 24. Lättnaderna i serverings- och öppettiderna gäller alla restauranger.Förplägnadsrörelser vars huvudsakliga verksamhet är servering av alkohol får använda endast hälften av kundplatserna inomhus och utomhus. Övriga förplägnadsrörelser får endast använda 75 procent av kundplatserna inomhus. Begränsningarna av kundplatserna gäller inte landskapet Åland.Alla kunder i förplägnadsrörelsens inomhuslokaler ska ha en egen sittplats vid ett bord eller en motsvarande bordsyta.Begränsningar som gäller förplägnadsrörelserna kan inte kringgås med coronapassetAnvändningen av coronapasset befriar inte förplägnadsrörelserna från de begränsningar som gäller antalet kundplatser och serverings- och öppettider.Begränsningen av användningen av coronapass gäller till och med den 28 februari 2022.De allmänna kraven på hygien och avstånd mellan kunder gäller i alla områden.Trots att kravet på coronapass inte längre befriar restaurangerna från begränsningarna så som tidigare, har restauranger i hela landet under hela sin öppettid rätt att kräva att kunderna visar upp coronapass.Undantagen från begränsningarna ändras inteBegränsningarna i förordningen gäller inte personalrestauranger eller försäljning av mat som avhämtas. Begränsningarna i fråga om öppettiderna gäller inte ombord på fartyg och luftfartyg som går i trafik mellan Finland och utlandet eller utomlands, och inte heller förplägnadsrörelser som finns i anslutning till distributionsstationer för flytande bränsle.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Att ta hänsyn till mångfalden i vardagen på arbetsplatsen är allt viktigare när mångfalden i samhället ökar. En ny digital utbildning för anställda inom den offentliga förvaltningen ger information och verktyg för att kunna stärka arbetsgemenskapens mångfald och inkluderande kultur.  Antalet personer med ett främmande språk som modersmål har fyrdubblats i Finland under de senaste tjugo åren, och trenden ser ut att fortsätta. Förståelsen om mångfalden av kön har blivit bättre. Möjligheten för personer med funktionsnedsättning och för partiellt arbetsföra personer att arbeta främjas aktivt. För att var och en ska kunna vara sig själv i arbetsgemenskapen behövs det åtgärder som bidrar till mångfalden och inkluderingen på arbetsplatserna.Arbets- och näringsministeriet har lanserat en webbutbildning som riktar sig till anställda inom den offentliga förvaltningen. Utbildningen ger konkreta verktyg för att öka mångfalden och den inkluderande kulturen på arbetsplatserna. Utbildningen som är öppen för alla finns att få på statsförvaltningens lärplattform eOppiva.Utbildning är ett sätt att stötta den offentliga sektorn att medverka i utvecklingen av mångfalden i samhället. I ett jämlikt samhälle är olika befolkningsgrupper representerade i olika organisationer och arbetsuppgifter. Personalens ålders- och könsfördelning och andelen personer med ett främmande språk som modersmål bör även inom den offentliga sektorn återspegla befolkningen i arbetsför ålder mer än i dag.  Vardagsrutiner är viktigaVardagsrutiner är av stor betydelse när man talar om arbetet med att öka mångfalden och inkluderingen.  Utbildningen ger information om åtgärder som hjälper att öka mångfalden genom rekrytering och att ta hänsyn till minoriteter samt om vad man kan göra om man upptäcker diskriminering eller rasism på arbetsplatsen. Människor kan bli utsatta för diskriminering eller fördomar på grund av till exempel ålder, religion eller hälsotillstånd. Särskilt utsatta för diskriminering är de som hör till en grupp som är associerad med negativa stereotypier och fördomar. Trots att mekanismerna för diskriminering ofta är likadana, blir olika grupper diskriminerade i olika situationer. Utbildningens syfte är att väcka människor till insikt om diskrimineringen i olika grupper och att identifiera och ifrågasätta de strukturer som leder till diskriminering samt att utmana sina egna tänkesätt. Mångfald förbättrar jämställhet Mångfaldsökande handlingsmodeller ger organisationer en möjlighet att se till att jämställdhet och likabehandling förverkligas. Modellerna förbättrar också tillgången till arbetskraft och arbetstagarnas välbefinnande. En diversifierad organisation har också i sista hand förmåga att tjäna sina kunder och samhället på ett bättre sätt. Utbildningen på eOppiva är en del av Programmet för mångfalden i arbetslivet som bygger på statsminister Sanna Marins regeringsprogram. Mångfaldsprogrammet samordnas av arbets- och näringsministeriet. Den svenskspråkiga versionen av utbildningen blir klar senare i år.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet har låtit göra oavhängiga halvtidsutvärderingar av Programmet för främjande av digitaliseringen och det Nationella AI-programmet AuroraAI. Halvtidsutvärderingen genomfördes i slutet av 2021.Resultaten av halvtidsutvärderingarna används till att utveckla och korrigera verksamheten inom projekten samt till att förbättra deras genomslagskraft. Utvärderingen sker i två faser och följande utvärdering görs i slutet av 2022. I slutbedömningen beaktar man resultaten av halvtidsutvärderingen, rekommendationerna och genomförandet av dem. Utvärderingarna utförs av Owal Group Oy i samarbete med 4Front Oy.Med hjälp av digitaliseringsprogrammet har man fått viktig information om hur digitaliseringen framskrider, men ytterligare kommunikation och samarbete behövsGenom de åtgärder som genomförts inom programmet har man kunnat samla in viktig information om framstegen med och hindren för digitaliseringen. De flesta parter som intervjuades för utvärderingen ansåg att mätarna och arbetet med lägesbilden är de viktigaste åtgärderna. Kartläggningarna har avslöjat att läget med digitaliseringen är sämre än väntat. I digitaliseringsprogrammet har man dessutom från första början tagit i beaktande utvecklandet av lagstiftningen om digitalisering, och det har enligt utvärderingen varit ett lyckat val.Programmet skapar förutsättningar för gemensamma mål och lösningar inom förvaltningen och är därför ytterst viktigt med tanke på den övergripande utvecklingen av digitaliseringen. Många hoppas dock att programmet skulle beakta den offentliga förvaltningens och i synnerhet kommunernas förmåga till förändring på ett bättre sätt än för närvarande. Åtgärderna i programmet skapar nödvändiga förutsättningar för digitalisering av serviceproduktionen, men de har dessvärre inte varit tillräckliga för att målen i programmet ska kunna nås. I utvärderingen rekommenderas dessutom att man redan skulle planera för tiden efter att programmet upphört, så att kontinuiteten hos programåtgärderna kan tryggas.I utvärderingen framförs att kommunikationsmålen inte nåtts på grund av resursbrist. Kännedomen om frågor som främjas inom programmet borde ökas ytterligare när programmet närmar sig slutskedet. De som svarat på enkäten ansåg att teman som gäller tillgången till digitala tjänster och utbudet av digitalt stöd har framskridit mest av de eftersträvade målen.I utvärderingen rekommenderas ett närmare samarbete bland annat mellan kommunerna och organisationerna inom statsförvaltningen. Samarbete kunde utnyttjas vid kommunikation samt genom att ge mindre kommuner stöd för digitaliseringen av serviceproduktionen. Utmaningen möts av redan genomförda expertstödsåtgärder, och de borde fortsättas inom programmet. Det rekommenderas att verksamheten inom nätverket för digitaliseringsfrämjande prioriteras, eftersom man med hjälp av nätverket kan stödja kommunikation och sprida resultat.Utvecklingen inom AuroraAI-programmet skrider mot sitt målÅr 2022 kommer med tanke på det nationella AI-programmet AuroraAI att vara viktigt med tanke på uppnåendet av programmets praktiska mål. I halvtidsutvärderingen konstateras det att om man under det sista året fokuserar på att slutföra pågående utvecklingsåtgärder, kommer programmet huvudsakligen att nå sina mål.Programmet har enligt utvärderingen kommit i gång efter de inledande svårigheterna, och år 2021 har man lyckats rikta in det på praktiska lösningar. Kärnkomponenterna i AuroraAI-nätet kan tas i bruk, arbetet med verksamhetsmodellen är i full gång och när det gäller kompetensutveckling har man producerat material som kan utnyttjas på bred front. Programmet har främjat diskussionen om etiskt utnyttjande av AI inom den offentliga sektorn och bidragit till att förändra tänkesättet i de deltagande organisationerna.På grund av det omfattande behovet av att förankra programmet är deltagandet fortfarande en av de viktigaste utmaningarna. I utvärderingen konstateras det att om man vill engagera olika aktörer i programmet på bred front, bör resurserna för och organiseringen av programmet stödja inkluderande samutveckling i större grad.Styrnings- och ledningssystemet för programmet kunde enligt utvärderingen utvecklas ytterligare. Programmet har drivits framåt i försöksanda, men utan systematiska mekanismer som styr verksamheten på ett övergripande sätt. Programmet hade under 2021 fått två styrande grupper som strävat efter att lösa de utmaningar i anslutning till styrsystemet som uppdagats också vid halvtidsöversynen.Enligt de åtgärdsrekommendationer som framlades i halvtidsutvärderingen borde programmet under det sista verksamhetsåret fokusera bland annat på att minska osäkerheten genom att förtydliga målen, informera om omständigheter som är väsentliga med tanke på möjligheterna att utnyttja resultaten, diskutera innehållet i omfattande samarbete med intressegrupper samt utföra programarbete på ett mer samordnat sätt med andra digitaliseringsprojekt som till vissa delar upplevs som överlappande.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den nationella strategin för testning och spårning av Covid-19 har uppdaterats. Syftet är att identifiera sjukdomsalstrarna när det gäller de svåra luftvägsinfektionerna och förebygga smittspridningen särskilt i de befolkningsgrupper som löper stor risk att få allvarliga symtom. Enligt den uppdaterade strategin är de viktigaste kriterierna för provtagningen att personen har symtom och behöver vård, att skydda de personer i riskgrupperna som riskerar att bli allvarligt sjuka och att trygga social- och hälsovårdens bärkraft.  Det betyder att man ska testa patienter med allvarliga symtom enligt sedvanliga medicinska principer och personer med symtom som hör till en högriskgrupp samt gravida kvinnor anställda inom social- och hälsovården. Om den lokala testkapaciteten tillåter det kan man även testa andra personer med luftvägssymtom. Målet är fortfarande att man ska få testa sig inom ett dygn, förutsatt att de uppdaterade kriterierna uppfylls. Testresultatet ska ges inom ett dygn, men samtidigt måste också den övriga diagnostikverksamheten tryggas. Viktigt att var och en försöker undvika närkontakter – smittspårningen koncentreras till social- och hälsovårdenEn av de viktigaste förutsättningarna för att tygla epidemin är att också de som har minsta tecken på luftvägssymtom ser till att undvika närkontakter så länge de har symtom, även de som är vaccinerade eller som har haft covid-19. Att de som är sjuka undviker närkontakter och tar självtester som stöder beslutet att isolera sig är det bästa sättet att bromsa smittspridningen och minska belastningen inom social- och hälsovården.   De som har covid-19 ska fortfarande isolera sig och följa de nationella och regionala anvisningarna. Enligt den uppdaterade strategin ska smittspårningen riktas till kunderna och patienterna inom social- och hälsovården och till de som arbetar vid social- och hälsovårdsenheterna. På så sätt kan man förhindra smittspridning särskilt i den befolkning som riskerar att få allvarliga symtom.   Den nationella strategin för testning och spårning har karaktären av en rekommendation. Genom beslut av smittskyddsläkaren i kommunen eller sjukvårdsdistriktet kan man avvika från de primära kriterierna för en rekommendation och från de anvisningar som getts. Institutet för hälsa och välfärd ansvarar för de nationella anvisningar som gäller testningen. Social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för beredningen av lagstiftningen på området. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 17 november 2021 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag till rättsakt med syftet att hindra att vissa produkter som produceras utanför EU och som orsakar avskogning kommer in på EU:s marknad samt att utveckla produkternas produktionskedjor. Enligt förslaget ska bestämmelserna gälla även EU:s inre marknad. Målet är att minska växthusgasutsläpp och förlust av biologisk mångfald till följd av avskogning. Kommissionens förslag gäller uttryckligen avskogning som beror på åkerröjning, eftersom 80–90 procent av avskogningen på global nivå beror på utvidgad jordbruksproduktion. De nya bestämmelserna gäller de sex produktgrupperna soja, palmolja, kaffe, kakao, nötkreatur och trä samt produkter som innehåller eller har tillverkats av dem. För att skydda världens skogar kan man enligt kommissionen i framtiden ta med även andra produkter i förteckningen. Det finländska jordbruket berörs i synnerhet av de föreslagna bestämmelserna om nötkreatur och produkter som tillverkats av nötkreatur. Enligt förslaget ska nötkött som producerats på en åker som röjts 2021 eller senare inte vara marknadsdugligt. Behandling i rådets arbetsgrupp har inletts under det franska EU-ordförandeskapet. Statsrådets EU-ministerutskott fastslog statsrådets ståndpunkt om förslaget vid sitt möte förra veckan. Efter statsrådets sammanträde går ärendet vidare till riksdagen för behandling.I Finland minskas behovet av åkerröjning bland annat genom förbättring av åkrarnas fastighetsstruktur till exempel genom ägoregleringar och genom utveckling av statens markförvärv i samband med ägoregleringar samt genom ökad återvinning av näringsämnen. I Finland röjs cirka 2 000–4 000 hektar ny åkermark per år.Statsrådets anser att tidsgränsen i fråga om åkerröjningen bör sättas tidigast till slutet av 2021, eftersom det var då som förslaget offentliggjordes och det är först från den tidpunkten som aktörerna har kunnat vara medvetna om bestämmelserna och försöka iaktta dem. Retroaktiva bestämmelser bör inte utfärdas. Kommissionens förslag kan ha oförutsägbara konsekvenser när det gäller röjning av ny åker och de ekonomiska risker som röjningen innebär. ”Att slutföra ett sådant här lagstiftningsprojekt i EU tar i allmänhet ungefär ett och ett halvt år. I stället för att röja ny åkermark bör man även i Finland försöka utnyttja befintlig åkermark bättre, till exempel genom att utveckla arrenderingen av åkermark och ägoregleringen”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. “Regeringen har också satsat på ökad beskogning, men det är bra att notera att beskogning enligt kommissionens förslag inte kan användas för att kompensera åkerröjning. På ett nationellt plan är beskogning dock ett viktigt sätt att minska utsläppen från markanvändningen”, påminner minister Leppä.GJP-planen innehåller krav på odling av vall på nya arealerFinlands GJP-plan för 2023–2027 överlämnades till Europeiska kommissionen för behandling i december 2021. I planen ingår i det villkorliga systemet ett krav på att mark som efter 2022 genom röjning eller på annat sätt har omvandlats till jordbruksmark från annan användning ska vara permanent bevuxen med vall. Avsikten är att detta krav ska gälla även mark som använts för torvutvinning och omvandlas till åker. Kravet på permanent vallodling väntas minska jordbrukarnas intresse för att röja eller på annat sätt odla upp ny jordbruksmark. När skog röjs för att bli åker uppstår stora utsläpp av växthusgaser, eftersom trädbeståndets funktion som kolförråd och kolsänka samtidigt går förlorad. Att iaktta de villkorliga kraven är i fråga om samtliga jordbrukarstöd en förutsättning för att få stödet till fullt belopp.För de kommande åren planeras inga ändringar i kriterierna för hurdana åkrar som berättigar till ersättningar. Det betyder att det för nyröjd åkermark inte heller i fortsättningen betalas någon kompensationsersättning, miljöersättning eller ersättning för ekologisk produktion eller några nationella stöd.Det planeras dock viss flexibilitet i fråga om både kravet på vallodling och berättigandet till ersättning, till exempel vid justering av åkrars form i syfte att förbättra åkrarnas odlingsbarhet och energieffektivitet.I samband med beredningen av EU-förordningarna för den kommande GJP-perioden föreslog Finland att direkta stöd inte ska beviljas för åkermark som röjts efter 2022, men enligt kommissionen är det inte möjligt att förena de direkta stöden med sådana begränsningar.
GJP-planen behandlas för närvarande av kommissionen, och det är möjligt att det krävs ändringar i den. Kommissionen väntas godkänna den senast i början av hösten 2022. Avsikten är att det nationellt ska föreskrivas närmare om kraven genom författningar som träder i kraft i början av 2023. 

Källa: Valtioneuvosto.fi