NordenBladet — Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen träder i kraft den 1 januari 2021. Det handels- och samarbetsavtal som Storbritannien och Europeiska kommissionen slöt den 24 december 2020, och de kompletterande separata avtalen om datasäkerhet och samarbete inom kärnenergibranschen, tillämpas temporärt från början av året. Avtalen ska ännu sättas i kraft slutgiltigt men genom den temporära tillämpningen undviker man ett avtalslöst läge. Storbritanniens utträde ur EU, dvs brexit, har många följder för arbets- och näringslivet.

Brexits konsekvenser för företagAvtalet innehåller ämneshelheter som är typiska för frihandelsavtal, till exempel bestämmelser om handel med varor, handel med tjänster och investeringar, digital handel, kapitalöverföringar och betalningar, skydd av immateriella rättigheter, offentliga upphandlingar, små och medelstora företag, energi, transparens, god regleringspraxis och samarbete inom reglering samt jämlika konkurrensförutsättningar och hållbar utveckling.

Syftet med avtalet är att skapa förutsättningar för handel mellan företag i EU och Storbritannien. Avtalet ersätter inte den inre marknaden. Bestämmelserna i avtalet är till sin natur betydligt allmännare än de noggranna skyldigheter som finns i lagstiftningen om den inre marknaden. Genom avtalet skapas sålunda en betydligt avlägsnare relation mellan de två suveräna parterna än i nuläget. Detta innebär oundvikligen nya handelshinder jämfört med nuläget. Den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital upphör.

Som handelsavtal är avtalet emellertid täckande och går till viss del längre än EU:s tidigare avtal. Till exempel beviljar avtalet fullständig (100 procentig) tullfri och kvotfri behandling av parternas produkter om dessa produkter uppfyller de ursprungliga reglerna i avtalet. Avtalet innehåller också bland annat bestämmelser om jämlika konkurrensförutsättningar vad gäller statligt stöd, arbetsliv och miljölagstiftning, kampen mot klimatförändringen, prissättningen av kol samt transparens inom beskattning, samt en bindande tvistlösningsmekanism och möjligheter till motåtgärder för att säkerställa ett effektivt verkställande av avtalet. Vad gäller energi är innehållet mera detaljerat än i EU:s vanliga handelsavtal.Avtalet innehåller dessutom bestämmelser om Storbritanniens deltagande i EU:s forskningsprogram. De är i stor utsträckning identiska med de nuvarande associeringsavtalen i ramprogrammet Horisont 2020.

Brexits konsekvenser för medborgarnaUtträdesavtalet, som säkrade ett kontrollerat brittiskt utträde ur EU, ingicks i början av februari 2020 och i avtalet togs det ställning till vilken ställning EU-medborgare och brittiska medborgare bosatta i EU-länder ska ha. Genom utträdesavtalet säkerställs att EU-medborgare bosatta i Storbritannien och brittiska medborgare bosatta i EU-länder har uppehållsrätt, rätt att arbeta och rätt till social trygghet, i enlighet med EU-rätten, under hela sitt liv, om de har bosatt sig i Storbritannien/EU innan övergångsperioden är till ända. Deras ställning och rättigheter tryggas sådana som de är enligt den centrala EU-lagstiftningen den 31 december 2020. För de personer som flyttar efter den 31 december 2020 upphör den fria rörligheten, vilket innebär att EU-medborgares och brittiska medborgares inresa och rättigheter begränsas.

Temporär tillämpning av avtaletStorbritanniens utträde ur Europeiska unionen trädde i kraft den 1 februari 2020. I och med utträdesavtalet inleddes en övergångsperiod som sträckte sig till utgången av 2020. Under övergångsperioden tillämpades EU:s nuvarande bestämmelser medan det fördes förhandlingar om den framtida relationen.

Europeiska kommissionen och Storbritannien slutförde den 24 december 2020 de långa förhandlingarna om handels- och samarbetsavtalet och de kompletterande separata avtalen om datasäkerhet och samarbete inom kärnenergibranschen.Den 29 december 2020 beslöt EU-länderna att de tre avtalen som blev klara till julen kan tillämpas temporärt från och med den 1 januari 2021. Beslutet fattades av Europeiska unionens råd genom skriftligt förfarande den 29 december 2020. På detta sätt undviks ett avtalslöst tillstånd mellan EU och Storbritannien när övergångsperioden för Storbritanniens utträde ur EU går ut den 31 december 2020.

Den temporära tillämpningen är avsedd att fortsätta som längst till den 28 februari. Syftet är att Europaparlamentet ska hinna godkänna avtalen tills dess. Efter detta ska rådet, dvs. medlemsstaterna, godkänna avtalen formellt och avtalen träda slutgiltigt i kraft.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet inleder en utredning om högskoleutbildningens växelverkan med regionstäder och arbetsgivare i dessa. I utredningen granskas med vilka mekanismer regionstädernas livskraft och förnyelsen av näringarna upprätthålls. Riksdagsledamot Hanna Kosonen har utnämnts till utredare.

Utredningen ska beskriva nuläget i fråga om konsekvenserna av yrkeshögskolornas och universitetens verksamhet i regionstäderna samt lägga fram förslag för att effektivisera växelverkan. Utredaren ska höra intressentgrupper som är centrala med tanke på utredningens teman. Utredaren stöds av en styrgrupp. Utredaren överlämnar sin rapport till undervisnings- och kulturministeriet senast den 31 mars 2021.

Utredningen stöder genomförandet av regeringsprogrammet som syftar till att stöda regionstädernas livskraft samt möjligheterna till liv och företagande på ett mångsidigt sätt i hela Finland. Det finns 56 regionstäder i Finland. I dem finns närmare en miljon finländare och över 70 000 företag.

Regionstadsutredningen stöder också genomförandet av den nationella färdplanen för forskning, utveckling och innovationer. Färdplanen har som mål att utveckla yrkesutbildningens, högskolornas och forskningsinstitutens utbud av gemensamma FUI-tjänster för företag samt att öka dialogen mellan ministerierna och de regionala aktörerna i syfte att dra upp riktlinjer för FUI-åtgärderna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet beviljar specialunderstöd för projekt som främjar fiskerihushållningen. Ansökningstiden för 2021 års anslag börjar den 4 januari 2021 och slutar den 31 januari 2021 kl. 16.15. Specialunderstöd beviljas för projekt som förbättrar planering, genomförande, styrning och utveckling av ett hållbart nyttjande och hållbar vård av fiskevattnen samt kostnader för fiskeövervakning.

Vid val av projekt prioriteras de projekt som i vid bemärkelse gagnar dem som betalar fiskevårdsavgift samt projekt som förverkligar målen i den nationella fiskvägsstrategin, i de artspecifika förvaltningsprogrammen och strategierna eller i strategin för utveckling av fritidsfiske.

De specifika insatsområdena som gäller för ansökan år 2021:åtgärder som tryggar den biologiska mångfalden hos vilda fisk- och kräftbestånd (t.ex. uppföljningen och regleringen av fisket, åtgärder som tryggar fiskarnas naturliga livscykel)främjande av intresset för fritidsfiskefiskeövervakningen.

Specialunderstöd beviljas allmännyttiga samfund med rättshandlingsförmåga. Specialunderstöd beviljas för landsomfattande eller övergripande projekt, som ska omfatta verksamhetsområdet för flera än en närings-, trafik- och miljöcentrals enhet för fiskerihushållning. Projekten kan löpa över ett eller flera år. Jord- och skogsbruksministeriet förbinder sig dock inte till fortsatt finansiering utan beslutet om stödet fattas årligen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet ber om kommentarer om de mål och åtgärder som planeras för livsmiljöprogrammet Helmi fram till år 2030. Programutkastet är öppet för kommentarer från allmänheten i tjänsten dinasikt.fi till och med den 31 januari 2021. Målet är att programmet godkänns i styrgruppen i slutet av mars, varefter det vid miljöministeriet bereds ett beslut om programmet som sedan överlämnas till statsrådet.

Livsmiljöprogrammet Helmi är ett svar på den största direkta orsaken till förlusten av biologisk mångfald i Finland: att livsmiljöerna minskar och försämras kvalitetsmässigt. I programmet fastställs kvalitativa och kvantitativa mål fram till 2030 för fem livsmiljöer: myrar, fågelvatten och våtmarker, vårdbiotoper, skogar samt småvatten och strandmiljöer. Mål ställs upp både för naturskyddsområden och för områden utanför dem.Som tvärgående teman i programutkastet anges dessutom utredningar, inventeringar, forskning och informationssystem, kommunikation, samarbete med intressentgrupper och organiseringen av livsmiljöprogrammet Helmi.

Programmet har utarbetats i en arbetsgrupp som består av representanter för miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområden. Arbetsgruppens arbete har styrts av en övergripande styrgrupp som består av representanter för intressentgrupper.

Öppna kommentarer ger mer synvinklar för beredningen
Möjligheten att kommentera programutkastet syftar till att klarlägga vad olika intressentgrupper anser om programmet och de mål och åtgärder som ingår i det. Dessutom vill man hitta synpunkter som ännu inte har beaktats i beredningen av programmet.

I början av 2021 preciseras bland annat uppföljningen av programmet samt dess tidtabell och kostnadskalkyler. Kostnadskalkylerna påverkar programmets numeriska mål. I utkastet som är öppet för kommentarer presenterats dessa mål ännu i form av minimi- och maximiintervall. Styrgruppen fastställer en målsiffra för varje tema. Målen kommer sannolikt att ligga inom de intervall som anges i programutkastet.

Kommentarerna om utkastet används som stöd för den fortsatta beredningen. Efter kommentarerna färdigställer arbetsgruppen programutkastet för behandling i styrgruppen. Styrgruppen godkänner programmet i mars 2021. Därefter bereder miljöministeriet ett förslag till statsrådsbeslut om programmet. Programmet sänds sedan på remiss. Målet är att statsrådet ska fatta beslut om programmet i maj 2021.

Livsmiljöprogrammet Helmi
Livsmiljöprogrammet Helmi stärker den biologiska mångfalden i Finland och förbättrar livsmiljöernas tillstånd, bland annat genom att skydda och restaurera myrar, återställa och vårda fågelvatten, vårdbiotoper och skogliga livsmiljöer samt iståndsätta småvatten- och strandmiljöer. Förutom att förbättra naturens biologiska mångfald är målet också att främja ekosystemtjänster, vattenskydd och kolupptaget samt andra åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringen. Åtgärderna i programmet ska förbättra tillståndet för hundratals hotade arter och en stor del av de hotade naturtyperna i vårt land. Genomförandet av programmet baserar sig på frivillighet bland markägarna.

Dinasikt.fi: Helmi-elinympäristöohjelma 2030, ohjelmaluonnoksen kommentointi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utfärdade den 30 december en förordning om närings-, trafik – och miljöcentralernas, arbets- och näringsbyråernas och utvecklings- och förvaltningscentrets avgiftsbelagda prestationer för 2021. I förordningen fastställs vilka prestationer som är avgiftsbelagda samt för vilka prestationer avgift tas ut enligt självkostnadsvärdet eller till ett lägre belopp än självkostnadsvärdet och vilka prestationer som prissätts på företagsekonomiska grunder.

Till sitt innehåll motsvarar förordningen i huvudsak den gällande avgiftsförordningen för 2019–2020. Till förordningen fogades med stöd av en ändring i lagen om skyddande av byggnadsarvet, som träder i kraft den 1 januari 2021, en ny avgiftsbelagd prestation. Enligt 10 a § i den nämnda lagen får närings-, trafik- och miljöcentralen på ansökan av byggnadens eller fastighetens ägare eller innehavare och på villkor som den fastställt bevilja tillstånd att avvika från skyddsbeslutet. Både ett positivt och ett negativt beslut om avvikelse är avgiftsbelagt. Förordningen träder i kraft den 1 januari 2021 och gäller till den 31 december 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Webbtjänsten Partiregistret.fi, som är avsedd för registrering av partier och insamling av stödförklaringar, öppnas den 1 januari 2021

I webbtjänsten, som är avgiftsfri för användarna, kan man göra en ansökan om registrering av en förening i partiregistret. Också de stödförklaringar som behövs för registreringen kan samlas in elektroniskt med hjälp av stark autentisering. Hittills har man varit tvungen att samla in anhängarkort i pappersform när man önskat få en förening registrerad i partiregistret. Denna möjlighet kommer även i fortsättningen att finnas kvar vid sidan av den elektroniska insamlingen. Coronaviruspandemin och begränsningarna till följd av den har avsevärt försvårat insamlingen av anhängarkort på papper och därigenom bildandet av ett nytt parti.Syftet med ändringen är att förbättra tillförlitligheten vid bildandet av partier och att underlätta det politiska deltagandet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den ändrade klientavgiftslagen har stadfästs. Genom ändringarna blir fler tjänster avgiftsfria och avgifterna skäligare. Lagen innehåller även de bestämmelser om serviceboendeavgifterna som man länge väntat på. I och med reformen sjunker klientavgifterna för nästan en miljon finländare. 

De tjänster som blir avgiftsfria är till exempel sjukskötarmottagningarna inom primärvården, poliklinikbesöken för personer under 18 år, vissa ärenden gällande behandling av smittsamma sjukdomar så som till exempel den preventiva medicineringen mot HIV samt den vård vid mödravårdspolikliniker som är avsedd för gravida kvinnor med missbruksproblem. Fler tjänster än tidigare räknas in i avgiftstaketAvgiftstaket utvidgas till att omfatta klientavgifter som tas ut för mun- och tandvård, terapi, tillfällig sjukvård och sjukhusvård i hemmet samt vissa distanstjänster. I fortsättningen ska också klientavgifter för vilka utkomststöd har beviljats bidra till avgiftstaket.

Också bestämmelserna om avgifterna för långvarigt boende finns i fortsättningen i lagenTill klientavgiftslagen har också fogats bestämmelser om klientavgifterna för långvarig boendeservice. Klienternas rättsskydd stärksLagen betonar företräde för nedsättning och efterskänkande av klientavgifter i förhållande till utkomstskyddet. I lagen föreskrivs också att kommunen är skyldig att informera klienten om vad som föreskrivs om nedsättning och efterskänkande av avgift. Målet är att klienterna inte ska bli tvungna att ty sig till utkomststöd för att klara av klientavgifterna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utfärdade den 30 december en förordning om regionalt transportstöd för åren 2020–2022. Innehållsmässigt förblir transportstödet i huvudsak oförändrat, om man jämför med den tidigare förordningen om transportstöd för 2018 och 2019.  Syftet med transportstödet är att sänka de extra kostnader som långa transportsträckor orsakar när det gäller företag i glest bebodda områden och därmed förbättra förutsättningarna för företagsverksamhet i dessa områden.

Transportstöd kan beviljas för varutransporter i Finland, om produkten har tillverkats i landskapen Lappland, Kajanaland, Norra Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Karelen, Norra Savolax eller Södra Savolax eller i Saarijärvi-Viitasaari ekonomiska region.

Stödnivåerna för transportstödet förblir oförändradeTransportstödets belopp är, beroende på transportsträckans längd, 9–20 procent av transportavgiften för landsvägs- eller järnvägstransport. Den kortaste transportsträckan som berättigar till stöd är 266 km. Om det också beviljas stöd för hamnverksamhet för transporten, är den kortaste transportsträckan som berättigar till stöd 101 km. Stödet för hamnverksamhet bestäms å sin sida på basis av försändelsens vikt och uppgår till 2 euro eller 1 euro per ton, beroende på hamnens läge.

Transportstödet är ett statsunderstöd som beviljas efter prövning. I vissa fall kan det bli aktuellt att inte bevilja stöd, till exempel om det inte anses vara fråga om en egentlig bearbetad produkt eller om bearbetningsgraden inte anses vara tillräcklig, eller om beviljandet av stöd anses orsaka mer än ringa snedvridning av konkurrensen.

Transportstödet är statligt stöd
Transportstödet är statligt stöd, och vid beviljandet av stödet ska Europeiska unionens regler för statligt stöd iakttas .I statsbudgeten för 2020 beviljades ett anslag på sex miljoner euro för regionalt transportstöd. I budgetpropositionen för 2021 har regeringen också föreslagit ett anslag på sex miljoner euro.

Det beräknas att det sammanlagt finns ca 240 företag som kan få stöd. Besluten om transportstöd fattas av NTM-centralen i Norra Österbotten.Förordningen träder i kraft den 1 januari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Från och med den 1 januari 2021 inrättas en operativ permanent styrka för den europeiska gräns- och kustbevakningen som ställs till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns (Frontex) förfogande. Den permanenta styrkan ska stödja EU:s medlemsstater i kontrollen av de yttre gränserna och återsändandet av tredjelandsmedborgare. Republikens president stadfäste lagändringarna den 30 december. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2021.

Frontex sänder medlemmar av den permanenta styrkan som medlemmar av gränsförvaltningsgrupper, stödgrupper för migrationshantering och återsändandegrupper till gemensamma operationer, snabba gränsinterventioner, återvändandeinterventioner eller andra operativa åtgärder i samband med detta i medlemsstaterna eller i länder utanför EU.Den permanenta styrkan byggs upp stegvis och i slutet av 2027 ska den bestå av sammanlagt 10 000 personer. År 2021 omfattar Finlands andel av den permanenta styrkan åtta tjänstemän som sänds ut för en längre tid (två år), 72 tjänstemän som sänds ut för en kortare tid (fyra månader) och 30 tjänstemän som reserverats för reserven för snabba insatser.

Medlemmarna av den permanenta styrkan ska bistå i mottagandet och registreringen av ansökningarI fortsättningen kan medlemmarna av den europeiska gräns- och kustbevakningens permanenta styrka vid behov bistå polisen och gränskontrollmyndigheterna i Finland när det gäller att ta emot och registrera asylansökningar.Det har också lagts till bestämmelser i utlänningslagen. Bestämmelserna gäller diskrimineringsombudsmannens deltagande som övervakare vid återsändande med tvångsåtgärder av asylsökande som utförs av andra EU-medlemsstaters myndigheter. Det är också möjligt att vid behov begära övervakare från Frontex till Finland.

Nytt är också att personuppgifter i samband med återsändande och frivilligt återvändande i fortsättningen kan lämnas ut till Frontex.Även medlemsstaternas myndigheter som ansvarar för återsändande ingår i fortsättningen i den europeiska gräns- och kustbevakningenEuropeiska unionen antog i december 2019 en förordning om den europeiska gräns- och kustbevakningen, som förutsätter att även Finland uppdaterar lagstiftningen. Genom förordningen stärks Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån Frontex funktionsförmåga, stöds återsändandeverksamheten med respekt för de grundläggande fri- och rättigheterna samt integreras det europeiska gränsövervakningssystemet (EUROSUR) i den europeiska gräns- och kustbevakningen.

I fortsättningen kommer den europeiska gräns- och kustbevakningen inte bara att omfatta Frontex och de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för gränssäkerheten, utan också de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för återsändande.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har genom sin förordning av den 30 december 2020 förlängt giltighetstiden för de temporära ändringarna i förordningen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet som utfärdades i höstas. Förordningen gäller understöd för utvecklande av företag som beviljas av närings-, trafik- och miljöcentralen. De temporära ändringarna gör det möjligt att bevilja understöd för utvecklande av företag till ett maximibelopp av 800 000 euro som ett temporärt statligt stöd samt att bevilja understöd för små företag som hade svårigheter före den 1 januari 2020.

Bakgrunden till ändringarna av förordningen är Europeiska kommissionens meddelande om en tillfällig ram för statligt stöd, gruppundantagsförordningen samt Finlands ramprogram för statligt stöd. Ramprogrammet för statligt stöd handlar om en temporär lättnad av bestämmelserna om statligt stöd. Syftet med stödprogrammet är bland annat att hjälpa företagen att fortsätta och utveckla sin verksamhet samt påbörja investeringsplaner under och efter krisen. Syftet är också att upprätthålla sysselsättningen. Ursprungligen skulle de temporära ändringarna vara i kraft 19.10–31.12.2020.

Kommissionen har genom sitt beslut av den 30 november 2020 förlängt giltighetstiden för Finlands ramprogram för statligt stöd till den 30 juni 2021. Eftersom giltigheten för ramprogrammet liksom coronaepidemin och den svåra ekonomiska situation som orsakas av coronaepidemin fortsätter har man ansett det nödvändigt att förlänga giltigheten för de temporära ändringarna i förordningen till den 30 juni 2021.

Beviljandet av utvecklingsunderstöd som temporärt statligt stöd fortsätter
Närings-, trafik- och miljöcentralerna har sedan den 19 oktober 2020 kunnat bevilja understöd för utvecklande av företag som tillfälligt statligt stöd i enlighet med Finlands ramprogram också när det är fråga om grundläggande utvecklingsunderstöd som beviljas företag för utvecklingsåtgärder eller investeringar. Det sammanlagda maximibeloppet av stöd som beviljats som temporärt statligt stöd är 800 000 euro per företag.

Understöd för utvecklande av företag kan fortfarande beviljas också som de minimis-stöd. Med de minimis-stöd avses så kallat stöd av mindre betydelse som ett företag kan få av olika stödbeviljare till ett belopp av sammanlagt högst 200 000 euro under tre år.

Beviljandet av utvecklingsunderstöd till företag som hade svårigheter före den 1 januari 2020 fortsätter
Eftersom giltigheten för de temporära ändringarna förlängs kan utvecklingsunderstöd beviljas små företag som hade svårigheter före den 1 januari 2020 fram till den 30 juni 2021 i enlighet med Finlands ramprogram för statligt stöd. Beviljande av understöd till små företag i svårigheter förutsätter dessutom att företaget vid tidpunkten för beviljande av stöd inte omfattas av konkursförfarande eller saneringsförfarande för företag och inte har beviljats undsättningsstöd eller omstruktureringsstöd. I detta sammanhang avses med små företag ett företag som har färre än 50 anställda och en årsomsättning eller en balansomslutning som uppgår till högst 10 miljoner euro.

Även om det genom förordningsändringen föreskrivs om möjligheten att bevilja understöd för utvecklande av företag i svårigheter, ändras inte de allmänna förutsättningarna för beviljande av understöd enligt lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet genom förordning. För att understöd ska beviljas förutsätts det fortfarande att företaget bedöms ha förutsättningar för kontinuerlig lönsam verksamhet, att understödet bedöms ha en betydande inverkan på genomförandet av projektet och att projektet bedöms vara betydande med tanke på utvecklandet av företagets verksamhet.

Understödet för utvecklande av företag ska stödja förnyelse av affärsverksamheten i små och medelstora företagUnderstöd för utvecklande av företag är ett understöd som närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar året runt. Närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar understöd för utvecklande av företag för små och medelstora företags utvecklingsåtgärder och investeringar. Det kan vara fråga om ett företag som ska inleda sin verksamhet, växa eller förnya sig. Fokus ligger särskilt på internationalisering.

Utvecklingsunderstöd kan beviljas små och medelstora företag som har förutsättningar för lönsam verksamhet och tillräckligt med egna resurser för utvecklingsåtgärder som förbättrar konkurrenskraften. Företaget ska alltid stå för en betydande egen andel av finansieringen av ett utvecklingsprojekt.

Finlands strukturfondsprogram står för en del av finansieringen av understöd för utvecklande av företag. På grund av detta ska projekt som stöds med understöd för utvecklande av företag uppfylla målen och kriterierna för strukturfondsprogrammet. Man kan ansöka när som helst, men ansökan ska lämnas in innan projektet inleds.

De ändringar i understödet för utvecklande av företag som är i kraft till slutet av juni 2021 gäller beviljandet av utvecklingsunderstöd som temporärt statligt stöd samt möjligheten att bevilja understöd för små företag som hade svårigheter före den 1 januari 2020. Sålunda finns det inte bestämmelser om någon ny stödform i och med ändringen i förordningen.

Närmare information om hur man ansöker om understöd för utvecklande av företag och hur närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljar understöd

Källa: Valtioneuvosto.fi