NordenBladet — Försäkringsgarantin beviljas Finska Ömsesidiga Läkemedelsskadeförsäkringsbolaget. Försäkringsgarantin uppgår till 27 miljoner euro. Finska Ömsesidiga Läkemedelsskadeförsäkringsbolaget beviljas utan krav på motsäkerhet en statsgaranti på 27 miljoner euro för försäkringsskydd i fråga om vaccin mot coronaviruset för tiden 1.1.2021–31.12.2021. Försäkringsgarantin täcker sådana personskador som ersätts ur försäkringsbolagets läkemedelsskadeförsäkring och som beror på vaccin mot coronaviruset.

Statsgaranti beviljas eftersom återförsäkring inte finns att tillgå på marknaden på skäliga villkor. Garantin gör det möjligt för läkemedelsskadeförsäkringsbolaget att försäkra personskador som eventuellt orsakas av vaccin mot coronaviruset på samma sätt som för andra vacciner.

Det tas ut en garantiavgift på 270 000 euro för statsgarantin. Läkemedelsskadeförsäkringsbolaget ansvarar själv för de ersättningar som underskrider gränsen för självbehållet på tre miljoner euro i enlighet med villkoren för skador eller serieskador. Försäkringens maximibelopp är det sammanlagda beloppet av självbehållet och försäkringsgarantin, dvs. 30 miljoner euro. Trots försäkringsgarantin ansvarar försäkringsbolaget alltid för utbetalningen av försäkringsersättningar till de skadelidande.

Lagen om statsgaranti för försäkringsskydd i fråga om vaccin mot coronaviruset trädde i kraft den 1 januari 2021. Statsgaranti för en personförsäkring som försäkringsbolaget har beviljat kan enligt lagen beviljas av statsrådet till den del som försäkringen ersätter personskador som orsakas av vaccin mot coronaviruset.

NordenBladet — Den nya lagen om sprängämnesprekursorer begränsar i större utsträckning än för närvarande konsumenternas tillgång till vissa sprängämnesprekursorer. Statsrådet föreslog torsdagen den 14 januari att lagen ska stadfästas. Avsikten är att republikens president stadfäster lagen den 15 januari.

Lagen innehåller nationella bestämmelser om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer och genom den upphävs den gällande lagen om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer. De nationella bestämmelserna kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning

Den nya lagen innehåller vissa preciseringar som EU-förordningen förutsätter. Konsumenterna ska till exempel inte längre alls kunna skaffa vissa klorater och perklorater i vissa koncentrationer. Också svavelsyra i en viss koncentration blir nu tillståndspliktig.

I fortsättningen ska dessutom bakgrunden hos den som ansöker om tillstånd kontrolleras allt noggrannare. Bestämmelser om detta fogas till lagen om lagring av straffregisteruppgifter och om utlämnande av sådana uppgifter mellan Finland och de övriga medlemsstaterna i Europeiska unionen samt till straffregisterlagen.

Lagarna träder i kraft den 1 februari 2021, då EU-förordningen börjar tillämpas.

NordenBladet — Statsrådet har tillsatt en styrgrupp för att dra upp riktlinjer för beredningen av en ny nationalspråksstrategi.Nationalspråksstrategin är ett svar på oron över nationalspråkens ställning i en föränderlig språkmiljö. Målet för arbetet är att garantera vars och ens rätt att få service på finska och svenska och att hitta lösningar på de utmaningar som finns i tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna.

– De språkliga rättigheterna är grundläggande rättigheter. Den nya nationalspråksstrategin är en del av regeringsprogrammets språkpolitiska reformer, genom vilka vi vill främja tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna och språkens livskraft i Finland, säger statsminister Sanna Marin.- Regeringens nya nationalspråksstrategi garanterar möjligheterna att trygga och värna om nationalspråken. I framtiden behöver vi nya lösningar och strukturer för att trygga Finlands tvåspråkighet och de språkliga rättigheterna i alla lägen, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Styrgruppens mandatperiod sträcker sig från den 14 januari till den 31 december 2021. Avsikten är att den omarbetade nationalspråksstrategin ska godkännas i form av regeringens principbeslut före juni 2021.

Ordförande för styrgruppen är statsminister Sanna Marin. Första vice ordförande är justitieminister Anna-Maja Henriksson och andra vice ordförande är statssekreterare Henrik Haapajärvi. Till styrgruppen har utnämnts ett antal permanenta sakkunniga med erfarenhet av språkfrågor inom olika samhällsområden.Finlands officiella språk, med andra ord nationalspråk, är finska och svenska. Nationalspråksstrategin är en del av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marin.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sin överläggning onsdagen den 13 januari behandlade regeringen åtgärder för att förhindra att mutationen av coronaviruset sprids och epidemin accelererar.

Regeringen beslutade att inrikesministeriet inom ramen för den gällande lagstiftningen och de beslutsbefogenheter som statsrådet ger det ska bereda en proposition om skärpningar i villkoren för gränstrafiken i syfte att förhindra spridning av virusmutationen. Dessutom fastslogs att utrikesministeriet ska bereda en uppdatering av reserekommendationerna.

Regeringen anser också att kommunerna och regionerna bör fortsätta med de restriktioner som social- och hälsovårdsministeriet lagt fram i sitt styrningsbrev. Det är mycket viktigt att åtgärder i samhällsspridningsfasen vidtas fullt ut och på ett enhetligt sätt i alla områden som befinner sig i samhällsspridningsfasen.

Dessutom bereder social- och hälsovårdsministeriet och de övriga ministerierna inför regeringens överläggning nästa vecka en proposition med förslag till ytterligare åtgärder som behövs för att förhindra spridning av virusmutationen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands Akademi har fattat finansieringsbeslut för att stärka profileringen av universitetens forskning. Syftet med finansieringen är att påskynda profileringen enligt universitetens strategier samt att stöda utvecklingen av forskningens kvalitet.Universiteten väljer utifrån sina strategier de områden där de ansöker om finansiering för åtgärderna som ska genomföras. Med åtgärderna stärks de starka sidorna, de tematiska forskningshelheterna och de nya forskningsområdena. En tidsplan ska anges för åtgärderna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rekommendationerna från arbetet i Utvecklingsforumet för utbildningarna inom småbarnspedagogik visar riktningen för utvecklingen av utbildningarna. Rekommendationerna utvidgar samarbetet mellan de aktörer som erbjuder utbildning och intressentgrupperna.

– En högklassig småbarnspedagogik är viktig både för barnen själva och för hela samhället. Den hjälper oss att minska skillnaderna i lärande genom utbildningsstadierna och bidrar till att minska den samhälleliga ojämlikheten. Utbildningarna inom småbarnspedagogik måste utvecklas enligt samhällets behov och utvecklingsrekommendationerna som nu publiceras är ett verktyg för detta, säger undervisningsminister Jussi Saramo.

– Utbildningsbehovet inom småbarnspedagogiken har varit känt redan i flera år. Ministeriet har på ett betydande sätt främjat ökandet av utbildningsplatserna och olika utvecklingsprojekt för utbildningarna inom småbarnspedagogik. Det viktigaste är att säkerställa tillgången på kompetenta personer i hela Finland, berättar forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.

Enligt rekommendationerna ska man svara på de snabba förändringarna i verksamhetsmiljön genom yrkeskompetens som bygger på utbildning för grundexamen som utgår från evidensbaserad kunskap. Under tiden i arbetslivet tillägnar man sig ny kunskap genom kontinuerligt lärande och fortbildning.

Behovet av arbetskraft inom småbarnspedagogiken tillgodoses förutom genom ett tillräckligt antal nybörjarplatser också genom att se till att det finns flexibla utbildningsvägar. Det ska finnas en separat plan för utbildning av svenskspråkiga och samiskspråkiga yrkespersoner samt yrkespersoner med invandrarbakgrund.

Utvecklandet av utbildningarna genom samarbete över läroanstaltsgränserna stärker hela sektorn och stöder den forskningsbaserade utbildningen. Samarbetet med aktörerna i arbetslivet ökar medvetenheten om utbildningarnas nya innehåll och å andra sidan kan arbetslivets behov beaktas i utbildningsinnehållet.

Förståelsen för och kommunikationen om det småbarnspedagogiska arbetets samhälleliga betydelse samt arbetets kreativa men krävande karaktär främjar det småbarnspedagogiska arbetets dragningskraft. Utvecklingen av arbetsförhållandena och utbildningsmöjligheterna å sin sida bidrar till att hålla yrkesmänniskorna inom branschen.

Utvecklingsforumet som var verksamt 2019–2020 samlade aktörer som utbildar yrkespersoner inom småbarnspedagogik från olika utbildningsstadier och utbildningsformer. Utöver rekommendationerna har forumets arbete syftat till att skapa en gemensam förståelse och skapa en regional lägesbild. För att rekommendationerna ska kunna omsättas i praktiken krävs både separata och gemensamma åtgärder från de olika aktörerna. Nästa steg är att utarbeta en konkret handlingsplan utgående från utvecklingsforumets rekommendationer. I början av 2021 tillsätter ministeriet en arbetsgrupp för att utarbeta handlingsplanen. Rekommendationer för utveckling av utbildningarna inom småbarnspedagogik (på finska)Utvecklingsprogram för utbildningarna inom småbarnspedagogik 2021–2030 (referat på svenska)Forumet för utbildningarna inom småbarnspedagogik på ministeriets webbplats (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet begärde den 7 december utlåtanden om mervärdesbeskattningen av näthandel. Reformen innebär bland annat att små e-handelsköp från länder utanför EU omfattas av mervärdesskatten.

Remisstiden löpte ut tisdagen den 12 januari.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s hälsoministrar sammanträder via videoförbindelse onsdagen den 13 januari. Temat för det informella ministermötet är coronavaccineringen i medlemsländerna. Finland representeras vid mötet av familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.

Det informella ministermötet ordnas av Portugal, som är ordförandeland sedan början av året.  Under ledning av ordföranden diskuterar ministrarna medlemsländernas erfarenheter av vaccineringens första veckor och eventuella problem som uppstått. Ministrarna diskuterar också tilläggsanskaffningarna av vacciner.

”EU:s samarbete när det gäller anskaffningen av en tillräckligt omfattande och mångsidig vaccinportfölj för medlemsländerna är av stor betydelse i den globala konkurrensen om vacciner.  Finland uppmuntrar kommissionen att göra sitt yttersta för att försnabba tillverkningen av coronavacciner och vaccinleveranserna för medlemsländernas behov”, säger Kiuru.

Förutom medlemsländerna har Portugal också inbjudit Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz till mötet.

EU:s informella möte för hälsoministrarna den 13 januari 2021 (Europeiska unionens råd)Rådet för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor (EPSCO, Europeiska unionens råd)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — 7 personer sökte inom utsatt tid tjänsteförhållandet för viss tid som avdelningschef för finansministeriets finansmarknadsavdelning. Tjänsteförhållandet för viss tid tillsätts för tiden 1.2.2021–31.3.2022, dock högst för den tid tjänsteinnehavaren är tjänstledig.

Följande personer sökte tjänsten:
Päivi Hukkanen
Katariina Juhola
Pauli Kariniemi
Antero Kiviniemi
Sami Lindström
Petra Schulze-Steine
Tuija Kristiina Taos

Finansministeriets finansmarknadsavdelning skapar spelregler för finansmarknaden och stärker ramarna för hur marknaden kan agera. Målet är att medborgarna under alla omständigheter ska kunna lita på att finansmarknaderna fungerar stabilt, effektivt och jämlikt.

Finansministeriet ansvarar också för att ministeriets nationella och internationella verksamhet i finansmarknadsfrågor är resultatrik och uppskattad.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den arbetsgrupp som utarbetat förslaget till strategiskt program för cirkulär ekonomi lägger fram de mål och metoder som ska göra cirkulär ekonomi till en ny grund för den finländska ekonomin före 2035. Målet är att begränsa överkonsumtionen av naturresurser, klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald samt att stärka ekonomin och sysselsättningen. Arbetsgruppen föreslår att statsrådet ställer upp ett konkret och ambitiöst mål för hållbar användning av naturresurser*.

Programförslaget ”Uusi suunta – Ehdotus kiertotalouden strategiseksi ohjelmaksi” (”En ny riktning – Förslag till strategiskt program för cirkulär ekonomi”) innehåller rekommendationer och 41 åtgärdsförslag. Programförslaget har beretts av cirka 250 företrädare för förvaltning, organisationer, näringsliv och forskningsinstitut. Beredningen stöddes också av ett medborgarråd för cirkulär ekonomi, och programmet kan kommenteras i öppna webbenkäter.

”Programmet för främjande av cirkulär ekonomi är omfattande och dess mål stöder Finlands pionjärskap. När det genomförs, gör programmet det möjligt att bygga upp en hållbar välfärd. Vi behöver en förändring i hela det finländska samhället för att man ska kunna övergå från en linjär ekonomi till en cirkulär ekonomi som erbjuder lösningar på utmaningar som gäller miljö och ekonomi”, säger styrgruppens ordförande Reijo Karhinen.”

Övergången till en cirkulär ekonomi är en betydande möjlighet för Finland. Regeringsprogrammets ambitiösa mål, till exempel om koldioxidneutralitet och Finlands pionjärskap inom cirkulär ekonomi, har också varit riktgivande med tanke på de huvudsakliga målen för vårt programarbete. Regeringen kommer att utvärdera genomförandet av sitt program nästa vår. Då pekar den också ut riktningen för hur närings- och miljöpolitiken kommer att se ut efter coronaepidemin. Det är vad programmet ger lösningar på”, säger Karhinen.

”Styrgruppen föreslår att den totala inhemska förbrukningen av primära råvaror 2035 inte överstiger 2015 års nivå. Dessutom föreslås det i programmet att resursproduktiviteten och graden av cirkulär ekonomi för material ska fördubblas före 2035”, säger Karhinen.

Minister Mikkonen berättar att statsrådet utifrån programmet fattar ett principbeslut som sänds på remiss i början av året.

”I fråga om cirkulär ekonomi befinner sig Finland ännu i startgroparna. Inom klimatpolitiken har man sett hur kvantitativa mål påskyndar och konkretiserar arbetet. Därför behövs det nu konkreta mål också för arbetet med cirkulär ekonomi. För att lösa hållbarhetskrisen behöver Finland en ny riktning, som programmet för främjande av cirkulär ekonomi ger stegmärken för. För att de ska kunna förverkligas behövs såväl staten som kommunerna, och av företagen behövs ny slags produktdesign, innovationer och samarbete”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.

”En cirkulär ekonomi som stöds av digitaliseringen är vid sidan av klimatmålen ett viktigt verktyg när vi förnyar och stimulerar ekonomin efter coronaepidemin”, säger statssekreterare Kimmo Tiilikainen.

Produkter som tjänst i stället för ägandeFör att den cirkulära ekonomin ska framskrida krävs tjänstefiering, det vill säga affärsmodeller som grundar sig på produkter som tjänst, såväl på företagsmarknaden som på konsumentmarknaden. Kunderna, företagen och hushållen får den nytta som produkten medför i form av tjänster utan att de själva behöver äga eller upprätthålla produkten. För företagen öppnar tjänstefieringen nya affärsmöjligheter och långa kundrelationer, när de till exempel förbinder sig att reparera, underhålla och upprätthålla produkten och återvinna den och de resurser som den innehåller efter att produkten använts. Ur kundens och den cirkulära ekonomins synvinkel är det bra att varor inte står oanvända eller i liten användning i hem och lager. Tjänstefieringen måste stödjas genom att utveckla lagstiftningen, de ekonomiska incitamenten och beskattningen. Dessutom ska medborgarna få hjälp med att hitta kretsloppsekonomiska tjänster, och dessa tjänster bör göras mer attraktiva.

Finland ska bli ett ledande land inom cirkulär ekonomiInformation om material och produkter ökar deras värde och effektiviserar användningen av dem. Utan information cirkulerar materialflödena inte effektivt och säkert mellan användarna, vilket innebär att verksamhetsformerna inom en cirkulär ekonomi, såsom delningsekonomin, inte fungerar. För att den information som är viktig för den cirkulära ekonomin ska kunna utnyttjas, ska informationen definieras, samlas in, öppnas och länkas, och det bör skapas säkra spelregler för användningen av data. Med hjälp av informationen är det möjligt att bedöma hur den cirkulära ekonomin framskrider och styra åtgärderna inom den cirkulära ekonomin. Finland kan vara en föregångare genom att på europeiska samarbetsplattformar utveckla och samordna den dataarkitektur som tillämpas inom den cirkulära ekonomin.

Inom en cirkulär ekonomi behövs nya färdigheter, vilket förutsätter att utbildningssystemet och arbetslivskompetensen förnyas. Till exempel cirkulär ekonomi som en ny grund för det ekonomiska systemet bör inkluderas i läroplanerna och examensgrunderna för de olika utbildningsstadierna.

Cirkulär ekonomi som en del av näringspolitikenProgrammet lyfter fram den cirkulära ekonomin som en strategisk prioritering som styr samhälls- och näringspolitiken. Beskattningen, lagstiftningen och de offentliga investeringarna ska stödja den cirkulära ekonomin.

I den skattereform för hållbar utveckling som avses i regeringsprogrammet bör man bedöma möjligheterna att prissätta naturresurser. Offentlig finansiering, inklusive medel från EU:s återhämtningsinstrument, bör riktas till cirkulär ekonomi och finansieringens verkningsfullhet bör förbättras.

Cirkulär ekonomi förutsätter samarbete i ekosystem där aktörer inom värdekedjan eller olika sektorer, som är beroende av varandra, utvecklar nya lösningar. I Finland måste det inrättas utvecklings- och tillväxtacceleratorer för ekosystemen.Inom den offentliga sektorn ska man skaffa och planera koldioxidsnåla lösningar inom cirkulär ekonomi i fråga om byggande, transport, energiprojekt och infrastrukturprojekt.

Nationellt avtal om användning av naturresurserDen cirkulära ekonomin förverkligas inte utan dem som arbetar för den. Programmet lyfter fram särskilt den energi- och materialintensiva industrin, fastighets- och byggbranschen, kommunerna och regionerna. I programmet föreslås ett nationellt avtal om användning av naturresurser, som företag och kommuner kan ansluta sig till och ingå frivilliga förbindelser om att minska användningen av naturresurser, öka användningen av återvunnet material och främja ett koldioxidneutralt kretsloppssamhälle.

Det föreslås att kommunerna och regionerna ska integrera cirkulär ekonomi i kommunstrategin, ledningen och budgeteringen. För att stödja kommunerna och de regionala ekosystemen bör det inrättas ett nationellt kompetensnätverk.

För att minska miljökonsekvenserna av byggandet rekommenderas det i programmet att statsförvaltningen, kommunerna och företagen inom branschen tar i bruk ekonomiska incitament och upphandlingspraxis för att det genom koldioxidneutrala kretsloppsekonomiska lösningar ska uppstå konkurrens inom branschen. Också styrningen av byggandet och planläggningen bör utvecklas så att den stöder en cirkulär ekonomi. Programmet rekommenderar alla fastighetsägare att effektivisera användningen av utrymmen och minska underutnyttjandet av dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi