NordenBladet — Kanta utvecklas för att allt bättre uppfylla social- och hälsovårdens och medborgarnas behov. I fokusområdena för 2021 accentueras bland annat vaccinationer mot coronaviruset, den nya kunduppgiftslagen och utveckling av Mina Kanta-sidor.

Social- och hälsovårdsministeriet, Institutet för hälsa och välfärd och Folkpensionsanstalten har offentliggjort fokusområdena inom Kanta-tjänsterna för 2021. Utveckling av Kanta-tjänsterna är en del av den mer omfattande färdplanen för digitalisering och informationshantering inom social- och hälsovården.

Uppgifter om coronavaccinationer måste sparas i KantaCoronaepidemin inverkar på Kanta-utvecklingen under 2021. Uppgifterna om coronavaccinationer måste dokumenteras korrekt inom hälso- och sjukvården, så att de dels kan utnyttjas inom den nationella uppföljningen och dels visas för medborgarna på Mina Kanta-sidor. Inom social- och hälsovården måste man försäkra sig om att man använder en systemversion som är tillräcklig för att vaccinationsuppgifter ska kunna dokumenteras och sparas på ett enhetligt sätt. FPA stöder social- och hälsovårdsaktörerna vid införandet och testningen av systemen.Den nya kunduppgiftslagen bestämmer fortsättningenLagen om klientuppgifter inom social- och hälsovården håller på att förnyas. Riksdagen fortsätter att behandla den nya kunduppgiftslagen under sin vårsession 2021. Lagen för med sig omfattande förändringar som påverkar alla aktörer inom social- och hälsovården.

I och med lagen ska i framtiden inte bara patientuppgifter utan även klientuppgifter inom socialvården samt uppgifter om välbefinnande sparas i Kanta-tjänsterna. Utlämnandet av uppgifter inom social- och hälsovården ändras så att kundens breda samtycke slopas.

Den nya kunduppgiftslagen ålägger alla privata aktörer inom social- och hälsovården att ansluta sig till Kanta. Anslutningen stöds på nationell nivå. Mina Kanta-sidor utvecklas för medborgarnas behov

Mina Kanta-sidor och deras funktioner förnyas kontinuerligt. Sedan början av 2021 går det att sköta ärenden för en annan vuxen på Mina Kanta-sidor med suomi.fi-fullmakt. På Mina Kanta-sidor är det redan möjligt att visa uppgifter om barn över 10 år för vårdnadshavarna, och social- och hälsovårdsaktörerna inför den här funktionen successivt.I framtiden kommer Mina Kanta-sidor till exempel att visa sammanställningar av diagnoser och vaccinationer under egna rubriker, vilket gör det lättare att hitta uppgifterna. Införandet av dessa så kallade sammanställningar av hälsouppgifter är ett av fokusområdena under 2021.

Utvecklingen av medicineringslistan fortsätterDen riksomfattande medicineringslistan gör det lättare för medborgarna och den professionella vårdpersonalen att hålla koll på patientens aktuella medicinering. Tanken är att listan ska uppta alla läkemedel som en person använder. Hanteringen av medicineringsuppgifterna utvecklas i samarbete mellan de nationella aktörerna och social- och hälsovården.

Fokusområdena i fråga om införandena bestäms på nationell nivåVid införandena inom hälso- och sjukvården prioriteras under 2021 dels skötsel av ärenden på ett barns vägnar och sammanställningar av hälsouppgifter, dels införanden av arkivet över bildmaterial (radiologi, EKG) samt förmedling av intyg och utlåtanden från hälso- och sjukvården till FPA och Traficom.Inom socialvården stöds nya införanden och funktionerna utvidgas bland annat i fråga om skötsel av ärenden på ett barns vägnar. Dessutom prioriteras införanden av åtkomsträtt till register.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har beviljat sammanlagt 840 000 euro för utredningar om och planering av vindkraftsutbyggnad i åtta kommuner och nio landskapsförbund.

I kommunernas projekt utarbetas generalplaner antingen för ett visst vindkraftsprojekt eller för hela kommunen. Dessutom genomförs utredningar som gäller vindkraft. I landskapsförbundens projekt utarbetas de utredningar som behövs till stöd för landskapsplanläggningen, och i ett av projekten kontrollerar man att landskapsplanen för vindkraftverk är uppdaterad. I förbundens projekt lyfter man fram områdenas särdrag, såsom det geografiska läget, topografin samt områdets växt- och djurarter.

Projekten motiverades särskilt med nya områden som lämpar sig för vindkraft och föråldrade befintliga utredningar. I många ansökningar betonas kommuninvånarnas möjligheter att delta i och påverka projektet, vilket främjar placeringen av vindkraftverk i mer lämpliga områden och ökar deras godtagbarhet. I ansökningarna uttrycktes intresse för att öka vindkraftsproduktionen i havsområdet, vilket delvis beror på att man i Finlands havsplan, som färdigställdes i slutet av 2020, identifierar potentiella nya områden för havsbaserad vindkraft.

Med understöden förverkligas regeringsprogrammets föresatser om främjande av utbyggnaden av vindkraft. Det finns allt fler lämpliga platser för vindkraft bland annat i och med den snabba utvecklingen av vindkraftstekniken och vindkraftverkens ökade höjd. Det finns således också ett behov av att planlägga fler områden för vindkraft.

Till miljöministeriet kom inom utsatt tid sammanlagt 18 ansökningar om understöd till ett sammanlagt belopp om cirka 956 000 euro. Det kom in ansökningar från runt om i Finland, både från områden där det redan finns många vindkraftverk och från områden där det ännu inte finns några.

Det tillgängliga understödsanslaget uppgick till sammanlagt cirka 2 miljoner euro. Miljöministeriet ordnar en ny utlysning av understöd i början av 2021.Alla projekt som fått understöd avslutas före utgången av 2022.

Projekt som fått understöd:
Haapajärvi stad: Förstudie om ett vindkraftsprojekt i Multakaarronneva, 14 000 euro
Haapavesi stad: Generalplan för en vindkraftspark i Puutionsaari, 2 076 euro
Haapavesi stad: Generalplan för en vindkraftspark i Piipsanneva, 3 727 euro
Helsingfors stad: Uppdatering av förutsättningarna för vindkraft i Helsingfors, 59 000 euro
Hyrynsalmi kommun: Generalplan för vindkraft i Hyrynsalmi, 91 000 euro
Parkano stad: Vindkraftsprojekt i Parkano, 105 000 euro
Pedersöre kommun: Pedersöre kommuns vindkraftsstrategi, 80 000 euro.
Rovaniemi stad: Utredning om utbyggnad av vindkraft i Rovaniemi stad, 30 000 euro
Utajärvi kommun: Salpatuuli Utajärvi, 20 000 euro
Sydkarelens förbund: Tuuli 2040 – en vindkraftsutredning för den övergripande i landskapsplanen för Södra Karelen, 35 000 euro
Södra Österbottens förbund: Uppdatering av vindkraftsutredningarna i Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Österbotten, 105 000 euro
Kajanalands förbund: Justering av landskapsplanen för vindkraftverk för Kajanaland, 123 595 euro
Mellersta Finlands förbund: Utredning om vindkraftens effekt på landskapet i Mellersta Finland, 38 500 euro
Birkalands förbund: Vindkraftens möjligheter i landskapsplanen i Birkaland, 70 000 euro
Norra Savolax förbund: Utredning om vindkraftspotentialen i Norra Savolax med tanke på landskapsplanen, 30 000 euro
Satakunta förbund: Projektet SataTuuli, 35 000 euro

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har utlyst ansökan om understöd för idrottsföreningar för att säkerställa att verksamheten fortsätter under coronapandemin. Syftet med understödet är att lindra de ekonomiska förluster som coronapandemin orsakar föreningen. Ansökningstiden går ut den 13 februari.

Understödet är avsett för målinriktad tävlings- och elitidrottsverksamhet för barn och unga i idrottsföreningar. Understöd kan beviljas för att täcka förluster som epidemin har medfört, till exempel kostnader och förluster för tillfälliga avbrott i verksamheten eller för inställda, flyttade eller omorganiserade evenemang. Idrottsföreningar kan ansöka om understöd för att täcka kostnader och förluster till följd av coronapandemin under perioden 1.6.2020-31.1.2021.
Utlysningen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Husbolagens tidsfrist för att överföra aktieböckerna till bostadsdatasystemet förlängs med ett år fram till den 31 december 2023. När bolagen överför aktieböckerna inom utsatt tid tar man inte ut någon avgift. Därutöver ska bestämmelserna om ömsesidiga fastighetsaktiebolag i införandelagen om ett bostadsdatasystem preciseras. Republikens president godkände lagändringarna i dag den 15 januari 2021. Lagarna träder i kraft den 1 februari 2021.

Den elektroniska tjänsten för överföring av aktieböcker togs i bruk våren 2020. Via tjänsten har bostadsaktiebolag som grundats före 2019 kunnat överföra aktieböcker till Lantmäteriverket och ansluta sig till aktielägenhetsregistret. Avsikten har varit att de bostadsaktiebolag som har en disponent i huvudsak ska överföra sina aktieböcker via ett gränssnitt som byggs upp i disponentsystemen. Detta har dock dragit ut på tiden och att överföra aktieböcker via gränssnittet lyckas tidigast i januari-februari 2021.

Orsaken till den förlängda tidsfristen är att om bolagen följer de ursprungliga målen har de endast ett och ett halvt år på sig att göra överföringen.  Det är avgiftsfritt att överföra aktieböckerna inom utsatt tid, senare ska det tas ut en avgift.

Överföringen är ett viktigt steg i processen att sluta använda aktiebrev i pappersform. För att se till att överföringarna sker smidigt, är det bra att husbolagen förbereder sig på detta. Innan aktieböckerna överförs är det bra för husbolagen att kontrollera att informationen i handelsregistret om disponenten och ordföranden för husbolagets styrelse är aktuell. De får rätt att använda överföringstjänsten enligt informationen i handelsregistret.  De egna företagsrollerna kan kontrolleras på suomi.fi. Om det inte finns några roller ska uppgifterna uppdateras i handelsregistret.

För ömsesidiga fastighetsaktiebolag som grundats före 2019 är det frivilligt att överföra aktieböckerna och ansluta sig till aktielägenhetsregistret. Bestämmelsen om ömsesidiga fastighetsaktiebolag i införandelagen om ett bostadsdatasystem ska preciseras. Detta i syfte att det blir fullständigt klart att ikraftträdandet av lagstiftningen om ett bostadsdatasystem inte påverkar sådana gamla ömsesidiga fastighetsaktiebolag som inte vill ansluta sig till aktielägenhetsregistret.

För att se till att verksamheten i nya ömsesidiga fastighetsaktiebolag löper störningsfritt är det nödvändigt att förtydliga lagen om bostadsaktiebolag så att valet av aktiebolagslag som tillämplig lag i stället för bestämmelserna om aktielägenhetsregister i lagen om bostadsaktiebolag begränsas.

Se även: Bostadsdatasystemets webbplats 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunförsöken med sysselsättning inleds den 1 mars 2021. I samband med godkännandet av lagen om kommunförsök förutsatte riksdagen att regeringen bereder bestämmelser som gör det möjligt att av grundad anledning överföra en kund från försökskommunen till arbets- och näringsbyrån. Dessutom förutsatte riksdagen att regeringen bereder bestämmelser som gör det möjligt att i större utsträckning överföra uppgifter inom utkomstskyddet för arbetslösa från arbets- och näringsbyråerna till försökskommunerna. Remissbehandlingen av propositionsutkastet där riksdagens uttalanden har beaktats pågår från den 15 januari till den 26 februari 2021.

De föreslagna ändringarna påverkar inte tidpunkten då kommunförsöken inleds.

Överföring av en kundrelation från försökskommunen till arbets- och näringsbyrån eller till en annan försökskommunEnligt utkastet till proposition kan arbets- och näringsbyrån på kundens begäran överföra en kund som omfattas av försöket till att bli kund hos arbets- och näringsbyrån.

Överföringen ska vara nödvändig för att trygga kundens språkliga rättigheter, för att undvika en för kunden oändamålsenlig kundrelation eller av någon annan grundad anledning. Därtill förutsätts att överföringen inte äventyrar kundens möjligheter till service i enlighet med sitt servicebehov. Kunden kan också överföras till en annan försökskommun på det villkor att den berörda kommunen samtycker till överföringen.

Uppgifter inom utkomstskyddet för arbetslösa överförs i större utsträckning till försökskommunernaEnligt propositionsutkastet ska kommunen och arbets- och näringsbyrån i fråga om sina egna kunder ge ett utlåtande om alla de arbetskraftspolitiska villkor för betalning av förmånen som inte inbegriper prövning eller som endast inbegriper ringa prövning. Det är inte fråga om en helt ny uppgift, utan om att förtydliga verkställigheten när kommunen meddelar ett avgörande i ett ärende som gäller utkomstskydd för arbetslösa som den utrett i stället för att lämna uppgifterna till arbets- och näringsbyrån för avgörande.

Andra föreslagna ändringar i propositionsutkastetUnder och efter riksdagsbehandlingen av lagen om kommunförsök framkom också vissa andra ändringsbehov som har beaktats i propositionsutkastet. Ändringsförslagen gäller bland annat sökande av ändring i beslut om kostnadsersättning enligt prövning samt rätten för tjänstemän i en samkommun som bildats av kommunerna inom försöksområdet att använda kundinformationssystemet URA och rätten att använda kundregistret över sektorsövergripande samservice (TYPPI-registret).Utlåtanden kan lämnas fram till den 26 februari 2021. Avsikten är att regeringspropositionen ska överlämnas till riksdagen i slutet av mars.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utnämnde torsdagen den 14 januari Henrik Haapajärvi till statsminister Sanna Marins statssekreterare från och med den 18 januari 2021. Statssekreteraren utnämns för ministerns mandatperiod.

Haapajärvi är statssekreterare Mikko Koskinens ställföreträdare medan Koskinen är föräldraledig från den 17 september 2020 till den 17 januari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Konkurslagen ändras temporärt i februari, när en presumtion om insolvens som grundar sig på försummelse av betalning återinförs. Presumtionen ändras till förmån för gäldenären när tidsfristen förlängs till 30 dagar. Tanken är att hjälpa företag att klara sig genom den kris som coronaviruset orsakar.

Avsikten är att lagen stadfästs vid presidentföredragningen i morgon fredag.

Den temporära lagen gäller till och med utgången av september. Enligt lagen ska underlåtenhet att iaktta en betalningsuppmaning med hot om konkurs utgöra presumtion om insolvens först om gäldenären inte inom 30 dagar från borgenärens betalningsuppmaning har betalat borgenärens klara och förfallna fordran. Betalningstiden är vanligtvis en vecka.

Den temporära konkurslagen som trädde i kraft förra våren begränsade borgenärernas rätt att försätta företag i konkurs på grund av att de inte iakttagit en betalningsuppmaning med hot om konkurs. Antalet konkursansökningar väntas öka kraftigt efter januari, när den tillfälliga ändringen upphör. Syftet med den nya lagen är att garantera gäldenärerna en skälig betalningstid också under dessa omständigheter.

NordenBladet — Det stiftas en lag om Europeiska åklagarmyndigheten (EPPO) som komplement till EU-förordningen från 2017 om inrättande av myndigheten. Samtidigt ändras bland annat i förundersökningslagen och lagen om Åklagarmyndigheten.

Avsikten är att lagen om Finlands deltagande i Europeiska åklagarmyndighetens verksamhet och de lagändringar som hänför sig till den ska stadfästas vid presidentföredragningen i morgon fredag. Lagarna träder i kraft vid en tidpunkt som bestäms genom förordning av statsrådet när EPPO inleder sin verksamhet, vilket väntas ske tidigast i mars.

Europeiska åklagarmyndigheten ska utreda brott som skadar unionens ekonomiska intressen och väcka åtal mot misstänkta vid nationella domstolar. Den nya myndigheten består av ett centralt åklagarkontor med säte i Luxemburg och av oberoende delegerade åklagare, som är verksamma i medlemsstaterna. I byråns verksamhet deltar inledningsvis 22 medlemsstater.

I lagen om EPPO finns bestämmelser om det förfarande genom vilket Finlands nationella kandidater utses till uppdraget som europeisk åklagare i Luxemburg samt om de delegerade europeiska åklagarna i Finland. I lagen klargörs förutsättningarna för att använda tvångsmedel i samband med brottsutredning i sådana gränsöverskridande fall som avses i EU-förordningen. Dessutom föreskrivs det bl.a. om förutsättningarna för att begränsa förundersökningen och för att tillämpa åtalsuppgörelse i de situationer som avses i förordningen samt om utlämnande av personuppgifter och myndigheternas rätt att få uppgifter.

NordenBladet — Vid sitt allmänna sammanträde torsdagen den 14 januari tillsatte statsrådet en ministerarbetsgrupp för hållbar tillväxt i Finland. Arbetsgruppen har till uppgift att styra beredningen av programmet för hållbar tillväxt och av den därtill hörande återhämtnings- och resiliensplanen för Europeiska unionen. Gruppen ska även styra och följa genomförandet av dessa.

Ministerarbetsgruppen ska också behandla reformer och investeringar i anslutning till programmet. Dessutom kan den behandla frågor som rör närings- och företagsamhetspolitiken.

Arbetsgruppens ordförande är finansminister Matti Vanhanen. Övriga medlemmar i gruppen är utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari, justitieminister Anna-Maja Henriksson, undervisningsminister Jussi Saramo och miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. Arbetsgruppens generalsekreterare är statssekreterare som kanslichef vid finansministeriet Juha Majanen.

Vid sitt extra möte den 17–21 juli 2020 drog Europeiska rådet upp riktlinjer för EU:s fleråriga budgetram och återhämtningsinstrumentet (Next Generation EU). Programmet för hållbar tillväxt i Finland finansieras med medel från återhämtningsinstrumentet. En central del av EU:s återhämtningsinstrument är den så kallade faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). För att kunna få RRF-finansiering måste medlemsländerna lägga fram en nationell plan för återhämtning och resiliens, som omfattar en reform- och investeringsagenda för 2021–2023.

De reformer och investeringshelheter som ingår i planen ska motsvara de landspecifika rekommendationerna för den europeiska planeringsterminen. Planen ska också uppfylla de övriga kriterierna i RRF-förordningen. Dessutom ska de reformer och investeringar som prioriteras i återhämtnings- och resiliensplanen uppfylla de kriterier som fastställts i programmet för hållbar tillväxt i Finland.Statsrådet överlämnade en redogörelse om programmet för hållbar tillväxt i Finland till riksdagen den 27 november 2020.

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt Henrik Jansson till naturtjänstdirektör vid Forststyrelsen för tiden 1.2.2021–31.1.2026.

Forststyrelsens naturtjänster ansvarar för skötseln och användningen av Finlands naturskyddsområden, rekreationstjänsterna och Forststyrelsens övriga offentliga förvaltningsuppgifter. Naturtjänstdirektören leder och utvecklar verksamheten vid den enhet vid Forststyrelsen som sköter offentliga förvaltningsuppgifter.

Henrik Jansson, som utnämnts till tjänsten som naturtjänstdirektör, är filosofie magister. Jansson har sedan 2006 arbetat inom Forststyrelsens naturtjänster i uppgifter som gäller naturvård, kulturarv och användning av naturen för rekreation samt under de senaste tre åren som regiondirektör för Kustens och huvudstadsregionens Naturtjänster.22 personer sökte tjänsten som naturtjänstdirektör vid Forststyrelsen.