NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet samlar med hjälp av en webbenkät in information om hur den exceptionella situation som coronaviruset har orsakat påverkar verksamheten och ekonomin på konst- och kulturområdet. Enkäten kan besvaras av sammanslutningar och personer som verkar inom konst, kultur och kreativa branscher.

Frågorna i enkäten gäller coronapandemins konsekvenser 2020 och en bedömning av konsekvenserna under första halvåret 2021.Ministeriet samlar in informationen och bedömningarna för att kunna upprätthålla en aktuell lägesbild och som stöd för mer långsiktig åtgärdsplanering. Utifrån resultaten av enkäten publiceras information om lägesbilden på nätet. Enkäten utgör en fortsättning på de enkäter som undervisnings- och kulturministeriet genomförde våren 2020 Coronapandemins effekter på kulturområdet och Coronapandemins konsekvenser för kommunernas kulturverksamhet.  Enkäten kan besvaras 18.1.-1.2.2021. När en organisation svarar på enkäten ska ett gemensamt svar för organisationen lämnas in av en representant för organisationen. Enskilda personer svarar på enkäten för den egna verksamhetens del. Enkäten via Webropol och utskrivbar version av enkäten

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Som ett led i reformen av läkemedelsverksamheten gjordes år 2020 en utredning om ett datalager för läkemedelsinformation.

Samarbete i fråga om läkemedelsinformation leder till ändamålsenligare läkemedelsbehandling och en mer målinriktad utveckling, ledning, övervakning och styrning av läkemedelsverksamheten. I Fimeas utredning beskrivs målen, innehållet och funktionerna i det nationella, centraliserade datalagret för läkemedelsinformation samt framtida utvecklingsbanor. Utredningsarbetet utfördes i samarbete med olika ämbetsverk och intressentgrupper. Utredningen om ett datalager för läkemedelsinformation (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Huvudsyftet med API-riktlinjerna (Application Programming Interface) är att skapa gemensamma principer för utvecklandet av programmeringsgränssnitt inom den offentliga förvaltningen. Riktlinjerna kan nu kommenteras öppet på tjänsten dinasikt.fi. Sista dagen att kommentera riktlinjerna är den 31 januari 2021.

I regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering har det ställts som mål att primär öppen källkod ska främjas i offentliga informationssystem och vid upphandlingen av dem. Ett mål är dessutom att genom lag reglera skyldigheten att i första hand förutsätta öppna gränssnitt när offentliga informationssystem skaffas. Utgångspunkten är att de offentliga aktörerna ska öppna de offentliga gränssnitten, om det inte finns någon särskild orsak att ha dem stängda.Finansministeriets projekt Utnyttja och öppna information har som mål att främja användningen av information och funktioner på ett enhetligt sätt i första hand genom programmeringsgränssnitt (API). Med hjälp API-riktlinjerna ska det skapas enhetliga principer för API-utvecklingen inom och digitaliseringen av den offentliga förvaltningen.Utkasten till riktlinjer kan kommenteras i tjänsten dinasikt.fi 18.1–31.1.2021. API-riktlinjerna och målet för dem kommer att uppdateras och preciseras baserat på kommentarerna och annat källmaterial. Beredningen av riktlinjerna har gjorts i tätt intressentgruppssamsarbete med olika aktörer.

Beredningen av anvisningarna för verkställandet av riktlinjerna inleds på våren 2021. Anvisningarna för verkställandet ska ge ett praktiskt orienterat stödmaterial som underlättar ibruktagandet. Intressentgrupperna har flera möjligheter att kommentera både de API-riktlinjer som är under beredning och de anvisningar för verkställande som blir klara i slutet av 2021.

Ett preliminärt utkast till API-riktlinjer och målen för riktlinjerna presenteras på en digital kickoff den 9 februari kl. 12–15.30. I utkastet som presenteras på kickoffen kommer alla kommentarer som kommit in till och med tidpunkten för kickoffen att beaktas.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Merparten av de finländska företagen har allmänt förbundit sig att respektera de mänskliga rättigheterna. Endast vart fjärde företag gör dock en systematisk och offentlig utvärdering av vilka konsekvenser deras affärsverksamhet får för de mänskliga rättigheterna. Resultatet motsvarar genomsnittet på internationell nivå.

Detta framgår av en utredning inom ramen för projektet SIHTI, vilken offentliggjordes den 18 januari. Inom projektet undersökte man hur de finländska företagens ansvar för de mänskliga rättigheterna realiseras i förhållande till de förväntningar som fastställts i FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Undersökningen genomfördes 2020 av Hanken Svenska handelshögskolan, FIANT Consulting Oy, 3bility Consulting och Människorättscentret. Den information som projektet gav stöder genomförandet av de delar av statsminister Sanna Marins regeringsprogram som syftar till att främja ansvarsfull affärsverksamhet.

Endast ett fåtal finländska företag rapporterar offentligt om hur de fullgör sitt ansvarUtredningen visade att ett allmänt åtagande att respektera de mänskliga rättigheterna endast i vart fjärde företag har lett till att man systematiskt fullgör och följer upp sitt ansvar för dessa rättigheter. De finländska företagen ger dessutom knapphändig information om på vilket sätt de fullgör sitt ansvar.

Diskussionen om företagens ansvar för de mänskliga rättigheterna är på goda grunder starkt fokuserad på de länder där riskerna för att de mänskliga rättigheterna inte beaktas är stora. Enligt dem som gjorde undersökningen skulle det vara viktigt att lyfta fram vilka risker som kan förekomma i Finland och andra så kallade lågriskländer.De finländska forskningsresultaten kan jämföras med utvärderingen Corporate Human Rights Benchmark, där man undersöker respekten för de mänskliga rättigheterna i världens 200 största börsföretag.

”Det finns klart utrymme för förbättringar, men läget i fråga om de finländska företagens ansvar för de mänskliga rättigheterna ligger på ungefär samma nivå som resultaten av de globala utvärderingar som gjordes inom ramen för Corporate Human Rights Benchmark. Resultaten av den nu gjorda utredningen tyder på att regelbunden uppföljning är av stor betydelse för hur ansvaret realiseras i praktiken. Det är också viktigt att människorättsfrågor betonas kraftigare i företagens strategier och av ledningen”, konstaterar SIHTI-projektets ansvariga ledare, Nikodemus Solitander vid Hanken.

Utredningen omfattade 78 finländska företagUtredningen omfattade sammanlagt 78 finländska företag. Av dem utvärderades 29 med hjälp av den branschspecifika metodologi som tillämpas i utvärderingen Corporate Human Rights Benchmark (CHRB) medan 49 företag utvärderades med hjälp av de viktigaste indikatorerna i FN:s vägledande principer (UNGP).Företagens ansvar för de mänskliga rättigheterna utvärderades utifrån allmänt tillgängliga data, i enlighet med CHRB-metodologin. Under projektet intervjuades dessutom representanter för 20 företag om utmaningarna när det gäller att informera om ansvaret för de mänskliga rättigheterna.Projektet SIHTI har genomförts inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020.

Närmare information:ansvarig ledare för projektet: Nikodemus Solitander, Hanken Svenska Handelshögskolan, tfn 040 352 1451,
specialsakkunnig: Linda Piirto, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 028,

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet har förnyat och tillsatt Statens center för informations- och kommunikationsteknik Valtoris kunddelegation för mandatperioden 1.1.2021–31.12.2024. Delegationens sekretariat har tillsatts för tiden 1.1.2021-31.12 .2022. Sekretariatet är ett nytt organ.

Kunddelegationen har till uppgift att behandla och följa utvecklingen av Valtoris verksamhet och tjänster samt kvaliteten på tjänsterna och kundtillfredsställelsen.

Kunddelegationens sammansättning har förnyats: nu finns det betydligt fler medlemmar än tidigare från olika kundämbetsverk. Målet med reformen är att öka kundstyrningens genomslagskraft. Utöver representation från alla förvaltningsområden har man också utnämnt företrädare för Valtoris tio största kunder till kunddelegationen för att ge direkt kundperspektiv till stöd för styrningen.

Som ett helt nytt organ tillsattes ett sekretariat med fem personer som har till uppgift att ge en konkret bild av kundernas behov och den aktuella kvaliteten hos tjänsterna. Sekretariatets medlemmar representerar kundämbetsverken och de har praktisk kompetens i utveckling och upphandling av tjänster hos Valtori. Sekretariatets verksamhet samordnas av en generalsekreterare som utses senare.

Sekretariatets uppgifter preciserades samtidigt. Målet är att Valtori ska kunna anpassa sina tjänster till kundämbetsverkens behov på ett bättre sätt än tidigare. Ett annat mål är att förbättra planeringen av Valtors ekonomi och investeringar. Kunddelegationens preciserade mål stöder såväl Valtori som finansministeriets resultatstyrning.

Finansministeriet började utreda styrningen av Valtori år 2019. Man noterade ett behov av reformer i samband med utredningen. Det första steget var att lägga ner Valtoris styrelse våren 2020. I samband med nedläggningen konstaterade förvaltningsutskottet i sitt betänkande att det finns ett behov av att utveckla kundstyrningen. Den reform av kunddelegationen som nu genomförts är en fortsättning på utvecklingen av styrningen av Valtori och i synnerhet dess kundstyrning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Coronaviruspandemin har lyft fram krisberedskapen i rampljuset. Pandemin har också konkretiserat ömsesidiga beroendeförhållanden och sårbarheter och understrukit vikten av en fungerande försörjningsberedskap och hela samhällets resiliens. Dagens kriser känner inga statsgränser, och den nationella beredskapen behöver stöd av gränsöverskridande samarbete. Finland och Sverige för samtal om att stärka sin beredskap, i synnerhet den civila beredskapen, genom fördjupat samarbete.

Finland och Sverige samarbetar redan på många områden och utbyter information inom inrikesministeriets förvaltningsområde, bland annat i frågor som gäller civil beredskap och räddningsväsende. Ett fint exempel på det nordiska samarbetet är Hagasamarbetet inom räddningsväsendet och beredskapen. I år är Finland ordförande för detta samarbete. Nära samarbetsrelationer skapar goda förutsättningar för att fördjupa samarbetet ytterligare. I början av året inleddes nya projekt där samarbetet mellan Finland och Sverige utvecklas i frågor som gäller civil beredskap, både på strategisk och på operativ nivå.

Den civila beredskapen tryggar samhällets vitala funktioner och befolkningens basförsörjning i krissituationerMed civil beredskap avses olika myndigheters åtgärder för att trygga samhällets vitala funktioner, befolkningens basförsörjning och statens handlingsförmåga  i en krissituation. När det gäller inrikesministeriet omfattar den civila beredskapen i synnerhet räddningsväsendet och det civila försvaret. Inom området för den civila beredskapen deltar inrikesministeriet i nära samarbete med andra aktörer i insatser som bland annat gäller försörjningsberedskapen och skyddet av den kritiska infrastrukturen (till exempel datanät) – utan att glömma cyber- och hybridhot.Fördjupat samarbete mellan grannländerna ökar kompetensen och skapar synergieffekterInrikesministrarna Maria Ohisalo och Mikael Damberg kom vid sitt videomöte i december 2020 överens om att genast i början av 2021 underteckna en avsiktsförklaring med ambitionen att steg för steg fördjupa samarbetet mellan Finland och Sverige inom civil beredskap. Genom intensivare samarbete stärks ländernas beredskap, deras förebyggande av allvarliga störningar och kriser, respons på kriser och återhämtning efter dem. Finland och Sverige har likartade erfarenheter av hot, risker och sårbarheter. En effektiv beredskap byggs upp utifrån dessa erfarenheter. Varje land ansvarar självt för samhällets resiliens, men ett djupare samarbete mellan grannländerna ökar kompetensen, skapar synergieffekter och ger en bättre möjlighet att planera och ha beredskap för olika slags krissituationer.

Initiativ för att utveckla det finsk-svenska samarbetet inom krisberedskap
Samarbets- och kulturcentret för Sverige och Finland, Hanaholmen, har föreslagit ett omfattande samarbetsprojekt som även vi vid inrikesministeriet har beslutat delta i. Hanaholmen-initiativet är ett nytt krisberedskapsprogram mellan Finland och Sverige. Syftet med programmet är att stärka båda ländernas beredskap att bemöta olika kriser.

Från och med hösten 2021 ordnas inom ramen för programmet ett högnivåforum för beslutsfattare inom krisberedskap. Dessutom ordnas utbildning med praktiska övningar och med fokus på kompetensutveckling, utbyte av erfarenheter och studiebesök. Programmets mål är väl värda vårt stöd och inrikesministeriet deltar i genomförandet av programmet.

Genom bilateralt samarbete blir vi större än vår egentliga storlekEtt fördjupat samarbete mellan Finland och Sverige medför också möjligheter att ge och ta emot bistånd snabbt och effektivt. Skogsbränderna i Sverige 2018 är ett exempel på en situation där Finlands  bistånd behövdes. Andra möjliga samarbetsområden är utvecklingen av förmågor eller beredskapen för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. Samarbete kring bekämpningen av hybridhot har också konstaterats vara ett centralt delområde i det bilaterala samarbetet.

I statsrådets senaste utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse konstateras att Sverige är Finlands viktigaste bilaterala partner. Finland och Sverige, som inte hör till någon militär allians, delar en gemensam bedömning av säkerhetsmiljöns utveckling, vilket skapar en stark grund för samarbetet.

Försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige är redan nu fungerande och nära. Dessutom är till exempel det bilaterala samarbetet inom räddningsväsendet kontinuerligt, och exempelvis i Tornedalen dagligt. I samarbetet mellan Finland och Sverige finns stor utvecklingspotential inom flera delområden av den civila beredskapen, och ett starkare samarbete behövs. Tillsammans kan vi påverka och agera starkare såväl inom Europeiska unionen (till exempel EU:s civilskyddssamarbete) som i andra internationella sammanhang (till exempel Natos partnerskapsprogram).

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet ordnar en remissbehandling om lagändringar som ger en möjlighet att koncentrera vissa av arbets- och näringsbyråernas uppgifter till ett och samma ställe. De uppgifter som ska centraliseras gäller utkomstskyddet för arbetslösa och avbrytande av sysselsättningsfrämjande service. Målet är att bidra till enhetliga beslutsrutiner och jämna ut arbets- och näringsbyråernas arbetsmängd.I nuläget avgör varje arbets- och näringsbyrå inom sitt verksamhetsområde om en arbetssökande har rätt till utkomstskydd för arbetslösa och ger ett arbetskraftspolitiskt utlåtande om detta till FPA eller arbetslöshetskassan. Vidare beslutar varje arbets- och näringsbyrå inom sitt verksamhetsområde om avbrytande av sysselsättningsfrämjande service.Efter centraliseringen har arbetssökande likadana möjligheter som förut att besöka arbets- och näringsbyråernas kundservice. De kan alltså även i fortsättningen uträtta sina ärenden på den egna arbets- och näringsbyrån.Krävande uppgifter inom utkomstskyddet för arbetslösa ska koncentreras till Nylands arbets- och näringsbyråEnligt arbets- och näringsministeriet förslag ska uppgifterna koncentreras till Nylands arbets- och näringsbyrå. Den enhet som centraliseras ska arbeta multilokalt, det vill säga personalen kan fortsätta arbeta på de orter där de nuvarande arbets- och näringsbyråerna finns.Remisstiden pågår fram till den 26 februari 2021Propositionen som gäller centralisering av arbets- och näringsbyråernas uppgifter är på remiss fram till den 26 februari 2021. Enligt planerna ska regeringens proposition lämnas till riksdagen i mars 2021 så att ändringen ska kunna börja gälla den 1 september 2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin besöker Vasa och Seinäjoki i dag, måndagen den 18 januari. Under sitt besök träffar statsministern representanter för städerna och för lokala företag. Under besöket diskuteras särskilt aktuella ärenden i regionen. Besöket ordnas med iakttagande av gällande hälsosäkerhetsanvisningar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt den andra rapporten från den arbetsgrupp som har utrett de åtgärder för återhämtningen efter coronakrisen som gäller barns rättigheter och välbefinnande bör man vid hanteringen av coronakrisen och åtgärderna för återhämtningen särskilt fästa uppmärksamhet vid barns och ungas situation och behov.  Arbetsgruppen anser att det är oroande hur djupt den långdragna krisen påverkar välbefinnandet hos de barn, unga och familjer som redan före krisen var i en svagare ställning. Och krisen kan få långtgående konsekvenser. Därför måste uppföljningen av krisens konsekvenser vara långsiktig.   Man måste se till att det finns tillräckliga resurser för tryggandet av barns, ungas och familjers välbefinnande.

”Coronakrisen får betydande konsekvenser för de kommande generationerna. Barns och ungas tro på framtiden och deras trygghet och delaktighet i vardagen måste stärkas på alla nivåer i samhället.  Vi måste satsa på de bastjänster som behövs i vardagen, men samtidigt också vara lyhörda och reagera när det uppstår problem,” konstaterar arbetsgruppens ordförande Esa Iivonen. I maj 2020 tillsatte social- och hälsovårdsministeriet vid beredningen av den nationella barnstrategin en arbetsgrupp med uppgift att utreda åtgärderna för återhämtningen efter coronaepidemin i syfte att kartlägga och stärka barnens rättigheter och välbefinnandet hos barn och familjer.  Arbetsgruppens första rapport publicerades i slutet av juni 2020, och den andra rapporten den 18 januari 2021. Rapporterna är och ska läsas som en helhet. Flera sakkunniga, föreningar och övriga aktörer har understött arbetsgruppens arbete.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Minister för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist, arbetsminister Tuula Haatainen, undervisningsminister Jussi Saramo och arbetsmarknadsledningen sammanträder tisdagen den 19 januari för att diskutera frågan om lika lön. Mötets fokus ligger på hur man ska genomföra det gemensamma likalönsprogram som godkändes vid årsskiftet. Målet är snabbare resultat när det gäller att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män. 

I mötet deltar förutom ministrarna också FFC:s ordförande Jarkko Eloranta, Akava:s ordförande Sture Fjäder, Finlands näringsliv EK:s verkställande direktör Jyri Häkämies, KT Kommunarbetsgivarnas arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen, förhandlingsdirektören för Statens arbetsmarknadsverk Sari Ojanen, STTK:s ordförande Antti Palola och kyrkans arbetsmarknadsverks ecklesiastikråd Anna Kaarina Piepponen. Mötet har sammankallats av minister Thomas Blomqvist, som hoppas på att mötet ska utmynna i ett gemensamt mål och engagemang för lönejämställdheten. ” Lika lön för lika eller likvärdigt arbete är kärnan i jämställdheten i arbetslivet, men för att uppnå detta krävs det ännu mycket arbete. Det finns goda möjligheter att komma vidare, eftersom saken stöds både av regeringen och centralarbetsmarknadsorganisationerna och programmet innehåller konkreta åtgärder för hur man kan minska löneskillnader mellan könen.   Under den senaste perioden för likalönsprogrammet minskade den genomsnittliga inkomstskillnaden mellan kvinnor och män från 17 till 16 procent. Genom det gemensamma programmet förbinder sig regeringen och centralarbetsmarknadsorganisationerna till att minska skillnaden snabbare. Vid mötet diskuterar man bland annat hur detta mål ska uppnås.  I likalönsprogrammet för 2020-2023 sammanför regeringen och arbetsmarknadens centralorganisationer sina gemensamma åtgärder för att främja lönejämställdheten. Programmet ingår i helheten för främjande av lönejämställdhet enligt regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering. Helheten innefattar utöver likalönsprogrammet också lagstiftningsprojekt, ett forskningsprojekt med syftet att öka lönejämställdheten i likvärdigt arbete samt ett forskningsprojekt om hur arbets- och tjänstekollektivavtal påverkar jämställdheten och löneskillnaderna.

Källa: Valtioneuvosto.fi