NordenBladet — Under den femte ansökningsomgången för stödprogrammet för tillväxt och utveckling med trä, inom åtgärdsprogrammet för träbyggande, finansieras projekt som inom träbyggandet främjar digitalisering, koldioxidsnålhet, användarorienterade lösningar, cirkulär ekonomi och industriella nätverk.Stöd beviljas för högst 40 procent av projektets godkända kostnader, och högst 150 000 euro per projekt. Projekten kan pågå i högst 18 månader under tiden 1.4.2021–30.9.2022. Finansieringen kan sökas av privata och offentliga organisationer eller konsortier av dessa.Ansökningstiden är 1.2–1.3.2021. Avsikten är att understödsbesluten ska fattas före utgången av mars 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland stärker sitt stöd till utbildning i utvecklingsländer genom att återgå till att finansiera fonden Global Partnership for Education (GPE). Under evenemanget Educa på webben offentliggjorde utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari att Finland stöder fonden med 25 miljoner euro 2021–2025.Global Partnership for Education är världens största fond som fokuserar på att stödja utbildningssystemen i utvecklingsländer. Den beviljar finansiering i form av donationer för att utveckla undervisningssektorn i de minst utvecklade länderna och i svaga stater. Fondens geografiska tyngdpunkt ligger i Afrika söder om Sahara.Finland har också tidigare samarbetat med GPE. Finland finansierade fonden med sammanlagt sex miljoner euro åren 2013–2016. I slutet av 2020 beviljade Finland två miljoner euro till GPE:s COVID-19-finansiering för att upprätthålla undervisningen i utvecklingsländer under den krissituation som orsakades av pandemin. Stödet fokuserar särskilt på att göra det möjligt för flickor och utsatta barn att lära sig och återvända till skolan.”Tack vare vår expertis och det internationella intresset för vårt skolsystem har Finland en möjlighet att påverka genomförandet av det globala målet som gäller utbildning runtom i världen. Finland vill vara med och bygga upp högklassig utbildning också för de barn och ungdomar som har det sämst ställt”, sade minister Skinnari på Educa.Det är särskilt viktigt för Finland att förbättra möjligheterna till skolgång för flickor och personer med funktionsnedsättning och att utveckla lärarutbildningen.GPE har som mål att samla in fem miljarder dollar i utvecklingsfinansiering under de kommande fem åren. Med medlen stöds skolsystemen övergripande, undervisningens kvalitet förbättras och flickors och utsatta personers utbildning främjas i över 70 utvecklingsländer.GPE kräver att de länder som får stöd har en tillräcklig nationell finansiering för utbildningssektorn och att de satsar på att öka jämställdheten och minska ojämlikheten i sina planer för utbildningssektorn. Global Partnership for Educations verksamhet baserar sig på partnerskap mellan utvecklingsländer, givare, utvecklingsbanker, organisationer och företag. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president har vid föredragningen fredagen den 29 januari förordnat nya ambassadörer till Stockholm och Peking samt en ny generalkonsul till Los Angeles.Maimo Henriksson. Foto: Petri KrookRepublikens president förordnade utrikesrådet Maimo Henriksson till chef för Finlands ambassad i Stockholm från och med den 1 september 2021. Henriksson är för närvarande avdelningschef för utrikesministeriets östavdelning, en tjänst hon innehaft sedan 2016. Innan dess var hon protokollchef 2015–2016 och ambassadör i Oslo 2010–2014. Inom utrikesförvaltningen har hon även tjänstgjort vid ambassaderna i Budapest och Moskva. Henriksson har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1989. Hon är juris kandidat och ekonomie magister.   Leena-Kaisa Mikkola.
Foto: Kimmo RäisänenRepublikens president förordnade utrikesrådet Leena-Kaisa Mikkola till chef för Finlands ambassad i Peking från och med den 1 september 2021. Mikkola är för närvarande avdelningschef för utrikesministeriets avdelning för Afrika och Mellanöstern, där hon har arbetat sedan 2017. Innan dess bevakade hon situationen i Syrien som ledande expert 2016–2017. Mikkola var ambassadör i Tel Aviv 2011–2016. Hon har också tjänstgjort vid EU-representationen i Bryssel och vid ambassaderna i Canberra, Aten och Budapest. Mikkola har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1992. Hon har en juris kandidatexamen.Okko-Pekka SalmimiesRepublikens president förordnade utrikesrådet Okko-Pekka Salmimies till chef för Finlands generalkonsulat i Los Angeles från och med den 1 september 2021. Salmimies är för närvarande äldre gästforskare vid Utrikespolitiska institutet. Dessförinnan var han Team Finland-ambassadör 2016–2020. Salmimies var ambassadör till OECD och Unesco och chef för Finlands ständiga representation i Paris 2013–2016. Inom utrikesförvaltningen har han även tjänstgjort vid ambassaderna i Paris och Bryssel. Salmimies har tjänstgjort vid utrikesministeriet sedan 1997. Han har en politices magisterexamen.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin besöker Borgå och Kouvola måndagen den 1 februari. Under sitt besök ska statsministern träffa representanter för städerna. Under dagen diskuteras särskilt aktuella ärenden i regionen. Statsminister Marin ska också besöka Nestes raffinaderi i Sköldvik i Borgå. Besöket ordnas med iakttagande av gällande hälsosäkerhetsanvisningar.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — År 2019 var Finlands betalningar till EU 559 miljoner euro högre än inkomsterna därifrån. Nettobidraget låg intill medeltalet under en längre tid. Nettobidraget per invånare var 101 euro enligt Europeiska kommissionens statistik.”2019 var ett tämligen normalt år med tanke på finansieringsflödet mellan EU och Finland. Finland, som är ett rikt EU-land, är en klar nettobetalare, men kalkylerna tar inte i beaktande alla fördelar med EU-medlemskapet, såsom den inre marknaden och den fria rörligheten. Siffrorna från 2019 inkluderar inte konsekvenserna av coronakrisen”, säger finansminister Matti Vanhanen.Nettobidraget illustrerar skillnaden mellan de inkomster Finland får från EU och de betalningar Finland betalar till EU. Finlands nettobidrag till EU var 101 euro per invånare 2019, medan motsvarande belopp 2018 var 105 euro. Nettobidraget var 0,23 procent i förhållande till Finlands bruttonationalinkomst (0,25 procent år 2018).Orsaken till att nettobidragen för olika år varierar är att i siffrorna syns bl.a. avslutandet av program under den förra budgetramperioden (2007–2013) och fördröjningarna i inledandet av program under nästa ramperiod (2014–2020). Nettobidragen påverkas dessutom av årliga ändringar i EU-budgeten och av EU:s intäkter från andra finansieringskällor än de nationella medlemsavgifterna. Dessa övriga inkomster kan variera kraftigt från år till år.Finlands inkomster ökadeFinlands inkomster från EU ökade sammanlagt med 59 miljoner euro till 1 542 miljoner euro. Finlands andel av den finansiering som återbetalas till EU-medlemsstaterna var 1,15 procent (1,13 procent år 2018).Finlands inkomster från Fonden för ett sammanlänkat Europa ökade med 41 miljoner euro. Intäkterna från Erasmus+ -programmet som främjar studentutbyte ökade med 7 miljoner euro.Finlands intäkter påverkades också av inkomsterna från EU:s kemikaliemyndighet i Helsingfors, som ökade med 23 miljoner euro.Finansieringen av andra för Finland centrala intäktskällor (Horisont 2020, strukturpolitiska stöd och jordbruksstöd) minskade en aning.Nästan 60 procent av Finlands EU-intäkter består av jordbruksfinansiering. De strukturpolitiska stöden och EU-finansieringen för Horisont 2020, som främjar forskning och innovation, utgör vardera ca 13 procent av Finlands inkomster från EU. Finland fick 2,1 procent av finansieringen av Horisont 2020, vilket klart överstiger Finlands betalningsandel i EU-budgeten.Finlands betalningar till unionen på 2018 års nivåÅr 2019 var Finlands proportionella bidrag av hela EU-budgeten 1,63 procent (1,65 procent år 2018). Finland betalade sammanlagt 2 016 miljoner euro till EU. Avgifterna i anslutning till denna så kallade nationella betalningsandel förblev nästan på 2018 års nivå. Bidraget på grundval av mervärdesskatt var 312 miljoner euro medan bidraget på basis av bruttonationalinkomst var 1 609 miljoner euro. Dessutom utgjorde Finlands andel av finansieringen av Storbritanniens betalningslättnad 127 miljoner euro 2019.Finland tog ut 188 miljoner euro i tullar och sockeravgifter, varav 150 miljoner euro redovisades direkt till unionen och 38 miljoner euro i statsbudgeten som inkomster från uppbördsarvoden.Tyskland största nettobidragsgivare, Lettland största nettobidragstagareDe olika medlemsstaternas ställning som nettobidragsgivare avspeglar staternas ekonomiska ställning. Finland har som ett de rikare länderna i EU hört till nettobetalarna när det gäller unionens budget.År 2019 var de största nettobidragsgivarna i förhållande till bruttonationalinkomsten (figur 1) Tyskland (0,41 procent), Holland (0,36 procent) och Danmark (0,32 procent). Samma länder ligger i täten när det gäller nettobidrag per capita, även om ordningen förändras något. Danmark är den största nettobetalaren med 176 euro per invånare. De medlemsstater som får avgiftssänkningar (Tyskland, Danmark, Holland, Sverige, Österrike och Storbritannien) hör trots sänkningarna till de största nettobetalarna både i förhållande till bruttonationalinkomsten och invånarantalet.De största nettomottagarna i förhållande till bruttonationalinkomsten var Lettland (3,68%), Ungern (3,67%) och Estland (3,36%). Beräknat per capita förändras ordningen något: Estland (697 euro per capita), Lettland (582 euro) och Ungern (519 euro). Finland en liten nettobetalareFinland var år 2019 en av unionens minsta nettobetalare i förhållande till bruttonationalinkomsten tillsammans med Italien. Irland och Belgien var mindre nettobetalare än Finland. Irland var ännu för några år sedan en klar nettomottagare men har tack vare sin kraftiga ekonomiska tillväxt etablerat sig som nettobetalare under de senaste två åren.Kommissionens statistik omfattar inte EU:s administrativa utgifter. Om de räknades med skulle Belgien vara nettomottagare på grund av alla EU-institutioner som finns i landet.”Finlands nettobetalarställning (0,23 procent av bruttonationalinkomsten) låg under det långvariga genomsnittet, som är cirka 0,25 procent av bruttonationalinkomsten. Nettobetalarställningen påverkades av att Finlands inkomster från unionens budget ökade med ca 60 miljoner euro från 2018, men avgifterna stannade på samma nivå som föregående år. De övriga inkomsternas andel av unionsfinansiering blev också betydande och utgjorde ca 11 procent av alla inkomster”, säger budgetrådet Panu Kukkonen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat över 11 miljoner euro för högskoleutbildning och utveckling av nätverk inom tillväxtbranscher. Genom projekten stöds specialiseringsutbildningarna för personalen inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken och universitetens och yrkeshögskolornas nätverk för nya tillväxtbranscher. Därtill förnyas lärarutbildarnas kompetens i synnerhet i fråga om digitala miljöer. Med finansieringen svarar man vidare på lärarbristen inom småbarnspedagogiken.De 27 utvecklingsprojekt som finansieras stöder de riktlinjer i regeringsprogrammet som gäller jämlikhet och kvalitet i utbildningen samt kontinuerligt lärande. Projekten som gäller lärarutbildarnas kompetens verkställer riktlinjerna i utvecklingsprogrammet för lärarutbildningen.För genomförande av specialiseringsutbildning för personalen inom undervisningsväsendet och småbarnspedagogiken beviljades 225 000 euro. Lärarutbildningen inom småbarnspedagogiken beviljades 2,8 miljoner euro. I de finansierade projekten möjliggörs genomförande av yrkesinriktade studier och undervisningspraktik inom småbarnspedagogik och förskoleundervisning i form av flerformsutbildning. Även behoven av svenskspråkig utbildning har beaktats. Det behövs fortfarande fler yrkesutbildade personer för uppgifter inom småbarnspedagogiken. Läget är svårt särskilt i huvudstadsregionen trots att man under de senaste åren systematiskt satsat på extra platser i lärarutbildningen inom småbarnspedagogiken. Lärarutbildarnas kompetens stärksKompetens i digital pedagogik finns med i alla lärarutbildningsprojekt som finansieras. I projekten stöds dessutom lärarutbildarnas kompetens i specialpedagogik. Det finns ett stort samhälleligt behov av kompetens som gäller emotioner, interaktion och välbefinnande hos lärarutbildare. Finansiering riktas också till lärarutbildningar inom konstområden och idrottsfostran. För utveckling av lärarutbildarnas kompetens beviljades sammanlagt 2,7 miljoner euro.– Utvecklingen av småbarnspedagogiken, lärarutbildningen och lärarnas kompetens samt stödandet av barns och ungas välbefinnande och ett ändamålsenligt utnyttjande av digitaliseringen har en nyckelroll. Med dessa åtgärder stärker vi jämlikheten inom utbildningen, höjer Finlands utbildnings- och kompetensnivå och verkställer riktlinjerna för kontinuerligt lärande i praktiken. Det är också viktigt att beakta alla och att samarbetet mellan olika yrkesgrupper fungerar, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.– På grund av coronaepidemin har det talats mycket om distansundervisning och särskilt om dess kvalitet. Stärkandet av den digitala pedagogiska kompetensen och handledningskompetensen är ett av målen för den finansiering som beviljas. Vi behöver gedigen kompetens på detta område och pedagogiskt ändamålsenliga sätt att undervisa på webben. Satsningen påskyndar pågående reformer, såsom utvidgningen av läroplikten, reformen av det kontinuerliga lärandet och även verkställandet av högskolornas digitala vision, fortsätter Saarikko.Stöd för att skapa nätverk inom tillväxtbranscherna5,4 miljoner euro beviljades i synnerhet till nätverksprojekt som syftar till att stärka tillväxtbranscherna. Utvecklingsprojekten inom tillväxtbranscherna fokuserar bland annat på utnyttjande av artificiell intelligens och nätverk för utbildningssamarbete inom biodiversitetsutbildning och geovetenskaper. Också kompetensen kring etisk hållbarhet främjas i samarbete mellan arbetslivet och högskolorna. Dessutom stöds skapandet av ett nätverk för högskoleutbildning inom autonom sjöfart.– Med tanke på genomförandet av FUI-färdplanen är det viktigt att i initialskedet stöda nätverkssamarbetet inom nya tillväxtbranscher. Den rätta riktningen är att man i besluten betonar byggandet av allt starkare nätverk och ett starkt samarbete mellan högskolorna, konstaterar minister Saarikko.Finansiering beviljades till totalt 27 projekt. Sammanlagt lämnades det in 61 ansökningar om understöd. De understödda projekten har omfattande nätverk både regionalt och nationellt med högskolor och andra aktörer.Beviljade understöd

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har beslutat att obligatoriska lager av vissa läkemedel som innehåller immunglobulin får underskrida den genomsnittliga konsumtionen under sex (6) månader som gäller i normala fall. Läkemedelspreparat som ingår i det obligatoriska lagret ska i fortsättningen användas endast i sådana situationer där det inte finns tillgång till alternativa läkemedelspreparat eller andra behandlingsformer för de godkända indikationerna för läkemedelspreparaten.  Plasma behövs för att tillverka läkemedel som innehåller normalt humant immunglobulin. Det har förekommit problem med tillgången på plasma under en längre tid. Coronapandemin har försämrat tillgången ytterligare, vilket medför utmaningar för plasmabaserade läkemedelspreparat globalt sett.Genom social- och hälsovårdsministeriets beslut säkerställs att läkemedelspreparat som innehåller immunglobulin räcker till för de patienter som i första hand behöver läkemedlet i Finland, då situationen i fråga om tillgången är utmanande. För en del av indikationerna för läkemedelspreparat är det möjligt att använda andra läkemedelspreparat och behandlingsformer. Den behandlande läkaren bedömer vilken behandlingsform som ska användas för varje patient. Beslutet träder i kraft den 1 februari 2021. Storleken på de obligatoriska lagren av läkemedelspreparat ska överensstämma med lagen om obligatorisk upplagring av läkemedel senast den 31 januari 2022. De läkemedel som beslutet gäller kan kontrolleras här.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari deltar i en paneldiskussion om hållbara investeringar vid Världsekonomiskt forum (World Economic Forum, WEF) den 29 januari. Det virtuella evenemanget ”Davos Agenda” ordnas den 25–29 januari i stället för forumets traditionella årliga konferens.Minister Skinnari deltar i en panel som diskuterar globala investeringsflöden och hur de kan utnyttjas för att uppnå målen för hållbar utveckling. Coronapandemin har minskat de utländska direktinvesteringarna med över 40 procent, vilket allvarligt har påverkat möjligheterna till hållbar tillväxt. Den centrala frågan under evenemanget är därför vilka förändringar som behövs för att återställa och återuppbygga de globala investeringarna?

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I år startas fyra nya landsomfattande utvecklingsprojekt som har målet att trygga bergskogarnas biologiska mångfald, förbättra högstubbarnas inverkan på mångfalden, öka kunskapen om pollinerare i skog samt vårda naturen i lundskogar. Projekten ingår i METSO-programmet som är ett verktyg för privata skogsägare att skydda sina skogar och utföra naturvårdsarbeten.Bergskogarnas naturvärden till hedersProjektet Hard rock som handlar om medvetenhet, information och handlingssätt för att trygga den biologiska mångfalden i bergskogar ska förbättra den geografiska informationen om bergskogar och trygga skogarnas naturvärden med hjälp av nya skogsvårdrekommendationer. Projektet leds av Tapio Oy och genomförs i samarbete med Finlands miljöcentral och Finlands skogscentral.– Arealmässigt finns de få berg, men de är väldigt viktiga för många olika arter. Skogsbruksrutinerna har en avgörande roll när det gäller att trygga naturtyperna och arterna, säger Lauri Saaristo, ledande sakkunnig på Tapio.Mer om Hard rock -projektet (tapio.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De försök för att minska kommunernas utsläpp som miljöministeriet finansierat lyfter fram lovande verksamhetsmodeller för att minska kommunernas koldioxidavtryck. Försöken ger svar på hur man med hjälp av de varor eller tjänster som kommunerna producerar eller köper kan främja en livsstil med ansvar för klimatet och minska matsvinnet samt utsläppen från arbets- och fritidsresor.Inom miljöministeriets program Kommunernas klimatlösningar valdes i våras nio försök som gällde mobilitet, klimatfostran och mattjänster för finansiering. I försöken använde man sig av digitala lösningar, såsom spelifiering, och nya verksamhetssätt eller tjänster testades tillsammans med kommuninvånarna. I försöken utvecklades bland annat ett spel om klimatvänliga levnadsvanor som riktades till skolor och anvisningar om hållbara levnadsvanor för rådgivningen. Skolornas vegetariska matsvinn delades ut i närområdet och värmestolpar omvandlades till laddningsstationer för elbilar.Goda resultat uppnåddes redan under en försöksperiod på ett halvt år. Till exempel det rådgivningsförsök som organisationen Läkarens sociala ansvar genomförde i Lahtis visade att det kan främja en hållbar livsstil om man vid rådgivningsbesök lyfter fram planetär hälsa. Barnfamiljer kunde inspireras till att göra hållbara val genom utbildning i informationsspridning för rådgivningsbyråernas hälsovårdare.Stiftelsen för rehabilitering och Tavastehus stad lyckades tillsammans med Palmia Ab minska svinnet av vegetarisk mat. Stiftelsen för rehabilitering delade ut nästan 600 portioner av överbliven vegetarisk mat från skolorna, och främjade samtidigt medvetenheten om en klimatvänligare kost. Försöket i Tavastehus stad testade å sin sida en biovåg i syfte att åskådliggöra den mängd mat som kastas bort i skolorna, både för eleverna och för restaurangens kök. Informationen bidrog också till att ändra måltidsplaneringen för att minska svinnet.Lovande lösningar kom också fram i försöken som gällde trafik och mobilitet. De engagerande konstverken på gatorna i Björneborg och de nya skyltarna för lätt trafik ökade trivseln i staden samt mängden gång och cykling. I Villmanstrand lyckades man ersätta en del av biltrafiken till och från arbetet genom att låna ut elcyklar till stadens anställda.Kommunerna och städerna eftersträvar ambitiösa mål för klimatneutralitet och utsläppsminskning. ”Kommunerna har en viktig roll i uppnåendet av Finlands mål om klimatneutralitet, eftersom de inom sin region ansvarar för bland annat trafiklösningar, energilösningar för sina egna byggnader och offentlig upphandling. När det gäller klimatåtgärderna i regionerna har man ställvis redan kommit väl igång, men minskningen av de utsläpp som orsakas av kommuninvånarnas personliga konsumtion är en utmaning för många”, säger Miia Berger, specialsakkunnig vid miljöministeriet. ”Det har varit fint att se hur många nya idéer som har kommit fram i försöken, och vi ska se till att idéerna sprids vidare”, lovar Berger.”Resultaten av försöken har överskridit förväntningarna, trots de exceptionella omständigheterna. Nu återstår det att se om försöken kan etableras och spridas till andra kommuner”, säger Elli Saari, sakkunnig på plattformen Plats för försök vid Motiva, och uppmuntrar kommunerna att bekanta sig med resultaten.Vid ansökan om fortsatt finansiering beslutade miljöministeriet att finansiera de tre försök som bäst motsvarade kriterierna för ansökan. D-mat, Stiftelsen för rehabilitering och Läkarens sociala ansvar rf får tiotusen euro för att skala upp sina ursprungliga försök. Vid bedömningen av ansökningarna beaktades bland annat de fortsatta projektens effekter med tanke på minskningen av utsläpp och spridningen av god praxis.

Källa: Valtioneuvosto.fi