NordenBladet — Inrikesministeriet har tillsatt ett projekt med uppgift att utarbeta Finlands strategi för utlandsfinländarna för 2022–2026. Utlandsfinländskheten befinner sig i kontinuerlig förändring, och man vill bättre än tidigare bemöta förändringarna bland annat med hjälp av digitalisering. Avsikten är att också de finländare som bor utomlands ska bevara sina kontakter till och möjligheter att påverka det finländska samhället.Med tanke på strategin bedöms nya slags kanaler och forum genom vilka utlandsfinländarna kan påverka och delta. Dessa kanaler och forum kan vara land- och ortsspecifika, men också till exempel temaspecifika. Syftet med strategin är också till exempel att stärka sådana åtgärder genom vilka alla medborgare som är intresserade av att återvända, eventuellt med utländsk make och barn, smidigt och med stöd kan bosätta sig i Finland. I projektet beaktas eventuella lagstiftningsbehov och framtida utmaningar. Dessutom granskas de termer som används (utlandsfinländskhet, återflyttning) och behovet av att uppdatera dem. Hörande av olika aktörer och deras delaktighet är en väsentlig del av arbetetInrikesministeriet har inom statsförvaltningen en samordnande roll i utlandsfinländarnas ärenden. Till projektet inbjuds utöver Finland-Samfundet och Migrationsinstitutet också företrädare för utrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, justitieministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och arbets- och näringsministeriet. För att säkerställa en så bred sakkunskap som möjligt hörs i projektet också olika berörda grupper, såsom utlandsfinländska sammanslutningar och företrädare för näringslivet. I början av projektet utarbetar Aalto-universitetet en utredning om hur strategin kan byggas upp på ett sätt som är så inkluderande som möjligt och som följer principerna för hållbar utveckling. I projektet utnyttjas resultaten av Migrationsinstitutets stora enkät om utlandsfinländskhet, som blir klar våren 2021. Sommaren 2021 deltar Utlandsfinländarparlamentet, som ordnas med hjälp av distansförbindelser, i beredningen av strategin. I projektet undersöks också andra länders sätt att ordna ärenden för sina medborgare som vistas ute i världen.Regeringens föregående utlandsfinländarpolitiska program har utarbetats för åren 2017–2021. Den nya utlandsfinländarstrategin bidrar till att genomföra de allmänna målen i regeringsprogrammet för statsminister Marins regering om hållbar utveckling och ökad delaktighet och livskraft. Strategin färdigställs före slutet av 2021.Utlandsfinländskheten förändrasUtanför Finlands gränser bor cirka 300 000 finska medborgare, av vilka cirka 254 000 har rösträtt. Flest finländare flyttar till Sverige, Storbritannien, Tyskland, USA och Spanien. Nettoinvandringen av finska medborgare var på minus under hela 2010-talet, vilket innebär att antalet finländare som flyttade ut ur landet var större än antalet dem som återvände. Till exempel år 2019 flyttade cirka 10 000 medborgare från Finland till utlandet, och cirka 800 återvände till Finland. Enligt statistiska uppgifter gjorde året 2020 ett betydande undantag i den situation som pågått i flera år: redan före årets slut uppgick nettoinvandringen av finländare till hemlandet till nästan 1 500 personer. Intresset för att återvända har i första hand ökat på grund av den globala coronapandemin och att Finland har lyckats relativt bra med att hantera situationen med sjukdomen. Var man fysiskt befinner sig har inte heller längre lika stor betydelse med tanke arbetet som tidigare. Det är allt vanligare att bo och arbeta i två eller flera länder. Flyttning till utlandet kan också vara tillfällig.Frågor som är viktiga för utlandsfinländarna är bland annat medborgarskapsärenden och allmänhetstjänster, att rösta samt andra möjligheter att påverka och delta, Finlandsskolorna, att upprätthålla finska språket och kulturen ute i världen, stöd till återvändandet i synnerhet när det gäller sysselsättningsfrågor samt tillhandahållande av expertis till finländska företag i bosättningslandet.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår ändringar i strafflagen för att genomföra det så kallade direktivet om betalningsmedelsbedrägerier.Syftet med EU-direktivet är att bekämpa bedrägerier i samband med betalningsmedel och att säkerställa betalningsmedlens tillförlitlighet i takt med att tekniken utvecklas. Direktivet ersätter 2001 års rambeslut om bekämpning av bedrägeri och förfalskning som rör andra betalningsmedel än kontanter.Den arbetsgrupp som justitieministeriet tillsatt bedömer i sitt betänkande att Finlands lagstiftning till stora delar motsvarar skyldigheterna i direktivet, men att det behövs vissa ändringar i strafflagen och särskilda bestämmelser om betalningsmedel.Arbetsgruppen föreslår ändringar i de bestämmelser i strafflagen som gäller betalningsmedelsbedrägeri, grovt betalningsmedelsbedrägeri, förberedelse till betalningsmedelsbedrägeri, definitionen av betalningsmedel och straffansvar för juridiska personer. Till lagen fogas nya bestämmelser om betalningsmedelsbrott, grovt betalningsmedelsbrott och lindrigt betalningsmedelsbrott.Promemorian är på remiss till och med den 8 mars 2021. Den föreslagna lagen avses träda i kraft senast den 31 maj 2021, då direktivet senast ska genomföras.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den andra utlysningen av finansiering inom programmet för bekämpning av våld mot kvinnor är öppen för ansökningar.Justitieministeriet beviljar högst 50 000 euro i understöd för projekt som ökar yrkesskolestuderandenas medvetenhet om trygga parförhållanden, emotionella färdigheter och trygghetsfärdigheter och som ger verktyg för att identifiera och agera vid trakasserier och våldsamma situationer. Understödet är särskilt riktat till landsomfattande studentorganisationer inom yrkesutbildningen. Ansökningstiden går ut den 5 marsJustitieministeriet beviljar årligen statsunderstöd för de ändamål som anges i programmet för bekämpning av våld mot kvinnor som pågår 2020–2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I de nya projekt som finansieras med medel ur EU:s fonder för inrikes frågor främjas bland annat integrationen av kvotflyktingar, åtgärder i anslutning till återvändande av personer som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd, förnyandet av gränsbevakningens patrullfordon och dokumentläsare samt utvecklingen av polisens prestationsförmåga.    På basis av de utlysningar av finansiering som ordnades i slutet av 2020 beviljas sju projekt EU-stöd ur asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) och sex projekt ur fonden för inre säkerhet (ISF). AMIF-projekten beviljas sammanlagt cirka 5 miljoner euro i EU-stöd och ISF-projekten cirka 880 000 euro.Utveckling av rådgivning om och åtgärder för återresaI Migrationsverkets projekt Möjlig återresa (MAP) utvecklar man vid förläggningarna sakkunnig rådgivning, kartlägger särskilda behov hos de återvändande och främjar planeringen av återintegrationen efter återresan.I Polisstyrelsens och Migrationsverkets samarbetsprojekt MAPPI 2, Digitalisering av den verkställande planen för avlägsnande ur landet, utvecklas åtgärder för återresa genom att en ny funktion som gäller förberedelser för verkställandet av en utlännings avlägsnande ur landet genomförs i det elektroniska systemet för hantering av utlänningsärenden (UMA). Samtidigt reformeras också förmedlingen av information till diskrimineringsombudsmannen om processen för avlägsnande ur landet.Förutsättningarna för integration av kvotflyktingar utvecklas i flera projektI Blåbandsstiftelsen sr:s projekt för terminologiarbete för främjande av integrationen av kvotflyktingar utvecklas terminologi och definitioner på kvotflyktingars modersmål för centrala termer i det sociala trygghetssystemet i Finland samt om boende. Projektet Navigator 2.0, som genomförs av Finlands Flyktinghjälp rf, stärker bland annat beredskapen för mottagandet bland anställda inom den offentliga sektorn samt vuxna flyktingars förutsättningar för integration i den nya hemkommunen.I projektet Delaktig vid närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland skapas modeller för att ta med kunder med flyktingbakgrund i planeringen av tjänster som stöder integration och för utveckling av kompetensen inom kundarbete.I Migrationsverkets projekt för kvotflyktingar och placering i kommuner III genomförs ändringar i UMA-systemets funktioner och verktyg som gäller anhängiggörande av och beslutsfattande i kvotflyktingsärenden samt placering av kvotflyktingar i kommuner. Genom ändringsarbetena tryggas en smidigare och mer kvalitativ behandling av kvotflyktingsärenden, vilket snabbar upp kvotflyktingars ankomst till Finland.Arbets – och näringsministeriets projekt Sylvia5 främjar tillgången till kommunplatser för flyktingar genom att stödja kommunerna i form av tilläggsstöd och ökad kunskap i frågor som gäller mottagande och integration.Myndigheternas beredskap att bekämpa cyberbrottslighet förbättrasI Gränsbevakningsväsendets projekt skaffas nya dokumentläsare som används vid gränskontroller samt två tunga patrullbilar som används vid kontrollen av EU:s yttre gränser. Dessutom utvecklas utbildningsmiljön för gränssäkerhetsutbildningen genom en total renovering av den pistolbana som Gräns- och sjöbevakningsskolan besitter. Genom projektet förbättras skjutbanans funktionalitet och säkerhet.Polisstyrelsens projekt för utveckling av polisens kapacitet (POSUKE) utvecklas det mörkerseende som behövs i bekämpningen av terrorism och i andra krävande situationer. Genom Polisyrkeshögskolans projekt för specialiseringsstudier för bekämpning av cyberbrottslighet (Kyber-EOP) förbättras myndigheternas kunskaps- och kompetensbaserade beredskap att bekämpa cyberbrottslighet. Syftet med projektet är att utveckla och öka utbildningsutbudet inom cyberbranschen och starta en specialiseringsstudiehelhet inom bekämpning av cyberbrottslighet höstterminen 2022.Dessutom bereds ett stödbeslut för ett projekt vid Birkalands räddningsverk som utvecklar räddningsväsendets CBRNE-beredskap (C=kemiska ämnen, B=biologiska patogener, R=radioaktiva ämnen, N=kärnvapen, E=explosiva ämnen) och myndigheternas operativa funktionsförmåga med hjälp av utbildning.Ansökningsomgångarna för AMIF- och ISF-fonderna pågick den 5–30 oktober 2020. Under AMIF-fondens ansökningsomgång inkom 11 ansökningar och under ISF-fondens ansökningsomgång sju ansökningar. Ur AMIF-fonden söktes sammanlagt cirka 7,4 miljoner euro i EU-stöd och ur ISF-fonden cirka en miljon euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet ber myndigheter, invånare och sammanslutningar om utlåtanden och åsikter om både åtgärdsprogrammet för Sveriges havsmiljö och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning och åtgärdsprogrammet för vatten för Bottenvikens vattendistrikt och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Synpunkter ska lämnas in till miljöministeriet senast måndagen den 12 april 2021.Miljöministeriet har tagit emot en underrättelse från Sveriges miljömyndigheter om förslag till åtgärdsprogram för Sveriges havsmiljö och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning om en marin strategi. Utöver detta miljöministeriet har tagit emot en underrättelse om ett åtgärdsprogram för vatten för Bottenvikens vattendistrikt och tillhörande miljökonsekvensbeskrivning.I miljöbedömningen  tillämpas konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (Esbokonventionen) med tillhörande protokoll om strategiska miljöbedömningar. Konventionen har arbetats fram inom FN:s ekonomiska kommission för Europa.Synpunkter ska lämnas in till miljöministeriet genom att besvara en begäran om utlåtande som publicerats i utlåtande.fi eller genom att skicka synpunkterna per e-post till [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommuner, församlingar och renbeteslag inom samernas hembygdsområde samt sådana enskilda som avses i samiska språklagen kan ansöka om statsunderstöd hos justitieministeriet. Understödet är avsett för att täcka de särskilda merkostnader som tillämpningen av samiska språklagen medför.Sådana är till exempel främjande av samernas språkliga rättigheter, översättning och tolkning, informationsverksamhet och språkutbildning. Ansökningstiden för understödet är 1.2.-26.2.2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieminister Anna-Maja Henriksson har kallat politices magister Silja Borgarsdóttir Sandelin till sin specialmedarbetare. Silja Borgarsdóttir Sandelin är vice ordförande i Svenska folkpartiet och hon har varit specialmedarbetare till Thomas Blomqvist, minister för nordiskt samarbete och jämställdhet.Tidigare har Borgarsdóttir Sandelin arbetat som politisk sakkunnig i Svenska riksdagsgruppen och under år 2015 var hon försvarsminister Carl Haglunds specialmedarbetare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland föreslår att ett kulturarv i form av en helhet som omfattar 13 objekt som företräder Alvar Aaltos humant präglade arkitektur tas upp på den nationella försökslistan över möjliga objekt till Unescos världsarvslista. Av objekten på den nuvarande nationella försökslistan kvarstår ön Ukonsaari i Enare träsk.Beslut om vilka objekt som tas upp på försökslistan över väldsarv fattas nationellt. I fråga om kulturarv fattas beslutet av undervisnings- och kulturministeriet och för naturarvens del av miljöministeriet. Undervisnings- och kulturministeriets beslut baserar sig på en framställning av Museiverket. Försökslistan uppdaterades förra gången 2004.”Den nationella försökslistan har utformats så den utgör en fin helhet som kompletterar våra nuvarande världsarv och motsvarar riktlinjerna i vår nationella världsarvsstrategi. Objekten på försökslistan ger en bild av vårt nationella kulturarv som vi kan vara stolta över, också på världsnivå ”, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko förnöjt.För naturarves del har miljöministeriet i samarbete med Forststyrelsens naturtjänster ansvarat för uppdateringen av försökslistan. Miljöministeriet har nominerat skärgårdar där saimenvikaren lever som naturarv till den nationella försökslistan, i stället för insjöområdet kring Saimen  och  Pielinen på den nuvarande listan.De övriga kulturarven på den nuvarande nationella försökslistan uppfyller inte längre till alla delar kriterierna för världsarvslistan och riktlinjerna för en balanserad utveckling av den, och stryks därför från listan. Dessa är Gäddtarmens hällristningar i Hangö, Kastellet i Pattijoki i Brahestad, Astuvansalmi hällmålningar i Ristiina samt Pemars sanatorium, som visserligen stryks från listan som ett självständigt objekt, men ingår i serien på 13 objekt som företräder Alvar Aaltos humant präglade arkitektur.En helhet bestående av 13 objekt som företräder Alvar Aaltos humant präglade arkitekturSerien består av 13 objekt som ritats av Alvar Aalto: Alvar Aaltos ateljé, hans hem, Finlandiahuset, Folkpensionsanstaltens huvudbyggnad och Kulturhuset i Helsingfors, Jyväskylä universitets campusområde, experimenthuset i Muuratsalo och  kommunhuset i Säynätsalo i Jyväskylä stad, Pemars sanatorium, Seinäjokis förvaltnings- och kulturcenter, bostadsområdet i anslutning till Sunila cellulosafabrik i Kotka, Villa Mairea i Björneborg samt De Tre Korsens kyrka (Vuoksenniska kyrka) i Imatra. Antalet objekt i serien kan ännu förändras när kulturarvet på försökslistan börjar beredas för en nominering till världsarvslistan. Beslut om tidpunkten för beredningen fattas separat.Världsarvskonventionen och försökslistanVärldsarvskonventionen, dvs. Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv, godkändes 1972. Finland anslöt sig till konventionen 1987. Syftet med Unescos världsarvskonvention är att kultur- och naturarv av särskilt stort universellt värde ska skyddas och bevaras som en del av hela mänsklighetens gemensamma arv.Världsarvskonventionen innehåller en världsarvslista som för närvarande omfattar 1 121 objekt. Sju objekt i Finland har upptagits på listan: Gamla Raumo (1991), Sveaborg (1991), Petäjävesi gamla kyrka (1994), Verla träsliperi och pappfabrik (1996), Sammallahdenmäkis fornlämningsområde (1999), Struves meridianbåge (2005) och Kvarkens skärgård (2006, naturarv).På nationell nivå upprätthålls en inventering, dvs. en försökslista, över objekt som en medlemsstat senare nominerar för den egentliga världsarvslistan. På försökslistan upptas objekt som man bedömer att uppfyller konventionens urvalskriterier och som inom de närmaste åren kommer att nomineras som förslag på världsarv. Försökslistan har vanligtvis uppdaterats med cirka tio års mellanrum.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet öppnade en ansökningsomgång för fonden för inre säkerhet (ISF) den 1 februari 2021. I EU-stöd för projekt enligt fondens mål kan sökas cirka 4,2 miljoner euro. Ansökningsomgången pågår till den 31 mars 2021 kl. 16.15.När det gäller kontrollen av unionens yttre gränser och viseringspolitiken (ISF-B) finansieras i huvudsak genomförandet av EU:s in- och utresesystem och systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias). Finansiering kan också sökas för utveckling av det nationella informationssystemet för viseringar, för att förnya gränskontrollutrustningen och för utveckling av gränsbevakningsteknik som utnyttjar obemannade luftfartyg.När det gäller polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering (ISF-P) kan finansiering sökas för sammankoppling av nödcentralsdatasystemet, fältledningssystemet och lägesledningscentralerna som myndigheterna använder tillsammans. 
Det finansieringsbelopp som är tillgängligt för de åtgärder som kan sökas anges i bilagan till utlysningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I dag inleds ett omfattande offentligt samråd om ett ambitiöst förslag vars mål är en god miljöstatus i den marina miljön. I förslaget till åtgärdsprogram för havsvården har utöver de nuvarande åtgärderna samlats 65 nya åtgärder för att förbättra den marina miljöns tillstånd. Förslaget till åtgärdsprogram 2022–2027 är framlagt för samråd fram till den 14 maj 2021.“Att sörja för havets skick och vidta åtgärder gäller alla som är verksamma till havs eller vid havet. I sin helhet är tillståndet hos Finlands havsområden inte gott, och vi har fortfarande mycket att göra för att uppnå en god miljöstatus i den marina miljön. Därför utmanar jag alla att bekanta sig med förslaget till åtgärdsprogram, ge respons och delta i slutförandet av det”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Åtgärdsprogrammet är ett recept för iståndsättning av havetSyftet med åtgärdsprogrammet är att uppnå och upprätthålla en god miljöstatus i Finlands havsområden, vilket innebär rena vatten, biologisk mångfald, livskraftiga fisk- och fågelbestånd, skräpfria stränder och minskning av mängden miljögifter och deras verkningar.De åtgärder som föreslås i programmet ska minska de olägenheter som mänsklig verksamhet orsakar, såsom belastningen av näringsämnen och skadliga ämnen, undervattensbuller, mängden skräp i havet och olycksriskerna i den marina miljön. I synnerhet Skärgårdshavet och Finska viken lider fortfarande av övergödning och klimatförändringen hotar att förvärra situationen.Exempel på de 65 nya åtgärdernaÖvergödning: Finland ska göra utredningar om den näringsbelastning som lastfartygens avloppsvatten och last- och passagerarfartygens gråvatten och matavfall orsakar. Målet är att utsläppen ska börja regleras i internationella avtal.Nedskräpning: Utsläppen av mikroplaster från konstgräsplaner och jordbruk ska minskas bland annat genom anvisningar.Undervattensbuller: Det undervattensbuller som båttrafiken orsakar ska minskas i första hand genom att öka båtfararnas medvetenhet. Dessutom identifieras de farleder där båttrafiken kan regleras bland annat genom hastighetsbegränsningar. Alternativt kan båttrafiken styras bort från känsliga områden.Fysiska skador på havsbotten: Planmässigheten, styrningen och miljötekniken i fråga om småskalig muddring ska förbättras.Natur- och miljövård samt restaurering: Nätverket av marina skyddsområden ska utvidgas och effektiviseras i syfte att trygga den marina naturens mångfald.Risker för den marina miljöns tillstånd: För att säkerställa beredskapen för olje- och kemikaliebekämpning ska det som ersättning för de föråldrade oljebekämpningsfartygen skaffas flerfunktionsfartyg som har förmåga att bekämpa både oljeskador och fartygskemikalieolyckor.Uppdateringen av åtgärdsprogrammet har gjorts under ledning av miljöministeriet och Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland (NTM-centralen) i samarbete med närings-, trafik- och miljöcentralerna vid kusten, Finlands miljöcentral samt jord- och skogsbruksministeriet, kommunikationsministeriet och inrikesministeriets förvaltningsområden. Ett stort antal sakkunniga från statens forskningsinstitut, ämbetsverk och organisationer har deltagit i beredningen.Arbetet för en god miljöstatus i havet är redan i full fartÅren 2016–2021 har man arbetat för att genomföra havsförvaltningsplanen och vattenförvaltningsplanerna inklusive tillhörande åtgärdsprogram. Man har vidtagit mångsidiga åtgärder för att förbättra havets och vattendragens tillstånd. Regeringen har förbundit sig att finansiera skyddet av Östersjön och programmet för effektiviserat vattenskydd med sammanlagt 69 miljoner euro åren 2019–2023. Genom gipsbehandling på åkrar har man för första gången effektivt lyckats minska mängden fosfor som rinner ut från åkrarna till havet.Östersjön återhämtar sig dock långsamt. God miljöstatus i den marina miljön uppnåddes inte till alla delar inom den utsatta tiden, det vill säga före 2020, och kommer sannolikt inte heller att uppnås under den kommande programperioden. Tidsfristen kommer från EU:s ramdirektiv om en marin strategi.Delta i havsvårdenFörslaget till åtgärdsprogram är framlagt för samråd fram till den 14 maj 2021, och var och en kan delta och framföra sin åsikt om programmet och miljöbedömningen i anslutning till det. Respons kan man i första hand ge via webbtjänsten utlåtande.fi eller genom att skicka responsen elektroniskt eller skriftligen till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland. Responsen gås igenom och ett sammandrag utarbetas. Responsen utnyttjas vid utarbetandet av det slutliga åtgärdsprogrammet för havsvården.Samtidigt pågår också samråd om förslagen till vattenförvaltningsplaner och förslagen till planer för hantering av översvämningsrisker.

Källa: Valtioneuvosto.fi