NordenBladet — Statsrådet har utfärdat en förordning om ändring av förordningen om audiovisuella tjänster. Genom ändringen fogas till förteckningen över evenemang av samhällelig betydelse som ska televiseras de idrottsevenemang för kvinnor som motsvarar de idrottsevenemang för män som finns i förteckningen.Statsrådet har utfärdat en förordning om detta den 11 februari 2021. Förordningen ska träda i kraft den 1 mars 2021.Listan omfattar de idrottsevenemang som ska televiseras i hela Finland så att en betydande del av allmänheten avgiftsfritt kan följa dem helt eller delvis som direkta eller som bandade sändningar.Evenemang av samhällelig betydelse är1) de olympiska sommar- och vinterspelen arrangerade av Internationella olympiska kommittén,2) öppnings-, kvartsfinal-, semifinal- och finalmatcher samt matcher som spelas av det finländska landslaget i slutspelen i världsmästerskapen i fotboll för herrar och fotboll för damer arrangerade av Internationella fotbollsförbundet,3) öppnings-, kvartsfinal-, semifinal- och finalmatcher samt matcher som spelas av det finländska landslaget i slutspelen i europamästerskapen i fotboll för herrar och fotboll för damer arrangerade av Europeiska fotbollsförbundet,4) världsmästerskapen i ishockey för herrar och ishockey för damer arrangerade av Internationella ishockeyförbundet,5) världsmästerskapen i nordiska skidgrenar arrangerade av Internationella skidförbundet,6) världsmästerskapen i friidrott arrangerade av Internationella friidrottsförbundet,7) europamästerskapen i friidrott arrangerade av Europeiska friidrottsförbundet.Av matcherna i förteckningen ovan ska öppnings-, semifinal- och finalmatcherna i VM- och EM-slutspelen i fotboll för herrar och fotboll för damer samt semifinalerna och slutspelen i VM-tävlingarna i ishockey för män och kvinnor sändas i sin helhet som direkta sändningar. Även matcher som spelas av det finländska landslaget i båda grenarna ska sändas som direkta sändningar.I förordningen görs samtidigt även de ändringar som direktivet om audiovisuella medietjänster förutsätter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet beslutade den 11 februari om vissa ändringar i inreserestriktionerna från och med den 15 februari. På basis av sjukdomsläget begränsar Finland inte längre inresa från Island. Inreserestriktionerna återinförs i trafiken från Rwanda till Finland i fråga om invånare i Rwanda. Dessutom begränsas öppethållningstiderna for vissa gränsövergångsställen vid den västra gränsen i Lappland och vid Finlands östra gräns. Restriktionerna gäller till och med den 25 februari.Från och med måndagen den 15 februari begränsas öppethållningen vid gränsövergångsställena vid landgränsen mellan Finland och Norge samt vid landgränsen mellan Finland och Sverige vid gränsövergångsställena i Karesuvanto, Kolari, Muonio och Pello. Gränsövergångsställena vid landgränsen mellan Finland och Norge är öppna kl. 9.00–21.00. Gränsövergångsställena i Karesuvanto, Kolari, Muonio och Pello vid landgränsen mellan Finland och Sverige är öppna kl. 7.00–21.00. Begränsningarna av öppethållningstiderna gäller inte godstrafik eller sådan nödvändig persontrafik som har ett motiverat behov av gränsövergång utanför öppethållningstiderna. De övriga gränsövergångsställena är alltjämt öppna dygnet runt. Målet är att nå alla personer som passerar gränsenSyftet med ändringarna är att minska den trafik som anländer över gränsen, detta för att förhindra att nya varianter av coronavirus sprids. Det finns ännu inte andra tillräckliga åtgärder att tillgå som kunde ersätta gränskontrollen vid de inre gränserna. Hälsovårdsmyndigheterna har som mål att alla personer som passerar gränsen ska kunna hänvisas till coronatest, om de inte kan visa upp ett tillräckligt färskt negativt coronatestresultat, ett intyg över att de har insjuknat i och tillfrisknat från coronavirussjukdomen eller ett vaccinationsintyg.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social – och hälsovårdsministeriet har uppdaterat sin testningsstrategi för covid-19 den 10 februari. Att satsa på snabb testning och effektiv spårning av smittkedjor är fortfarande avgörande för att kunna hindra spridningen också av muterade virus.Testningsstrategins huvudprincip är testa, spåra, isolera och vårda. Testningen är en helhet som består av riskbedömning, provtagning, provanalys och behövliga efteråtgärder. Finlands testningskapacitet uppgår för närvarande till cirka 30 000 tester per dygn. Som mest har det tagits över 26 000 tester per dygn.  Testningsstrategin uppdaterades senast i augusti 2020. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministern för nordiskt samarbete Thomas Blomqvist är ordförande för det första mötet för de nordiska samarbetsministrarna under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet den 11 februari 2021.Finlands tog över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet i januari 2021. Programmet för Finlands ordförandeskap kan läsas som digital publikation. Ordförandeskapsperiodens första ministermöte hålls över video på grund av coronaläget.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De finländska skogsägarna skyddade i fjol permanent ca 5 500 hektar skog via handlingsplanen METSO. Med hjälp av tioåriga miljöstödsavtal tryggades dessutom skogslivsmiljöer på ca 3 500 hektar och i privata skogar utfördes naturvårdsarbeten på över 128 hektar. METSO-handlingsplanen är ett frivilligt program genom vilket skogsägarna kan skydda sina skogar mot ersättning av staten. I programmet är det dessutom möjligt att bedriva naturvård utan kostnader för markägaren.Målet med METSO är att inrätta 96 000 hektar nya skyddsområden före 2025. Ett ytterligare mål är att träffa avtal om miljöstöd och att utföra naturvårdsarbeten på 82 000 hektar ekonomiskog.I slutet av 2020 hade 82 procent av målet för skogsskydd uppnåtts, vilket betyder 79 052 hektar skog. Av målet för miljöstödet för naturvård och skogsbruk hade 63 procent uppnåtts, vilket motsvarar 51 486 hektar skog. År 2020 fick markägarna sammanlagt 43,4 miljoner euro i ersättning för åtgärder som tryggar mångfalden i skogarna. I de skyddade markområdena ingår 13 000 hektar ekonomiskog som tidigare hörde till Forststyrelsen, men som 2014 överfördes till naturvården. Genomförande av METSO-handlingsplanen vid NMT-centralen (innehåller ej de 13 000 hektar METSO-skydd som Forststyrelsen implementerade år 2014) Genomförande av METSO-handlingsplanen vid Finlands skogscentralÖkad finansiering till frivilligt skyddI slutet av 2020 riktade riksdagen mer pengar till skyddet av skogar. Handlingsplanen METSO fick tilläggsfinansiering på 8 miljoner euro för permanent skogsskydd och 2,5 miljoner euro för avtal om miljöstöd och naturvårdsprojekt. Ett särskilt anslag för skydd av gamla skogar riktas till närings-, trafik- och miljöcentralerna (NMT-centralerna) i Lappland, Norra Österbotten och Kajanaland. Den skogsareal som omfattas av det permanenta skyddet ökade med cirka 800 hektar från 2019 till 2020. Skyddsarealen ökade rekordmycket inom områden som administreras av NMT-centralerna i Nyland, Egentliga Finland och Sydöstra Finland.“Det är fint att så många finländare är intresserade av att skydda sina skogar. Tack vare detta har de säkerställt att livsmiljön för många hotade arter bevaras. Vi har ökat finansieringen av METSO, men trots det är efterfrågan av medel större än utbudet. Det är klart att det i framtiden måste reserveras allt mer resurser för skogsskyddet i hela Finland för att trygga skogsnaturens mångfald”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Rekordmånga avtal om miljöstödTioåriga miljöstödsavtal ingicks 2020 för en areal som var nästan 50 procent större än 2019. Den stora tillväxten berodde på den ökade finansieringen och på Finlands skogscentrals särskilda satsningar på METSO. Den areal som omfattas av avtalen om miljöstöd ökade mest i Lappland, Södra Österbotten, Egentliga Finland och Kymmenedalen.“METSO-handlingsplanen har visat att frivilligt skydd är ett bra sätt för skogsägarna att trygga skogsnaturens mångfald. Ökningen av finansieringen och branschens insatser och aktivitet har möjliggjort en god utveckling. Jag hoppas att den positiva trenden fortsätter”, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Insatserna för att skydda mångfalden fortsätter inom METSO och HelmiMålet med handlingsplanen METSO är att permanent skydda minst 4 500 hektar skog 2021. För skyddet står 35 miljoner euro till förfogande, vilket är tillräckligt för att uppnå målet. I skyddet prioriteras fortfarande skogar i Södra Finland. Målet är att ingå avtal om miljöstöd för 3 550 hektar och att inleda naturvårdsprojekt på 250 hektar skogsmark. Sammanlagt 9,3 miljoner euro har reserverats för dessa ändamål. Med den nuvarande finansieringsnivån kan det övergripande målet om permanent skydd av skogar nås när programtiden löper ut 2025. I fråga om miljöstödsavtal och naturvårdsprojekt kan däremot bara ca 83 procent av målet för METSO uppnås. För att målet ska nås i sin helhet krävs det att finansieringsnivån fördubblas.Vid sidan av METSO pågår livsmiljöprogrammet Helmi vars syfte är att främja den biologiska mångfalden i Finland förutom i skogarna också i andra livsmiljöer: myrar, fågelvatten, våtmarker, vårdbiotoper samt småvatten och strandmiljöer. Miljöministeriet informerar den 16 februari om Helmi-programmets resultat för 2020. Målen för Helmi och förlängningen av METSO till 2030 föreläggs statsrådet i maj.METSO-handlingsplanen är ett gemensamt program för miljöministeriet och jord – och skogsbruksministeriet. Närings-, trafik – och miljöcentralen och Finlands skogscentral svarar för det praktiska genomförandet av programmet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antalet nya fall av covid-19-sjukdomsfall i Finland är i samma klass som förra veckan. På många orter har man lyckats väl med att stävja epidemin. Trots detta förekommer coronaviruset bland befolkningen i hela landet, och många nya infektioner har konstaterats inom flera sjukvårdsdistrikt.Tills vidare finns det inga klara bevis på att virusvarianterna skulle ha börjat sprida sig till befolkningen i hemlandet, men denna risk är avsevärd. Å andra sidan har behovet av sjukhusvård minskat redan under flera veckor. Under vecka 5 registrerades över 2 500 nya fall i registret över smittsamma sjukdomar, vilket är närmare 200 fall mindre jämfört med föregående vecka. Incidensen var 45 nya fall per 100 000 invånare jämfört med siffran 49 nya fall per 100 000 invånare föregående vecka.Under de senaste två veckornas uppföljningsperiod (25.1–7.2) rapporterades det sammanlagt något över 5 200 nya fall, vilket är över 1 100 fler fall än under de två föregående veckorna. Incidensen av nya fall var 94 per 100 000 invånare medan den under den föregående tvåveckorsperioden var 74 fall per 100 000 invånare.Reproduktionstalet uppskattas för närvarande vara 0,95–1,1 (sannolikhetsintervallet 90 %).I flera europeiska länder och Finlands närområden är incidensen för fall av covid-19 och antalet insjuknade väldigt högt. Ute i världen har det konstaterats flera olika virusvarianter, det vill säga virusvarianter vars spridning till Finland man strävar efter att bekämpa bland annat genom att effektivisera bekämpningsåtgärderna vid gränserna samt genom begränsningar och rekommendationer. Effekterna av virusvarianterna på epidemisituationen övervakas noggrant. Hittills har det i Finland konstaterats nya virusvarianter i sammanlagt 232 coronavirusprov. Mest infektioner förekommer hos unga vuxnaAv samtliga nya smittfall i hela landet har smittkällan gått att utreda i 60 procent av fallen. Flest fall konstateras hos personer i arbetsför ålder, för närvarande i synnerhet hos unga vuxna. Nästan en fjärdedel av alla fall konstaterades hos 20–29-åringar.
Andelen personer över 60 år av alla smittade har sjunkit något. Under vecka 5 var andelen personer över 60 år cirka 8 procent, medan andelen för denna åldersgrupp var 11 procent under vecka 3 och 4.Under vecka 5 sattes något över 11 000 personer i karantän, vilket är cirka 2 500 färre än under förra veckan. I över en fjärdedel av de nya smittfallen var personen i karantän när smittan konstaterades.Under vecka 5 kunde de flesta smittfallen spåras till hemlandet. I 4 procent av fallen har det varit fråga om smitta från utlandet, som i mindre än 1 procent av samtliga coronafall har orsakat fortsatt smittspridning. Antalet patienter i behov av sjukhusvård har sjunkitDen 10 februari deltog sammanlagt 118 patienter i sjukhusvård på grund av covid-19-sjukdomen: 23 patienter på avdelningar inom primärvården, 79 patienter inom den specialiserade sjukvården och 16 patienter på intensivavdelningar. Sammanlagt 706 dödsfall till följd av covid-19 hade rapporterats fram till den 10 februari 2021.Den uppföljningsrapport om epidemin som publicerats i dag samt de tidigare rapporterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats. Uppföljning av coronavirusläget (Institutet för hälsa och välfärd)Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (Institutet för hälsa och välfärd)Coronaviruset i siffror (HUS)Handlingsplan för genomförande av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin under januari–maj 2021 (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:4)Uppföljning av covid-19-vaccinationerna (på finska)(Institutet för hälsa och välfärd)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det andra nationella handlingsprogrammet för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har publicerats i Finland. Genom handlingsprogrammet verkställs FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som trädde i kraft sommaren 2016. Viktiga mål i handlingsprogrammet är att öka medvetenheten om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning samt integreringen av dessa rättigheter inom olika förvaltningsområden och i samhället i stort. Integreringen innebär att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning beaktas i all verksamhet. Över hundra åtgärder ska föra oss mot ett mer jämlikt samhälleHandlingsprogrammet består av 110 åtgärder som olika ministerier har förbundit sig att genomföra. Åtgärderna i programmet bildar 13 helheter, varav en del är principiella och tvärgående. Säkerheten har tagits med som ett nytt innehållsområde. Handlingsprogrammet har beretts mitt under coronaepidemin. Under undantagsförhållanden ska man fästa särskild uppmärksamhet vid säkerheten för personer med funktionsnedsättning och samtidigt också komma ihåg respekten för de mänskliga rättigheterna.“Programmet är ett steg mot ett mer jämlikt samhälle, men vi är ännu inte framme. Vi kan inte nöja oss med att sysselsättningen, utbildningen, levnadsstandarden och delaktigheten för personer med funktionsnedsättning blir sämre än för den övriga befolkningen. Vi har också i fortsättningen mycket att göra i fråga om tillgänglighet. Alla personer med funktionsnedsättningar bör ha ett eget hem och en möjlighet till ett självständigt liv som liknar dem själva. Vi har stora samhälleliga reformer på gång, och inom dem är det möjligt att främja även dessa mål”, konstaterar familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.Handlingsprogrammet har utarbetats tillsammans med funktionshinderorganisationerHandlingsprogrammet har utarbetats av delegationen för rättigheter för personer med funktionsnedsättning Vane, som består av representanter från funktionshinderorganisationer, arbetsmarknadsorganisationer och centrala ministerier i fråga om rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Dessutom har funktionshinderorganisationer och andra intressegrupper hörts. De har gett viktig information om de åtgärder i FN:s konvention som ska prioriteras i handlingsprogrammet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetsgivare bör stödja arbetstagare som på grund av sina arbetsuppgifter utsätts för riktade trakasserier i sociala medier eller på något annat sätt. Dessutom bör polisen säkerställa enhetlig praxis vid undersökningen av riktade trakasserier. På så sätt förbättras offrets ställning och rättsskydd, konstaterar inrikesministeriets arbetsgrupp.Arbetsgruppen överlämnade sin utredning till inrikesminister Maria Ohisalo den 11 februari. Arbetsgruppen hade till uppgift att lägga fram förslag om hur man kunde effektivisera åtgärderna mot trakasserikampanjer. Arbetsgruppen har granskat riktade trakasserier i ett vitt perspektiv, som en verksamhet som riktar sig mot olika myndigheter, beslutsfattare, företag och opinionsbildare. I arbetsgruppens utredning ingår konkreta åtgärdsförslag för att förebygga riktade trakasserier och öka rättsskyddet för dem som blivit måltavlor för trakasserier. I rapporten lyfts också fram omständigheter som arbetsgivare i fortsättningen ska beakta när det gäller trakasserikampanjer. Rekommendationerna gäller arbetsgivare och organisationer både inom den offentliga sektorn och inom den privata sektorn. – Arbetsgivarna bör stödja sina arbetstagare genom att utarbeta anvisningar för situationer där arbetstagare, frilansare, frivilliga personer som deltar i verksamheten eller deras närstående utsätts för riktade trakasserier. Arbetsgivarna bör också med låg tröskel hänvisa arbetstagare som blivit offer för riktade trakasserier till stödtjänster, betonar arbetsgruppens ordförande, utvecklingschef Tarja Mankkinen från inrikesministeriet.Riktade trakasserier, hot och påtryckningar hör inte till ett demokratiskt samhälleRiktade trakasserier är ett fenomen där en eller flera aktörer uppmanar och anstiftar en stor grupp att på olika sätt, till exempel genom att skicka hatmeddelanden per e-post eller i sociala medier, attackera en enskild person. Myndigheternas mål är att främja en öppen och konstruktiv offentlig debatt och förebygga svartmålande som begränsar den offentliga debatten, verksamheten och yttrandefriheten.Riktade trakasserier kan ta sig uttryck till exempel i direkta eller indirekta hot eller i att uppgifter om privatlivet grävs fram och förvanskas. Även om svartmålandet ofta riktar sig mot en enskild person, är avsikten att påverka verksamheten eller beslutsfattandet i hela organisationen.
 
– Till vårt öppna samhälle hör att myndigheternas verksamhet får kritiseras. För detta ändamål har det också skapats system som garanterar allmänhetens rättssäkerhet, såsom möjligheten att anföra klagomål. Att kritisera en myndighets verksamhet eller en enskild tjänsteåtgärd är inte riktade trakasserier, säger Mankkinen.– Däremot är riktade trakasserier systematisk verksamhet vars mål är att underminera förtroendet för organisationer eller institutioner som är viktiga med tanke på samhällets funktion, detta genom att hota eller utöva påtryckning mot en enskild arbetstagare. Det här hör inte till ett öppet samhälle, fortsätter Mankkinen. Både arbetsgivare och myndigheter bör med lägre tröskel än tidigare hänvisa den som blivit offer för riktade trakasserier till brottsoffertjänster varifrån offret kan hänvisas till rätt tjänst. – För den som blir utsatt för riktade trakasserier är upplevelsen ofta förlamande och skrämmande. Detta är dock ett mer omfattande problem som inte bara gäller ett enskilt fall. Om man inte ingriper i verksamheten, är det ett starkt budskap till den som gör andra till måltavlor att riktade trakasserier är ett användbart och resultatrikt sätt att påverka saker och ting, säger Mankkinen.Enligt arbetsgruppen bör man också i fortsättningen ägna större uppmärksamhet åt ställningen för dem som blivit offer för riktade trakasserier och åt att deras rättigheter tillgodoses i straffprocessen. Målet är att öka myndigheternas medvetenhet och ge mer utbildning om trakasserikampanjer.– Det är viktigt att säkerställa enhetlig praxis vid undersökningen av riktade trakasserier så att det straffrättsliga ansvaret ska realiseras jämlikt i olika trakasserifall, framhäver Mankkinen.
Arbetsgruppen föreslår en tydlig definition av riktade trakasserierArbetsgruppen föreslår också en tydlig definition av riktade trakasserier:Riktade trakasserier är verksamhet där en enskild person genom egna åtgärder eller genom att mobilisera andra inleder eller uppmuntrar till organiserade trakasserier som riktar sig mot ett enskilt objekt och som kan ske direkt eller indirekt. Metoder kan vara bland annat att hota, svartmåla eller sprida uppgifter av privat karaktär. En person kan utsättas för riktade trakasserier också via sina närstående. Riktade trakasserier syftar till att påverka människor eller samhällets strukturer och institutioner och särskilt förtroendet för dem.Den definition som arbetsgruppen föreslår är inte juridiskt bindande, men den kan användas förutom för insamling av information även för utbildning och för att öka den allmänna medvetenheten om riktade trakasserier. En gemensam definition av riktade trakasserier är en förutsättning för att man ska få tillförlitlig och heltäckande information om de riktade trakasseriernas omfattning, vem de gäller och hur de påverkar enskilda människor och samhället.– Med tanke på fortsättningen är det viktigt att undersöka hur omfattande fenomenet är. Vår arbetsgrupp föreslår att det ska göras en undersökning om omfattningen av riktade trakasserier, säger Mankkinen avslutningsvis.Rapporten från arbetsgruppen för att effektivisera åtgärderna mot trakasserikampanjer finns att läsa på inrikesministeriets webbplats.
Se också www.riku.fi

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands program för hållbar tillväxt syftar bland annat till att minska utsläppen, öka sysselsättningen och påskynda tillgången till vård.Ministerarbetsgruppen för hållbar tillväxt satte onsdagen den 10 februari upp målen för Finlands program för hållbar tillväxt. Finansminister Matti Vanhanen är ordförande för arbetsgruppen.Programmet stöder ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt i enlighet med målen i regeringsprogrammet. Det påskyndar konkurrenskraften, investeringarna, höjningen av kompetensnivån samt forskningen, utvecklingen och innovationerna.
 
Målet med programmet är attminska växthusgasutsläppenöka produktivitetenhöja sysselsättningsgradenpåskynda tillgången till vårdfrämja regional, social och könsmässig jämställdhet.Programmet finansieras med medel från EU:s tillfälliga återhämtningsinstrument. Finlands andel av finansieringen beräknas enligt befintlig information vara 2,7 miljarder euro.Information om finansieringen av EU:s återhämtningsinstrument och programmenProgrammet bygger på fyra pelareFinlands program för hållbar tillväxt hade ursprungligen sex prioriteringar, men ministerarbetsgruppen preciserade prioriteringarna. Programmet bygger nu på fyra pelare:1. Grön övergångDen gröna övergången stöder ekonomiska strukturomvandlingar och ett koldioxidneutralt välfärdssamhälle. Programmet påskyndar lösningar som hjälper att minska utsläppen såväl i Finland som annanstans i världen.Målet är att göra Finland till ett ledande land i världen inom väte- och cirkulär ekonomi, bioprodukter med högt förädlingsvärde samt utsläppsfria energisystem och andra klimat- och miljölösningar. Dessutom strävar man efter att förbättra energieffektiviteten och påskynda övergången till fossilfri trafik och uppvärmning. Målen främjas bland annat genom satsningar i forskning och åtgärder som mobiliserar så många investeringar som möjligt i grön övergång och som skapar övergripande lösningar på marknaden.2. DigitaliseringProgrammet stärker digitaliseringen och dataekonomin inom den offentliga och privata servicen så att produktiviteten och kostnadseffektiviteten förbättras. Programmet gör trygga vardagliga tjänster tillgängliga för människor i hela landet.Målet är att skapa en konkurrenskraftig verksamhetsmiljö för företagen och att lyfta Finland till världens ledande land när det gäller att producera datadrivna tjänster i det digitala samhället och säkra lösningar för dem. Lösningar som främjar digitaliseringen av trafiken tas i beaktande i arbetet. Programmet stärker samhällets digitala övergång genom åtgärder som påskyndar digitaliserings-, teknik- och datainvesteringar.3. Sysselsättning och kompetensProgrammet höjer sysselsättningsgraden och kunskapsnivån i syfte att påskynda en hållbar tillväxt. Avsikten är bland annat att förnya tjänsterna för jobbsökning i en mera kundorienterad riktning och att utnyttja digitaliseringen i samband med dem. Arbetsbaserad invandring och integration görs smidigare och välbefinnandet i arbetet samt sysselsättningen av partiellt arbetsföra främjas. Den långsiktiga tillväxten främjas genom att kompetensnivån hos såväl unga som vuxna höjs. Det skapas fler möjligheter till kontinuerligt lärande så att studerandet inte är bundet till en viss plats.Programmet stärker den gemensamma användningen av forskningsinfrastrukturer och ökar forsknings- och utvecklingsintensiteten, vilket ökar tillväxten också på längre sikt.Målet är att påskynda förnyelse, återhämtning och hållbar tillväxt inom de sektorer som drabbats hårdast av krisen, dvs. turismen, den kreativa ekonomin och evenemangssektorn. I detta arbete strävar man efter innovationer och utnyttjande av forskningsdata.4. Social- och hälsovårdstjänsterProgrammet påskyndar förnyelsen av strukturer och tjänster inom social- och hälsovården. Målet är att göra tjänsterna tillgängliga för alla och att förnya dem kostnadseffektivt och människoorienterat. Strukturreformen av tjänster stöds genom informations- och kommunikationstekniska reformer.
 
Tillgången till vård ska försnabbas i hela landet när nya verksamhetssätt tas i bruk. Vårdgarantin för primärvården främjas så att också mental hälsa ingår.
 
Avsikten är att avveckla den vård-, rehabiliterings- och serviceskuld som uppkommit under coronakrisen genom att förnya verksamhetsmodellerna och att ta i bruk nya digitala tjänster.Beredarna hör intressentgrupperNästa steg är att programberedarna samråder med berörda parter om hur eventuella projekt bör prioriteras.Finansministeriet ordnar samarbetsmöten på webben, av vilka den första hålls torsdag den 11 februari. Till evenemangen inbjuds ett stort antal aktörer från landskapen och regionerna, näringslivet samt social- och hälsovårds-, sysselsättnings- samt utbildnings- och forskningssektorn.Finland skickar den 15 mars en preliminär version av planen för programmet för hållbar tillväxt till EU-kommissionen och en slutlig version den 29 april. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har låtit göra en utredning om olika sätt att genomföra mathjälp, om finansieringsmekanismerna för den och om kommunernas roll. Enligt utredningen har livsmedelshjälpen gradvis utvidgats, men den har ingen nationellt etablerad verksamhetsmodell.Med mathjälp avses välgörenhets- och biståndsverksamhet där matsvinn i huvudsak doneras i form av livsmedelsutdelning och som avgiftsfria måltider eller måltider som baserar sig på frivillig betalning. Under de senaste åren har utvecklandet och ordnandet av mathjälpen understötts med statsunderstöd som samordnats av social- och hälsovårdsministeriet.Ordnandet av mathjälp utvärderas med hjälp av tre olika alternativI utredningen utvärderas tre alternativa samordningsmodeller som kan användas för att stödja mathjälpen i framtiden. I den första modellen ansvarar social- och hälsovårdsministeriet för samordningen av statsunderstödet till de aktörer som ordnar mathjälp i stora drag på samma sätt som i den nuvarande modellen. I den andra modellen överför social- och hälsovårdsministeriet statsunderstödet till en organisationsaktör som samordnar mathjälpen, och som sedan kanaliserar finansieringen vidare till andra organisationsaktörer. Den här modellen främjar samarbetet mellan mathjälpsaktörerna. I den tredje modellen kopplas mathjälpen efter social- och hälsovårdsreformens ikraftträdande till arbetet för att främja välfärden och hälsan i de nya välfärdsområdena. På så sätt stärks också kopplingen till de regionala social- och hälsovårdstjänsterna.Efter att helhetsbilden av utredningen har preciserats kan kartläggningen av olika finansieringsalternativ och bedömningen av deras konsekvenser fortsätta och användas som bakgrund i det politiska beslutsfattandet. Mathjälp är inte bara brödköer – delar fortfarande åsikternaEnligt utredningen är mathjälpen mycket mer än bara brödköer. Verksamheten har blivit mångsidigare i synnerhet på 2010-talet. Verksamheten omfattar t.ex. gemensamma måltider, matsvinnsterminaler, matsvinnsmarknader och sysselsättning. Undantagstiderna har konkretiserat mathjälpens betydelse både under lågkonjunkturen på 1990-talet och i samband med coronakrisen. Mathjälpen delar fortfarande starkt åsikterna.  I utredningen lyfter man fram att mathjälp utan köande kan lämpa sig för välfärdsstaten, men den kan inte ersätta social trygghet. Sysselsättning är det bästa sättet att minska fattigdom och behovet av mathjälp. Utredningen har gjorts av Kompetenscentrumet inom det sociala området i huvudstadsregionen Socca. 

Källa: Valtioneuvosto.fi