NordenBladet — Utrikesministeriet har utnämnt Timo Sysiö till pressattaché vid Finlands ambassad i Peking. Befattningen är treårig och Sysiö börjar den 1 augusti 2021.Timo Sysiö. Foto: Kae YanSysiö arbetar för närvarande vid Finlands ambassad i Ankara med ansvar för kommunikation, Finlandsbilden och samordningen av Team Finland. Sysiö har över tio års studie- och arbetserfarenhet från Öst – och Sydostasien. Han var till exempel evenemangskoordinator i Singapore 2017 för projektet Finland 100 år och har arbetat som inresetjänsteman vid ambassaden i Peking. Sysiö är filosofie magister från University of Hong Kong.”Jag ser fram emot att få utnyttja mitt kunnande i en region som ligger mig nära om hjärtat. Mitt mål är att som en del av Kinas starka Team Finland-nätverk öka vår synlighet särskilt inom de delområden som påverkar Finlands ekonomi och samhälle”, säger Sysiö.Pressattachén ansvarar för kommunikationen och Finlandsbilden vid ambassaden. Pressattachén deltar i Team Finland-nätverkets verksamhet och samarbetar också tätt med Finlands generalkonsulat i Hongkong och Shanghai.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet utlyser statsunderstöd för internationella icke-statliga organisationer. Utlysningen pågår 15.2–26.3.2021.Utrikesministeriet understöder internationella icke-statliga organisationer med medel för utvecklingssamarbete. En förutsättning för stödet är att det utvecklingssamarbete som organisationerna genomför främjar de prioriterade områdena för Finlands utvecklingspolitik, FN:s globala mål för hållbar utveckling och de mänskliga rättigheterna. Dessutom ska organisationernas utvecklingssamarbete baseras på människorättsperspektiv.De mänskliga rättigheterna är en viktig del av Finlands utrikes- och utvecklingspolitik och Finland har förbundit sig att främja dem. Denna utlysning fokuserar på flera teman som främjar förvärkligandet av  mänskliga rättigheterna.Utlysningen fokuserar på följande teman:sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheterskatterättvisa och skattetransparens i Afrika söder om Saharaarbete mot straffrihet för kränkningar av de mänskliga rättigheternastöd till människorättsförsvarareekonomiska, sociala och kulturella rättigheteraffärsverksamhet och mänskliga rättighetersexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i Afghanistan med sikte på minskad mödradödlighet.Understödet kan sökas under tiden 15 februari–26 mars 2021. Ansökan med bilagor ska vara hos utrikesministeriet senast fredagen den 26 mars 2021 kl. 16.15 finsk tid. Ansökningar som lämnas in efter utsatt tid beaktas inte.Utlysningen, ansökningsblanketten, stödvillkoren och

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp som tillsatts av justitieministeriet ger flera rekommendationer för hur Brottspåföljdsmyndighetens och övriga myndigheters tjänster kan samordnas på ett bättre sätt. Fångar och personer som avtjänar en samhällspåföljd behöver ofta bland annat mentalvårds- och missbrukartjänster samt stöd när det gäller boende och sysselsättning.Arbetsgruppen på bred bas hade till uppgift att utreda de utmaningar som finns i samarbetet och informationsutbytet gällande stödet för brottspåföljdsklienter, ange goda arbetssätt, uppdatera tidigare rekommendationer och utarbeta ett förslag för hur rekommendationerna ska verkställas i projekt för brottsförebyggande.Utredningen hänför sig till statsminister Sanna Marins regeringsprogram där ett av målen är att minska den totala brottsligheten och återfallen i kriminalitet, att stärka den effektiva rehabiliterande verksamheten samt öka samarbetet mellan brottspåföljdsmyndigheterna och andra sektorer.Det är viktigt med kontinuitet i de rehabiliterande tjänsternaArbetsgruppen betonar att samarbetet mellan de olika myndigheterna bör bli tätare när det gäller planen för strafftiden. Denna plan ska stödja personer som avtjänar straff när de skaffar sig färdigheter för att leva ett liv utan kriminalitet. Samhällets allmänna tjänster bör ha en tät koppling till planen och det bör samlas ett nätverk av myndigheter som ska stödja klienten utifrån dennes individuella behov.Arbetsgruppen föreslår bland annat att det ska inrättas strukturer för samordning av det regionala myndighetssamarbetet och att Brottspåföljdsmyndighetens nätverks- och intressentgruppsarbete ska utvecklas. Det är viktigt att Brottspåföljdsmyndighetens rehabiliterande funktioner ingår i samma vårdkedja som social- och hälsovårdstjänsterna. Arbetsgruppen rekommenderar också att kontinuiteten i utbildnings-, arbetskrafts- och boendeservicen utvecklas. Det fästs särskilt uppmärksamhet vid ett tätare samarbete mellan myndigheterna när det gäller stöd för bötesfångar, minderåriga brottspåföljdsklienter och brottspåföljdsklienter med utländsk bakgrund. Tredje sektorn och särskilt erfarenhetsexperter bör också höras och utnyttjas i utvecklingsarbetet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland är de nordiska ländernas kandidat till FN:s råd för mänskliga rättigheter för perioden 2022–2024. Huvudbudskapet i Finlands kampanj, ”A Diverse World, Universal Human Rights”, framhåller de mänskliga rättigheternas universalitet. Valet förrättas i FN:s generalförsamling i oktober 2021.Finland har arbetat långsiktigt i flera årtionden för de mänskliga rättigheterna. Kandidaturen till FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) är en följd av rättighetsperspektivet i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Kandidaturen till MR-rådet ingår också i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.Teman i Finlands kampanj är kvinnors och flickors rättigheter, ny teknik och digitalisering, klimatförändringen samt utbildning som mänsklig rättighet. Finland framhåller även vikten av att försvara multilateralismen mot försöken att undergräva den och av att öka det civila samhällets möjligheter att delta i FN-verksamheten.”Som medlem av FN:s råd för mänskliga rättigheter vill Finland arbeta i enad front med de länder som försvarar de mänskliga rättigheterna, för att finna hållbara lösningar på globala utmaningar. Klimatförändringar och pandemier ökar ojämlikheten och länders beroendeförhållande till varandra i hela världen. Vikten av att försvara de mänskliga rättigheterna globalt kommer att öka ytterligare”, säger utrikesminister Pekka Haavisto.Rådet för mänskliga rättigheter grundades 2006 och är det viktigaste organet i FN som behandlar de mänskliga rättigheterna. Rådet har 47 medlemmar som väljs ur fem geografiska grupper för en period på tre år. Finland var medlem av MR-rådet 2006–2007. För närvarande har Finland observatörsstatus.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet inleder Åtgärdsprogrammet för god psykisk hälsa i arbetslivet. Programmet börjar verksamheten med projektet Verktyg för att stödja psykisk hälsa som Arbetshälsoinstitutet genomför. Syftet är ett verktygsback från vilket arbetsplatserna avgiftsfritt kan välja lämpliga verktyg i sitt bruk.Arbetshälsan och arbetsproduktiviteten kan ökas på ett anmärkningsvärt sätt på arbetsplatserna genom att stärka psykisk hälsa och att förebygga problem. Samtidigt är det möjligt att minska kostnaderna som arbetsoförmågan orsakar.  Undantagsläget orsakat av coronaviruset samt de nya hälsorisker och den mentala belastning som situationen för med sig ökar behovet av psykisk hälsovård.  Åtgärdsprogrammet betonar att förebygga problem I arbetsgemenskapen grundar förebyggandet av psykiska utmaningar på kontinuerlig utveckling av arbetsförhållanden, arbetets smidighet och arbetsgemenskapen. För att stärka psykisk hälsa är det viktigt att skapa sådana omständigheter på arbetsplatsen att det inte blir någon onödig psykisk eller social belastning.  I praktiken kan belastningen minskas bland annat genom att organisera arbetsuppgifter och processer noggrant och genom att göra beslutsfattandet mer proaktivt och långsiktigt. Samtidigt måste man sträva efter att satsa på arbetsgemenskapens inre interaktionsförhållanden och arbetsledning för att klarlägga målen samt att lösa värdekonflikter som arbetet innebär.  “Att arbetstagaren får individuellt stöd är ytterst värdefullt. Ur det finländska arbetslivets synvinkel är det ändå viktigt att vid psykiska utmaningar stärka ett strukturellt tillvägagångssätt som är genuint förebyggande. Så länge som vi endast sköter symptomen, är vi inte ett enda steg närmare att lösa orsakerna”, påminner projektledaren Kaisa Mikkola som leder delprojektet vid Arbetshälsoinstitutet och direktör Salla Toppinen-Tanner.  Projektet har som mål att uppmuntra och möjliggöra att sakkunskapen inom företagshälsovården kan utnyttjas för att utveckla arbetsgemenskapen och ledningen på arbetsplatserna allt bättre.Psykisk hälsa är en del av arbetsförmågan Åtgärdsprogrammet för god psykisk hälsa i arbetslivet som social- och hälsovårdsministeriet startat har som mål att ändra arbetslivets perspektiv på psykisk hälsa.  Psykisk hälsa är en alltmer viktigare faktor för arbetsförmågan i arbetslivet. Att förebygga psykiska problem har obestridlig nytta för både arbetshälsa och arbetsplatserna. Utmattning eller depressionssymptom minskar arbetseffektiviteten redan innan den allvarligaste konsekvensen, arbetsoförmågan.  “Med hjälp av tidigt stöd och att förebygga problem kan arbetskarriärerna förlängas och därigenom ökningen av sysselsättningsgraden påverkas. I programmet för psykisk hälsa i arbetslivet utvecklas även en ny modell för psykiskt stöd för företagshälsovårdssamarbetet och genomförs en kommunikationskampanj vars mål är att minska skadliga föreställningar i anslutning till psykiska problem. Åtgärdernas effekt följs med hjälp av undersökningar”, berättar programmets projektchef Jaana Vastamäki.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Matti Vanhanen företräder Finland när eurogruppen sammanträder måndagen den 15 februari och EU-ländernas finansministrar tisdagen den 16 februari. Båda mötena är videokonferenser.Huvudtemat för finansministrarnas möte är den ekonomiska återhämtningen i Europa. Finansministrarna diskuterar det ekonomiska läget utifrån Europeiska kommissionens prognos. Ministrarna utbyter också synpunkter på prioriteringarna i medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner.Ordförandelandet Portugal har bett finansminister Vanhanen presentera beredningen av Finlands återhämtnings- och resiliensplan vid mötet. Planen är en del av programmet för hållbar tillväxt som fokuserar på 1) grön övergång, 2) digitalisering, 3) arbetsmarknaden och kompetensen samt 4) social – och hälsovårdstjänster.Dessutom diskuterar finansministrarna genomförandet av EU:s budget och de kommande riktlinjerna. Finland kan godkänna förslaget till rådets rekommendation om beviljande av ansvarsfrihet för Europeiska kommissionen för genomförandet av budgeten för 2019.På eurogruppens agenda står bland annat den ekonomiska utvecklingen och policyutsikterna inom euroområdet, eurons internationella roll samt företagssektorns solvens.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en utredning som miljöministeriet beställt förhåller sig finländare positiva till träbyggande. Det fanns dock skillnader mellan svaren från de olika landskapen och man känner ännu inte till träbyggandets alla möjligheter. Sammanlagt 2 000 finländare svarade på konsumentpanelen som genomfördes i september och oktober 2020.Hela 77 procent av finländarna förhåller sig positiva eller mycket positiva till att offentliga byggnader, såsom skolor, daghem och byggnader inom social- och hälsovården samt flervåningshus byggs i trä. Av respondenterna önskar 69 procent att den egna kommunen byggde mer i trä. Av dem som förhåller sig positiva eller mycket positiva till träbyggande önskar 95 procent att hemkommunen byggde mer i trä.Hösten 2020 publicerade miljöministeriet de nationella målen för offentligt byggande i trä. Enligt dem ska träbyggandets marknadsandel utgöra 31 procent av alla offentliga nya byggnader 2022 och 45 procent 2025. Målen utarbetades tillsammans med olika intressentgrupper. Bakgrunden till målen är begränsningen av klimatförändringen och strävan efter ett mer koldioxidsnålt byggande.”Kommunerna har en betydande roll när det gäller att begränsa klimatförändringen, och att bygga i trä är ett sätt att minska utsläppen regionalt. Träbyggandet kan också bidra till regionens sysselsättning och byggandets kvalitet. Att finländarna vill ha mer byggnader i trä är viktig information för oss”, säger Petri Heino, programchef för programmet för träbyggande.Nästan 70 procent av respondenterna i alla landskap önskade mer byggande i trä. Det största stödet för offentligt byggande i trä fanns i Södra Savolax, där hela 86 procent önskade att kommunen byggde mer i trä. I Södra Savolax är träprodukt- och möbelindustrins andel av förädlingsvärdet inom industrin den högsta i Finland, vilket delvis kan förklara den positiva inställningen.Minst stöd för att öka byggandet i trä fanns bland invånarna i Egentliga Finland, Birkaland och Nyland, men även i dessa landskap önskade närmare två tredjedelar av respondenterna mer offentligt byggande i trä.”Det verkar finnas behov att uppdatera träbyggandets image i de större städerna. Det här förutsätter att staden engagerar sig i frågan och anvisar områden eller tomter för träbyggande. Städernas engagemang i träbyggande syns också på andra håll i Europa. Till exempel meddelade Berlin i december att det ska byggas en trästadsel med 5000 bostäder i området kring den nedlagda flygplatsen Tegel”, berättar Heino.Trä anses vara ett säkert och mångsidigt material, prislappen och klimatpåverkan är svårare att bedömaI rapporten kartlades också finländarnas uppfattningar om träbyggande med hjälp av olika påståenden. Finländarna värdesätter det att trä är ett mångsidigt och inhemskt material, men få kan bedöma träbyggandets konkurrenskraft och klimatpåverkan.Finländarna anser att trä är ett säkert material (60 %) och noterar att man vid träbyggande i stor utsträckning använder inhemska material (78 %). Träbyggande anses lämpa sig för såväl undervisningsbyggnader och idrottshallar som byggnader som används inom social- och hälsovården.”Endast hälften ansåg att trä lämpar sig för byggandet av flervåningshus. En tiondedel ansåg till och med att trä är ett olämpligt material för flervåningshus. Att förändra attityderna är en stor utmaning för oss. Erfarenheten av användningen av trä i byggandet av flervåningshus ökar allt eftersom att trähöghus så småningom blir vanligare. När vi får goda exempel tror jag att även attityderna kommer att förändras. Förändringen är redan igång, även i Finland”, menar Heino.Över en tredjedel av respondenterna kunde inte ta ställning till om priset på träbyggandet är konkurrenskraftigt. Var fjärde kunde inte bedöma huruvida träbyggandet påverkar klimatet.”Byggnaders pris påverkas av ett stort antal faktorer, och därför har det säkert varit svårt att bedöma det. Utgångspunkten vid träbyggande är emellertid samma som i fråga om andra material: allt börjar med bra planering och genomförande. Därtill är trä ett klimatvänligt material eftersom det lagrar kol i byggnadsbeståndet under en lång tid”, fortsätter Heino.Informationen till IROResearch Oy:s utredning Tuhat suomalaista samlades in på nätet genom en riksomfattande konsumentpanel. Samplet är nationellt representativt av den finländska befolkningen i fråga om ålder, kön, bostadsort och landskap. Sammanlagt gjordes 2 000 intervjuer till undersökningen. Datainsamlingen gjordes under perioderna 22–30.9.2020 och 20–28.10.2020. Den statistiska felmarginalen är maximalt cirka + 3,2 procentenheter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen begärde den 11 februari 2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets kansli har tillsatt en arbetsgrupp för att utreda barnbudgeteringen som är en del av den nationella barnstrategin. Målet är att främja barnens rättigheter och bedömningen av konsekvenserna för barn i budgetprocesserna och på olika förvaltningsnivåer.Enligt FN:s kommitté för barnens rättigheter ska barnens rättigheter beaktas i alla faser av budgetprocesserna. I Finland har dock barnbudgeteringen tills vidare tillämpats i mycket ringa omfattning. – I samband med  den nationella barnstrategin vill vi arbeta för att  staten, kommunerna och de kommande välfärdsområdena följer upp i sina budgetprocesser hur barns och ungas rättigheter tillgodoses. Vi vill också att bedömningen av konsekvenserna för barn och familjer ingår  systematiskt i beslutsfattandet och verksamheten på alla förvaltningsnivåer. Arbetsgruppen som utvecklar barnbudgeteringen och som har tillsatts i anslutning till barnstrategin utreder även denna helhet i sitt arbete, berättar Johanna Laisaari, generalsekreterare för barnstrategin.Barnbudgetering innebär att man granskar budgeten ur ett barnrättsligt perspektiv. Med hjälp av barnbudgetering kan man bedöma hur stor andel av de offentliga medlen används för barn. Detta ger en uppfattning om de tjänster och förmåner som är avsedda för barn samt vad de kostar.  Barnbudgeteringen gör det också möjligt att bedöma effekterna av olika insatser.  Barnbudgeteringen pilottestas i statsbudgetprocessen för 2022Arbetsgruppen har till uppgift att bereda ett konkret förslag till hur barnbudgeteringen tas i bruk i statsbudgetprocessen. Avsikten är att barnbudgeteringen ska testas redan i budgetförslaget för 2022 och etableras i budgetförslaget för 2023. – Att utveckla och genomföra barnstrategin kräver en omfattande och noggrann planering och ett långsiktigt utvecklingsarbete. I samband med statsbudgeten måste också andra metoder för analys och presentation av den fenomenbaserade budgeteringen beaktas, säger arbetsgruppens ordförande, budgetchef Sami Yläoutinen.Arbetsgruppen utarbetar dessutom ett förslag till hur staten kan arbeta för att de utgifter som hänför sig till barn synliggörs på olika förvaltningsnivåer samt att de olika åtgärdsalternativen för att bedöma konsekvenserna för barn stödjer statsrådets, välfärdsområdenas och kommunernas beslutsfattande. Arbetsgruppernas medlemmar företräder  olika ministerier. Under arbetets gång ska arbetsgruppen också höra olika intressegrupper. Gruppen utarbetar en rapport och överlämnar den senast den 31 maj 2021. Den information och de förslag som gruppen sammanställer kommer att användas i genomförandet av den nationella barnstrategin. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 12 februari behandlade EU-ministerutskottet Europeiska centralbankens eventuella projekt för att ta fram en digital euro, kommissionens meddelande om bankers hantering av nödlidande lån samt europeiska coronaåtgärder. Ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter inför videokonferenser på ministernivå.EU-ministerutskottet diskuterade Europeiska centralbankens plan att införa en digital euro. Detta skulle till exempel kunna göra det möjligt för finländska hushåll och företag att öppna ett inlånings- och brukskonto i vår centralbank, Finlands Bank. Projektet kan ha betydande konsekvenser för det nuvarande systemet med affärsbanker, bankunionen och det europeiska finansiella systemet. Finland anser att de öppna frågorna kring en digital euro bör utredas och att det nuvarande systemet bör bevaras åtminstone på medellång sikt.
Vid mötet behandlades också Europeiska kommissionens meddelande om åtgärder för att minska antalet nödlidande lån. Finland anser att de berörda bankerna även under coronakrisen ska ha ansvaret för att hantera nödlidande lån, iaktta solvenskraven och sörja för en behörig riskhantering. Finland framhåller vikten av effektiv och proaktiv tillsyn vid sidan av bankernas egna åtgärder.
EU-ministerutskottet anser att de åtgärder mot coronapandemin som kommissionen lagt fram ligger i linje med de åtgärder som Finland vidtagit. Vidare anser Finland att det behövs gemensamma och effektiva insatser i unionen för att bekämpa viruset. Särskilt viktiga är åtgärderna för att förhindra att pandemin accelererar på nytt och för att förhindra att de nya mer smittsamma virusvarianterna sprids.
EU-ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter inför följande möten:
•    videokonferensen med Eurogruppen den 15 februari och videokonferensen med ekonomi- och finansministrarna den 16 februari
•    videokonferensen med utbildningsministrarna den 19 februariPå Ekofinrådets agenda står bland annat genomförandet av EU:s återhämtningsplan. Utbildningsministrarna ska diskutera jämlikheten i utbildningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi