NordenBladet — Finlands skogscentrals verksamhet styrs och övervakas av en direktion som har sju medlemmar från olika samhällsområden. Medlemmarna i direktionen utses av jord- och skogsbruksministeriet för fyra år i sänder. Ministeriet har nu tillsatt en ny direktion för Finlands skogscentral för mandatperioden 1.3.2021 – 28.2.2025.Direktionens sammansättning 1.3.2021 (+ ersättare):Jord- och skogsbruksministeriets representant:
Taina Vesanto, lantbruksråd, jord- och skogsbruksministeriet
(Johanna Buchert, generaldirektör, Naturresursinstitutet)Skogsägarnas representant:
Juha Hakkarainen, skogsdirektör, Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.y.
(Lea Jylhä, skogsexpert, Centralförbundet för lant – och skogsbruksproducenter MTK r.y.)                                                                                                                             Träförädlingsindustrins representant:
Karoliina Niemi, skogsdirektör, Skogsindustrin rf
(Kai Merivuori, verkställande direktör, Sahateollisuus ry)Skogsföretagarnas och -områdenas representant:
Mika Jormakka, maskinföretagare, Parikkala
(Teemu Tolppa, verkställande direktör, Kone-Yijälä Oy, Jämsä)Representant för samarbetsparterna inom skogsbranschen:
Ari Niiranen, överdirektör, Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen
(Marko Korhonen, landskapsdirektör, Norra Savolax förbund)Eeva Hellström, ledande sakkunnig, Sitra
(Pekka Rehn, överdirektör, Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata)Personalrepresentant:
Jyrki Vuorenmaa, skogsrådgivare
(Jukka Matilainen, expert på skogsfastighetsstruktur)Som direktionsordförande fortsätter ledande sakkunnig Eeva Hellström och som vice ordförande skogsdirektör Juha Hakkarainen.Finlands skogscentral ska verkställa lagstiftningen om skog samt samla in och sprida skogliga data. Syftet är att främja en hållbar vård och användning av skogarna, bevarandet av skoglig mångfald samt skogsbaserade näringar. Skogscentralens direktion beslutar om centralens strategiska riktlinjer och verksamhets- och ekonomiplan, fastställer den årliga budgeten och bokslutet, godkänner verksamhetsberättelsen samt gör en framställning till jord- och skogsbruksministeriet om behovet av anslag enligt Kemera och om fördelningen av anslagen för olika åtgärder.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sin överläggning den 16 februari fick regeringen en översikt över beredningen av en ny uppdatering av handlingsplanen för genomförande av hybridstrategin. Handlingsplanen uppdateras eftersom de nya befogenheterna enligt lagen om smittsamma sjukdomar förutsätter mer detaljerade anvisningar än tidigare. Regeringen beslutar om uppdateringarna senare.Dessutom fick regeringen en redogörelse för det aktuella beredningsskedet i fråga om införandet av ett digitalt vaccinationsintyg. Vaccinationsintyget genomförs så att det är en del av tjänsten Mina Kanta-sidor. Intyget kunde vara exempelvis en streckkod eller en QR-kod som man kan öppna med telefonen och som också kan skrivas ut på papper. Den preliminära uppskattningen av kostnaderna för det digitala vaccinationsintyget uppgår till 3,5 miljoner euro. Avsikten är att det digitala vaccinationsintyget ska färdigställas före utgången av april.Regeringen tog också del av en epidemiologisk lägesrapport. Det aktuella epidemiläget i Finland bedöms vara tudelat, och läget i olika områden ändras snabbt i olika riktningar. På många orter har man lyckats väl med att bekämpa epidemin, och på riksnivå är läget relativt stabilt med tanke på antalet sjukdomsfall och incidensen. På flera orter har emellertid också rapporterats fall av massexponering, som har lett till omfattande smittkedjor. Det finns fortfarande en risk att läget plötsligt försämras i hela landet, särskilt då risken att virusvarianter sprids bland befolkningen är betydande. Även om epidemin pågår fortfarande och det måste finnas beredskap att skärpa restriktionerna vid behov, gäller det samtidigt att skapa utsikter till möjligheter att ta sig ur epidemin och öppna upp samhället på ett så tryggt sätt som möjligt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inom alla utsläppssektorer behövs ytterligare åtgärder för att Finland senast 2035 ska kunna uppnå det mål om klimatneutralitet som regeringen uppställt. Detta konstateras i de preliminära resultaten av HIISI-projektet, som presenterades vid ett möte för intressentgrupper i ett projekt som samordnas av VTT den 16 februari 2021.Vid intressentgruppsmötet för HIISI-projektet presenterades preliminära analyser av utvecklingen inom energi- och samhällsekonomin samt inom olika utsläppssektorer med nuvarande åtgärder, det vill säga i det s.k. WEM-scenariot (With Existing Measures). Enligt preliminära resultat behövs ytterligare åtgärder inom alla utsläppssektorer. Kalkylerna i WEM-scenariot preciseras under februari–mars, då också uppskattningar av hur markanvändningssektorn och skogssänkorna utvecklas blir klara. Under våren görs också konsekvensbedömningar av de ytterligare åtgärder som behövs i WAM-scenariot (With Additional Measures-scenariot).– Hiisi-projektet ger en stark kunskapsbas för en omfattande och långsiktig utveckling av klimat- och energipolitiken. I det följande skedet av strategiarbetet konkretiseras politikåtgärderna på vägen mot en klimatneutral ekonomi. Huvudtanken är att hitta kostnadseffektiva metoder som också ökar Finlands klimatavtryck, konstaterade överdirektör Riku Huttunen vid arbets- och näringsministeriet i öppningsanförandet vid mötet.HIISI-projektet är ett forskningsprojekt som finansieras av statsrådet och som genomförs av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, Naturresursinstitutet, Finlands miljöcentral, Institutet för hälsa och välfärd samt Pellervo ekonomiska forskningsinstitut. HIISI-projektet (Ett klimatneutralt Finland 2035 – klimat- och energipolitiska åtgärder) betjänar de forsknings- och utredningsbehov som uppkommer i beredningen av både den nationella klimat- och energistrategin och den klimatpolitiska planen på medellång sikt (KAISU). Dess resultat används också vid utarbetandet av den integrerade energi- och klimatplan som ska lämnas till Europeiska kommissionen. Klimat- och energistrategin som överlämnas till riksdagen i höst i form av en redogörelse ska omfatta alla växthusgasutsläpp och kolsänkor i Finland, inom såväl den handlande sektorn och ansvarsfördelningssektorn som sektorn för markanvändning. Den kommer att ha funktionen av ett åtgärdsprogram för klimatneutralitet 2035, som förenar olika helheter. Strategins innehåll blir klart för kommentarer under sommaren.Strategin bereds som ett gemensamt projekt för statsrådet. I projektet deltar utöver arbets- och näringsministeriet också miljöministeriet, kommunikationsministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och finansministeriet. Dessutom utnyttjas i stor utsträckning sakkunskapen vid de ämbetsverk som lyder under ministerierna.Den klimatpolitiska plan på medellång sikt som baserar sig på klimatlagen och som samordnas av miljöministeriet utarbetas en gång per valperiod. Den innehåller ett åtgärdsprogram för minskning av utsläppen inom de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln (ansvarsfördelningssektorn). Planen omfattar utsläpp från trafiken, jordbruket, separat uppvärmning av byggnader, arbetsmaskiner och avfallshantering samt F-gaser. Även detta utkast till plan färdigställs under sommaren och överlämnas till riksdagen i form av en redogörelse hösten 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På statlig nivå i Finland rör lobbningen beslutsprocessens alla faser och aktörer. De som främst blir lobbade är ministrar och ministeriernas centrala tjänstemän. Även ministrarnas medarbetare är viktiga eftersom de är länkar som leder till ministrarna. Resultaten framgår av ett forskningsprojekt som justitieministeriet finansierat. Projektet utredde hur lobbning som riktas mot beslutsprocessen på statlig nivå i Finland fungerar.Enligt undersökningen är näringslivets organisationer och institutionella organisationer de centralaste lobbyisterna i Finland. Fackförbunden är däremot av mindre betydelse.Lobbning sker via både officiella och informella påverkanskanaler. Undersökningen visar dock att informellt påverkansarbete spelar en viktig roll i lobbyverksamheten, särskilt när det gäller att få information och skapa förtroliga relationer med beslutsfattarna. Informellt påverkansarbete är också den del av lobbyverksamheten som oftast förblir osynlig och utanför handlingsoffentligheten.I ljuset av forskningen framstår lobbning framför allt som professionell och systematisk verksamhet. Lobbyisterna har målet att genom långsiktiga relationer bygga upp förtroende hos beslutsfattare. Oftast bygger man upp relationer och gör påverkansarbetet själv, medan konsultdriven lobbning som fått synlighet även i medierna är obetydlig.Undersökningen gjordes inom ett av justitieministeriet finansierat forskningsprojekt som ingår i arbetet med att inrätta ett öppenhetsregister vid justitieministeriet (lobbningsregister).Undersökningsresultat: På väg mot en öppnare lobbyverksamhet: Lobbyverksamheten på statlig nivå i Finland i nulägetÖppenhetsregister – Justitieministeriet

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunikationsministeriet tillsätter en förvaltningsövergripande tjänstemannaarbetsgrupp för att bedöma och bereda den nationella utsläppshandeln inom vägtransporter. Arbetet är en del av beredningen av färdplanen för fossilfria transporter.Syftet med färdplanen för fossilfria transporter är att halvera utsläppen från trafiken och transporterna före 2030. Åtgärderna i färdplanen gäller vägtrafiken, som orsakar merparten av utsläppen från trafiken och transporterna.Åtgärderna i färdplanen för fossilfria transporter är indelade i tre steg. I den första fasen stöds och uppmuntras företag och individer att använda hållbarare transportmedel. I den andra fasen bedöms metoder vars inverkan på utsläppen vi behöver mer kunskap om innan beslut fattas. Framför allt utreds det om andelen hållbara biodrivmedel och elektrobränslen kan utvidgas ytterligare och hurdana konsekvenser exempelvis distansarbete, god väghållning och nya tjänster inom transporter har. – I den tredje fasen, hösten 2021, bedömer regeringen vad som kan uppnås med hjälp av dessa metoder och om EU avancerar tillräckligt snabbt i rätt riktning, konstaterar kommunikationsminister Timo Harakka.Även ersättningsmodeller granskasArbetsgruppen har till uppgift att bereda en heltäckande bedömningspromemoria där man bedömer och bereder de åtgärder som genomförandet av den nationella utsläppshandeln inom vägtransporter förutsätter samt tidtabellen för genomförandet av åtgärderna. Arbetsgruppen lägger också fram förslag till eventuella kompensationsmodeller för företag och hushåll.I systemet för utsläppshandeln inom vägtransporter ska bränsledistributören vid regelbundna auktioner av staten köpa en distributionsrätt som är bunden till kolinnehållet och som motsvarar den mängd fossilt bränsle som säljs. Antalet utsläppsrätter som auktioneras ut minskar småningom så att utsläppshandeln kompletterar andra metoder tillräckligt för att utsläppsminskningsmålet ska uppnås före 2030.Vad händer härnäst?Till tjänstemannaarbetsgruppen bjuds in medlemmar från arbets- och näringsministeriet, finansministeriet, miljöministeriet, Transport- och kommunikationsverket och Energimyndigheten. Arbetsgruppen inleder arbetet den 1 mars 2021. Under arbetets gång kommer andra berörda grupper att höras.Färdplanen för fossilfria transporter , dvs. statsrådets principbeslut om minskning av växthusgasutsläppen från inhemska transporter, är på remiss fram till den 19 februari 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringens utkast till propositionen om familjeledighetsreformen har färdigställts och publicerats.  Utlåtanden om propositionen tas emot under tiden 19.2 – 2.4.2021.  ”Familjeledighetsreformen är framför allt en reform för barnets bästa. Genom den nya familjeledighetsmodellen behandlas varje barn lika oberoende av familjeform. Reformen främjar en jämlikare fördelning av vårdansvaret i familjen, och barnets relation till bägge föräldrarna får en bra början”, konstaterar social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen.  Under beredningen ändrade man modellen för dagpenningarna så att bägge föräldrarna nu föreslås få en kvot på 160 dagpenningsdagar. Dagpenningsdagarna är sex per vecka, och enligt modellen blir det då 12,8 månader med föräldrapenning per barn. Av dagpenningsdagarna kan 0-63 dagar överföras till den andra föräldern. I syfte att trygga slutskedet av graviditeten föreslås det dessutom en graviditetspenning för 40 dagpenningsdagar, vilket betyder att det totala antalet dagpenningsdagar blir 14 månader. I familjer med en förälder får den enda föräldern bägge kvoterna. Det enda undantaget i modellen är familjerna med två, tre eller flera barn. För dem förlängs dagpenningskvoten med 78 dagpenningsdagar för andra barnet och för varje därpå följande barn. Enligt den nya familjeledighetsmodellen kan dagpenningsdagarna användas tills barnet fyller 2 år.  Dagpenningarna kan delas upp i flera perioder, med undantag av graviditetspenningsperioden som ska hållas i ett streck och börja 14-30 dagar före den beräknade tiden. Alla föräldrar som är vårdnadshavare till ett barn har lika rätt att få dagpenning oberoende av förälderns kön eller huruvida föräldern är biologisk förälder eller adoptivförälder, boendeförälder eller frånlevande förälder. Den totala familjeledighetsmängden ökar en aning i och med reformen. För närvarande består familjeledigheterna av moderskapspenningen för gravida kvinnor (105 vardagar / ca 4,2 mån), faderskapspenningen för pappor (54 vardagar / ca 9 veckor) och föräldrapenningen för den ena föräldern eller bägge föräldrarna (158 vardagar / ca 6,3 mån).  Investering i föräldraskapet, familjen och barnets välbefinnandeMålet för reformen är en jämnare fördelning av familjeledigheterna. Avsikten är särskilt att flera pappor ska ta ut den familjeledighet som de har rätt till. Om målet uppnås, kommer samhällets totala kostnader för familjeledigheterna att öka eftersom pappornas totala antal dagpenningsdagar ökar.   ”Familjeledighetsreformen stöder familjernas välfärd. Reformen är en investering. Det handlar om att stödja familjernas utkomst i ett viktigt livsskede”, säger minister Pekonen. 
Målet att öka jämställdheten i arbetslivetUtöver de mål som ingår i regeringsprogrammet verkställer man genom reformen också de ändringar som bör göras på grund av EU:s direktiv om balans i arbetslivet. Syftet med ändringarna är att främja jämställdheten mellan könen i arbetslivet och möjligheterna att kombinera arbete och familjeliv. ”Det är inte bara lagarna och bestämmelserna som påverkar jämställdheten i arbetslivet, utan också attityderna. Vi vill uppmuntra papporna att använda sin familjeledighet mer än de gör för närvarande. En jämnare fördelning av familjeledigheterna har en positiv inverkan på jämställdheten och gagnar inte bara familjerna, utan hela samhället”, säger arbetsminister Tuula Haatainen. De centrala ändringarna i arbetsavtalslagen gäller bland annat benämningarna på familjeledigheterna och de tider då familjeledigheterna kan tas ut. En helt ny familjeledighet är den nya ledigheten för anhörigvård, som baserar sig på direktivet om balans i arbetslivet. Den är avsedd för situationer där en nära anhörig behöver akut hjälp. Ledigheten för anhörigvård utan ersättning kan tas ut högst fem dagar i året. Reformen beaktas inom småbarnspedagogiken I fortsättningen föreslås rätten till småbarnspedagogik gälla från och med den kalendermånad då barnet fyller 9 månader. Rätten till samma plats inom småbarnspedagogiken ska kvarstå även om barnet inte deltar i småbarnspedagogiken under föräldraledighetsperioden, förutsatt att barnet är högst 13 veckor borta utan avbrott och föräldern har meddelat om frånvaron i förväg. Genom den föreslagna ändringen i lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogiken förblir frånvaron avgiftsfri. ”Barnet får hålla samma bekanta plats inom småbarnspedagogiken samtidigt som föräldrarna kan ta ut sina föräldraledigheter mer flexibelt än tidigare. För barnets välbefinnande och utveckling är fortgående och trygga mänskliga relationer viktiga, och det har varit utgångspunkten också vid beredningen av familjeledighetsreformen”, säger undervisningsminister Jussi Saramo.  Samarbetet vid beredningenFamiljeledighetsreformen har beretts av en arbetsgrupp vid social- och hälsovårdsministeriet. I fråga om arbetsavtalslagen samarbetade arbetsgruppen med en arbetsgrupp vid arbets- och näringsministeriet. Förutom ministerier och olika ämbetsverk deltog även representanter för arbetsmarknadsorganisationer i social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp. Arbetet utgick från målen i regeringsprogrammet. Arbetsgruppen var inte enig i alla frågor. Regeringens proposition (på finska)Presentationsmaterialet från presskonferensenSe animationen om familjeledighetsreformen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I en undersökning som statsrådet låtit göra utreddes hurdana sammantagna effekter de ändringar som gjordes i utlänningslagen 2015–2019 har haft på ställningen för dem som sökt och fått internationellt skydd samt på tillgodoseendet av barnets bästa. Bakgrunden till undersökningen var skrivningen i regeringsprogrammet om att det utreds hur de lagändringar som gjorts i utlänningslagen tillsammans med tillämpningspraxis inverkar på rättssäkerheten. Målet var att få en helhetsbild av situationen och ta fram åtgärdsrekommendationer. Forskargruppen överlämnade sin rapport till inrikesminister Maria Ohisalo den 16 februari.Enligt undersökningen har de lagändringar som gjorts för att effektivisera asylprocessen försvagat sökandenas ställning eftersom de till exempel verkar ha ökat behovet av ändringssökande och nya ansökningar. Det finns färre olika uppehållstillstånd än tidigare: man har frångått den nationella tillståndskategorin humanitärt skydd i Finland, och ett tillfälligt uppehållstillstånd beviljas inte längre personer som har möjlighet att på eget initiativ och med hjälp av understöd återvända till sitt hemland. Eftersom alla som blivit utan uppehållstillstånd inte avlägsnar sig ur landet och kan nödvändigtvis inte heller avlägsnas genom myndighetsåtgärder, har det uppstått olika grupper av förlorare.I undersökningen konstateras att utlänningslagen till följd av många ändringar har blivit en helhet som är allt svårare att gestalta.Utifrån observationerna rekommenderar forskarna tio åtgärder genom vilka bland annat ställningen för dem som vistas i landet utan uppehållsrätt förbättras, tillgodoseendet av barnets bästa tryggas och bedömningen av konsekvenserna för de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt för barnen utvecklas vid lagberedningen. Till åtgärdsrekommendationerna hör också att trygga de centrala aktörernas finansiering och att öka utbildningen inom branschen. Dessutom rekommenderas det att behovet av en totalreform av utlänningslagen bedöms.– Vi ska nu studera rekommendationerna noggrant vid inrikesministeriet och komma överens om fortsatta åtgärder utifrån dem. Undersökningen ger oss värdefull information som vi kan utnyttja också i det politiska beslutsfattandet, konstaterar inrikesminister Maria Ohisalo.– Jag ser de frågor som kommit upp i undersökningen till stor del som rättsstatsfrågor: det gäller tillgodoseendet av rättigheterna för de människor som har det sämst ställt, exempelvis rätten till liv, familjeliv och rättsskydd. Dessa måste vi värna om. Rekommendationerna stöder också det arbete som redan till många delar har inletts. Nu är det viktigt att detta arbete också ros i land och att människornas grundläggande fri- och rättigheter tillgodoses, tillägger minister Ohisalo.Att bekämpa skuggsamhället och tillgodose barnets bästa är aktuella utvecklingsobjektVid inrikesministeriet har man sedan ingången av 2020 kartlagt metoder för att på ett övergripande sätt förebygga uppkomsten av ett så kallat skuggsamhälle. Detta arbete har samband med uppdateringen av åtgärdsprogrammet mot olaglig inresa och olaglig vistelse i landet, som blir klar i början av 2021.Lagstiftningen om familjeåterförening granskas som bäst för att främja tillgodoseendet av barnets bästa.  Vid inrikesministeriet bereds en ändring av utlänningslagen vars syfte är att avsluta tillämpningen av försörjningsförutsättningen på minderåriga anknytningspersoner som har fått uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd. Också Migrationsverket har även hittills strävat efter att utveckla beslutsfattandet i fråga om minderåriga och en tillräcklig bedömning av barnets bästa. Dessa omfattas av kontinuerlig laglighetsövervakning.Med tillräckliga resurser tryggas en högklassig verksamhet vid MigrationsverketUnder de senaste åren har många förändringar i migrationstrenderna och myndigheternas uppgifter försvårat fastställandet av en rätt resursnivå vid Migrationsverket. Vid inrikesministeriet pågår projektet Migrationsverket i framtiden vars mandatperiod upphör vid utgången av 2021. Projektet syftar till att säkerställa att migrationsförvaltningen svarar mot samhällets och kundernas behov. – Den undersökning som nu blivit klar visar än en gång att Migrationsverket måste tryggas de resurser verket behöver. Med tanke på en högklassig verksamhet är det nödvändigt att resurserna är tillräckliga och stabila. Med hjälp av det pågående projektet får vi en heltäckande uppfattning om Migrationsverkets framtida omvärld och om hurdan personal- och anslagsnivå som krävs för att svara på förändringarna i omvärlden, säger minister Ohisalo.Utredningsbehovet beaktades i regeringsprogrammetBakgrunden till undersökningen var skrivningen i regeringsprogrammet om att det utreds hur de lagändringar som gjorts i utlänningslagen tillsammans med tillämpningspraxis inverkar på rättssäkerheten. När det gäller internationellt skydd har det under de senaste åren beretts ändringar i utlänningslagen inom ramen för flera separata projekt vid inrikesministeriet och justitieministeriet.Till forskargruppen hörde sakkunniga från Åbo Akademi, Åbo universitet, Europeiska institutet för kriminalpolitik och Migrationsinstitutet. Forskningsprojektets styrgrupp bestod av representanter för inrikesministeriet, justitieministeriet, utrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet. Forskarna arbetade självständigt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Estlands premiärminister Kaja Kallas besöker Helsingfors fredagen den 19 februari på inbjudan av statsminister Sanna Marin. Premiärminister Kallas, som tillträdde i januari, besöker Finland nu för första gången.Statsminister Marin och premiärminister Kallas ska diskutera de bilaterala relationerna mellan Finland och Estland, hanteringen av coronapandemin, internationella frågor och aktuella EU-frågor. Marin och Kallas ska behandla bland annat Europeiska rådets kommande extra möte. Rådet samlas nästa vecka för att diskutera coronapandemin och säkerhets- och försvarssamarbetet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forskningsprojektet utredde vilka samlade effekter ändringarna i utlänningslagen och tillämpningspraxis har haft för personer som sökt och beviljats internationellt skydd. Undersökningen begränsades till ändringar som godkändes eller trädde i kraft under regeringsperioden 2015–2019. Den visar att lagändringarna, som gjordes för att effektivisera asylprocessen, också har försvagat de sökandes ställning.I och med lagändringarna har det blivit vanligare att en person inte beviljas asyl eller annat uppehållstillstånd. Eftersom alla inte i den situationen lämnar landet och inte nödvändigtvis kan avlägsnas genom myndighetsåtgärder har det uppstått olika grupper av förlorare. Vissa ändringar i asylförfarandet verkar också ha ökat behovet av ändringssökande och förnyade ansökningar. Lagändringarna har alltså delvis gett motsatta resultat än vad som eftersträvades med dem. Samtidigt har utlänningslagen som helhet blivit svårare att greppa.Undersökningen fokuserade särskilt på lagändringarnas samlade effekt för tillgodoseendet av barnets bästa. Barnens ställning förbättrades på många sätt under granskningsperioden. Förbättringarna gällde dock i huvudsak ensamkommande barn, medan ställningen för barn som kommer med sina familjer ägnats mindre uppmärksamhet. Därför har förbättringarna inte till fullo förebyggt de allmänna ändringarnas negativa konsekvenser för barn.Som slutledning rekommenderar forskarna att följande åtgärder vidtas:Kartlägga möjligheten för personer som saknar uppehållstillstånd att få uppehållstillstånd på andra grunder än internationellt skydd.Justera förutsättningarna för beviljande av främlingspass.Trygga stabiliteten och kontinuiteten i barnets livssituation när beslut fattas om barnets fortsatta uppehållstillstånd.Trygga lika rätt till familjeåterförening för alla som beviljats internationellt skydd.Trygga barnets bästa vid familjeåterförening.Ta större hänsyn till de sökandes sårbarhet.Utveckla bedömningen av konsekvenserna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna och för barnen.Trygga de centrala aktörernas, i synnerhet Migrationsverkets, rättshjälpsbyråernas och förvaltningsdomstolarnas, finansiering.Öka den grundläggande och kompletterande utbildningen på området. Bedöma behovet av en totalreform av utlänningslagen.Målet var att få en helhetsbild av lägetI fråga om internationellt skydd har de senaste årens ändringar i utlänningslagen beretts som flera separata projekt vid inrikesministeriet och justitieministeriet. Under granskningsperioden skärptes förutsättningarna för familjeåterförening, besvärstiderna förkortades och förutsättningarna för behandling av förnyade ansökningar preciserades. Finlands egen nationella tillståndskategori, humanitärt skydd, slopades.Enligt statsminister Marins regeringsprogram ska det utredas hur ändringarna i utlänningslagen tillsammans med tillämpningspraxis inverkar på rättssäkerheten. Målet med undersökningen var att få en helhetsbild av läget och generera åtgärdsrekommendationer med motiveringar.Undersökningen genomfördes genom att kombinera juridik med utgångspunkt i grundläggande och mänskliga rättigheter, diskursanalys, intervjuer och statistisk analys. Forskarna gick igenom förutom de centrala regeringspropositionerna också bl.a. lagberedningsmaterial, domstolsbeslut och myndigheternas interna instruktioner. Dessutom intervjuades personer som i sitt arbete har att göra med asylprocessen, asylsökande eller flyktingar samt sakkunniga som i sitt arbete följer ändringar i det internationella skyddets juridiska och administrativa förfaranden.I forskargruppen ingick sakkunniga från Åbo Akademi, Åbo universitet, Europeiska institutet för kriminalpolitik och Migrationsinstitutet. Forskningsrapporten ingår i verkställigheten av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår ändringar i föreningslagen och lindrigare bestämmelser för frivilligorganisationer av enklare slag. Avsikten är att göra det lättare för föreningar och andra civila aktörer att bedriva sin verksamhet.I arbetsgruppens betänkande föreslås bland annat att det ska bli lättare att delta i föreningsmöten på distans och att det ska vara tillåtet att ordna möten enbart på nätet. Giltighetstiden för den nu gällande temporära lag som tillåter deltagande på distans föreslås bli förlängd till utgången av juni 2022, då en permanent ändring av föreningslagen avses kunna träda i kraft.Arbetsgruppen föreslår också att föreningarna i fortsättningen ska kunna utse en verkställande direktör. Syftet är att ge föreningarna större möjligheter att välja den förvaltningsmodell som är lämpligast för dem så att behörigheten och ansvaret inom förvaltningen fördelas på ett ändamålsenligt sätt. Dessutom föreslås att det ska bli lättare att slå samman föreningar och att det ska vara tillåtet med medlems- och förbundsröstning vid valet av styrelse.Arbetsgruppen föreslår en ny lag om aktionsgrupper Enlig förslaget ger lagen bättre möjlighet att ta hänsyn till behoven hos frivilligorganisationer med en lättare organisationsstruktur än traditionella föreningar. En aktionsgrupp ska kunna ordna sin förvaltning och sitt beslutsfattande på ett betydligt enklare sätt än en vanlig förening och det ska vara lättare att bilda och registrera den. Det föreslås att registret över aktionsgrupper ska föras av Patent- och registerstyrelsen.Arbetsgruppen föreslår också att de minsta föreningarna och aktionsgrupperna ska kunna ordna sin bokföring på ett lättare sätt än vad som förutsätts i bokföringslagen.Man vill se över föreningslagen och erbjuda det civila samhället en lättare organisationsform för att verksamheten bättre ska svara mot förändringarna i samhället och frivilligorganisationerna. Vid sidan av den traditionella föreningsverksamheten bedrivs civilsamhällets verksamhet i allt större utsträckning i grupper av friare slag.Utlåtanden om propositionsutkastet välkomnas i e-tjänsten Utlåtande.fi fram till den 14 april 2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi