NordenBladet — Finland är de nordiska ländernas kandidat till FN:s råd för mänskliga rättigheter för perioden 2022–2024. Huvudbudskapet i Finlands kampanj, ”A Diverse World, Universal Human Rights”, framhåller de mänskliga rättigheternas universalitet. Valet förrättas i FN:s generalförsamling i oktober 2021.Finland har arbetat långsiktigt i flera årtionden för de mänskliga rättigheterna. Kandidaturen till FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) är en följd av rättighetsperspektivet i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Kandidaturen till MR-rådet ingår också i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.Teman i Finlands kampanj är kvinnors och flickors rättigheter, ny teknik och digitalisering, klimatförändringen samt utbildning som mänsklig rättighet. Finland framhåller även vikten av att försvara multilateralismen mot försöken att undergräva den och av att öka det civila samhällets möjligheter att delta i FN-verksamheten.”Som medlem av FN:s råd för mänskliga rättigheter vill Finland arbeta i enad front med de länder som försvarar de mänskliga rättigheterna, för att finna hållbara lösningar på globala utmaningar. Klimatförändringar och pandemier ökar ojämlikheten och länders beroendeförhållande till varandra i hela världen. Vikten av att försvara de mänskliga rättigheterna globalt kommer att öka ytterligare”, säger utrikesminister Pekka Haavisto.Rådet för mänskliga rättigheter grundades 2006 och är det viktigaste organet i FN som behandlar de mänskliga rättigheterna. Rådet har 47 medlemmar som väljs ur fem geografiska grupper för en period på tre år. Finland var medlem av MR-rådet 2006–2007. För närvarande har Finland observatörsstatus.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet inleder Åtgärdsprogrammet för god psykisk hälsa i arbetslivet. Programmet börjar verksamheten med projektet Verktyg för att stödja psykisk hälsa som Arbetshälsoinstitutet genomför. Syftet är ett verktygsback från vilket arbetsplatserna avgiftsfritt kan välja lämpliga verktyg i sitt bruk.Arbetshälsan och arbetsproduktiviteten kan ökas på ett anmärkningsvärt sätt på arbetsplatserna genom att stärka psykisk hälsa och att förebygga problem. Samtidigt är det möjligt att minska kostnaderna som arbetsoförmågan orsakar.  Undantagsläget orsakat av coronaviruset samt de nya hälsorisker och den mentala belastning som situationen för med sig ökar behovet av psykisk hälsovård.  Åtgärdsprogrammet betonar att förebygga problem I arbetsgemenskapen grundar förebyggandet av psykiska utmaningar på kontinuerlig utveckling av arbetsförhållanden, arbetets smidighet och arbetsgemenskapen. För att stärka psykisk hälsa är det viktigt att skapa sådana omständigheter på arbetsplatsen att det inte blir någon onödig psykisk eller social belastning.  I praktiken kan belastningen minskas bland annat genom att organisera arbetsuppgifter och processer noggrant och genom att göra beslutsfattandet mer proaktivt och långsiktigt. Samtidigt måste man sträva efter att satsa på arbetsgemenskapens inre interaktionsförhållanden och arbetsledning för att klarlägga målen samt att lösa värdekonflikter som arbetet innebär.  “Att arbetstagaren får individuellt stöd är ytterst värdefullt. Ur det finländska arbetslivets synvinkel är det ändå viktigt att vid psykiska utmaningar stärka ett strukturellt tillvägagångssätt som är genuint förebyggande. Så länge som vi endast sköter symptomen, är vi inte ett enda steg närmare att lösa orsakerna”, påminner projektledaren Kaisa Mikkola som leder delprojektet vid Arbetshälsoinstitutet och direktör Salla Toppinen-Tanner.  Projektet har som mål att uppmuntra och möjliggöra att sakkunskapen inom företagshälsovården kan utnyttjas för att utveckla arbetsgemenskapen och ledningen på arbetsplatserna allt bättre.Psykisk hälsa är en del av arbetsförmågan Åtgärdsprogrammet för god psykisk hälsa i arbetslivet som social- och hälsovårdsministeriet startat har som mål att ändra arbetslivets perspektiv på psykisk hälsa.  Psykisk hälsa är en alltmer viktigare faktor för arbetsförmågan i arbetslivet. Att förebygga psykiska problem har obestridlig nytta för både arbetshälsa och arbetsplatserna. Utmattning eller depressionssymptom minskar arbetseffektiviteten redan innan den allvarligaste konsekvensen, arbetsoförmågan.  “Med hjälp av tidigt stöd och att förebygga problem kan arbetskarriärerna förlängas och därigenom ökningen av sysselsättningsgraden påverkas. I programmet för psykisk hälsa i arbetslivet utvecklas även en ny modell för psykiskt stöd för företagshälsovårdssamarbetet och genomförs en kommunikationskampanj vars mål är att minska skadliga föreställningar i anslutning till psykiska problem. Åtgärdernas effekt följs med hjälp av undersökningar”, berättar programmets projektchef Jaana Vastamäki.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Matti Vanhanen företräder Finland när eurogruppen sammanträder måndagen den 15 februari och EU-ländernas finansministrar tisdagen den 16 februari. Båda mötena är videokonferenser.Huvudtemat för finansministrarnas möte är den ekonomiska återhämtningen i Europa. Finansministrarna diskuterar det ekonomiska läget utifrån Europeiska kommissionens prognos. Ministrarna utbyter också synpunkter på prioriteringarna i medlemsstaternas återhämtnings- och resiliensplaner.Ordförandelandet Portugal har bett finansminister Vanhanen presentera beredningen av Finlands återhämtnings- och resiliensplan vid mötet. Planen är en del av programmet för hållbar tillväxt som fokuserar på 1) grön övergång, 2) digitalisering, 3) arbetsmarknaden och kompetensen samt 4) social – och hälsovårdstjänster.Dessutom diskuterar finansministrarna genomförandet av EU:s budget och de kommande riktlinjerna. Finland kan godkänna förslaget till rådets rekommendation om beviljande av ansvarsfrihet för Europeiska kommissionen för genomförandet av budgeten för 2019.På eurogruppens agenda står bland annat den ekonomiska utvecklingen och policyutsikterna inom euroområdet, eurons internationella roll samt företagssektorns solvens.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en utredning som miljöministeriet beställt förhåller sig finländare positiva till träbyggande. Det fanns dock skillnader mellan svaren från de olika landskapen och man känner ännu inte till träbyggandets alla möjligheter. Sammanlagt 2 000 finländare svarade på konsumentpanelen som genomfördes i september och oktober 2020.Hela 77 procent av finländarna förhåller sig positiva eller mycket positiva till att offentliga byggnader, såsom skolor, daghem och byggnader inom social- och hälsovården samt flervåningshus byggs i trä. Av respondenterna önskar 69 procent att den egna kommunen byggde mer i trä. Av dem som förhåller sig positiva eller mycket positiva till träbyggande önskar 95 procent att hemkommunen byggde mer i trä.Hösten 2020 publicerade miljöministeriet de nationella målen för offentligt byggande i trä. Enligt dem ska träbyggandets marknadsandel utgöra 31 procent av alla offentliga nya byggnader 2022 och 45 procent 2025. Målen utarbetades tillsammans med olika intressentgrupper. Bakgrunden till målen är begränsningen av klimatförändringen och strävan efter ett mer koldioxidsnålt byggande.”Kommunerna har en betydande roll när det gäller att begränsa klimatförändringen, och att bygga i trä är ett sätt att minska utsläppen regionalt. Träbyggandet kan också bidra till regionens sysselsättning och byggandets kvalitet. Att finländarna vill ha mer byggnader i trä är viktig information för oss”, säger Petri Heino, programchef för programmet för träbyggande.Nästan 70 procent av respondenterna i alla landskap önskade mer byggande i trä. Det största stödet för offentligt byggande i trä fanns i Södra Savolax, där hela 86 procent önskade att kommunen byggde mer i trä. I Södra Savolax är träprodukt- och möbelindustrins andel av förädlingsvärdet inom industrin den högsta i Finland, vilket delvis kan förklara den positiva inställningen.Minst stöd för att öka byggandet i trä fanns bland invånarna i Egentliga Finland, Birkaland och Nyland, men även i dessa landskap önskade närmare två tredjedelar av respondenterna mer offentligt byggande i trä.”Det verkar finnas behov att uppdatera träbyggandets image i de större städerna. Det här förutsätter att staden engagerar sig i frågan och anvisar områden eller tomter för träbyggande. Städernas engagemang i träbyggande syns också på andra håll i Europa. Till exempel meddelade Berlin i december att det ska byggas en trästadsel med 5000 bostäder i området kring den nedlagda flygplatsen Tegel”, berättar Heino.Trä anses vara ett säkert och mångsidigt material, prislappen och klimatpåverkan är svårare att bedömaI rapporten kartlades också finländarnas uppfattningar om träbyggande med hjälp av olika påståenden. Finländarna värdesätter det att trä är ett mångsidigt och inhemskt material, men få kan bedöma träbyggandets konkurrenskraft och klimatpåverkan.Finländarna anser att trä är ett säkert material (60 %) och noterar att man vid träbyggande i stor utsträckning använder inhemska material (78 %). Träbyggande anses lämpa sig för såväl undervisningsbyggnader och idrottshallar som byggnader som används inom social- och hälsovården.”Endast hälften ansåg att trä lämpar sig för byggandet av flervåningshus. En tiondedel ansåg till och med att trä är ett olämpligt material för flervåningshus. Att förändra attityderna är en stor utmaning för oss. Erfarenheten av användningen av trä i byggandet av flervåningshus ökar allt eftersom att trähöghus så småningom blir vanligare. När vi får goda exempel tror jag att även attityderna kommer att förändras. Förändringen är redan igång, även i Finland”, menar Heino.Över en tredjedel av respondenterna kunde inte ta ställning till om priset på träbyggandet är konkurrenskraftigt. Var fjärde kunde inte bedöma huruvida träbyggandet påverkar klimatet.”Byggnaders pris påverkas av ett stort antal faktorer, och därför har det säkert varit svårt att bedöma det. Utgångspunkten vid träbyggande är emellertid samma som i fråga om andra material: allt börjar med bra planering och genomförande. Därtill är trä ett klimatvänligt material eftersom det lagrar kol i byggnadsbeståndet under en lång tid”, fortsätter Heino.Informationen till IROResearch Oy:s utredning Tuhat suomalaista samlades in på nätet genom en riksomfattande konsumentpanel. Samplet är nationellt representativt av den finländska befolkningen i fråga om ålder, kön, bostadsort och landskap. Sammanlagt gjordes 2 000 intervjuer till undersökningen. Datainsamlingen gjordes under perioderna 22–30.9.2020 och 20–28.10.2020. Den statistiska felmarginalen är maximalt cirka + 3,2 procentenheter.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen begärde den 11 februari 2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådets kansli har tillsatt en arbetsgrupp för att utreda barnbudgeteringen som är en del av den nationella barnstrategin. Målet är att främja barnens rättigheter och bedömningen av konsekvenserna för barn i budgetprocesserna och på olika förvaltningsnivåer.Enligt FN:s kommitté för barnens rättigheter ska barnens rättigheter beaktas i alla faser av budgetprocesserna. I Finland har dock barnbudgeteringen tills vidare tillämpats i mycket ringa omfattning. – I samband med  den nationella barnstrategin vill vi arbeta för att  staten, kommunerna och de kommande välfärdsområdena följer upp i sina budgetprocesser hur barns och ungas rättigheter tillgodoses. Vi vill också att bedömningen av konsekvenserna för barn och familjer ingår  systematiskt i beslutsfattandet och verksamheten på alla förvaltningsnivåer. Arbetsgruppen som utvecklar barnbudgeteringen och som har tillsatts i anslutning till barnstrategin utreder även denna helhet i sitt arbete, berättar Johanna Laisaari, generalsekreterare för barnstrategin.Barnbudgetering innebär att man granskar budgeten ur ett barnrättsligt perspektiv. Med hjälp av barnbudgetering kan man bedöma hur stor andel av de offentliga medlen används för barn. Detta ger en uppfattning om de tjänster och förmåner som är avsedda för barn samt vad de kostar.  Barnbudgeteringen gör det också möjligt att bedöma effekterna av olika insatser.  Barnbudgeteringen pilottestas i statsbudgetprocessen för 2022Arbetsgruppen har till uppgift att bereda ett konkret förslag till hur barnbudgeteringen tas i bruk i statsbudgetprocessen. Avsikten är att barnbudgeteringen ska testas redan i budgetförslaget för 2022 och etableras i budgetförslaget för 2023. – Att utveckla och genomföra barnstrategin kräver en omfattande och noggrann planering och ett långsiktigt utvecklingsarbete. I samband med statsbudgeten måste också andra metoder för analys och presentation av den fenomenbaserade budgeteringen beaktas, säger arbetsgruppens ordförande, budgetchef Sami Yläoutinen.Arbetsgruppen utarbetar dessutom ett förslag till hur staten kan arbeta för att de utgifter som hänför sig till barn synliggörs på olika förvaltningsnivåer samt att de olika åtgärdsalternativen för att bedöma konsekvenserna för barn stödjer statsrådets, välfärdsområdenas och kommunernas beslutsfattande. Arbetsgruppernas medlemmar företräder  olika ministerier. Under arbetets gång ska arbetsgruppen också höra olika intressegrupper. Gruppen utarbetar en rapport och överlämnar den senast den 31 maj 2021. Den information och de förslag som gruppen sammanställer kommer att användas i genomförandet av den nationella barnstrategin. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 12 februari behandlade EU-ministerutskottet Europeiska centralbankens eventuella projekt för att ta fram en digital euro, kommissionens meddelande om bankers hantering av nödlidande lån samt europeiska coronaåtgärder. Ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter inför videokonferenser på ministernivå.EU-ministerutskottet diskuterade Europeiska centralbankens plan att införa en digital euro. Detta skulle till exempel kunna göra det möjligt för finländska hushåll och företag att öppna ett inlånings- och brukskonto i vår centralbank, Finlands Bank. Projektet kan ha betydande konsekvenser för det nuvarande systemet med affärsbanker, bankunionen och det europeiska finansiella systemet. Finland anser att de öppna frågorna kring en digital euro bör utredas och att det nuvarande systemet bör bevaras åtminstone på medellång sikt.
Vid mötet behandlades också Europeiska kommissionens meddelande om åtgärder för att minska antalet nödlidande lån. Finland anser att de berörda bankerna även under coronakrisen ska ha ansvaret för att hantera nödlidande lån, iaktta solvenskraven och sörja för en behörig riskhantering. Finland framhåller vikten av effektiv och proaktiv tillsyn vid sidan av bankernas egna åtgärder.
EU-ministerutskottet anser att de åtgärder mot coronapandemin som kommissionen lagt fram ligger i linje med de åtgärder som Finland vidtagit. Vidare anser Finland att det behövs gemensamma och effektiva insatser i unionen för att bekämpa viruset. Särskilt viktiga är åtgärderna för att förhindra att pandemin accelererar på nytt och för att förhindra att de nya mer smittsamma virusvarianterna sprids.
EU-ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter inför följande möten:
•    videokonferensen med Eurogruppen den 15 februari och videokonferensen med ekonomi- och finansministrarna den 16 februari
•    videokonferensen med utbildningsministrarna den 19 februariPå Ekofinrådets agenda står bland annat genomförandet av EU:s återhämtningsplan. Utbildningsministrarna ska diskutera jämlikheten i utbildningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid inrikesministeriet har det beretts författningsändringar genom vilka Europaparlamentets och rådets direktiv om fastställande av bestämmelser för att underlätta användning av finansiell information och andra uppgifter för att förebygga, upptäcka, utreda eller lagföra vissa brott och om upphävande av rådets beslut 2000/642/RIF genomförs nationellt.Direktivet innehåller bestämmelser som underlättar myndigheternas möjligheter att använda bland annat bankkontoregisteruppgifter för att förebygga, upptäcka, utreda eller lagföra vissa brott.Beredningen av lagstiftningsprojektet har framskridit och förslaget till det nationella genomförandet av direktivet om finansiell information skickas nu på remiss. Behörighet till myndigheter som avslöjar och utreder allvarliga brottEnligt direktivet om finansiell information ska EU-medlemsstaterna utse de myndigheter som ges befogenhet att få åtkomst till de centraliserade nationella bankkontoregister som medlemsstaterna inrättat och att göra sökningar i registren.  Enligt direktivet kan rätt att använda bank- och betalkontoregister beviljas de myndigheter som är behöriga att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra allvarliga brott.I regeringspropositionen anges de myndigheter som enligt direktivet har direkt åtkomst till övervakningssystemet för bank- och betalkonton men därtill föreslås det också att flera myndigheter än för närvarande ska ha rätt att använda det nämnda systemet. Det föreslås att polisen, Skyddspolisen, Tullen, Gränsbevakningsväsendet och åklagarna ska på det sätt som avses i direktivet ges åtkomst till övervakningssystemet.  Dessutom föreslås det nu bestämmelser i den nationella lagstiftningen om att åtkomst till systemet ska ges även sådana myndigheter som redan utifrån den gällande regleringen har rätt att få uppgifter ur systemet, men som fortfarande delvis ska inhämta information till och med manuellt. Åtkomst till övervakningssystemet för bank- och betalkonton har för närvarande endast de behöriga myndigheter som avses i penningtvättslagen när de sköter uppgifter som gäller penningtvätt.Med centraliserade bankkontoregister avses centraliserade automatiserade mekanismer såsom centraliserade register eller centraliserade elektroniska datasöksystem. De gör det möjligt för de behöriga myndigheterna att elektroniskt söka information om bank- och betalkonton samt om deras innehavare och verkliga förmånstagare.Utöver utökandet av antalet behöriga myndigheter föreslås det i regeringspropositionen  att det skapas nya tekniska lösningar, såsom en applikation som underlättar genomförandet av den myndighetsutvidgning som byggs upp i anslutning till övervakningssystemet för bank- och betalkonton.I direktivet finns dessutom bestämmelser om informationsutbyte mellan finansunderrättelseenheterna och med Europol. På det sätt som genomförandet av direktivet om finansiell information förutsätter föreslås det också att behörigheten för centralen för utredning av penningtvätt utvidgas till att omfatta brott enligt Europolförordningen. I Finland finns centralen för utredning av penningtvätt vid Centralkriminalpolisen.I arbetet har man strävat efter att beakta i synnerhet det i grundlagen garanterade skyddet för privatlivet och personuppgifter samt kraven i bestämmelserna om dataskydd.
Direktivet om finansiell information ska genomföras nationellt senast vid ingången av augusti 2021Direktivet om finansiell information hänför sig till det så kallade femte penningtvättsdirektivet som förutsätter att medlemsstaterna inför centraliserade bankkontoregister eller datasöksystem som gör det möjligt att i rätt tid identifiera innehavare av bank- och betalkonton och bankfack. I Finland har det femte penningtvättsdirektivet genomförts bland annat genom lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton, som trädde i kraft den 1 maj 2019. Dess bestämmelser om datasöksystemet för och registret över bank- och betalkonton har tillämpats sedan den 1 september 2020.Direktivet antogs den 20 juni 2019 och medlemsstaterna ska senast den 1 augusti 2021 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt med undantag för de bestämmelser som föreslås i lagen om ett övervakningssystem för bank- och betalkonton och som förutsätter teknisk utveckling av systemet. Dessa bestämmelser avses träda i kraft den 1 mars 2022. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Handboken om säker läkemedelsbehandling används i många social- och hälsovårdsenheter, och nu har en ny uppdaterad version publicerats. Den uppdaterade handboken är avsedd för alla de enheter som genomför läkemedelsbehandling, inte bara för social- och hälsovårdsenheterna.Handboken om säker läkemedelsbehandling har styrt praxisen för läkemedelsbehandling ända sedan år 2006. Den nya handboken är den andra uppdaterade versionen. ”Vårt mål har varit att handboken ska vara en konkret hjälp för de olika enheter som utarbetar planer för läkemedelsbehandling och sörjer för läkemedelssäkerheten”, sammanfattar projektchef Päivi Ruokoniemi från Fimea.  Läkemedelssäkerhet och praxis – mall för planeringen av läkemedelsbehandlingenSyftet med handboken är att främja klient- och patientsäkerheten genom att stödja enheterna när de planerar och sörjer för läkemedelssäkerheten i sin verksamhet. I handboken om säker läkemedelsbehandling bifogas en mall för en plan för läkemedelsbehandlingen som kan användas som stöd vid planeringen.  I handboken beaktar man nu också hur viktig den farmaceutiska kompetensen är för läkemedelssäkerheten, och även läkarnas roll lyfts fram mera i den nya versionen. I handboken betonar man att det är ledningen som ska se till att det finns förutsättningar för säker läkemedelsbehandling både på organisationsnivå och på individnivå, men samtidigt påminner man också om att varje yrkesutbildad person som hanterar läkemedel bär ansvar för sina handlingar. Handboken är till karaktären en rekommendation med syftet att stödja enheterna i deras arbete för att säkerställa säkerheten under läkemedelsbehandlingsprocessen. Tillsynsmyndigheterna tillämpar vissa delar av boken i sitt arbete med tillsyn och anvisningar. Läkemedelssäkerheten kan fortfarande förbättrasSäkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet Fimea samordnade projektet med uppdateringen av handboken på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet. Projektet genomfördes i nära samarbete med Valvira och regionförvaltningsverken. Även intressegrupper deltog aktivt i projektet. Under 2021 ska Fimea samordna implementeringsprojektet där syftet är att förankra handboken i praxis och på det sättet förbättra läkemedelssäkerheten. Projektet genomförs i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet, regionförvaltningsverken och Valvira. Handboken kan beställas på webbenHanboken om säker läkemedelsbehandling kan beställas från statsrådets bokhandel. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Republikens president har vid föredragningen fredagen den 12 februari förordnat nya ambassadörer till Bern, Hanoi, Nairobi och Teheran.Valtteri Hirvonen. Foto Petri Krook Republikens president förordnade utrikesrådet Valtteri Hirvonen till chef för Finlands ambassad i Bern från och med den 1 september 2021. Hirvonen har varit utrikesministeriet chef för arbetshälsa sedan 2018. Innan dess var han ambassadör i Reykjavik 2014–2018. Han har även erfarenhet av utrikesrepresentationen från Canberra, Mexico City, Warszawa, Tokyo och Pyongyang. Hirvonen har tjänstgjort vid utrikesministeriet sedan 1988. Han har en filosofie magisterexamen.Keijo Norvanto. 
Foto: Petri KrookRepublikens president förordnade utrikesrådet Keijo Norvanto till chef för Finlands ambassad i Hanoi från och med den 1 september 2021. Norvanto är för närvarande chef för ambassaden i Teheran, en post han innehaft sedan 2017. Innan dess var han biträdande avdelningschef för utrikesministeriets kommunikationsavdelning 2014–2017. Inom utrikesrepresentationen har han även tjänstgjort i New Delhi, London och Riyadh. Norvanto har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1997. Han har en politices magisterexamen.Pirkka Tapiola.
Republikens president förordnade utrikesrådet Pirkka Tapiola till chef för Finlands ambassad i Nairobi från och med den 1 september 2021. Tapiola har varit Europeiska unionens ambassadör i Bangkok sedan 2017. Han har tidigare tjänstgjort som EU:s ambassadör i Moldavien och som rådgivare för EU:s höga representant Javier Solana i Bryssel åren 2004–2009. Tapiola har erfarenhet av Finlands utrikesrepresentation från Bangkok och Kiev. Han har också tjänstgjort för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa i Riga. Tapiola har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1994. Han har en politices magisterexamen.Kari Kahiluoto.
Foto: Petri KrookRepublikens president förordnade utrikesrådet Kari Kahiluoto till chef för Finlands ambassad i Teheran från och med den 1 september 2021. Kahiluoto har varit chef för ambassaden i Hanoi sedan 2017. Dessförinnan var han chef för utrikesministeriets sekretariat för nordiskt samarbete 2014–2017. Kahiluoto var Finlands ambassadör i Syrien 2013–2014, då Finlands ambassad tillfälligt var stationerad i Beirut. Inom utrikesrepresentationen har han även tjänstgjort i Genève som nedrustningsambassadör, i Bryssel vid Finlands representation vid Nato och vid ambassaden i Peking. Kahiluoto har varit i utrikesministeriets tjänst sedan 1986. Han har en politices magisterexamen.

Källa: Valtioneuvosto.fi