NordenBladet — Miljöministeriet har utlyst den tredje och sista ansökningsomgången för understöd till den offentliga sektorn för projekt som främjar användningen av trä i byggandet. Utlysningen är en del av ministeriets åtgärdsprogram för träbyggande. Understöd kan sökas för projekt som påskyndar en snabb utveckling av träbyggande i kommunerna och ökar beredskapen att genomföra faktiska byggprojekt.Projekten kan exempelvis resultera i ny information, tjänster, lösningar och verksamhets- eller samarbetsmodeller som utvecklar träbyggandet. För att få understöd ska projekten sträva efter förändringar för en permanent ökning av användningen av trä i kommunerna. Projekten ska också ha potential för större genomslagskraft och en förändring i verksamhetskulturen.Ansökan kan lämnas in av en kommun, en samkommun, en ekonomisk region, ett landskap, ett landskapsförbund, ett kommunalt affärsverk eller ett konsortium som dessa bildar.Understöd kan sökas fram till den 12 april 2021. Ansökningskungörelsen, anvisningarna och ansökningsblanketten finns på webbplatsen för åtgärdsprogrammet för träbyggande. Länken till webbplatsen finns i slutet av pressmeddelandet. Under denna ansökningsomgång tillämpas samma ansöknings- och bedömningskriterier som under de tidigare omgångarna.Under den andra ansökningsomgången inleddes 11 projektUnder den andra ansökningsomgången som ordnades i slutet av 2020 understöddes 11 projekt med sammanlagt drygt 532 000 euro. Projekten syftar bland annat till att utveckla regionala strategier och program för det offentliga träbyggandet, förbättra upphandlingsprocesserna samt skapa koncept och modeller för upphandling och planering. Projektens totala ekonomiska volym uppgår till sammanlagt drygt 760 000 euro.Projekt som beviljats finansiering samt stödbelopp:Helsingfors stad: Utredning om offentliga servicebyggnader som byggts i trä, 50 400 e  Korsholms kommun: Smedsby skolcentrum – trä i stället för betong?, 31 500 eKervo stad: Utveckling av en konkurrensutsättningsmodell för en arkitekturtävling för träbyggande i staden, 70 000 eMuhos kommun: Utvecklingsprojekt för träbyggande i Kirkkosaari, 17 500 eLahtis stad: Utvecklingsprojekt för beställning av trähöghus, 70 000 eTräskända stad: Träbyggande till ett likställt alternativ genom att utveckla stadens planeringsprocess, 33 810 eTavastlands yrkeshögskola Oy: Vision och strategi för träbyggande i Egentliga Tavastland, 64 792 eTusby kommun: Planering av en klimatsmart trädbystad i Rykmenttipuisto, 59 990 eIngå kommun: Kyrkfjärdens skola, specialfrågor som gäller planering och övervakning av massivträdsskolan, 29 400 eVillmanstrand stad: Utveckling av träbyggandet i planläggningen i Villmanstrand, 70 000 eSibbo kommun: Utveckling av kunskaperna om byggande av massivt trä och integrering av målen för träbyggande i samhällsprocessen i Sibbo kommun, 35 000 e”De tidigare ansökningsomgångarna har visat att kommunerna har en stark vilja att öka träbyggandet. De understödda projekten har varit mycket mångsidiga, vilket återspeglar det breda urvalet av verktyg för att främja träbyggande. En del av projekten har koncentrerat sig på målinriktad utveckling genom strategier och program, en del på mer praktiskt arbete genom koncept och modeller. Under denna sista ansökningsomgång önskar vi ansökan om understöd för mångsidiga projekt som påskyndar utvecklingen av det offentliga träbyggandet och jämnar ut vägen för att inleda träbyggnadsprojekten i praktiken”, berättar sakkunnig Jemina Suikki.En av prioriteringarna i programmet för träbyggande är att främja det offentliga träbyggandet. Användningen av trä vid offentligt byggande har ökat stadigt och allt fler offentliga byggnader byggs av trä. Programmet för träbyggande vill stärka denna tillväxt genom att erbjuda statsunderstöd till offentliga aktörer för utvecklingsprojekt, utbildning, handböcker och rådgivning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s utrikesministrar sammanträder i rådet för utrikes frågor den 22 februari i Bryssel. Utrikesminister Pekka Haavisto representerar Finland vid mötet. Mötets huvudteman är Ryssland, den strategiska kompassen för Europeiska unionens säkerhets- och försvarspolitik samt Hongkong. Utrikesminister Haavisto kommer att avge en rapport om sitt besök i till Etiopien och Sudan som EU:s representant. Därtill för utrikesministrarna en diskussion med Förenta staternas utrikesminister Antony Blinken över video. Utrikesminister Haavisto deltar också i Nordatlantiska rådets (NAC) möte i Bryssel den 24 februari.Vid utrikesrådets februarimöte förs en strategisk diskussion om EU:s Rysslandspolitik och om genomförandet av de fem principer som styr den. Utrikesministrarna behandlar det aktuella läget för de mänskliga rättigheterna i Ryssland i ljuset av oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs förgiftning och fängelsedom samt arresteringarna i samband med den senaste tidens demonstrationer. Utrikesminister Haavisto berättar om sitt möte med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i S:t Petersburg den 15 februari.Den strategiska kompassen syftar till utvärderingen och styrningen av EU:s säkerhets- och försvarssamarbete. Avsikten är att precisera de mål som fastställdes i EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken från 2016, att effektivisera genomförandet av den fastställda målnivån och säkerställa att de försvarsinitiativ som inletts har önskad effekt. Finland stöder en proaktiv och övergripande strategi för att stärka Europas säkerhet och försvar.Utrikesministrarna ska även diskutera läget i Hongkong. I juli 2020 antog utrikesrådet slutsatser som uttrycker EU:s oro över hur läget i Hongkong och medborgarnas rättigheter påverkas av den säkerhetslag som stiftades förra året. Finland anser att EU fortsättningsvis bör följa läget noggrant och vid behov reagera i rätt tid. Om EU vidtar nya åtgärder som gäller Hongkong bör de vara förenliga med tidigare åtgärder.Utrikesminister Haavisto kommer att redogöra för sitt besök till Etiopien och Sudan som EU:s representant på uppdrag av den höga representanten Josep Borrell. Han ska presentera sina förslag till fortsatta EU-åtgärder, även angående den humanitära situationen i Tigray-regionen. EU:s utrikesministrar träffar också Förenta staternas nya utrikesminister Antony Blinken under ett videomöte.Under sitt besök i Bryssel deltar utrikesminister Haavisto också i Nordatlantiska rådets (NAC) möte och träffar bland andra Natos vice generalsekreterare Mircea Geoană.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ändringen av lagen om smittsamma sjukdomar har stadfästs och träder i kraft den 22 februari 2021. Lagändringen stärker de lokala och regionala myndigheternas möjligheter att vidta proaktiva och snabba åtgärder för att förhindra spridningen av coronaviruset. Största delen av ändringarna gäller till den 30 juni 2021. Enligt lagen kan en myndighet bestämma om regionala begränsningar för närings- och hobbyverksamhet när det är nödvändigt för att förhindra att epidemin sprids. Skyldigheterna och begränsningarna ska grunda sig på undvikande av fysiska kontakter mellan människor.De skärpta åtgärderna tas i bruk stegvis i takt med att coronavirusepidemin trappas uppMetoderna har delats in i enlighet med handlingsplanen för hybridstrategin så att skyldigheterna och begränsningarna kan skärpas om de tidigare åtgärderna inte är tillräckliga. På epidemins basnivå är de allmänna hygienåtgärderna förpliktande i alla utrymmen avsedda för kunder eller deltagare direkt med stöd av lag. Kunderna eller deltagarna bör ha möjlighet att rengöra händerna och städningen ska effektiviseras. Dessutom ska kunderna och deltagarna ges anvisningar om hur smittspridningen förhindras.I accelerationsfasen kan myndigheten fatta ett regionalt beslut om att verksamheten ska ordnas på ett sådant sätt att det inte uppstår nära kontakter. Näringsidkaren kan välja det sätt som bäst lämpar sig för den egna verksamheten så att det de facto är möjligt att undvika närkontakt mellan kunderna. Åtgärderna kan ha samband med olika arrangemang som gäller utrymmena, att kunderna tas in vid olika tidpunkter eller alternativt också en begränsning av antalet kunder. I accelerationsfasen kan även antalet passagerare begränsas till högst hälften av det normala antalet genom beslut av Transport- och kommunikationsverket.I samhällsspridningsfasen kan kommunen eller regionförvaltningsverket stänga lokaler för näringsverksamhet eller annan verksamhet som är avsedd för kunder och deltagare för två veckor. Stängningen kan endast gälla de utrymmen som fastställts i lag, där det finns en särskild möjlighet till uppkomsten av betydande smittkedjor. Sådana utrymmen är bland annat lokaler för inomhusmotion och idrott, allmänna bastur och simhallar, dansställen, nöjesparker, lekparker inomhus och allmänna utrymmen i köpcentra. Bestämmelserna tillämpas inte på verksamhet som hör till privatlivet eller familjelivet.Mer bestående ändringar i bestämmelserna om isolering och rätten att få tillgång till uppgifterDet kommer mer bestående ändringar i bestämmelserna om isolering. I fortsättningen är det möjligt att isolera en person också på någon annan plats än en verksamhetsenhet inom hälso- och sjukvården, såsom i personens eget hem. Dessutom har man i lagen preciserat bestämmelserna om myndigheternas rätt att få tillgång till uppgifter och handräckning.Ändringarna beaktas i handlingsplanen för hybridstrateginSocial- och hälsovårdsministeriet uppdaterar handlingsplanen för hybridstrategin så att den beaktar de nya befogenheterna i de olika faserna av epidemin. Ministeriet styr och stöder också de regionala smittskyddsmyndigheterna i tillämpningen av befogenheterna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet genomför kommunikationsprojekt som främjar fred och försoning i Irak, Afghanistan och Somalia. Projekten pågår fram till 2023 och målet är att sporra ungdomar till fredsarbete och påverkan. Utrikesministeriets kommunikationsavdelning ansvarar för projekten.Alyas Rahimi och Faradis Farhat deltog i en workshop i Kabul.Inom ramen för projektet Salam genomfördes workshoppar för ungdomar i Irak och Afghanistan 2019 och 2020. Under workshopparna diskuterade deltagarna bland annat historieberättande, mediearbete, samhällelig påverkan, fred och försoning. Efter varje workshop utnämndes ungdomarna till fredssändebud.Ornina Henry Serkis från Irak har deltagit i workshopen i Erbil två gånger.”Det känns otroligt att delta i programmet först som elev och sedan ett år senare som mentor. Jag känner ett stort ansvar”, säger Serkis.Ornina Henry Serkis har deltagit i workshoppen i Erbil två gånger, den andra gången som mentor.I Afghanistans huvudstad Kabul var ungdomarna särskilt intresserade av hur deras egna attityder och arbete kan påverka lokalsamhället och fredsprocessen. Deltagarna funderade också på praktiska lösningar på konflikter.”Många afghanska journalister skriver om krig. Jag vill berätta om fred, för vi behöver också positiva historier”, säger journalisten Khalil Ahmad Habibi.Projektet Salam, som inleddes 2019, genomförs av kommunikationsbyrån Måndag för utrikesministeriet. I projektet deltar också lokala ungdomsorganisationer och finländska ungdomar som är intresserade av fredsarbete. Det kom in över 1 100 ansökningar om att få delta i projektet, och i sociala medier nådde projektet i fjol rekordmånga människor, över 2,2 miljoner.I Somalia bryts hämndspiralenI Somalia handlar projektet om hämnd och förlåtelse som en del av freden. Förlåtelse spelar nu en viktig roll i Somalia eftersom bland annat ojämlikhet och konflikter mellan klaner har lett till hämndspiraler över generationerna. Även i Somalia är ungdomar den viktigaste målgruppen.”I Somalia riskerar ungdomar att marginaliseras, de får sällan delta i politiska beslut och de lämnas ofta utanför i gemenskapen. Unga upplever att de utnyttjas i de pågående konflikterna, till exempel i konflikten mellan Al-Shabaab, regeringen och klanerna”, säger direktören för Wali Media Production Centre, Wali Hashi, som ansvarar för genomförandet av projektet.Inom programmet för förlåtelse har deltagarna gjort korta dokumentärer som visas i Somalias television. Den första dokumentären handlar om Abdirizaq Ahmed. När han var 8 år band hans faster fast hans händer med rep som straff för att han rymde från fåren han skulle vakta. Ahmeds händer blev infekterade och måste senare amputeras. I dag har Ahmed förlåtit sin faster och han talar ofta med ungdomar om vikten av förlåtelse. Ahmed har utnämnts fredssändebud i projektet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet ger kommunerna möjlighet att delta i den riksomfattande elevenkäten i februari-mars. Skolenkäten 2020 öppnas för de kommuner som ännu inte deltagit i enkäten samt för de skolor vars deltagarantal var litet i fjol jämfört med antalet elever i skolan.Elevenkäten 2020 öppnas på nytt för utlysningen av understöd för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet i mars. Enkäten är riktad till de kommuner som inte deltog i enkäten i slutet av förra året samt till skolor i andra kommuner där deltagarantalet var litet jämfört med antalet elever i skolan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har startat Valpoolen, ett projekt där man genom att öka samarbetet mellan myndigheterna stärker ingripandet i och beredskapen mot valpåverkan. Valpåverkan är verksamhet som syftar till att undergräva förtroendet för samhället och det demokratiska systemet.Projektdeltagarna tar fram ett nätverktyg till stöd för valmyndigheternas arbete, utbildar myndigheter och partier i att främja fria och rättvisa val och deltar i EU-samarbetet på området för valberedskap. Valpoolen kartlägger också vilka aktörer som arbetar med att ordna val och upprätthålla valberedskap. Dessutom samarbetar Valpoolen med plattformar för sociala medier. Projektet är ett stöd för samarbetsgruppen för valberedskap, som bland annat följer den internationella debatten och utvecklingen i anslutning till valpåverkan och valsäkerhet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Byggandet minskar 1-3 procent i år. Nästa år börjar byggvolymen öka, bedömer Konjunkturgruppen för byggbranschen i sin rapport av den 19 februari.Byggproduktionen beräknas minska mindre än förväntat under innevarande år. Detta beror på det måttliga coronaläget i Finland och på att flera nya byggprojekt inleddes i slutet av 2020. Trots att den ekonomiska återhämtningen sätter fart på byggandet kommer ökningen av  byggvolymen nästa år att ligga mellan en minskning och en ökning på en procent.  Konjunkturgruppen för byggbranschen beräknar att det inleds 34 000 –36 000 nya bostadsbyggen år 2021.  ARA-produktionen beräknas förbli på samma nivå som under det föregående året, dvs. ca 9 000 bostäder. Bostadsproduktionen avtar ytterligare 2022, men byggandet av lokaler ökar.  År 2022 inleds 31 000 –33 000 nya bostadsbyggen.Renoveringsbyggandet beräknas öka med 1,5 procent 2021. Tillväxten fortsätter både på grund av bostadsbeståndets åldersstruktur och på grund av ersättningsinvesteringar i lokaler och produktionsanläggningar. År 2021 beräknas mark- och vattenbyggandet minska något jämfört med föregående års höga nivå. Under de närmaste åren planeras bl.a. flera offentliga infrastrukturinvesteringar på grund av avtalen om markanvändning, boende och trafik (MBT-avtalen). Prisutvecklingen inom byggandet har varit klart snabbare än den allmänna inflationen. Därför förväntas den årliga omsättningen inom byggandet fortsätta öka också i år och nästa år.Antalet sysselsatta inom byggbranschen beräknas minska något under det innevarande året, innan en gradvis förbättring börjar på nytt. Byggandet nästan lika livligt 2020 som 2019Coronapandemin hade en tämligen liten inverkan på byggbranschen i Finland år 2020. Byggproduktionen förblev nära 2019 års nivå. Omsättningen inom byggandet utvecklades exceptionellt väl jämfört med andra branscher, såsom industrin, tjänsterna och handeln. Renoveringsbyggandet växte långsammare, eftersom man var tvungen att skjuta upp byggprojekt. År 2020 ökade staten finansieringen av bostadsproduktionen på grund av coronapandemin, och bostadsproduktionen till och med ökade jämfört med 2019. Ca 40 000 nya bostadsbyggen inleddes. ARA-produktionen ökade med cirka 1 400 bostäder jämfört med året innan. Mark- och vattenbyggandet ökade kraftigt år 2020 på grund av de offentliga investeringarna, med ca 7 procent. De stora infrastrukturprojekten inkluderar bland annat den andra fasen av västmetron och byggandet av Spår-Jokern i huvudstadsregionen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland och Estland inleder ett utredningsarbete som ska pågå i ungefär ett år i syfte att ytterligare utveckla relationerna mellan länderna. En överenskommelse om detta nåddes i samband med att statsminister Sanna Marin och Estlands premiärminister Kaja Kallas träffades i Helsingfors. Besöket i Finland var premiärminister Kallas första utlandsbesök, vilket är ett tecken på ett nära och gott samarbete mellan Finland och Estland.”Finland och Estland har speciella och utomordentligt goda relationer. Men vi kan utveckla och stärka våra gemensamma insatser inom många områden. Det är en tid sedan den senaste utredningen från 2008”, sade statsminister Marin.Till utredare har utsetts tidigare ministrarna Anne-Mari Virolainen från Finland och Jaak Aaviksoo från Estland. Båda ländernas utrikespolitiska institut stöder arbetet. I utredningen ska behandlas bland annat temana digitalisering, handel, utbildning, kontakter mellan medborgarna och säkerhetsfrågor.Statsminister Marin och premiärminister Kallas behandlade också läget med tanke på coronapandemin och de åtgärder som pandemin kräver. Dessutom diskuterade de aktuella EU-frågor, såsom klimatpolitiken, relationerna mellan EU och Ryssland samt temana för Europeiska rådets videokonferens nästa vecka. EU-ländernas ledare samlas för att diskutera coronapandemin och säkerhets- och försvarssamarbetet.Under sitt besök i Helsingfors träffade premiärminister Kallas också republikens president Sauli Niinistö.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet har beviljat sammanlagt 2,17 miljoner euro för civilsamhällesorganisationers kommunikations- och utbildningsprojekt om global utveckling i Finland 2021–2022. I denna utlysning har 19 organisationer beviljats understöd.Med stödet för kommunikation och utbildning om globala frågor finansieras finländska civilsamhällesorganisationers projekt. Avsikten är att öka finländarnas kunskap om globala utvecklingsfrågor och att engagera medborgarna i en hållbar utveckling samt i att hittagemensamma lösningar. Stödet är en del av anslagen för civilsamhällets utvecklingssamarbete.Stödet främjar de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. Denna stödform fokuserar särskilt på genomförandet av det globala delmålet 4.7 om att var och en ska ha tillräckliga kunskaper och färdigheter för att främja hållbar utveckling.”Civilsamhällesorganisationernas kommunikations- och utbildningsprojekt ökar finländarnas vilja att främja global rättvisa och globalt ansvar. Målet är att öka kunskap och kapacitet så att var och en av oss kan arbeta för en socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar utveckling och se till att ingen lämnas efter i utvecklingen”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.I denna utlysning beviljade utrikesministeriet stöd till 19 organisationers projekt. De projekt som fått stöd fokuserar på omfattande och mångsidig kommunikation om de globala målen för hållbar utveckling, på undervisning om globala frågor på olika nivåer av utbildning och i det fria bildningsarbetet samt på ansvarsfull affärsverksamhet som en del av hållbar utveckling.Tematiskt behandlar projekten bland annat diskriminering, klimatförändringar, jämställdhet, fredliga och fungerande samhällen samt mänskliga rättigheter i enlighet med Finlands utvecklingspolitiska mål och principer. I projekten arbetar man brett med många olika målgrupper i olika delar av Finland. Projekten genomförs 2021–2022.Utrikesministeriet fick ansökningar av 27 finländska organisationer i ansökningsomgången som löpte ut i slutet av 2020. Organisationerna ansökte om sammanlagt cirka 2,8 miljoner euro. I denna utlysning fördelas 2,17 miljoner euro, vilket är ca 770 000 euro mer än under denna förra ansökningsomgången 2018. Stödet riktas till organisationernas verksamhet åren 2021–2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet har beviljat totalt två miljoner euro till finländska civilsamhällesorganisationer med FN-bakgrund för 2021–2022 för att stödja deras basverksamhet och deras kommunikations- och utbildningsverksamhet om globala frågor. I denna utlysning beviljades sex organisationer understöd.Syftet med verksamhetsstödet är att öka finländarnas kunskap om FN och dess organisationer, deras mål och Finlands verksamhet i FN. Den verksamhet som understöds främjar Finlands utvecklingspolitiska mål. Stödet är en del av anslagen för civilsamhällets utvecklingssamarbete.”De finländska civilsamhällesorganisationerna med FN-bakgrund har en lång erfarenhet och en viktig roll när det gäller att sprida information om hur det internationella multilaterala systemet och Finland genomför de globala målen för hållbar utveckling och de mänskliga rättigheterna. Organisationerna erbjuder också finländare möjligheter att delta i arbetet för globala frågor och lösa problem”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.I denna utlysning beviljades sex organisationer verksamhetsstöd, med betoning på deras kommunikation och utbildning om globala frågor i Finland. Med hjälp av stödet genomför organisationerna bland annat kampanjer, producerar informationsmaterial och läromedel för olika målgrupper och gör skolbesök. Verksamheten ska öka finländarnas kunskaper om de globala målen för hållbar utveckling. De ska uppmuntra och aktivera deltagande i det globala ansvarstagandet. Många organisationer riktar sin verksamhet till barn och unga och främjar deras delaktighet och aktivitet.Organisationerna lyfter fram betydelsen av mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Många av organisationerna fokuserar på fred och säkerhet och på att bygga upp ett attitydklimat som främjar icke-diskriminering i Finland. Flera av organisationerna ökar kunskapen om kvinnors och flickors rättigheter och om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. I denna utlysning som löpte ut i slutet av 2020 ansökte organisationerna om sammanlagt ca 2,5 miljoner euro. Utrikesministeriet fördelade 2 miljoner euro, vilket är ca 600 000 euro mer än i utlysningen 2018. Stödet riktas till organisationernas verksamhet 2021–2022.Organisationer som beviljats stöd i utlysningen 2020:Finlands Flyktinghjälp rf: 600 000 €Finlands UNICEF rf: 470 000 €Finlands FN-förbund rf: 320 000 €Finlands FN-ungdom rf: 30 000 €Finlands UN Women: 550 000 €Befolkningsförbundet rf: 37 126 €

Källa: Valtioneuvosto.fi