NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltar i en informell videokonferens med Europeiska rådets medlemmar den 25–26 februari. Teman för mötet är EU:s åtgärder mot coronapandemin, beredskapen inför hälsohot, säkerhet och försvar samt förbindelserna med det södra grannskapet.Finland understöder starka EU-gemensamma åtgärder för att förhindra att coronapandemin accelererar på nytt och att de nya mer smittsamma virusvarianterna sprids. Centrala metoder är effektiv testning och smittspårning, effektivare identifiering av virusvarianter samt lokala och regionala bekämpningsåtgärder för att förhindra smittspridning. Finland anser att leveransen av vaccin till medlemsländerna måste påskyndas och stöder kommissionens åtgärder för ökad produktion i Europa. Finland välkomnar också att informationsutbytet, det förvaltningsövergripande samarbetet och samordningen främjas och effektiviseras inom de nuvarande strukturerna.Coronapandemin har påvisat behovet av samarbete och samordning mellan EU-länderna under hälsokriser. Finland anser att det är viktigt att stärka unionens förmåga att reagera på och förbereda sig för gränsöverskridande hot mot människors hälsa. Förebyggandet av, beredskapen för, övervakningen av och bekämpningen av internationella hälsokriser samt samordningen av nödsituationer måste förbättras på EU-nivå. Finland understöder den nuvarande behörighetsfördelningen inom hälsopolitikens område.Finland vill stärka och utveckla EU:s säkerhets- och försvarspolitik. EU bör kunna främja sina värderingar och intressen på ett målmedvetet sätt och vid behov också kunna agera självständigt. Ett starkt Europa är också en stark partner. Enligt Finland är partnerskap såsom samarbetet med Nato och FN och det transatlantiska samarbetet viktiga vad gäller säkerhets- och försvarssamarbete. Effektivisering av krishanteringen handlar om att främja fred och stabilitet och om att stärka EU:s trovärdighet. För Finland är det viktigt att skydda Europa och upprätthålla en ömsesidig solidaritet mellan medlemsländerna. För att kunna stärka EU:s kristålighet måste man beakta faktorer som påverkar säkerheten i ett brett perspektiv, till exempel hybridhot samt ny teknik och försörjningsberedskap.Finland stöder uppdateringen av målen för EU:s södra grannskap och framhåller vikten av politiskt engagemang från de länder som deltar i genomförandet av grannskapspolitiken. EU:s värderingar, såsom mänskliga rättigheter, jämställdhet, god förvaltning och rättsstatsprincipen, bör även i fortsättningen vara kärnan i grannskapspolitiken.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s ministrar med ansvar för den inre marknaden och industrin diskuterar vid sitt videomöte 25.2.2021 de nationella återhämtningsplanerna, handlingsprogrammet för konsumentfrågor och den landsvisa skatterapporteringen. Dessutom presenterar Finland ett uttalande av EU-ländernas digitaliseringsministrar.Arbetsminister Tuula Haatainen och näringsminister Mika Lintilä representerar Finland vid det inofficiella mötet i konkurrenskraftsrådet, där inga beslut fattas.Videomötet för de konkurrenskraftsministrar som ansvarar för forskning och innovationer ordnas 26.2.2021. Forsknings- och innovationsteman behandlas ur perspektivet för EU:s återhämtnings- och resiliensplaner. Finland representeras av statssekreterare Anna-Mari Vimpari som ställföreträdare för minister Lintilä.Skatterapportering skulle öka transparensen i företagsverksamheten och eliminera skatteflyktMinistrarna diskuterar ett förslag som kompletterar redovisningsdirektivet och genom vilket stora koncerner och företag med internationell verksamhet åläggs en skyldighet att offentliggöra inkomstskatteuppgifter. Finland stöder förslaget som är känt som landsspecifik skatterapportering (country-by-country reporting, CBCR). Landsspecifik skatterapportering skulle öka transparensen i storföretagens verksamhet, men medför inga ändringar i beskattningen.
 
– Skatteflykt är ett betydande globalt problem som snedvrider konkurrensen och undergräver välfärdsstaten. Vi behöver mer öppenhet för att effektivt bekämpa skatteflykt. Kommissionen beredde sitt förslag till landsspecifik skatterapportering när Panamadokumenten kom ut i offentligheten 2016. Nu är det hög tid att förhandlingarna framskrider på EU-nivå, konstaterar arbetsminister Haatainen.Europas digitala decennium i uttalandet från D9+-ländernaNäringsminister Lintilä presenterar vid mötet ett uttalande av EU-ländernas Digital 9-grupp, det vill säga de s.k. D9+-länderna. Uttalandet betonar Europas digitala decennium och dess mål för 2030. Finland var ordförande vid D9+-ländernas möte i januari.– Artificiell intelligens, kvantdatorer samt 5G- och 6G-teknikerna tillsammans med dataekonomin möjliggör ett digitalt decennium. EU måste eftersträva globalt tekniskt ledarskap och konkurrenskraft, samtidigt bevara en öppen inre marknad och stärka det internationella samarbetet, säger minister Lintilä.Nationella återhämtningsplaner som främjare av grön och digital konkurrenskraftMinistrarna ska diskutera vilken betydelse de nationella återhämtningsplanerna i anslutning till den europeiska planeringsterminen har för att uppnå målen för industripolitiken. Målet är att stärka EU:s inre marknad, en grön och digital övergång samt EU:s strategiska autonomi.Genom nationella återhämtningsplaner kan den snabba återhämtningen av ekonomin och konkurrenskraften stärkas. I diskussionen betonar Finland betydelsen av en fungerande inre marknad under pandemin. Digitalisering är den viktigaste främjaren av hållbar tillväxt och konkurrenskraft inom EU:s industri.Vid mötet behandlas dessutom kommissionens nya handlingsprogram för konsumentfrågor 2020–2025. Ministrarna granskar bland annat hur man genom åtgärder som stöder statsfinanserna och företag kan stärka konsumenternas förtroende för marknadens funktion.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Huvudteman för den informella videokonferensen med ministrarna med ansvar för EU-frågor den 23 februari var förberedelserna inför den informella videokonferensen med Europeiska rådets medlemmar samt EU:s handlingsplan för demokrati. EU-ministrarna tog också del av lägesrapporter om förbindelserna mellan EU och Storbritannien och om förberedelserna inför konferensen om Europas framtid. Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen representerade Finland vid mötet.Teman för den informella videokonferens som Europeiska rådets medlemmar samlas till den 25–26 februari är EU:s åtgärder mot coronapandemin, beredskapen inför hälsohot, säkerhet och försvar samt förbindelserna med det södra grannskapet. Finland anser att man bör driva på en gemensam och effektiv EU-strategi för att besegra covid-19. EU:s förmåga att reagera på och förbereda sig för gränsöverskridande hot mot människors hälsa måste stärkas.Finland vill också stärka och utveckla EU:s säkerhets- och försvarspolitik. EU måste kunna bära ansvar för sin egen säkerhet och för säkerheten i närområdena.”Snabbare vaccinationer och åtgärder för att förhindra spridningen av nya virusvarianter är i nyckelposition i EU:s coronaåtgärder. Vi måste också inleda diskussioner om hur vi i motsvarande situationer i framtiden bättre kan förena hälsosäkerhet och fri rörlighet. Vi måste ta fram gemensamma handlingssätt som vi har kommit överens om i förväg”, säger minister Tuppurainen.Ministrarna med ansvar för EU-frågor förde en omfattande diskussion om EU:s handlingsplan för demokrati (European Democracy Action Plan). Finland välkomnar handlingsplanen som mycket angelägen. Finland har deltagit aktivt i diskussioner om beredningen av handlingsplanen med kommissionen och de andra medlemsländerna och instämmer i det breda perspektiv på stärkandet av demokratin som framförts. Handlingsplanen ger goda ramar för stärkandet av demokratin. Det är mycket viktigt att värna om tillförlitliga val, främja demokratisk delaktighet, stärka mediernas frihet och mångfald samt motverka desinformation, yttre inflytande och påverkansoperationer.”Vi behöver EU-gemensamma insatser för att motverka desinformation och hatretorik och för att ingripa i konspirationsteorier. Vi har också tagit upp frågan i statsrådets EU-redogörelse. Det är oroväckande att människor till och med tvekar att kandidera i val på grund av hatretorik”, framhåller minister Tuppurainen.EU-ministrarna tog också del av en lägesrapport om förbindelserna mellan EU och Storbritannien. Kommissionen har föreslagit att den provisoriska tillämpningen av det handels- och samarbetsavtal mellan EU och Storbritannien som trädde i kraft den 1 januari 2021 förlängs till den 30 april 2021, eftersom de officiella översättningarna av avtalet till alla EU-språk blir klara först i april. Medlemsländerna har ställt sig positiva till förslaget.Dessutom redogjorde det portugisiska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd för läget i fråga om förberedelserna inför konferensen om Europas framtid (Conference on the Future of Europe).I rådskonstellationen allmänna rådet företräds medlemsländerna i huvudsak av sina ministrar med ansvar för EU-frågor. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel förhandlingarna om budgetramen och EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet har fattat beslut om de ansökningar om finansiering som kommit in under den första ansökningsomgången för forsknings- och innovationsprogrammet Fånga kolet. Den beviljade finansieringen för 10 forsknings- och innovationsprojekt uppgår sammanlagt till 10,7 miljoner euro. Finansieringen är en del av markanvändningssektorns klimatåtgärder i enlighet med regeringsprogrammet. Den är en betydande offentlig satsning för att uppnå klimatmålen inom jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen.  Projekten ska ge forskningsbaserade lösningar som minskar koldioxidutsläppen från markanvändningen och bevarar och stärker kolsänkorna och kollagren. Projekten ska också bidra till en hållbar användning av förnybara naturresurser och stärka den övergripande hållbarheten inom jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen. Projekten gäller bland annat kolupptag på åkermark, lösningar för en livsmedelsproduktion som är oberoende av jordbruksmarken, goda rutiner och styrmedel för att förbättra jordbruksmarkens, skogarnas och träprodukternas kolupptag, olika sätt att använda mark på ett klimatsäkert sätt samt boskapsproduktionens systemiska hållbarhet. – Dessa forskningsprojekt som håller hög standard har en nära koppling till praktiken. De ska ge jordbrukare, skogsägare, företagare och andra aktörer information om lösningar som kan minska utsläppen och öka kolupptaget. Utgångspunkten är övergripande hållbarhet, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. Projekten genomförs av tvärvetenskapliga konsortier som består av flera organisationer. I projekten bedrivs intensivt samarbete, gemensam utveckling och pilotförsök mellan olika forskningsorganisationer, praktiska aktörer och företag. På så sätt kan nya innovativa lösningar så snabbt som möjligt också omvandlas till konkreta åtgärder. Antalet ansökningar som kom in under ansökningsomgången i slutet av 2020 uppgick till 50, den ansökta summan var sammanlagt 51 miljoner euro. Ansökningarna behandlades i januari i en bred expertpanel på 10 personer. De viktigaste urvalskriterierna var projektens vetenskapliga kvalitet och förmåga att producera effektiva lösningar för att uppnå målet om klimatneutralitet. I alla projekt arbetar i enlighet med det ursprungliga målet även forskare som befinner sig i början av forskarkarriären. Inom forsknings- och innovationsprogrammet Fånga kolet öppnas i slutet av året en kompletterande ansökningsomgång. Då delas det ut cirka 5 miljoner euro i finansiering. Syftet med klimatåtgärdspaketet Fånga kolet är att hjälpa lantbruksproducenter, skogsägare och andra instanser som beslutar om markanvändningen att utveckla och införa nya klimatsäkra verksamhetssätt. Att sprida information och omsätta de bästa verksamhetssätten i praktisk handling spelar här en viktig roll. Till paketet hör ett omfattande tvärvetenskapligt forsknings- och innovationsprogram, ett separat informationsprogram samt en uppsättning utvecklingsprojekt som producerar ny information bland annat med hjälp av olika slags försök. Den eftersträvade nettoeffekten är minst 3 miljoner ton CO2-ekvivalenter per år fram till 2035. Läs mera om markanvändningssektorns klimatåtgärder på jord- och skogsbruksministeriets webbplats

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I Finland har den första nationella barnstrategin nu blivit färdig. I den parlamentariska kommittén har man under 2020 nått en gemensam syn kring visionen om ett barn- och familjevänligt Finland, som ska sträcka sig över regeringsperioderna. Strategin bygger på tre huvudidéer som respekterar alla barns rättigheter, tar stor hänsyn till barnen i samhället och stöder barnens välbefinnande. Målet är ett Finland för alla barnGenom strategin skapar man ett genuint barn- och familjevänligt Finland som respekterar barnets rättigheter. Dessutom etableras barnets rättigheter och ställning genom att barnen beaktas konsekvent i all verksamhet på samma sätt som andra samhällsmedlemmar. Barnen ska få information om sina rättigheter. Ställningen för barn som är i utsatt ställning ska tryggas och deras behov identifieras bättre.Genomförandet av barnstrategin säkerställer att barnens rättigheter tillgodosesDen nationella barnstrategin styr den genomförandeplan som utarbetas för varje regeringsperiod. Genomförandet av strategin säkerställer att alla barns rättigheter tillgodoses så fullständigt som möjligt. Dessutom ska man stödja alla barns delaktighet och rätt till en framtid.Genomförandet ska vara förvaltningsövergripande och olika aktörer i samhället, civilsamhället samt barn och vuxna i olika åldrar och olika befolkningsgrupper ska göras delaktiga i arbetet.Barnstrategin omfattar alla barn och unga under 18 årDen nationella barnstrategin gäller alla som är under 18 år. I strategin och dess genomförande beaktas dessutom i stor utsträckning familjerna som barnen lever i samt unga vuxna som befinner sig i övergångsskedet mellan barndomen och vuxenlivet.Ett av målen med barnstrategin är att öka barns och ungas delaktighet. Ett evenemang om barnstrategin som riktar sig till barn och unga kommer att ordnas onsdagen den 17 mars 2021. Parlamentariska kommittén nådde samsynDen parlamentariska kommittén grundade sitt arbete på FN:s konvention om barnets rättigheter och tidigare utredningar och beredde barnstrategin tillsammans. Strategin stöder sig på de fyra allmänna principerna i FN:s konvention om barnets rättigheter: icke-diskriminering, prioritering av barnets bästa, barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling samt barnets delaktighet.”Jag är mycket nöjd med det arbete som den parlamentariska kommittén har gjort tillsammans och över att vi har uppnått en gemensam politisk vilja. Vi hade en klar vision om att Finland med hjälp av barnstrategin ska bli ett land som respekterar alla barns rättigheter och där det är bra att födas och växa”, konstaterar familje- och omsorgsminister Krista Kiuru, som var ordförande för kommittén.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I ett forskningsprojekt som beställts av statsrådet utreds hurdana kompletterande migrationsvägar olika länder har för personer som vistas utomlands och som är i behov av internationellt skydd. Särskild fokus ligger på vägar som baserar sig på arbete och studier. Den internationella jämförelsen kan bidra till att stödja såväl Finlands tankar om behovet av kompletterande vägar som det internationella samfundets strävanden efter nya lösningar.Med kompletterande vägar avses arrangemang där uppehållstillstånd beviljas, exempelvis på grund av studier eller arbete, personer som vistas utomlands och som bedöms vara i behov av internationellt skydd. Avsikten är att personen ska kunna komma in i landet lagligt och tryggt så att hen inte blir tvungen att anlita människosmugglare. Målet med undersökningen är att få heltäckande information om vilka de kompletterande vägarna i praktiken kan vara samt hurdana administrativa och lagstiftningsmässiga lösningar de stater som utnyttjar sådana arrangemang har gjort. Dessutom produceras statistiska uppgifter om i vilken omfattning och på vem förfarandena tillämpas.De kompletterande vägarna verkar omfatta flera olika modeller, såsom arbets- och studiebaserade program, humanitära visum och olika arrangemang för arbetskraftens rörlighet. Någon heltäckande utredning om detta har dock ännu inte gjorts. I undersökningen studerar man noggrannare praxis i några olika stater. De stater som granskas närmare kommer att preciseras när forskningen framskrider.Att utveckla kompletterande vägar är ett viktigt sätt för EU att hantera migrationenKompletterande migrationsvägar för personer som är i behov av internationellt skydd är ett viktigt och aktuellt tema i de internationella diskussionerna om migration. Antalet personer som är i behov av skydd förutspås fortsätta att öka. Samtidigt präglas migrationen till EU av olagliga gränsövergångar vid de yttre gränserna och människosmuggling. För att bekämpa dessa fenomen söker man nya lösningar i EU under ledning av Europeiska kommissionen. I september 2020 antog kommissionen ett omfattande meddelande om reformen av migrations- och asylpolitiken. I meddelandet betonas utvecklingen av lagliga migrationsvägar som en del av EU:s övergripande strategi för migration. Kommissionen antog också en separat rekommendation om lagliga vägar. I rekommendationen uppmanar kommissionen medlemsländerna att undersöka möjligheterna till inresa på grund av arbete eller studier för dem som är i behov av internationellt skydd och uppmuntrar medlemsländerna att dela med sig av sina erfarenheter och bästa praxis. Också FN:s flyktingkommissariat UNHCR har en strategi för 2019–2021 med hjälp av vilken organisationen strävar efter att globalt främja mottagandet av kvotflyktingar och användningen av kompletterande vägar.Finland har inga kompletterande vägarI enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering utvecklar regeringen systemet med inreserutter som en del av Finlands EU-politik. Genom undersökningen får man aktuell information som Finlands regering och myndigheter behöver för att kunna bilda en nationell syn och föra en internationell diskussion.  För närvarande kan personer som är i behov av internationellt skydd få skydd i Finland genom att anlända till Finland antingen som asylsökande eller som kvotflyktingar genom vidarebosättningsprogrammet. Finland har inga kompletterande migrationsvägar.
Vid sidan av de nationella behoven producerar projektet information också för andra länders behov, eftersom forskningsrapporten skrivs på engelska. Projektet stöder således EU-ländernas gemensamma ansträngningar för att hitta lösningar på migrationen och för att främja att man kan hitta fungerande lösningar på situationen för allt fler personer som är i behov av internationellt skydd.Undersökningen färdigställs hösten 2021Projektet är ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021. Undersökningen blir klar i oktober. Till forskargruppen hör sakkunniga från Stiftelsen för Rehabilitering, Oxford Research AB och Migrationsinstitutet. Också Joanne van Selm, en självständig forskare som är specialiserad på migrations- och flyktingfrågor, deltar. Projektets styrgrupp valde den som genomför undersökningen på basis av öppen ansökan. Styrgruppen består av medlemmar från inrikesministeriet, utrikesministeriet, arbets- och näringsministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat 5 390 000 euro för inrättande och renovering av kulturlokaler 2021. Nio projekt beviljades understöd.Statsunderstödet är avsett för att inrätta och renovera lokaler  som behövs för verksamhet enligt lagen om kommunernas kulturverksamhet, för museer, teatrar, orkestrar och betydande konstnärslokaler som får statsandelar.Understödet beviljades Alvar Aalto-museet (Jyväskylä stad), Kajaanin Teatteritalo och Sissilinna (Kajana stad), Forum Marinum (Kiinteistöosakeyhtiö Linnanpuomi), Lahtis stadsteater (Lahtis stad), Rautalammin museo (Peuran museosäätiö), Jakobstads museum (Jakobstads stad), Tanssiteatteri Raatikko (Tanssiteatteri Raatikon Kannatus), Teatteri Vantaa (Teatteri Vantaan kannatusyhdistys) och Teatermuseet (Stiftelsen för Teatermuseet).Ansökningarna omfattade 12 projekt på totalt 9,6 miljoner euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet har sänt ett lagförslag om ändring av utlänningslagen på remiss. Förslaget har utarbetats i samarbete mellan flera myndigheter. Förslaget handlar om att införa ett nationellt D-visum i Finland. I propositionen föreskrivs det om hur man kan ansöka om visumet och om villkoren för beviljande av visum.Det nationella D-visumet grundar sig på Schengenkonventionen, men bestämmelser om villkoren för beviljande kan utfärdas nationellt. Med ett nationellt D-visum får man vistas i det land som utfärdat visumet i högst ett år. Ett nationellt D-visum ger också rätt att vistas i Schengenområdet i högst tre månader under en sexmånadersperiod.Införandet av det nationella visumet är en åtgärd för att påskynda inreseprocessen och göra den smidigare för experter och startup-företagare och effektivera den arbetsrelaterade invandringen.Enligt förslaget ska Migrationsverket kunna bevilja nationellt D-visum till vissa experter och startup-företagare som definieras i lagförslaget, samt till deras familjemedlemmar, när de beviljats uppehållstillstånd. På så vis behöver de inte vänta på att uppehållstillståndskortet blir klart och levereras innan de kan resa till Finland. I samband med detta första lagstiftningsprojekt utvecklas också det nationella viseringssystemets tekniska förutsättningar för beviljandet av D-visum. Målet är att regeringens proposition ska lämnas till riksdagen under våren och att den nya lagen träder i kraft hösten 2021. Lagberedningen om ett nationellt D-visum har av tidsskäl delats in i två steg. I den första fasen handlar reformen om att enligt regeringens riktlinje underlätta inresa för högutbildad arbetskraft, det vill säga experter och startup-företagare samt deras familjemedlemmar. Det nationella D-visumet stöder för sin del genomförandet av det ovan nämnda underlättandet av inresa.Avsikten är att fortsätta beredningen kring D-visumet efter den första propositionen. I den andra fasen bedöms andra möjliga målgrupper och ändamål för D-visumet som ett led i utvecklingen av utlänningslagstiftningen. I alla andra Schengenländer används för närvarande ett nationellt D-visum. Dess målgrupper och användningsmöjligheter varierar från land till land.Begäran om utlåtande och lagförslaget (lausuntopalvelu.fi, på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltar i en videokonferens med EU-länders stats- och regeringschefer i dag, tisdagen den 23 februari.Stats- och regeringscheferna ska förbereda den videokonferens som Europeiska rådets medlemmar håller den 25–26 februari. Teman för mötet i slutet av veckan är EU:s åtgärder mot coronapandemin, beredskapen inför hälsohot, säkerhet och försvar samt förbindelserna med det södra grannskapet.Dagens möte i en mindre grupp har sammankallats av Europeiska rådets ordförande Charles Michel. I mötet deltar också Österrikes förbundskansler, Cyperns president, Rumäniens president och Sloveniens premiärminister. Ordförande Michel ordnar motsvarande möten även för andra grupper av länder.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har idag tillsatt ett tvåårigt projekt för att främja frivilligarbete i ett åldrande samhälle.
Projektet Vapaa! – Fri! utforskar kunskapsunderlaget för frivilligarbete och hur olika förändringar i omvärlden inverkar på frivilligarbete. Syftet är att göra frivilligarbetet attraktivare och skapa lösningar och modeller som stöder det. Med hjälp av olika lösningar strävar man efter att förbättra lika möjligheter för människor av olika bakgrund, särskilt äldre personer, att genom frivilligarbete påverka den egna närmiljön och den offentliga servicen.
Människors möjligheter att delta i frivilligarbete påverkas av olika förändringar i omvärlden, till exempel befolkningens åldrande, urbaniseringen, klimatförändringarna, förändringar i finansieringen av organisationssektorn och den tekniska omvälvningen. Också coronavirusepidemin har haft konsekvenser för det frivilligarbete som människor behöver och utför.
Projektet genomförs i samarbete med olika intressentgrupper, såsom aktörer inom det civila samhället. Arbetet inleds våren 2021 med intervjuer med intressentgrupper. Därefter sammankallas en samarbetsgrupp för att stödja beredningen och genomförandet av projektet. Under projektets gång ordnas olika verkstäder som stöder interaktion och öppen beredning samt diskussioner och frågestunder.Projektet hänför sig till det nationella åldersprogrammet 2030, som samordnas av social- och hälsovårdsministeriet och stöder också genomförandet av demokratiprogrammet 2025, som samordnas av justitieministeriet.

Källa: Valtioneuvosto.fi