NordenBladet — Vid sitt första möte 2022 fick livsmedelsbranschens diskussionsforum ta del av en halvtidsöversikt om utredningen om livsmedelsexporten. Utredningen om hur livsmedelsexporten kan trefaldigas publiceras den 15 mars. Tre ministrar kommer att tala vid presentationen av publikationen. Diskussionsforumet Gemensamt matbord fick lyssna till utredaren Anne Berners halvtidsöversikt om det utredningsarbete för att trefaldiga livsmedelsexporten som inleddes i december 2021. Utredningen baserar sig på en mycket omfattande samling intervjuer av både finländska och utländska ledande aktörer inom branschen.– Åtgärder för att öka livsmedelsexporten hör till diskussionsforumet Gemensamt matbords kärnverksamhet. Redan när vi gavs vårt uppdrag framhävdes utökandet av exporten som en särskild uppgift. Även det grundläggande syftet med vårt diskussionsforum, dvs. att öka samarbetet inom livsmedelssystemet och att kanalisera mer pengar till systemet, talar för att vi satsar just på att utveckla exporten. Ett litet land måste hitta sina styrkor i det ömsesidiga samarbetet, understryker diskussionsforumets ordförande Reijo Karhinen.– Den halvtidsöversikt som Anne Berner presenterade var mycket lovande. Vi behöver nya synsätt och verksamhetsmodeller. De olika parter i livsmedelssystemet som är med i diskussionsforumet Gemensamt matbord ville enhälligt att Anne Berner fortsätter sitt arbete utifrån vad de hade fått höra, säger Karhinen.Den färdiga utredningen offentliggörs och presenteras den 15 mars kl. 12. Vid presentationen talar utöver Anne Berner även jord- och skogsbruksminister Jari Leppä, näringsminister Mika Lintilä och utrikeshandelsminister Ville Skinnari. Presentationen av utredningen direktsänds på statsrådets live-kanal: https://valtioneuvosto.fi/live

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Byggandet är en mycket materialintensiv sektor och ett nyckelområde för att främja den cirkulära ekonomin. Rivningsmaterial bedöms ha en betydande kvantitativ och kvalitativ potential för ytterligare användning. En utredning som publicerades den 16 februari visar att betongelement, tegel, stål och obehandlat virke inte utgör råvaror som är särskilt problematiska med tanke på återanvändning enligt aktuell information.Återanvändning av betong, tegel, stål och obehandlat virke kan vara möjlig ur ett säkerhets- eller hälsoperspektiv. Det finns dock för närvarande stora utmaningar när det gäller återanvändningen av rivna byggnadsdelar på grund av oklarheter i förfarandet för att bevisa deras lämplighet. Användningen av rivningsmaterial till och med på pilotområden har förhindrats av en saknad CE-märkning.I rapportens rekommendationer tar man ställning till behovet av att utveckla lagstiftningen på kort och lång sikt, stärka kunskapsbasen och utveckla kompetensen samt utveckla marknaden och samarbetet mellan aktörerna.Förtydligande av den nuvarande lagstiftningen en snabb hjälpGenom att förtydliga den nuvarande lagstiftningen och utveckla myndigheternas tolkningar kan man förbättra situationen och göra förfarandena för produktgodkännande av återanvändbara rivningsmaterial smidigare. Framöver kommer godkännandeprocessen att kräva enhetliga nationella instruktioner för strukturella konditionsundersökningar, undersökningar av skadliga ämnen och föroreningar i återanvändbara rivningsmaterial samt för tolkning av undersökningsresultaten. När det gäller ämnen som regleras i EU kräver detta en översyn på EU-nivå.EU-reglering har långsiktiga konsekvenser för produktgodkännandeReformen av EU:s byggproduktförordning ska också möjliggöra produktgodkännande och upprättande av principer för kvalificering av återanvändbara byggdelar. På grundval av principerna skulle det vara möjligt att utveckla produktspecifika tekniska kriterier för godkännande. Dessutom bör det göras möjligt att använda återanvändbara byggnadsdelar också för andra ändamål än det ursprungliga ändamålet. Detta skapar utrymme för innovation och bör därför uppmuntras.Åtgärder för utveckling av lagstiftningen kräver fler undersökningar, en starkare kunskapsbas och kompetensutveckling hos aktörerna i hela värdekedjan. En aktiv dialog mellan aktörer inom den privata och den offentliga sektorn är ett viktigt verktyg för att identifiera smärtpunkter i lagstiftningen och bygga upp en gemensam förståelse om utvecklingsbehov inom lagstiftning och rivningsmaterialens potential på marknaden för den cirkulära ekonomin.  Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhets projekt för rivningsmaterialens lämplighet (Purater) genomfördes under ledning av sakkunniga vid Ramboll Finland Oy i samarbete med Arbetshälsoinstitutet, Tavastlands yrkeshögskola och yrkeshögskolan Laurea.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Sedan ingången av 2022 hör Finland till Interamerikanska utvecklingsbanken IDB:s klimatfond. ACL-fonden, det vill säga NDC Pipeline Accelerator Multi-Donor Trust Fund, är ett av IDB:s huvudsakliga klimatfinansieringsinstrument. Finlands insats är fem miljoner euro.Länderna i regionen Västindien och Centralamerika är särskilt utsatta för klimatförändringar och det extrema väder som följer därmed. I regionen inträffar också ofta ödeläggande jordbävningar. Konsekvenserna av det extrema vädret kan på de små karibiska öarna lätt förlama basen för hela ekonomin och ge upphov till återuppbyggnad gång på gång. Lantbruksnäringen som är viktig i Centralamerika lider å ena sidan av torka och å andra sidan av orkanskador och översvämningar. Dessutom har covid-19-pandemin försämrat ländernas resiliens och ekonomi ytterligare.“Interamerikanska utvecklingsbanken är den största klimatfinansiären i Latinamerika och Karibien och Finland vill med sin insats särskilt hjälpa sårbara länder att anpassa sig till och bekämpa klimatförändringarnas konsekvenser. Vi tar också med oss finländska lösningar till regionen, till exempel vår meteorologiska kompetens är av världsklass”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Fonden stöder ländernas egna nationella klimatåtaganden och hjälper att planera investeringar i infrastruktur, lantbruk och förvaltning av markanvändningen. Det går inte att uppnå målen enbart med offentlig finansiering och därför stöder ACL både den offentliga och den privata sektorns investeringar.  Erfarenheterna av att använda finansiell hävstång är goda. Den privata och offentliga sektorn har gett 74 dollar för en dollar som investerats i fondens projekt.Med hjälp av ACL-fonden emitterades till exempel i Chile de första gröna obligationerna i Latinamerika och Västindien. Värdet av obligationerna var sammanlagt över 12 miljarder dollar.Allt som allt pågår ACL-projekt i över 20 länder. Projekten handlar till exempel om reparation av elnätet på Bahamas, elektrifiering av kollektivtrafiken i Medellin i Colombia och utveckling av bioekonomin i Peru.  Avsikten är att god praxis ska testas i andra länder, i synnerhet i de fattigaste länderna, som i detta skede inte har förutsättningar att vara föregångare.Fonden har en stark nordisk profil. ACL-fonden inrättades 2017 på initiativ av Nordiska utvecklingsfonden NDF. Övriga finansiärer är bland annat  Sverige, Österrike och Holland. Finland är sedan 2022 fondens näststörsta finansiär efter NDF. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltar i det sjätte toppmötet mellan Europeiska unionen och Afrikanska unionen i Bryssel den 17–18 februari.Syftet med mötet är att stärka och fördjupa partnerskapet. Vid mötet ska det fattas beslut om insatsområden i samarbetet för de närmaste åren.Syftet med toppmötet är att stärka och fördjupa partnerskapet mellan EU och Afrika. På agendan står samarbetet kring bland annat fred och säkerhet, migration och rörlighet, utbildning, hälsa, digitalisering och grön omställning.Avsikten är att anta en gemensam förklaring om prioriteringarna för det framtida samarbetet mellan EU och AU. För att främja målen bereds det ett investeringspaket som bland annat ska påskynda den gröna omställningen, digitaliseringen, tillväxten och uppkomsten av nya arbetstillfällen.Under toppmötet deltar stats- och regeringscheferna också i tematiska rundabordsmöten i mindre grupper. Statsminister Marin är ordförande för ett av dessa möten. Under ledning av statsminister Marin diskuteras den privata sektorn och den ekonomiska integrationen. Statsminister Marin deltar också i ett rundabordsmöte om utbildning, kultur, yrkesutbildning, migration och rörlighet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det informella mötet mellan ministrarna med ansvar för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor ordnas i Bordeaux i Frankrike den 15 februari 2022. Tema för mötet är effekterna av en digital och grön omställning på arbetsmarknaden. Vid det informella mötet i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) diskuteras vilka konsekvenser den gröna omställningen och digitaliseringen har för arbetslivets framtid. Finland betonar hur viktigt prognostiseringen är när det gäller att förbereda sig för förändringar samt att arbetsmarknadens parter och andra intressenter ska förbinda sig och delta i planeringen och utvärderingen av klimatåtgärderna. Understatssekreterare Elina Pylkkänen företräder Finland vid mötet.”Det är viktigt att arbetstagarna hörs och att man med dem i god tid diskuterar de förändringar på arbetsplatsen som klimatåtgärderna medför. Utveckling av den arbetslivsorienterade kompetensen tillsammans med satsningar på forskning, utveckling och innovationer utgör byggmaterial för nya jobb och arbetsuppgifter av hög kvalitet”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.  Forsknings- och innovationsåtgärder skapar också nya arbetstillfällenFinland betonar forsknings-, utvecklings- och innovationsåtgärdernas betydelse som möjliggörare av den digitala och gröna omställningen. FoUI-verksamheten skapar också nya arbetstillfällen och arbetsuppgifter. Utöver den allmänna debatten diskuterar ministrarna tre aktuella teman i grupper: att svara på förändrade behov i arbetslivet, att stödja yrkesmässiga omställningar och den sociala dialogens roll när det gäller att anpassa arbetslivet till den digitala och gröna omställningen. Understatssekreterare Elina Pylkkänen deltar i diskussionen om stödjande av yrkesmässiga omställningar.Vid de informella mötena diskuterar ministrarna aktuella ämnen, men det fattas inga beslut vid mötena.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den nationella skogsstrategin revideras under 2022. Den nya strategin ska styra Finlands skogspolitik och det allmännas skogsåtgärder fram till 2035. Jord- och skogsbruksministeriet har ansvaret för revideringen av strategin, men ett stort antal intressentgrupper deltar också i arbetet. Strategins material bearbetas av ett arbetsutskott som fungerar som stöd för tjänstemannaberedarna och det nationella skogsrådet. Målen för strategin kommer dessutom att finslipas under temaworkshoppar i vår och regionala workshoppar i sommar. – Strategiarbetet förutsätter mycket diskussion och slutligen också kompromisser och val. Skogen är för finländarna på många sätt en källa till välfärd och välbefinnande i och med att den bidrar med råvaror, arbete, inkomster, naturvärden, koldioxidupptag och rekreation. Med hjälp av strategin strävar vi efter att samordna dessa olika perspektiv utifrån målet att användningen av skogarna ska vara hållbar, säger Tuula Packalen, avdelningschef vid jord- och skogsbruksministeriet. Enkäter och paneldiskussioner om skogsrelaterade temanÄven allmänheten hörs under strategiarbetet redan innan strategin sänds på remiss. Avsikten är att det ska ordnas en enkät via webbtjänsten dinåsikt.fi. Under våren ordnas också en serie öppna paneldiskussioner om skogarna och möjligheterna att använda dem ur olika synvinklar. Den första paneldiskussionen ordnas fredagen den 18 februari, och temat för den är framtidsutsikter och olika scenarier. Varje paneldeltagare bidrar med sitt eget perspektiv. I panelen deltar Johanna Buchert, generaldirektör för Naturresursinstitutet; Tuomo Saari, landsdirektör vid strategienheten vid Deloitte; Teppo Hujala, professor i prognostisering inom skogsbioekonomi vid Östra Finlands universitet samt Lotta Nymann-Lindegren, chef för enheten för EU-politik vid statsrådets kansli. Den nuvarande skogsstrategin antogs 2015 och uppdaterades 2019. Det har nyligen färdigställts en utvärdering av den nuvarande skogsstrategin (Nationell skogsstrategi 2025), och den används som stöd vid beredningen av den nya strategin.Visionen och målen för den nya skogsstrategin slås fast i mars. Avsikten är att den färdiga strategin ska föredras för det nationella skogsrådet i december i år.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 15 februari diskuterade republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott läget i Ukraina, Rysslands agerande och säkerhetsläget i Europa.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Företagens intresse för att anställa nya arbetstagare från utlandet har ökat i takt med att bristen på arbetskraft har förvärrats. Projektet Med sikte på Finland (ESF) startar ett nytt pilotförsök som syftar till att underlätta internationell rekrytering. Tjänsten Tillväxt genom internationella talanger erbjuder små och medelstora företag hjälp och finansiering med att skaffa tjänster som stöder etablering för att utländska experter ska ha lättare att flytta till Finland. Syftet med etableringstjänsten Tillväxt genom internationella talanger är att underlätta invandringen av experter genom enkel och snabb service som hjälper dem att etablera sig i Finland och att uträtta ärenden hos myndigheterna. Pilotförsöket uppmuntrar företag att rekrytera kvalificerad arbetskraft från utlandet och erbjuder företag verktyg för att ta emot en ny arbetstagare. ”Regeringen strävar efter att öka arbetskraftsinvandringen betydligt. Ute i världen är dock konkurrensen om experter hård. Smidiga inresetjänster förbättrar Finlands dragnings- och hållkraft och gör det lättare för hela familjen att etablera sig i Finland”, säger specialsakkunnig Satu Salonen vid arbets- och näringsministeriet. Tjänsten är tillgänglig för företag i hela FinlandTjänsten Tillväxt genom internationella talanger erbjuder företag och experter tjänster i första fasen av inresan, såsom att hitta bostad och mentorskap för makar. Pilotförsöket, som inleds i mitten av februari, är en del av programmet Talent Boost som främjar invandringen av experter. Programmet samordnas av arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet tillsammans. Genom den nya tjänsten kan små och medelstora företag få stöd för anskaffning av omlokaliseringstjänster med upp till 80 procent av tjänstens pris. De tjänster som stöder etableringen genomförs av bolaget Oy Finland Relocation Services Ab Ltd som länge varit verksamt inom branschen. Pilotförsöket startar den 15 februari 2022 och tillhandahålls i hela landet. Man måste också komma ihåg familjernas behov”Rekryteringsprocesserna i sig tar ofta mycket tid så det händer ofta att företagets personal inte hinner stödja den som anländer lika intensivt som det skulle behövas. Särskilt arbetstagare med familj kan ha många frågor när de flyttar till ett nytt land”, berättar projektchef Heidi Popova från Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland om bakgrunden till pilotprojektet.Pilotförsöket Tillväxt genom internationella talanger är en del av projektet Med sikte på Finland (ESF), som samordnas av Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Totalt 25 slutrapporter från gemensamma forsknings- och utvecklingsprojekt för den regionala beredningen av räddningsväsendet har publicerats i statsrådets publikationsarkiv Valto. Syftet med projekten var att främja arbetet med att reformera räddningsväsendet i välfärdsområdena. Projekten strävade efter att ta fram ny information och stärka införandet av nya tillvägagångssätt och tillämpningar på riksomfattande och regional nivå. Det material som tagits fram i projekten svarar mot behoven att utveckla räddningsväsendets riksomfattande ledningssystem och styrningen av tjänsteproduktionen.Genom de verksamhetsmodeller som utvecklats i projekten förbättras bland annat personalens säkerhet och skapas praktiska lösningar för samarbetet mellan räddningsverken. Dessutom gjordes pilotförsök med multiprofessionella enheters verksamhet i glesbygden och utvecklades en ny slags särskild resurs för markburen släckningsverksamhet. En omfattande projekthelhet gällde utveckling av lednings- och lägescentraler. Utbildningsmaterial framställdes bland annat för CBRNE-verksamheten, mottagandet av internationellt bistånd (Host National Support), verksamheten med obemannade luftfartyg (UAS) samt för maskinskötare på fartyg. Dessutom gjordes bland annat en förstudie om ett informationssystem för materialhantering, togs fram material till stöd för befolkningsskyddet och en grund för programmet för egenkontroll.Bakgrund till projekten I reformen i fråga om välfärdsområdena överförs ordnandet av räddningsväsendet från kommunerna till välfärdsområdena vid ingången av 2023. Denna förvaltningsreform inom räddningsväsendet har understötts med utvecklingsfinansiering för den regionala beredningen, som riktades till räddningsverken genom projektefterlysningar som inrikesministeriet ordnade 2020 och 2021.Temana för projekten baserar sig på målen för reformen av räddningsväsendet samt på utvecklingsförslagen i slutrapporter från arbetsgrupperna för projektet för en reform av räddningsväsendet (2015–2019). I september 2020 ordnades dessutom en enkät för räddningsverken och Räddningsverkens partnerskapsnätverk. I enkäten begärdes förslag till projektteman. Forsknings- och utvecklingsprojekten genomfördes i samarbete mellan inrikesministeriet och de regionala räddningsverken. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministrarna ska diskutera Finlands och Greklands bilaterala relationer, säkerheten i Europa och aktuella utrikespolitiska frågor. Följ presskonferensen i direktsändning på webben kl. 14.45.Utrikesminister Haavisto träffar Greklands utrikesminister Nikos Dendias i Helsingfors den 15 februari. Ministrarna ska diskutera Finlands och Greklands bilaterala relationer, säkerheten i Europa och aktuella utrikespolitiska frågor. Följ presskonferensen  i direktsändning på webben kl. 14.45: https://www.mediaserver.fi/live/formin.

Källa: Valtioneuvosto.fi