NordenBladet — Tak för näringsbelastning inom vattenvård möjliga att uppnås för fosfor endast genom att genomföra skyddsåtgärder inom jordbruket i full skala, inbegripet gipsbehandling. Detta konstateras i utredningen om kustens status som genomförts av Finlands miljöcentral och Meteorologiska institutet. Utredningen modellerade vattenstatus i det finska kustområdet 2027, 2040 och 2070 i ljuset av vattenvårdsåtgärder som vidtas i avrinningsområdet.Enligt utredningen kan god eutrofieringsstatus inte uppnås ens med omfattande åtgärder innan målåret för havsvård 2027. Även de åtgärder som vidtas i avrinningsområdet på längre sikt har en positiv effekt främst på situationen under vårsäsongen – resultaten syns med ett långt dröjsmål i sommarsäsongens algmängder.Förändringar i näringsbelastningenI snitt 3 400 ton fosfor och 81 000 ton kväve per år släpptes ut från Finland i Östersjön 2010–2019. Största delen av denna näring kommer från mänsklig verksamhet. Enligt utredningens modelleringsresultat hade den totala belastningen av fosfor och kväve som härrör från avrinningsområden och släpps ut i Finlands havsområden en nedåtgående trend 1995–2019. Den nedåtgående trenden beror i huvudsak på minskad punktbelastning. Däremot har ingen märkbar minskning upptäckts i den diffusa fosforbelastningen.Utifrån simuleringen som genomfördes i projektet kommer den diffusa fosforbelastningen i kustvatten till följd av klimatförändringar att öka betydligt under de följande trettio åren, och omfattningen av de nuvarande vattenvårdsåtgärderna kommer inte att vara tillräcklig för att uppnå den näringsbelastningsnivå dvs. belastningstaket som eftersträvas i HELCOMs åtgärdsprogram för skydd av Östersjön och inom nationell vatten- och havsvård. Vad gäller kväve är det enklare att uppnå belastningstaket, ett betydande minskningsbehov finns endast vid Finska viken.Vid fortsättning med nuvarande åtgärder kommer fosforbelastningen från avrinningsområdet att överskrida belastningstaket som fastställts inom vattenvård på nästan alla havsområden och det uppskattas att belastningen kommer att öka betydligt under följande trettio år. Det är dock möjligt att uppnå de fastställda målen genom att genomföra skyddsåtgärder inom jordbruket i full skala, inbegripet gipsbehandling. Från och med 2023 kommer genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik att inbegripa flera vattenvårdsåtgärder som ytterligare minskar den diffusa belastningen från jordbruket.Med åtgärder i avrinningsområden är det möjligt att påverka kustens status i synnerhet på lång siktStatusen i Finlands kustvatten är i nuläget huvudsakligen under god ekologisk status. Statusen påverkas av eutrofierande diffus belastning som kommer från avrinningsområdet till havet samt punktbelastning som havsområden direkt utsätts för. Utöver dessa belastas kustvatten av inre belastning från fosfor som frigörs från botten samt ett externt belastningsflöde från öppet hav till kustvatten. De två sistnämnda belastningskällorna kan inte påverkas direkt genom nationella åtgärder, men på lång sikt är det enda sättet för att reducera dem en minskning av extern belastning dvs. diffus belastning och punktbelastning.Särskilt vårsäsongens kustvattensituation har påverkats positivt av de åtgärder som vidtagits inom jordbruket för att förebygga näringsbelastning. Åtgärdernas påverkan på kvaliteten och eutrofieringsstatusen i kustvatten är mindre på sommaren, och statusen i kustvatten förväntas i detta avseende till och med ytterligare gå ner. På lång sikt främjar vårsäsongens bättre status även statusen under sommarsäsongen, eftersom dämpandet av produktionstoppen på våren minskar mängden material som sjunker till botten och därmed frigörelse av i botten lagrade näringsämnen.På Skärgårdshavet, där påverkan från avrinningsområden har den största utsträckningen, uppskattas algmängden under våren ställvis minska med upp till 30 procent fram till 2027, om alla vattenvårdsåtgärder inom jordbruk tas i bruk i en så stor omfattning som möjligt. Sommarsäsongens eutrofieringsstatus är till den del beroende av näringsämnen som redan lagrats på botten att den direkta inverkan av åtgärder som vidtas i avrinningsområden är avsevärt mindre. Det uppskattas att algmängden på sommaren till och med kommer att öka på vissa ställen.På havsområden nära kusten i Skärgårdshavet och Finska viken lider havsbotten på vissa ställen av syrebrist och bentiska djursamhällen har en försämrad status. Det förväntas att risken för återkommande perioder av syrebrist kommer att öka fram till 2027 i en del av den sydvästra inre skärgården trots vidtagna åtgärder.Modellering av klimatförändringarnas effekter är en utmaningVad gäller Östersjön är en stor osäkerhet förknippad till modeller som beskriver näringsämnen i nordliga öppna havsområden och bedömningen av klimatförändringarnas effekter på områdenas fysikaliska förhållanden kräver fortfarande specificering. På grund av dessa osäkerheter är man tvungen att vid modellering av utvecklingen av algmängder vid Finlands kustområden fortfarande använda sig av de nuvarande klimatförhållandena, men vid bedömningen av belastningen från avrinningsområden har det varit möjligt att beakta klimatförändringarnas effekter. Klimatförändringarna ökar belastningen från avrinningsområden, men genom införandet av samtliga åtgärder inom jordbruk kommer de fastställda belastningsmålen att uppnås även under följande årtionden.Statusen i Finlands kustvatten bedöms och rapporteras regelbundet. Utredningen bidrar till att utarbeta statusbedömningar och så noggrant som möjligt beskriva hur vi framskrider i uppnåendet av den lagstadgade goda ekologiska statusen i kustvatten.Utredningsresultaten används för planering och genomförande av vatten- och havsvård.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet har den 4.3.2021 lämnat sitt svar till den administrativa skrivelse som Europeiska kommissionen sände till Finland den 22.2.2021. Skrivelsen gäller de begränsningar som Finland ställt för EU-medborgarnas fria rörlighet. Begränsningarna hör till åtgärderna för att bekämpa coronapandemin och en liknande skrivelse har sänts också till Belgien, Sverige, Tyskland, Danmark och Ungern. Inrikesministeriet beredde Finlands svar i samarbete med de andra centrala ministerierna. I svaret konstateras att begränsningarna som införts är för närvarande nödvändiga för att bromsa spridningen av pandemin, speciellt de nya virusvarianterna. I besluten om begränsningarna har man beaktat skyldigheterna enligt Finlands grundlag och de mänskliga och grundläggande rättigheter som är bindande för Finland. Syftet med de begränsningar i rörelsefriheten som anses nödvändiga är att trygga folkhälsan och i synnerhet vars och ens rätt till liv. Finlands regering har lämnat en proposition till riksdagen med förslag till åtgärder för att förbättra hälsosäkerheten vid våra gränser. Ett av målen med dessa åtgärder är att avstå från de nuvarande omfattande begränsningarna vid Finlands gränser och övergå till mer riktade åtgärder som bättre beaktar den hälsorisk som en enskild resenär utgör. Detta är i linje med rekommendationerna från Europeiska unionens råd.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet fattade i dag beslut om det slutliga stödbeloppet för mjölkproduktionen under tiden januari–december 2020. Beslutet har inga direkta konsekvenser för statsfinanserna eftersom beslut om stödets maximala belopp fattas separat i samband med att stödformen godkänns. Det nordliga stödet för mjölkproduktion höjs nu med 0,1–0,5 cent till 7,4–30,7 cent per liter beroende på stödområde och stödmånad.Stödet per liter höjs stegvis enligt stödområde så att hela den för mjölkproduktionen reserverade summan på 161,2 miljoner euro ska kunna användas fullt ut. En motsvarande komplettering har gjorts årligen när man fått slutlig information om den mjölkkvantitet som producenterna under hela året producerat i området för nordligt stöd.Det nordliga stödet är en stödform som i sin helhet finansieras av nationella medel och som är anpassad till EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det kompletterar EU:s stödsystem (EU:s direkta stöd, kompensationsersättningar, miljöersättningar och ersättningar för djurens välbefinnande) och säkrar jordbrukets och trädgårdsodlingens verksamhetsbetingelser och lönsamhet samt landsbygdens livskraft.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Under de senaste veckorna har det konstaterats betydligt fler coronafall än tidigare, och det är oroande hur snabbt smittfallen har ökat trots begränsningsåtgärderna. Förra veckan var antalet coronafall det högsta som hittills konstaterats under hela epidemin. På grund av att läget tydligt förvärrats krävs det nu kraftigare åtgärder än tidigare för att bekämpa epidemin.Incidensen av sjukdomsfall under 14 dagar har ökat med till och med 16 fall i sjukvårdsdistriktet. Jämfört med de två föregående veckorna är incidensen oförändrad eller lägre endast i fem områden. Epidemiläget har försämrats snabbt i Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) och i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt och på Åland.  Under vecka 8 (22-2-28.2) anmäldes det över 3 900 fall till registret över smittsamma sjukdomar, vilket är cirka 400 fler än förra veckan. Incidensen av nya fall under 7 dagar var 71 per 100 000 invånare. Under de senaste två veckornas uppföljningsperiod rapporterades det sammanlagt 7 400 nya fall, dvs. 2 300 flera fall än under de två föregående veckorna. Incidensen av nya fall under 14 dagar var 134 per 100 000 invånare, och under den föregående tvåveckorsperioden 93 fall.
 
Det uppskattade reproduktionstalet har fortsatt att stiga och är för närvarande 1,15–1,35 (90 % konfidensintervall). Det positiva är att flera människor går och testar sig. Nu testas nästan dubbelt flera människor än vid årsskiftet. Under vecka 8 testades över 137 000 människor. Trots att antalet tester har stigit har också antalet positiva testresultat ökat. Under de senaste två veckorna var andelen positiva testresultat cirka 2,8 procent.  Särskilt den virusvariant som upptäcktes i Storbritannien fortsätter att sprida sig i Finland. Hittills har det i Finland konstaterats nya virusvarianter i sammanlagt 1 274 coronavirusprov. Av dessa är 1 205 den virusvariant som upptäckts i Storbritannien och 68 virusvarianten från Sydafrika. Av virusvarianten P.1 från Brasilien har man i Finland hittills haft ett fall som är relaterat till turism. Coronavirusvarianter (THL)Nu belastar den snabba smittspridningen också sjukvårdenBelastningen på sjukhusvården har ökat tydligt i hela landet under den senaste veckan. Också behovet av intensivvård har ökat under de senaste två veckorna särskilt på sjukhusen inom HUS-området, men tillsvidare är kapaciteten på riksnivå inom intensivvården inte hotad.  Den 3 mars var sammanlagt 258 patienter i sjukhusvård på grund av covid-19-sjukdomen, 106 patienter på avdelningar inom primärvården, 115 patienter inom den specialiserade sjukvården och 37 patienter på intensivvårdsavdelningar. Enligt prognosen för den kommande veckan fortsätter patientantalen inom den specialiserade sjukvården och intensivvården att stiga i hela landet. Sammanlagt 759 dödsfall till följd av covid-19 har rapporterats fram till den 3 mars 2021.Fortfarande flest smittfall bland unga – äldre människor måste skyddasUnder vecka 8 konstaterades det fortfarande flest smittfall bland arbetsföra och unga vuxna. Andelen äldre människor av samtliga konstaterade fall har inte ökat efter årsskiftet. Vecka 8 var andelen personer över 60 år cirka 10 procent, och andelen personer över 70 år cirka 4 procent av samtliga fall. De äldre och de personer som hör till en riskgrupp har en klart högre risk att insjukna i den allvarligare sjukdomsformen och att hamna på sjukhus eller att dö i den sjukdom som viruset orsakar. Det är uppenbart att den snabba ökningen av sjukdomsfall också ökar risken för att de äldre ska smittas. Därför måste riskgrupperna skyddas. Det här kräver att alla människor bär ansvar och iakttar de regionala rekommendationerna och begränsningarna mycket noggrant. Coronavaccinationerna framskrider bra och enligt vaccinationsstrategin i alla specialupptagningsområden.  Den 3 mars hade över 60 procent i åldersgruppen över 60 år fått åtminstone den första vaccinationen, och i åldersgruppen 80-89 år cirka hälften.  Uppföljning av covid-19-vaccinationerna (Institutet för hälsa och välfärd)Den uppföljningsrapport om epidemin som publicerats i dag samt de tidigare rapporterna finns på Institutet för hälsa och välfärds webbplats. 
Till lägesrapporten bifogas denna vecka en särskild översikt som gäller de faktorer som i de inhemska fallen ökat risken för den allavarliga coronavirussjukdomen samt månadsrapporten om intensivvården.  Uppföljning av coronavirusläget (THL)Coronaepidemin: regionernas situation, rekommendationer och begränsningar (THL)Coronaviruset i siffror (HUS)Handlingsplan för genomförande av hybridstrategin för hantering av covid-19-epidemin under januari–maj 2021 (Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:1) Lägesbild av intensivvården 3.3.2021 (Byrån för samordning av intensivvården, på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Syftet med kostnadsstödet är fortfarande att stödja företag i det svåra ekonomiska läge som coronaviruset orsakar. Regeringen föreslår nu ändringar i lagen om kostnadsstöd som gör det möjligt att på ett mer flexibelt sätt än tidigare bevilja stöd i synnerhet till ensamföretagare och småföretag.Regeringen överlämnade en proposition om detta till riksdagen den 4 mars 2021. Efter behandlingen i riksdagen stadfästs lagen av republikens president, och Statskontoret kan öppna ansökan för företag och ensamföretagare i slutet av april. De grundläggande principerna för stödet förblir desamma.– Arbets- och näringsministeriet bereder för närvarande skyndsamt en stödmodell för skälig ersättning till sådana företag som berörs av de nya nedstängningsåtgärderna som meddelats i mars. Regeringspropositionen om den tredje ansökningsomgången för kostnadsstöd riktar sig till företagsverksamhet som bedrivits före dessa nedstängningsåtgärder i mars, säger näringsminister Mika Lintilä.I lagen om kostnadsstöd görs eventuella ändringar som beror på skälig ersättning till de företag som omfattas av nedstängningen. Ändringarna kommer att lämnas antingen som en regeringsproposition som kompletterar den aktuella propositionen under rikdsagens utskottsbehandling eller som en separat proposition beroende på hur beredningen framskrider.Ett villkor för stödet är att företagets omsättning har minskatDen tredje ansökningsomgången för kostnadsstöd är avsedd för företag vars omsättning på grund av pandemin har minskat med minst 30 procent under stödperioden 1.11.2020–28.2.2021 jämfört med motsvarande tidpunkt 2019–2020.Företag inom alla branscher kan ansöka om kostnadsstöd. Statsrådet utfärdar senare en förordning om de branscher som kan ansöka om stöd utan någon separat motivering. Företag som inte omfattas av förordningen ska separat motivera behovet av stöd och redogöra för varför det kan anses att omsättningen har minskat på grund av coronaläget. Förordningen omfattar de branscher vars omsättning minskade med minst 10 procent under stödperioden.Definitionen av de oflexibla kostnader som ersätts med stöd har i viss mån preciserats. Därtill ska arbetsgivarens bikostnader, såsom socialskyddsavgifter och kostnader för företagshälsovård, i fortsättningen godkännas som kostnader under stödperioden enligt ett procenttal av lönekostnaderna under stödperioden.  Ensamföretagare ska i fortsättningen ansöka om stöd hos StatskontoretStödet för ensamföretagare är i fortsättningen en del av kostnadsstödet. Det ordnas ingen ny ansökningsomgång för det separata stöd för ensamföretagare som beviljas av kommunerna.I fortsättningen ska stöd för ensamföretagare betalas till ett belopp av minst 2 000 euro, om stödvillkoren uppfylls. Stöd beviljas på basis av företagens minskade omsättning och de faktiska kostnaderna.För att ett företag ska kunna ansöka om kostnadsstöd måste det ha ett FO-nummer. Ett ytterligare krav är att företaget under stödperioden har godtagbara kostnader på minst 2 000 euro. Det ska inte heller i fortsättningen finnas någon nedre gräns för vilken omsättning ett företag som är berättigat till stöd ska ha.Ensamföretagare och småföretag har även tidigare kunnat ansöka om kostnadsstöd, men under de tidigare ansökningsomgångarna har stöd inte beviljats företag vars stöd kalkylmässigt har understigit den nedre gränsen på 2 000 euro.Stödets maximibelopp höjs till en miljon euroStödets maximibelopp höjs, vilket svarar speciellt på de stora företagens behov. Företaget kan i fortsättningen få en miljon euro i stöd, då den övre gränsen vid tidigare ansökningsomgångar har varit 500 000 euro.De stöd som beviljats tidigare beaktas i kostnadsstödets belopp så att de sammanlagda stöd som beviljats enligt samma tillfälliga regler om statligt stöd som fastställts av Europeiska kommissionen inte överstiger 1,8 miljoner euro. Tidigare har den övre gränsen varit 800 000 euro. Den nya övre gränsen grundar sig på kommissionens beslut att höja maximibeloppen per företag.Kostnadsstödet är ett sätt att stödja företagare i coronakrisenKostnadsstödet är direkt stöd till företag som inte behöver betalas tillbaka. Stödet ska fortsättningsvis ersätta företagens oflexibla kostnader och lönekostnader, men inte minskad omsättning. Den första ansökningsomgången för kostnadsstöd ordnades i juli–augusti 2020. Den andra ansökningsomgången inleddes i december 2020 och avslutades i februari 2021. Budgeten för den tredje ansökningsomgången för kostnadsstöd är 380 miljoner euro.Kostnadsstödet är ett sätt för regeringen att stödja företagare i coronakrisen. Med hjälp av de coronastöd som Business Finland och närings-, trafik- och miljöcentralerna beviljade tidigare kunde företagen utveckla och rikta sin verksamhet på nytt i coronavirusläget. Andra metoder är bl.a. Business Finlands forsknings-, utvecklings- och innovationslån, Finnveras borgen och Industriinvestering Ab:s finansieringsprogram, vilka kan sökas fortfarande. Regeringen föreslår också en fortsättning på företagarnas rätt att få arbetsmarknadsstöd på grund av coronaviruspandemin. Tidigare har det också beviljats särskilt stöd till restaurangbranschen och stöd för ensamföretagare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för utvecklande av rättsstaten och för inre säkerhet har behandlat utkasten till en strategi och ett åtgärdsprogram mot korruption samt en handlingsplan mot människohandel. Ministerarbetsgruppen godkände innehållet i utkasten och riktlinjerna för att finslipa de föreslagna åtgärderna.När programmen och de åtgärder som ingår i dem har färdigställts, överlämnas bägge för att godkännas som statsrådets principbeslut.Fördjupat samarbete i kampen mot korruptionSyftet med strategin mot korruption är att förbättra korruptionsbekämpningen genom att göra mer omfattande insatser på alla nivåer inom den offentliga förvaltningen. Detta kräver långsiktigt arbete. Det avgörande är att intensifiera samarbetet mellan myndigheterna, att bättre identifiera korruption och att öka transparensen i beslutsfattandet. Det behövs också en bedömning av hur lagstiftningen om bekämpning av korruption fungerar och en heltäckande lägesbild av korruptionen i Finland.Bakgrunden till strategiarbetet är de internationella rekommendationer som riktats till Finland för att effektivisera arbetet mot korruption. Vid beredningen av strategin har man utnyttjat det strategiutkast som tidigare utarbetats av samarbetsnätverket mot korruption.Ett stort antal åtgärder vidtas för att förhindra människohandelMinisterarbetsgruppen godkände i dag också innehållet i handlingsplanen mot människohandel.De åtgärder som tas in i handlingsplanen syftar till att förebygga och minska människohandel i Finland. Målet är att myndigheterna allt oftare ska få kännedom om fall av människohandel och att offren ska få den hjälp och det stöd de behöver. Ytterligare mål är att effektivisera realiserandet av straffansvaret och att bedöma hur den nuvarande lagstiftningen fungerar.Handlingsplanen mot människohandel har beretts av en förvaltningsövergripande arbetsgrupp som tillsatts av justitieministeriet. Handlingsplanen är en av de viktigaste åtgärder som statsminister Sanna Marins regering genomför för att bekämpa människohandel och förbättra offrens ställning. Dessutom är den ett svar på de internationella rekommendationer som Finland har fått om att ingripa i människohandel.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att en fastighetsförrättning som baserar sig på ett klart och ostridigt avtal i vissa situationer ska kunna verkställas i ett skriftligt förfarande i stället för genom behandling vid ett sammanträde. Dessutom ska det vara möjligt att delta i förrättningssammanträden på distans och använda elektroniska metoder under olika förrättningsfaser. Avsikten är att ändringarna i fastighetsbildningslagen och i vissa andra lagar ska träda i kraft den 1 januari 2022.Syftet med propositionen är att göra förrättningsförfarandet smidigare utan att sakägarnas rättsskydd äventyras, att förbättra kundservicen och att minska både fastighetsbildningsmyndigheternas och sakägarnas kostnader för fastighetsförrättningarna. Ett skriftligt förfarande är möjligt vid avtalsbaserade klara och ostridiga förrättningar, såsom styckning, ägobyte, servitutsförrättning och förrättning av enskild väg. Enligt den gällande lagen ska alla förrättningar oavsett förrättningens natur verkställas i ett sammanträdesförfarande.I propositionen föreslås också ändringar i gruvlagen, lagen om enskilda vägar, lagen om inlösen av fast egendom och särskilda rättigheter, lagen om trafiksystem och landsvägar, banlagen, fastighetsregisterlagen och lagen om fastighetsförrättningsavgift.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Yles kampanj Pelasta pörriäinen (rädda pollineraren) har utsetts till vinnare av tävlingen om den bästa insatsen för naturen 2019–2020. Karleby stad fick ett hedersomnämnande för restaureringen av våtmarken i Kyrklund. Internationella naturvårdsunionen IUCN:s nationella kommitté i Finland ordnade nu tävlingen för åttonde gången. I år var temat för tävlingen naturbaserade lösningar. Priset överräcktes av miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.”Finland har i likhet med andra länder i världen förbundit sig att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Detta kräver åtgärder på alla nivåer i samhället. Kampanjen Pelasta pörriäinen är ett fint exempel på hur små handlingar tillsammans kan åstadkomma stora resultat. Kampanjen ökade finländarnas kunskap och entusiasm att hjälpa pollinerare. Detta är ytterst värdefullt, eftersom den tjänst som pollinerarna ger oss är ett livsvillkor för människan”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.”Jag tror att kampanjens viktigaste framgång var tanken att man kan närma sig en mycket allvarlig fråga så att människorna inte blir förlamade utan blir entusiastiska och vill agera. Dessutom tror jag att pollinerarnas ofta osynliga värld öppnade sig för många på ett helt nytt, förhoppningsvis roligt och överraskande sätt. Allt som allt var det fråga om en fantastisk gemensam ansträngning, som det var mycket roligt att genomföra. Det känns fint att detta arbete har märkts!”, säger kampanjens genomförare Maarit Puttonen vid Yle.Juryn motiverade valet med att kampanjen Pelasta pörriäinen var en lyckad kampanj med tanke på dess aktualitet och genomslag. Den ökade allmänhetens medvetenhet om hur allvarlig utarmningen av pollinerarna är och vilka konsekvenser denna utarmning har. Samtidigt utgjorde den ett viktigt och konkret exempel på förlusten av den biologiska mångfalden.Den tjänst som pollinerarna ger oss är ett livsvillkor, eftersom många av människans matväxter behöver pollinerare för att bli pollinerade, eller drar åtminstone nytta av pollinationen. Insektpollination ökar ofta skörden av växter.Hedersomnämnande för Karlebys konkreta naturbaserade lösningI tävlingen fick Karleby stad ett hedersomnämnande för restaureringen av våtmarken i Kyrklund. Enligt juryn var restaureringen av Kyrklunds våtmark ett utmärkt exempel på en naturbaserad lösning. Naturbaserade lösningar är lösningar på samhälleliga problem som på ett hållbart sätt stöder sig på naturen eller inspireras av den.”Lösningarna för att trygga den biologiska mångfalden är ofta lokala och sköts i kommunerna. Restaureringen av Kyrklunds våtmark var ett konkret arbete som sammanförde nyttorna med tanke på den biologiska mångfalden, hanteringen av dagvatten och användningen av naturen för rekreation. Restaureringen av Kyrklunds våtmark är ett fint exempel på vad kommunerna kan göra för att stoppa förlusten av den biologiska mångfalden”, säger minister Mikkonen.”Målet med Kyrklunds mångformiga våtmark är att rena fasta partiklar från vattnet som rinner från Sundet med beaktande av den biologiska mångfalden, fiskbeståndet, fågelbeståndet, insekterna och växtligheten. Våtmarken i sig fungerar samtidigt också som ett rekreationsområde och kan användas för undervisning. Restaureringen av Kyrklunds våtmark var en av insatserna under jubileumsåret Karleby 400. Karleby stad tackar varmt för hedersomnämnandet”, säger Karlebys stadsdirektör Stina Mattila.Bästa insatsen för naturen och Internationella naturvårdsunionen IUCNSyftet med tävlingen om den bästa insatsen för naturen är att lyfta fram påhittiga lösningar och innovationer som stöder målet om att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Priset delades nu ut för åttonde gången. Den här gången kom det in 13 högklassiga förslag till tävlingen. För två år sedan valdes den långsiktiga restaureringen av Stickelbackbäcken i Malm i Helsingfors, som genomfördes med frivilliga krafter, till den bästa insatsen för naturen.Internationella naturvårdsunionen IUCN är världens äldsta och mest omfattande miljöorganisation och miljönätverk. Finländska medlemsorganisationer i IUCN är finska staten, som företräds av miljöministeriet, samt Finlands naturskyddsförbund, WWF Finland, Natur och Miljö, BirdLife Finland, Finlands viltcentral och Högholmens djurpark. I Finlands IUCN-kommittés arbete deltar även utrikesministeriet, jord- och skogsbruksministeriet, Finlands miljöcentral och Forststyrelsens naturtjänster. Drygt 70 finländska frivilliga experter och forskare deltar i det arbete som utförs i de sex IUCN-kommissionerna.Pelasta pörriäinen (på finska)     Kyrklunds våtmark

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto är ordförande vid de nordiska utrikesministrarnas möte fredagen den 5 mars 2021.Finland är ordförandeland för det nordiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet (N5) i år. Ordförandeskapets första utrikesministermöte ordnas virtuellt på grund av coronavirusläget. Utrikesministrarna kommer att diskutera aktuella säkerhetspolitiska frågor, de transatlantiska förbindelserna, Sveriges ordförandeskap i OSSE och FN-ärenden. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Säkerhets- och kemikalieverket har till uppgift att övervaka och främja säkerhet, tillförlitlighet och överensstämmelse med kraven hos produkter, tjänster och produktionssystem samt att övervaka och främja konsumentsäkerhet och kemikaliesäkerhet. Tjänsten som generaldirektör för Säkerhets- och kemikalieverket ledigförklarades i februari och tillsätts från och med den 1 juli.Generaldirektören leder verksamheten vid verket samt svarar för utvecklingen av verksamheten och verksamhetsresultaten och för att målen nås. Statsrådet utser generaldirektören för en femårsperiod.Följande personer har sökt tjänsten:Lehtonen PiotrNieminen JanneNurmi Veli-PekkaPeltonen KimmoPitchulina TatyanaEn av de sökande vill inte ha sitt namn offentliggjort.Ansökningstiden gick ut onsdagen den 3 mars 2021 kl. 16.15. Vi uppdaterar vid behov förteckningen över sökande i fråga om ansökningar som lämnats in inom utsatt tid och som kommer senare via posten eller registratorskontorets kontaktpunkt.

Källa: Valtioneuvosto.fi