NordenBladet — Justitieministeriet har inlett en ny utlysning för att finansiera kampen mot våld mot kvinnor. Understödet är riktat till utveckling av stödtjänster för offer i utsatt ställning.Understödet är avsett för Brottsofferjouren och andra sammanslutningar som tillhandahåller stödtjänster för brottsoffer som en del av kampen mot våld mot kvinnor. Understöd beviljas i första hand för att förbättra situationen för de offer för människohandel som utsatts för sexuellt våld. Dessutom beviljas understöd för att ta fram lågtröskeltjänster med inriktning på kvinnor i utsatt ställning som råkat ut för våld eller hot om våld.Justitieministeriet beviljar sammanlagt högst 300 000 euro i understöd. Ansökningstiden pågår till och med den 28 april.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det internationella jämställdhetspriset (International Gender Equality Prize) delas ut för tredje gången i slutet av år 2021. Vi ber nu om förslag till pristagare. Vem som helst kan lämna ett förslag.Priset tilldelas en privatperson eller aktör som har främjat jämställdhet mellan könen på ett sätt som har internationell betydelse. Den som belönats med priset på 300 000 euro ska använda priset för verksamhet som stärker jämställdheten mellan könen.”Finland är en föregångare när det gäller jämställdhet mellan könen och ett av de ledande länderna i världen i fråga om jämställdhet. Ett målmedvetet arbete för att stärka jämställdheten mellan könen är ytterst viktigt. Med hjälp av jämställdhetspriset vill vi stödja den internationella diskussionen om jämställdhet och visa att Finland genom sitt exempel kan skapa hållbar välfärd och stärka demokratin”, säger Finlands jämställdhetsminister Thomas Blomqvist.Pristagaren utses av en internationell priskommitté. I priskommittén 2021 ingår riksdagsledamot Eva Biaudet (ordförande), Melanne Verveer, som är Förenta staternas tidigare ambassadör och direktör för Georgetown Institute for Women, Peace and Security vid universitetet i Georgetown, Dean Peacock, som hör till grundarna av den sydafrikanska frivilligorganisationen Sonke Gender Justice, finansminister Matti Vanhanen och riksdagsledamot Bella Forsgrén.Finlands regering inrättade priset år 2017Priset inrättades för att hedra Finlands 100 år av självständighet. Den första pristagaren var Tysklands förbundskansler Angela Merkel, som genom sitt livsverk har blivit en av världens mest inflytelserika personer och en förebild för många kvinnor och flickor. Merkel donerade prissumman till en nigeriansk frivilligorganisation för kvinnors och barns rättigheter, som med prispengarna inrättade ett skyddshem för offer för familjevåld i Nigers huvudstad Niamey.År 2019 tilldelades priset Equality Now, som under sin 27-åriga verksamhet har arbetat verkningsfullt för kvinnors rättigheter i hela världen. Organisationen vill bland annat ändra könsnormerna både nationellt och internationellt samt omarbeta diskriminerande lagar och praxis.”Vi hoppas att vi får så många och mångsidiga förslag som möjligt till mottagare av nästa jämställdhetspris. Priset är internationellt, så vi väntar på förslag från olika håll i världen”, säger minister Blomqvist uppmuntrande.Förslag till pristagare kan lämnas in på en blankett som finns på prisets egen webbplats fram till den 16 maj 2021 på adressenInternational Gender Equality Prize Förslagen ska lämnas in på engelska.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Att utveckla kompetensen om immateriella rättigheter samt utbildningssystemet, lagstiftningen och förvaltningen i branschen är viktigt för att stärka Finlands konkurrenskraft. Även om det har skett framsteg under de senaste åren och systemet för immateriella rättigheter står på en bra grund finns det en hel del att utveckla. Det är slutsatsen i en utredning som publicerades den 10 mars och som stöder beredningen av en ny strategi för immateriella rättigheter.I utredningen granskades följande delområden:Kompetensen om immateriella rättigheter i företagUndervisningens nuläge och förvaltningens verksamhetsförutsättningarDomstolarnas verksamhet och marknadsdomstolens avgifterUtnyttjandet av immateriella rättigheter i högskolor och forskningsinstitutDe industriella rättigheternas nationalekonomiska betydelse och värdeFörändringsutmaningar i systemet för immateriella rättigheter med tanke på datahanteringen och infrastrukturen för upphovsrättUtvecklingsbehov inom lagstiftningenÖkad utbildning och rådgivning om immateriella rättigheter för företagEnligt utredningen har små och medelstora företags kännedom och kunskap om immateriella rättigheter förbättrats under de senaste tio åren, men det finns en hel del att utveckla i synnerhet när det gäller identifieringen av rättigheternas strategiska betydelse. En metod för att förbättra situationen är att öka utbildningen och rådgivningen.Utveckling behövs även inom arbetsfördelningen mellan ministerierna, lagstiftningen och forskningsorganisationernas förfaranden kring immateriella rättigheter. Även de frågor som gäller datahantering och upphovsrättens infrastruktur är i högsta grad aktuella under den kommande strategiperioden.Ansvariga för utredningen, som genomfördes inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, är 4FRONT Oy, Teknologiska forskningscentralen VTT, KPMG samt Tuomas Takalo och Ari Hyytinen (Spillover Economics Oy).De immateriella rättigheterna skyddar immateriell egendom såsom uppfinningar, verk och alster. Med immateriell egendom (IP eller Intellectual Property) avses sådan egendom som inte är fysisk eller konkret. Det kan vara fråga om till exempel en teknisk uppfinning eller metod, en produktform eller ett varumärke. Centrala immateriella rättigheter (IPR eller Intellectual Property Right) är upphovsrätter, mönsterrätter, varumärken, patent och nyttighetsmodeller (enklare version av patent).Närmare information:verkställande direktör Vesa Salminen, 4FRONT, 040 1252 370, [email protected],
Mikko Huuskonen, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 3732, [email protected],
Tanja Müller, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7068, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rundabordsforumet för klimatpolitik sammanträder för sjunde gången torsdagen den 11 mars. Teman för mötet är minskandet av utsläppen inom markanvändningssektorn och upprätthållandet och stärkandet av kolsänkorna på både kort och lång sikt. Rundabordsforumet ska också diskutera hur rättviseaspekten kan beaktas i klimatplanen för markanvändningssektorn.”Finland har som mål att bli klimatneutralt före 2035, vilket innebär att Finlands totala utsläpp och kolsänkor då bör vara i balans. Regeringen har fastställt att de ytterligare åtgärderna inom markanvändningssektorn ska ha en effekt på minst tre megaton per år före 2035”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen, som är ordförande för mötet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet utlyser understöd för anställning av sommararbetare som ordnar verksamhet för barn och unga samt för stödande av ungdomars sommarföretagande och arbetslivsfärdigheter.Specialunderstöd för att öka hobby- och sommarverksamheten för ungaDet understöd som ministeriet beviljar får användas endast för löne- och arvodeskostnader för de sommaranställda. Understödet får inte användas för att betala extra lön eller arvode till organisationens heltids- eller deltidsanställda som redan står i anställningsförhållande.Med det understöd som ministeriet beviljar kan man täcka högst 700 euro per person i fråga om löne- och arvodeskostnader för en person. De aktörer som ansöker om understöd ska ha tillräcklig erfarenhet av att vara arbetsgivare för att se till att den person som anställs med understödet får tillräckligt stöd och tillräcklig handledning för sin arbetsuppgift.Specialunderstöd för att stöda ungdomars färdigheter i sommarföretagandeUnderstöden är avsedda för att stöda ungdomars sommarföretagande, påskynda hittandet av sommarjobb och utvidga företagarfostran för barn och unga till sommarverksamhet. Med understödet kan man stöda verksamhet där en vuxen kan söka arbete tillsammans med den unga och därigenom stärka den ungas arbetslivsfärdigheter. Med understödet kan man också stöda verksamhet där den unga uppmuntras och stöds att grunda ett företag, utveckla företagsidén och öka den ungas färdigheter i företagande. Dessutom kan man stöda sådan sommarverksamhet för unga där de ungas färdigheter i ekonomi, företagande och arbetsliv främjas. En särskild målgrupp är unga som riskerar utslagning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Anvisningen till arbetsgivarna om hälsosäker inresa och karantän samt en hälsosäkerhetsplan för säsongarbetare inom primärproduktionen och anvisningen om säsongarbetarnas hälsosäkerhet har blivit färdiga. En säsongarbetare som reser in till Finland ska hållas i karantän i 14 dygn innan hen får börja arbeta på gården. Alternativet till den 14 dagar långa karantänen är två negativa coronatest. Det första testet tas vid gränsen omedelbart efter ankomsten till Finland, det andra tidigast 72 timmar efter det första testet. Om båda testerna är negativa, behöver arbetstagaren inte vara i karantän efter det senare testet, utan kan börja arbeta på gården eller i skogen.Arbetsgivaren ska redan på förhand före inresan informera arbetstagaren om att det inte är tillåtet att resa från utreselandet till Finland om arbetstagaren före resan har symtom som tyder på coronavirusinfektion. Om arbetstagaren får symtom ska hen flytta fram sin resa och ta ett coronatest i utreselandet. Största delen av den säsongsarbetare inom primärproduktionen förväntas komma till Finland från Ukraina.– Det är ytterst viktigt att trygga tillgången på säsongsarbetskraft utan att riskera hälsosäkerheten. När gårdarna följer anvisningarna värnar de om både säsongarbetarnas och gårdens hälsosäkerhet. På detta sätt ser vi till att skördearbetet kan skötas på normalt sätt också under undantagsförhållanden, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Arbetsgivaren ska arbeta fram en hälsosäkerhetsplan I enlighet med regeringens beslut av den 4 februari 2021 ska ett företag som sysselsätter utländska säsongarbetare ta fram en hälsosäkerhetsplan. Enligt planen ska det på arbetsplatsen finnas en av arbetsgivaren utsedd kontaktperson för hälsofrågor som arbetstagarna alltid kan kontakta om de har frågor eller problem som gäller hälsosäkerheten. Kontaktpersonen ska bland annat informera den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen där arbetsplatsen finns om att utländska säsongarbetare anländer till kommunen, se till att arbetstagarna har tillgång till munskydd och handsprit samt ge arbetstagarna hygienråd och informera om symtomen på coronavirusinfektion. Kontaktpersonen ser också till och övervakar att arbetstagarna hålls i karantän.Säsongarbetarna ska bo i så små enheter som möjligt, helst i enkelrum, under hela den tid de arbetar på gården. På så sätt kan man också i samband med eventuella senare coronavirusinfektioner förebygga uppkomsten av omfattande smittkedjor och trygga gårdens funktionsförmåga på bästa möjliga sätt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har beviljat statsunderstöd för cirka 4 miljoner euro till regionala projekt för att testa och ta i bruk teknik som kan användas av äldre människor i hemmet och i hemvården.Syftet är att skapa en permanent modell för hur man kan utveckla äldre människors boende så att de kan bo hemma med hjälp av teknik. Teknik kan användas för att upprätthålla äldres funktionsförmåga, minska social- och hälsovårdspersonalens belastning och dämpa kostnadsökningen inom social- och hälsovården.  Statsunderstödet har beviljats till sex projekt som finns i Södra Karelen och Uleåborg, Södra Savolax, Birkaland, Österbotten, Päijänne-Tavastland och Satakunta. De största projekten omfattar hela landskapet, och även i de minsta projekten deltar största delen av landskapets invånare.  Kommunerna eller samkommunerna är projektadministratörer. Projekten genomförs som ett led i det nationella åldersprogrammet, där ett av målen är att stödja utnyttjande av teknologi, artificiell intelligens och robotik inom främjandet av äldres välbefinnande och hälsa och inom vården.  Projekten ska genomföras under åren 2021 – 2022  och startar i mars. Institutet för hälsa och välfärd och Teknologiska forskningscentralen VTT stöder projekten under genomförandet och deltar i ibruktagandet av teknologin och i utvärderingen av effekterna av användningen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Hur kan spillvärme från datacenter värma upp bostäder? Hur kan skrivbordslådans trasiga telefon med värdefulla metaller återställas genom service eller fås till återvinning? Hur kan man med hjälp av informations- och kommunikationsteknik minska utsläpp från transporter eller industrin?Dessa frågor besvaras i Finlands första klimat- och miljöstrategi för IKT-sektorn, som offentliggjordes den 9 mars 2021. I den internationellt banbrytande strategin har man sammanställt metoder med hjälp av vilka IKT-sektorns koldioxid- och miljöavtryck ska minska och digitaliseringens fördelar tas i bruk.– Vi har ett tydligt mål: Finland strävar efter att genom kompetens inom informations- och kommunikationsteknik bli en aktör som löser klimatproblem och tar fram lösningar för hela världen, säger kommunikationsminister Timo Harakka.IKT-sektorn har två sidor. Kommunikationsnät, datacentraler och intelligenta apparater förbrukar el och material. IKT-sektorns andel av världens elförbrukning är uppskattningsvis cirka 4-10 procent och växthusgasutsläppen cirka 3-5 procent.Å andra sidan finns det mycket potential inom IKT-sektorn för att minska växthusgasutsläppen från andra branscher, såsom transporter. Digitala tjänster möjliggör styrning av intelligent trafik och gör kollektivtrafiken mer attraktiv genom smidigare byten. Under coronapandemin har man i praktiken sett hur distansarbete och distansmöten kan ersätta transporter.– Tack vare en god digital infrastruktur och digital kompetens övergick Finland 2020 smidigt i kunskapsarbetet till ett arbetsliv, som i stor utsträckning baserar sig på virtuella möten. Nu ska vi använda digitaliseringen för att bekämpa klimatuppvärmningen. Strategin bidrar till målet att Finland ska vara klimatneutralt 2035, fortsätter Harakka.– Det strategiska arbetet har sammanfört en stor skara aktörer som har en gedigen kompetens och vilja att främja en miljövänlig IKT-sektor och påskynda digitaliseringens positiva miljöeffekter inom andra sektorer. Finländska aktörer har möjlighet att inta en aktiv roll den internationella dialogen för att främja ekologiskt hållbar digitalisering, konstaterar nätverksdirektör Jarno Ilme från Transport – och kommunikationsverket.Klimat- och miljöstrategin för IKT-sektorn i Finland bereddes av en arbetsgrupp som bestod av företrädare för företag, den offentliga förvaltningen och organisationer samt universitet och forskningsinstitut. Strategin har färdigställts vid kommunikationsministeriet efter remissbehandlingen av arbetsgruppens slutrapport, som avslutades i januari 2021.Sex punkter för en ekologiskt hållbar digitaliseringStrategin innehåller sex mål och åtgärder för att uppnå dem.1. Energieffektiviteten hos IKT-infrastrukturen ska ökas och koldioxidfria energikällor ska tas i bruk.Energieffektivitet ska eftersträvas vid planering, byggande och användning av kommunikationsnät. Den värme som uppstår som biprodukt i datacentraler kan utnyttjas i större utsträckning, vilket minskar produktionsbehovet av uppvärmningsenergi och de koldioxidutsläpp som den ger upphov till. Också investeringar i koldioxidfri energiproduktion minskar utsläppen från IKT-sektorn.2. Dataekonomin ska bli klimatvänligNär antalet tjänster ökar, ökar också datatrafiken och elförbrukningen. I Finlands mobilnät överförs för närvarande flera tiotals gånger mer data per invånare än i början av 2010-talet. Då programvara och tjänster planeras bör man bättre beakta hur de kan göras energisnåla. Det behövs forskning, utbildning av experter och styrning av serviceupphandlingar. Till exempel kan programvara med förmånligare anskaffningspris kräva mer processeffekt och i slutändan bli både mer resurskrävande och dyrare.3. Utrustningens livslängd ska förlängas och värdemetaller återvinnasUtrustningens livslängd kan förlängas i planeringsskedet. Dessutom ska konsumenterna erbjudas information om produktgarantier, programvaruuppdateringar och materialåtervinning. I ackumulatorer och skärmar för smarttelefoner och datorer behövs sällsynta metaller. Återvinningen kunde effektiviseras till exempel genom en kompensationsavgift då man lämnar in gamla apparater. Enligt strategin ska man påverka primärmaterialproduktionens hållbarhet och materialens spårbarhet nationellt och inom EU4. En helhetsbild av digitaliseringens miljökonsekvenser ska skapasBristande insyn i och tillgång till en icke-splittrad information om IKT-sektorns klimat- och miljökonsekvenser är en utmaning både nationellt och internationellt. Det behövs jämförbara uppgifter om IKT-sektorns klimatavtryck och om hur informations- och kommunikationstekniken kan bidra till att minska utsläppen från andra sektorer.5. Konsumenterna ska bli medvetna om miljökonsekvensernaKonsumenternas beteende har en betydande inverkan på IKT-sektorns miljökonsekvenser. Konsumenterna är intresserade av klimatavtrycket av de tjänster de använder och av möjligheterna att påverka det. Tillgången till information bör förbättras i olika kanaler, från den grundläggande utbildningen till konsumentkampanjer.   6. Utnyttjande av ny teknik i klimatarbetet och miljövårdenNy teknik, såsom artificiell intelligens, robotteknik och automatiserade system, väcker hopp när det gäller att lösa klimat- och miljöproblemen. Till exempel artificiell intelligens har redan börjat utnyttjas för att minska energi- och materialförbrukningen i olika processer. När ny teknik utvecklas ska uppmärksamhet också fästas vid dess egen energi- och materialförbrukning.Vad händer härnäst?Strategin kommer att verkställas av många olika aktörer, både inom den offentliga och den privata sektorn. Kommunikationsministeriet och Transport- och kommunikationsverket ska följa upp genomförandet av strategin i samarbete med intressentgrupperna. Till stöd för detta ordnas ett årligt forum.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det föreslås att lagringstiden för betalningsanmärkningar ska förkortas och att anmärkningen ska tas bort en månad efter att den avgift som låg till grund för anmärkningen har betalats. Justitieministeriet har berett ett förslag i ärendet och förslaget är nu på remiss.Syftet med förslaget är att förbättra situationen för personer som drabbats av ekonomiska svårigheter. Enligt gällande lag lagras betalningsanmärkningar generellt i tre år i kreditupplysningsregistret och en ny betalningsanmärkning kan förlänga den här tiden.Enligt justitieministeriets förslag ska förkortningen av betalningstiderna gälla både de allmännaste personkreditupplysningarna och företagskreditupplysningarna. Dessutom ska en ny betalningsanmärkning i fortsättningen inte förlänga lagringstiden, utan lagringstiden för en betalningsanmärkning ska vara oberoende av andra betalningsanmärkningar. Bakgrunden till förslaget är statsminister Sanna Marins regeringsprogram där det står att lagringstiden för betalningsanmärkningar ska förkortas. Riksdagen har också förutsatt att de som ändamålsenligt har betalat de belopp som ligger till grund för en betalningsanmärkning ska avföras ur registret inom en månad efter betalningen. Vid justitieministeriet pågår ett separat lagstiftningsprojekt och i samband med det projektet genomförs de ändringar i kreditupplysningslagen som Europeiska unionens allmänna dataskyddsförordning förutsätter. Syftet är att projekten ska sammanslås under den fortsatta beredningen. Sista dagen att lämna ett utlåtande om förslaget i tjänsten Utlåtande.fi är den 14 april 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland och Estland har inlett en utredning om sina framtida relationer och nya samarbetsmöjligheter. De tidigare ministrarna Anne-Mari Virolainen och Jaak Aaviksoo har inlett arbetet med utredningen, som stöds av de båda ländernas utrikespolitiska institut. Statsministrarna Sanna Marin och Kaja Kallas tillkännagav att utredningen skulle genomföras i samband med sitt möte i Helsingfors den 19 februari 2021.Arbetet inleddes med ett videomöte måndagen den 8 mars 2021. I mötet deltog utrikesministrarna Pekka Haavisto och Eva-Maria Liimets, utredarna Anne-Mari Virolainen och Jaak Aaviksoo samt representanter för ländernas utrikespolitiska institut.”I fjol firade vi våra diplomatiska förbindelsers 100-årsjubileum. Nu är det ett ypperligt tillfälle att fördomsfritt fundera över allt vi kan göra tillsammans i framtiden”, sade minister Haavisto.Rapporten ska bli klar om cirka ett år.

Källa: Valtioneuvosto.fi