NordenBladet — Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari har utsetts till skolmatsambassadör för FN:s Livsmedelsprogram (World Food Programme, WFP). Minister Skinnari ska främja kunskapen om och finansieringen av skolmåltider globalt. Uppdraget pågår till utgången av 2021.Skolmåltider är ett viktigt bidrag till näringen i utvecklingsländer, och skolmaten kan vara dagens enda måltid för många barn. Samtidigt som coronaviruspandemin har försämrat hushållens utkomst och ökat hungern har stängningen av skolor lämnat uppskattningsvis 370 miljoner barn utan daglig skolmat. Dessutom fick 73 miljoner barn i de fattigaste länderna inte heller skolmat före pandemin. Skolmaten är också ett incitament att skicka alla barn till skolan, även flickorna. Detta är viktigt att komma ihåg när skolorna åter öppnas efter pandemin.”Finland är en av föregångarna när det gäller skolmat, och det finländska systemet ses som ett exempel på väl genomförd skolbespisning. Jag vill föra våra erfarenheter och lösningar ut i världen tillsammans med statliga aktörer, organisationer och företag”, säger minister Skinnari. 
Minister Skinnari ska genom sitt uppdrag stödja Livsmedelsprogrammet, som samlar en internationell aktionsgrupp för skolmåltider. Han ska främja internationellt samarbete på olika högnivåforum, särskilt FN:s toppmöte om livsmedelssystem (UN Food Systems Summit), som hålls i New York i september. WFP:s pressmeddelande

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunminister Sirpa Paatero är ordförande för de nordiska och baltiska ländernas ministerråd för digitalisering den 16 mars. EU-kommissionären, Executive Vice-President (ESP) Margrethe Vestager, deltar också i mötet.Finland är ordförandeland i ministerrådet för digitalisering (MR-Digital) i år. Rådets första möte äger rum virtuellt på grund av Covid-19-situationen.Under mötet diskuteras den digitala gröna övergången och de aktuella ländernas roll i övergången. Dessutom fattar rådet ett beslut om prioriteringarna för det kommande rådets mandatperiod på fyra år.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 12 mars behandlade EU-ministerutskottet läget i beredningen av det nationella genomförandet av EU:s återhämtningsinstrument, samordningen av finanspolitiken under coronapandemin samt ekonomins och det finansiella systemets roll när det gäller att stärka EU:s strategiska oberoende.EU-ministerutskottet tog del av en lägesrapport om beredningen av en nationell återhämtnings- och resiliensplan. Planen hänför sig till programmet för hållbar tillväxt i Finland och finansieras med medel från EU:s tillfälliga återhämtningsinstrument (Next Generation EU). Programmet för hållbar tillväxt i Finland stöder en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt i enlighet med målen i regeringsprogrammet. Programmet främjar konkurrenskraft, investeringar, en höjning av kompetensnivån samt forskning, utveckling och innovationer. EU-ministerutskottet fick också en lägesrapport om den nationella beredningen av andra program som ingår i återhämtningsinstrumentet: fonden för en rättvis omställning (JTF), instrumentet REACT-EU för sammanhållningspolitik, finansieringen för landsbygdsutveckling, Horisont Europa, InvestEU och unionens civilskyddsmekanism RescEU.EU-ministerutskottet behandlade också Europeiska kommissionens meddelande av den 3 mars 2021, där kommissionen redogör för sina planer för hur finanspolitiken ska samordnas på EU-nivå under våren. Meddelandet kommer att behandlas i Eurogruppen den 15 mars och vid videokonferensen med ekonomi- och finansministrarna den 16 mars. Statsrådet anser i enlighet med sin tidigare ståndpunkt att den flexibilitet som EU:s finanspolitiska regler erbjuder bör utnyttjas fullt ut. Statsrådet anser också att den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten bör tillämpas tillfälligt. Finlands ståndpunkt är att medlemsländernas eget ansvar för skötseln av sin ekonomi inte får upphävas eller den gemensamma skulden ökas med anledning av coronaviruset.Därtill behandlade EU-ministerutskottet kommissionens meddelande av den 19 januari 2021 om det finansiella systemets roll när det gäller att stärka EU:s strategiska oberoende. De åtgärder som beskrivs i meddelandet är främst preciseringar till kommissionens handlingsplan. Enligt statsrådets EU-redogörelse ska unionens strategiska oberoende grunda sig på en utveckling av EU:s egna starka sidor, rättvis konkurrens och deltagande i världsekonomin samt på ett mer målmedvetet främjande av EU:s värderingar och intressen och på ansvarstagande i den yttre verksamheten. En fungerande inre marknad och vidareutveckling av den samt öppen, regelbaserad och ansvarsfull internationell handel kommer också i fortsättningen att ha stor betydelse för en hållbar tillväxt, de europeiska företagens konkurrenskraft och medborgarnas välfärd.EU-ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter inför följande möten:
•    informell videokonferens med utrikes- och inrikesministrarna den 15 mars
•    informell videokonferens med ministrarna för sysselsättning och socialpolitik den 15 mars och informell videokonferens med hälso- och sjukvårdsministrarna den 16 mars
•    informell videokonferens med miljöministrarna den 18 mars.Utrikes- och inrikesministrarna ska hålla en debatt om de yttre aspekterna av EU:s migrationspolitik med anknytning till reformen av EU:s migrations- och asylpolitik. Diskussionen gäller migration inom ramen för EU:s partnerskap med tredjeländer samt effektivisering av samarbetet och samordningen mellan EU-aktörer.Ministrarna för sysselsättning och socialpolitik ska diskutera sysselsättnings- och socialpolitikens roll inom den europeiska planeringsterminen samt handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Hälso- och sjukvårdsministrarna kommer å sin sida att diskutera coronaläget och EU-planen mot cancer.Miljöministrarna ska diskutera den EU-strategi för klimatanpassning som kommissionen antog den 24 februari. Strategin är en del av den europeiska gröna given, som syftar till en klimatneutral ekonomi och hållbar tillväxt i EU.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU förlänger kravet på exporttillstånd för vaccin mot SARS-CoV-2-viruset och för vaccinkomponenter till den 30 juni 2021. Samtidigt preciseras de produkter som omfattas av tillämpningsområdet. Även återexport blir tillståndspliktig. I Finland riktas ansökningar om exporttillstånd till utrikesministeriet. Finlands preliminära ståndpunkt till en ansökan fattas i enlighet med Fimeas utlåtande och ansökningen avgörs i enlighet med Europeiska kommissionens utlåtande.Europeiska kommissionens krav på exporttillstånd för vacciner mot SARS-CoV-2-virus, som trädde i kraft den 30 januari 2021, förlängs till den 30 juni 2021. Förordningen tillämpas på coronavacciner som hör till KN-nomenklaturen klass 3002 20 10 oberoende av förpackning. Tillämpningsområdet omfattar även aktiva substanser, inklusive stamcellsbanker eller cellkulturer som används för att tillverka vacciner. Samtidigt görs preciseringar av tillämpningsområdet genom att KN-numren för aktiva substanser läggs till produktlistan och återexport görs tillståndspliktig. Tillståndsförfarandet underlättas för export av flera varupartier till samma land.  Inom EU kräver förflyttning av vacciner inte tillstånd. Det finns dessutom flera undantag till tillståndskravet. Det krävs till exempel inte tillstånd för export till EFTA-länder eller till vissa länder i EU:s grannskap på västra Balkan, i Östeuropa och vid Medelhavet. I artikel 1 i förordningen finns en förteckning över de länder och regioner som utgör undantag. I Finland finns det för närvarande inte någon betydande exportpotential i fråga om dessa produkter, men exportkontrollen och tillståndsförfarandena i Finland ingår i Europeiska unionens verksamhet. Utrikesministeriet tillståndsmyndighetBlanketten för tillståndsansökan i Finland kan begäras av utrikesministeriet på adressen [email protected] Utrikesministeriet arbetar på att införa en elektronisk ansökningsblankett och den beräknas vara klar i mitten av april 2021. Exportören ska från utrikesministeriet ta reda på om produkten behöver exporttillstånd och vid behov inhämta tillstånd för export av sina produkter. Tillståndet ska visas upp för Tullen i samband med exportdeklarationen. Tullen övervakar att exportören har tillstånd att exportera produkterna och att varorna är de som anges i tillståndet. Varor får inte exporteras innan kontrollen har utförts. Tullen ser till att exporten löper smidigt och utövar tillsyn på grundval av en riskbedömning. Tullen övervakar genomförandet av kommissionens förordning som ska trygga EU:s tillgång till vaccin också som medlem i EU:s tullunion och som ett led i övervakningen av EU:s yttre gränser.Förordningen kan läsas i sin helhet på Europeiska kommissionens webbplats. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetet med att uppdatera bioekonomistrategin går framåt. Samråden med de svenskspråkiga aktörerna i Nyland, Österbotten, Egentliga Finland och Nyland är nu också avslutade. Enligt planerna blir uppdateringen klar i slutet av sommaren.Syftet med uppdateringen är att lyfta bioekonomins förädlingsvärde, ge fart åt ekonomisk tillväxt och förbättra sysselsättningen samt bidra till Finlands mål om ett klimatneutralt samhälle 2035. Ett ytterligare mål är att främja cirkulär ekonomi samtidigt med bioekonomin.Grunden för uppdateringen är EU:s uppdaterade bioekonomistrategi 2018 och de slutsatser om bioekonomi som Europeiska unionens råd tog fram utifrån EU:s strategi under Finlands ordförandeskap 2019.– Den uppdaterade strategin siktar till att skapa hållbar tillväxt genom att bidra till gröna investeringar, utveckla bioekonomin i regionerna och slå vakt om den ekologiska hållbarheten. Prioriteringarna är gemensamma med EU:s bioekonomistrategi, som uppdaterades 2018, säger kanslichef Jaana Husu-Kallio på jord- och skogsbruksministeriet.Regionerna av stor betydelseRegionerna är viktiga inom bioekonomin eftersom biomassorna fås från skogar, åkrar och vattendrag och också bearbetas åtminstone i någon mån nära biomassareserverna.De viktigaste utmaningarna i uppdateringen av Finlands bioekonomistrategi är att rikta åtgärderna så att förädlingsvärdet av biobaserade produkter och tjänster ökar.Jord- och skogsbruksministeriet har i fjol och i början av 2021 lyssnat på aktörernas synpunkter på olika håll i Finland. Ministeriet har ordnat regionala forum i sju landskap. Det senaste forumet som var avsett för svenskspråkiga aktörer ordnades den 12 mars. De landskap som inte haft något eget regionalt forum kommer att få en enkät som ger en möjlighet att framföra önskemål och lägga fram förslag till åtgärder i bioekonomistrategin.Arbetet fortsätter med ministeriets webbinariumStrategiarbetet fortsätter den 25 mars 2021 då ministeriet ordnar ett webbinarium.Temat för webbinariet är rättvisa och hållbarhet som utmaningar vid uppdateringen av  bioekonomistrategin. Utöver den sociala hållbarheten behandlas på webbinariet kretsloppsekonomins övergripande hållbarhet samt hållbarhetsdimensionerna i olika länders bioekonomipolitik. På webbinariet diskuteras också vad som anses vara rättvist.I strategiarbetet deltar förutom arbets- och näringsministeriet även jord- och skogsbruksministeriet, miljöministeriet, undervisnings- och kulturministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, kommunikationsministeriet och statsrådets kansli.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansminister Matti Vanhanen företräder Finland när eurogruppen sammanträder måndagen den 15 mars och EU-ländernas finansministrar tisdagen den 16 mars. Båda mötena är videokonferenser.Finansministrarna diskuterar vid tisdagens möte bland annat omdet aktuella ekonomiska lägetstyrningen av finanspolitiken under vårenprioriteringarna i medlemsstaternas planer för återhämtning och resiliens.I Finland är planen för återhämtning och resiliens en del av Finlands program för hållbar tillväxt. En preliminär version av planen publiceras den 15 mars och den slutliga versionen den 30 april.Finanspolitiken finns också på eurogruppens agenda. Ministrarna diskuterar euroområdets finanspolitiska strategi.Lägesrapport om beskattningen av den digitala ekonominFinansministrarna får en lägesrapport om det arbete som görs för att svara mot de skattemässiga utmaningarna inom den digitala ekonomin. EU-länderna har gett sitt stöd till OECD som bör få till stånd en lösning i frågan senast i juni.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har lämnat riksdagen en proposition om att skjuta upp kommunalvalet 2021. Syftet med propositionen är att stärka tillgodoseendet av de demokratiska rättigheterna och hälsosäkerheten.Det föreslås att kommunalvalet 2021 ska hållas söndagen den 13 juni. Enligt förslaget är förhandsröstningsperioden i hemlandet 26.5–8.6 och utomlands 2–5.6. Det föreslås att perioden för förhandsröstning i Finland förlängs så att den undantagsvis är två veckor. Dessutom föreslås stöd till kommunerna för extra kostnader till följd av att förhandsröstningen förlängs.De kandidatansökningar som lämnats in tidigare är fortfarande giltiga. Ansökningarna kan ändras och nya ansökningar lämnas in till och med den 4 maj.Riktlinjer om att senarelägga kommunalvalet till juni drogs upp vid ett möte mellan partisekreterarna den 6 mars. Det är riksdagen som fattar beslut om senareläggningen av valet.Ytterligare upplysningar:
Arto Jääskeläinen, valdirektör, tfn 0295 150 128, [email protected]Statsrådets beslutsmaterial (på finska) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Antarktis, som ligger på södra halvklotet runt den geografiska sydpolen, och de öar söder om latitud 60°S som omger kontinenten, bildar tillsammans den antarktiska regionen. Antarktis är det kallaste, torraste och blåsigaste stället på jorden. Det tillhör ingen stat och där finns ingen ursprunglig eller bofast befolkning. Antarktis har en betydande inverkan på klimatet och klimatförändringarna i hela världen. Foto: PixabayVad har det arktiska Finland som skärs av norra polcirkeln och den sydligaste kontinenten på vår planet då gemensamt? Förvånansvärt mycket. I själva verket har den karga, nästan helt istäckta kontinenten ett nära samband med världens alla hörn. Orsaken är dess betydande inverkan på klimatet och klimatförändringarna i hela världen.Förändringar i istäcket påverkar miljontals människors liv runt om i världenAntarktis är täckt av ett enormt istäcke som ställvis är nästan fem kilometer tjockt. Istäcket innehåller 75 procent av världens sötvattenreserver och 90 procent av världens is. Därför är det lätt att förstå att även de minsta förändringar i istäcket kan få omfattande globala konsekvenser.Skalan är enorm. Lyckligtvis är det osannolikt att glaciären i Antarktis smälter helt. Enligt uppskattningar skulle detta leda till att havsnivån i världen stiger med cirka 60 meter. Medeltemperaturen har stigit i båda polarområdena, och enligt forskare smälter isen i den västra delen av Antarktis i accelererande men svårförutsägbar takt. Om hela västra Antarktis smälter, uppskattas havsnivån stiga globalt med cirka fyra meter. Till och med en mycket mindre havsnivåhöjning kan påverka livet för miljontals människor som bor vid kustområden på olika håll i världen.Finland deltar aktivt i AntarktisforskningGenom att undersöka isen och atmosfären i Antarktis kan man skapa klarhet i klimatförändringens mekanismer och förutse mer exakt hur snabbt den framskrider och hur vi människor påverkar den. Genom att studera islagren kan man få information som bottnar långt i det förflutna. Därför kan Antarktisforskningen på sätt och vis ses som forskning om hela vår jord och om dess historia och framtid. Den antarktiska regionen är också hem för säregna ekosystem som klarar sig i kyla och mörker.Också Finland deltar aktivt i Antarktisforskningen. Finland har en egen forskningsstation i Antarktis, Aboa, som upprätthålls av Meteorologiska institutets Antarktisoperationer FINNARP. Man har gjort regelbundna expeditioner till denna forskningsstation sedan 1980-talet. Finländska forskare kan visserligen hitta snö och is även på närmare håll, men den forskning som bedrivs i Antarktis är helt unik. Antarktis är täckt av en vidsträckt, sammanhängande inlandsis. Dessutom har kontinenten sina säregna egenskaper bland annat i fråga om temperatur, vindar och luftfuktighet. På inget annat ställe kan forskning ge motsvarande information.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid föredragningen fredagen den 12 mars förordnade republikens president nya ambassadörer och beslutade om en sidoackreditering. Pekka KosonenRepublikens president förordnade utrikesrådet Pekka Kosonen till chef för Finlands ambassad i Kairo från och med den 1 september 2021. Kosonen har varit chef för ambassaden i Kabul sedan 2019. Han har tidigare arbetat som ställföreträdande enhetschef för utrikesministeriets rättstjänst och som teamledare med ansvar för sanktioner 2015–2019. Inom utrikesförvaltningen har han även tjänstgjort vid ambassaderna i Paris, Bryssel och Luxemburg. Han har en juris kandidatexamen.    Heli KanervaRepublikens president förordnade utrikesrådet Heli Kanerva till chef för Finlands ambassad i Kabul från och med den 1 september 2021. Kanerva arbetar för närvarande med specialuppgifter vid utrikesministeriet. Hon har tidigare tjänstgjort inom utrikesrepresentationen vid Finlands ständiga representation vid FN i New York och vid ambassaden i Tallinn. Hon har en politices magisterexamen.Republikens president ackrediterade därtill chefen för ambassaden i Pretoria, Anne Lammila, i Botswana.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet har beviljat Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten tillstånd att lösa in områden på 4,03 och 0,4 hektar som helt och hållet ligger inom Natura 2000-området i Kvarkens skärgård och delvis också inom strandskyddsprogrammets område.De områden som ska lösas in finns i de inre delarna av Halsöns västra del och på ett skär norr om ön. Dessa områden är väsentliga delar av de ovan nämnda skyddsobjekten. Områdena representerar följande Natura 2000-naturtyper: öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn, örtrika, näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ och den prioriterade naturtypen naturliga primärskogar i landhöjningskust.Man har inte lyckats fridlysa dessa områden som privata naturskyddsområden eller förvärva dem till staten på frivillig väg, eftersom det inte har varit möjligt att föra förhandlingar med alla markägare på grund av områdenas oklara ägandeförhållanden. När det gäller ägarna till de områden som är föremål för inlösning handlar det om flera personer och dödsbon vars alla delägare inte har kunnat nås eller vars kontaktuppgifter inte har kunnat utredas utan sådana avsevärda svårigheter som avses i 52 § 3 mom. i naturvårdslagen.

Källa: Valtioneuvosto.fi