NordenBladet — EU:s inrikes- och utrikesministrar samlas för en videokonferens den 15 mars. Finland representeras vid mötet av utrikesminister Pekka Haavisto och statssekreterare Olli-Poika Parviainen. Temat för mötet är de yttre aspekterna av EU:s migrations- och asylreform. De yttre aspekterna handlar om partnerskap, såväl med EU-länder som med länder utanför EU, som gagnar båda parterna och en effektivare samordning mellan olika aktörer.– Den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingen i våra grannländer påverkar direkt även stabiliteten och säkerheten i EU. Det är viktigt att skapa jämlika och hållbara partnerskap med ursprungs- och transitländerna. På så sätt främjar vi EU:s mål och kan påverka till exempel de bakomliggande orsakerna till påtvingad migration, säger utrikesminister Haavisto. – Vi bör sträva efter att också partnerländernas migrations- och asylpolitik ska respektera det internationella rättsväsendet och de mänskliga rättigheterna, konstaterar statssekreterare Parviainen.I september 2020 presenterade Europeiska kommissionen en omfattande reform av migrations- och asylpolitiken. När det gäller utrikespolitiken i anslutning till migrationen försöker kommissionen stärka partnerskapen på ett strategiskt och övergripande sätt.– Vi behöver en bredare dialog med partnerländerna, och migrationsfrågorna måste diskuteras som en del av EU:s förbindelser med länderna utanför unionen. För att vi ska vara en trovärdig partner måste vi också snabbt driva vidare reformen av EU:s asylsystem genom att lösa de frågor som delar medlemsländerna, konstaterar Parviainen.Det bilaterala samarbetet och partnerskapen på EU-nivå måste samordnas bättreKommissionen har också konstaterat att det krävs en bättre samordning av medlemsländernas bilaterala samarbete med länder utanför EU och partnerskapen på EU-nivå, för att arbetet ska vara konsekvent. En intensivare samordning behövs dels på EU-nivå, dels på nationell nivå i medlemsstaterna och dels mellan dessa två nivåer.  – Också samordningen mellan olika EU-aktörer på fältet måste utvecklas för att vårt arbete ska ge bättre resultat. Till exempel bör myndigheterna inom området för rättsliga och inrikes frågor, såsom Frontex och EU:s krishanteringsinsatser, stärka sitt samarbete, säger statssekreterare Parviainen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands program för hållbar tillväxt påskyndar investeringar i utsläppsminskande lösningar samt hållbar ekonomisk tillväxt och skapar tillväxtpotential på längre sikt. Hälften av finansieringen främjar grön övergång och cirka en fjärdedel digitalisering. De offentliga satsningarna på forskning, utveckling och innovation ökar med cirka 700 miljoner euro tack vare programmet.Tjänsterna inom sysselsättning, kontinuerligt lärande samt social- och hälsovård reformeras så att de blir mer verkningsfulla och högklassiga. Produktiviteten och tjänsternas tillgänglighet förbättras genom att finansiera digitalisering med ca 540 miljoner euro.Finlands ministerarbetsgrupp för hållbar tillväxt har i beredningen eftersträvat ett starkt partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn så att investeringarna påskyndas genom hävstångseffekt. Programmet syftar till att minska koldioxidutsläppen i Finland på ett rättvist sätt, men också till att ge finländska företag nya marknader och tillträde till den internationella toppen i branschen.”Enligt en preliminär uppskattning kan vi få igång privata investeringar till ett värde av mer än tre miljarder euro. Då skulle programmet få en effekt på över fem miljarder euro. De investeringar som inleds påskyndar i synnerhet utsläppsminskningsåtgärderna enligt färdplanerna för kolsnålhet nom industrin. Investeringarna har potentialen att minska Finlands koldioxidutsläpp avsevärt, med tre miljoner ton per år. Detta är cirka sex procent av Finlands utsläpp”, berättar ministerarbetsgruppens ordförande, finansminister Matti Vanhanen.”Finlands bruttonationalprodukt beräknas vara 0,5 procent högre än beräknat år 2023, då man beaktar verkningarna av stimuleringen i övriga delarna av EU. Det som är viktigare är dock att reformerna och investeringarna förbättrar produktiviteten och tillväxtpotentialen på lång sikt under hela det kommande årtiondet”, motiverar minister Vanhanen.Finansieringen av enskilda projekt avgörs senareFinanspolitiska ministerutskottet förordade måndagen den 15 mars Finlands preliminära plan för återhämtning och resiliens, som drar upp riktlinjerna för hur finansieringen av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens ska användas i Finland. I detta skede tog man inte ställning till finansieringen av enskilda projekt. Projektbeslut fattas efter att finansieringen överförs till Finlands nationella budget under innevarande år.Helheten är preliminärt ca 2,1 miljarder i löpande priser 2021 –2023. Det slutliga finansieringsbeloppet för EU:s facilitet för återhämtning och resiliens klarnar för Finlands del sommaren 2022. Den påverkas av den ekonomiska utvecklingen 2021 och 2022. Dessutom får Finland finansiering för andra program inom ramen för faciliteten för återhämtning, såsom programmet för rättvis övergång och programmet för EJFLU.  Innehållet i dessa ska samordnas med den plan som nu godkänts. Den sammanlagda finansieringen från EU till Finland uppgår uppskattningsvis till 2,9 miljarder euro enligt nuvarande priser (2,7 miljarder enligt 2018 års priser).Bakgrundsinformation om EU:s facilitet för återhämtning (på finska)Den gröna omställningen stöder en strukturomvandling inom ekonominPelaren för grön övergång inkluderar preliminärt finansiering på cirka 820 miljoner euro i löpande priser. Även vissa åtgärder inom andra pelare främjar den gröna övergången, vilket innebär att den gröna övergången som helhet utgör ungefär hälften av helheten, dvs. cirka 1040 miljoner euro i löpande priser.Målet är att sätta fart på lösningar som minskar utsläppen både i Finland och annanstans i världen. Genomförandet av industrins färdplaner för koldioxidsnålhet är en betydande del av helheten.Den gröna övergången skapar ny teknik som påskyndar övergången från fossil energi. Det uppstår nya arbetsplatser i hela landet som ersätter arbeten som försvinner på grund av strukturomvandlingen. Samtidigt utvecklar vi ny kompetens som förbättrar den finländska exportindustrins konkurrenskraft. Tilläggsfinansieringen stärker kompetensen genom att stödja utbildning och forskning, vilket öppnar nya studiemöjligheter.Hushållen kan få stöd t.ex. för övergång från oljeuppvärmning till förnybar energi. Stöd erbjuds även företag, kommuner och församlingar.Läs mer om den gröna övergången (på finska)Digitaliseringen ökar produktiviteten och gör tjänsterna tillgängliga för allaDigitaliseringspelaren inkluderar preliminärt finansiering på ca 220 miljoner euro i löpande priser. När man räknar med de digitaliseringsfrämjande projekten inom andra pelare utgör digitaliseringens andel en fjärdedel av hela helheten, dvs. cirka 540 miljoner euro i löpande priser.Digitaliseringen av järnvägstrafiken möjliggör en effektivare användning av spårkapaciteten, minskar störningar och förbättrar säkerheten. Projektet bidrar till smidigare tågresor och smidigare transporter – vilket stöder klimatmålen.Finlands program för hållbar tillväxt för med sig snabba nätanslutningar till områden där de annars inte tillhandahålls på marknadsvillkor. Då hela Finland har tillgång till snabba nätanslutningar kan man arbeta smidigt på arbetsplatsen, hemma eller till exempel på stugan. Detsamma gäller studier.I synnerhet företagen kan dra nytta av utvecklingen av spetsteknologi, såsom 6G och artificiell intelligens. Avsikten är att skapa branschkompetens i Finland, vilket skulle skapa nya arbetstillfällen, öppna studiemöjligheter och förbättra Finlands konkurrenskraft.Avsikten är att kvitton och fakturor framöver ska lagras i elektronisk form på nätet så att de finns i en enhetlig maskinläsbar form. På detta sätt hittar kunden kvittot på ett ställe och företagaren får en helhetsbild av sin ekonomi på ett enkelt sätt. Reformen hjälper att bekämpa grå ekonomi eftersom skattemyndigheten genast får uppgifter om inköp.Läs mer om digitalisering (på finska)Sysselsättning och kompetens sätter fart på hållbar tillväxtPelaren för sysselsättning och kompetens innehåller preliminärt finansiering på ca 640 miljoner euro i löpande priser.Arbetssökande och företag har nytta av kundorienterad service, när arbets- och näringsbyråernas webbtjänster förbättras och byråerna får mer personal. Arbetsrelaterad invandring underlättas genom att skapa smidiga digitala tjänster. Tjänsterna vid Navigatorerna för unga görs mångsidigare. Dessutom påskyndas strukturreformer som främjar sysselsättningen av partiellt arbetsföra.Studiemöjligheterna förbättras emedan högskolorna får fler nybörjarplatser. Programmet påskyndar utvecklingen av en platsoberoende inlärningsmiljö för högskolor. Betydande satsningar på kontinuerligt lärande stöder förvärvandet av sådana nya färdigheter som behövs i arbetslivet, och därigenom sysselsättningen. Möjligheterna till kontinuerligt lärande ökar och blir mångsidigare, och även lättare att hitta. Möjligheterna för deltagande blir jämlikare.Forskning, utveckling och innovationer ökar produktiviteten och förbättrar företagens internationella konkurrenskraft. Tilläggsfinansieringen främjar i synnerhet den nationella forskningsinfrastrukturen och innovationer som stöder den gröna övergången.Dessutom stöds kompetensbaserade reformer inom turismen samt inom den kreativa och kulturella sektorn.Läs mer om sysselsättning och kompetens (på finska)Tillgången till social- och hälsotjänster förbättrasPelaren för social- och hälsovårdstjänster innehåller preliminärt finansiering på ca 400 miljoner euro i löpande priser.Tack vare reformerna får människor snabbare tillgång till vård, rehabilitering eller andra social- och hälsovårdstjänster. Tillgången till mentalvårdstjänster påskyndas i hela landet. Möjligheten att få hjälp i ett tidigt skede är viktigt för att ett litet problem inte ska eskalera.Genom att tillgången till tjänster på basnivå förbättras minskar också behovet av specialiserad sjukvård och krävande specialtjänster. Samtidigt kan man hålla tillbaka ökningen av samhällets social- och hälsovårdsutgifter.Tillgången till och tillgängligheten av social- och hälsovårdstjänster förbättras i och med att fler digitala serviceformer erbjuds, såsom webbsamtal med yrkespersoner och mottagning på distans. Mobila tjänster kan tillhandahållas till exempel hemma eller vid ett köpcentrum. Närservicen förbättras samtidigt. Det är lättare att tillgodose människors behov då yrkesutbildade personer inom olika branscher intensifierar sitt samarbete och information utbyts på ett effektivare sätt än för närvarande.Läs mer om reformen av social- och hälsovårdstjänsterna (på finska)Slutliga planen klar i aprilFinansministeriet skickar den preliminära planen till Europeiska kommissionen. Ministeriet fortsätter diskussionen med kommissionen om planens innehåll och samråder med intressentgrupperna under den fortsatta beredningen.”Det program som nu lagts fram kan ändras ännu. Regeringen har som mål att göra programmet så verkningsfullt som möjligt och att arbeta transparent och i samråd med olika intressentgrupper. Vi tar gärna emot respons och kommentarer om det redan tämligen detaljerade program som nu publicerats”, säger minister Vanhanen.Regeringen har för avsikt att godkänna den slutliga planen den 30 april, varefter finansministeriet sänder den till EU. EU-kommissionen bedömer planen och EU-rådet godkänner den nästa sommar.Finlands preliminära plan för återhämtning och resiliens (på finska)Finlands program för hållbar tillväxt

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — EU:s arbets-, social- och jämställdhetsministrar samlas för en videokonferens måndagen den 15 mars. På mötesagendan finns bland annat de nationella återhämtningsplanerna för den europeiska planeringsterminen, handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter samt frågor gällande jämställdheten och likvärdigheten i EU.Finland representeras vid mötet av arbetsminister Tuula Haatainen, social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen och statssekreterare Malin Brännkärr. Genom EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) beviljas medlemsländer finansiering för återhämtningen efter coronakrisen. Rådet godkänner medlemsländernas återhämtningsplaner där ändamålen för finansieringen fastställs. Enligt Finland är det viktigt att det finns en koppling mellan de nationella återhämtningsplanerna (RRF-instrumentet) och den europeiska planeringsterminen.  Rådets roll när det gäller styrningen av instrumentet borde stärkas för att kunna förbättra medlemsländernas påverkningsmöjligheter och säkerställa en rättvis behandling av länderna. Det här skulle också stödja samordningen av den ekonomiska politiken inom Europeiska unionen. Diskussionen om den europeiska pelaren för sociala rättigheter förs utifrån den plan för verkställigheten av pelaren som kommissionen publicerade den 4 mars 2021. Enligt Finland är det viktigt att pelaren verkställs till fullo för att uppnå målen i fråga om den sociala dimensionen, rättvisan inom arbetslivet och en fungerande inre marknad. EU:s ledare har för avsikt att godkänna handlingsplanen vid toppmötet om sociala frågor i Porto i Portugal 7.5 – 8.5.2021.Under måndagseftermiddagen ska man diskutera om jämställdheten, likvärdigheten och mångfalden inom EU. Att främja likvärdighet och jämställdhet mellan könen är en viktig sak för Finland även under återhämtningen efter coronakrisen. Arbetet mot diskriminering behövs inom alla sektorer och på alla nivåer.  Den informella videokonferensen ersätter EU-rådets formella möte om sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor, som var planerat till samma tidpunkt. Det fattas inga beslut vid den informella videokonferensen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en rapport som publicerades 15 mars finansieras trafikprojekt i Finland främst med budgetfinansiering, men behovet av en budget kan minskas genom att integrera nyttan från trafikprojekt i finansieringen.Effekterna av trafikprojekten kan utnyttjas vid finansiering med metoder som till exempel grundar sig på användaravgifter eller markens värdeökning. Möjligheterna att dra nytta av effekterna som en del av finansieringen varierar efter region. Projektet måste ha tillräckligt stora effekter på områdets tillgänglighet för att man ska kunna utnyttja nyttoposterna i trafikprojektet.Tillämpningen av metoder som utnyttjar användar- eller trängselavgifter och markens värdeökning kan utesluta varandra. Användaravgifter lämpar sig bättre vid insamling av nytta i förbindelsevägprojekt, men ett omfattande kostnadsfritt trafikledsnätverk försvårar utnyttjande av användar- och trängselavgifterna. Potentiella objekt är bland annat bro- eller tunnelprojekt. Ur samhällsekonomisk synvinkel är det oftast inte lönsamt att belägga i synnerhet kollektivtrafikprojekt med användaravgifter .I synnerhet i städerna kan det vara effektivt med mekanismer som drar nytta av markens värdeökning. På obebyggda områden kan man utnyttja metoder inom fastighetsutvecklingen för att ackumulera värdeökning. De mest lovande metoderna i städer är baserade på planläggning som komprimerar samhällsstrukturen och fastighetsutvecklingen. Intäkter för finansiering av investeringarna erhålls från försäljning eller arrendering av den mark som har planlagts samt via avtal med privata markägare. Även fastighetsskatten genererar intäkter på lång sikt. Vid förbindelsevägprojekt är det svårt att utnyttja markens värde eftersom effekterna är utbredda på ett större område.Utnyttjande av effekterna i trafikprojekt som finansieringsmetod är relaterat till en strävan att utöka finansieringsgrunden för trafikprojekt. I traditionella finansierings- och leveransmodeller försvagas tolkningen av risker i projektet av budgetfinansiering eftersom projektspecifika risker inte påverkar priset på finansieringen för enskilda projekt. Om en privat aktör finansierar trafikprojektet och får avkastning via projektets vinster, prissätts riskerna i varje enskilt projekt. Dessutom hänger en enskild aktörs vinst eller förlust på om projektet lyckas, vilket skapar ett ännu tydligare incitament för aktörerna. De nya finansieringsregleringarna är relativt komplicerade och ofta även riskfyllda. Därför förutsätter de hög kompetens av olika aktörer och noggrann projektspecifik bedömning.I rapporten föreslår man att en fortsatt åtgärd ska vara att utveckla informationsresurser och modeller om trafiken i synnerhet för trafikprognoser och undersöka hur klimatförändringen och gröna masskuldebrev kan utnyttjas som en del av finansieringen. Effektivt utnyttjande av fastighetsskatt förutsätter aktiva uppdateringar av fastigheternas beskattningsvärden och en höjning av skattenivån. Kommunerna kan utöva aktiv markpolitik genom att planlägga och arrendera eller sälja byggnadsmark i zoner som får bättre tillgänglighet.Dessutom förutsätter utvecklingen av finansierings- och leveransmodellerna politiskt beslutfattande och engagemang. Att locka fram i synnerhet privat finansiering kräver förutsebarhet. Efterbedömningen av de trafikprojekt som har utförts ska vara systematisk och informationsresurserna för dessa borde göras tillgängligare för mer omfattande forskning.Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet bereder en expressfil för specialsakkunniga, startup-företagare och deras familjemedlemmar i tillståndsprocesserna för arbetsrelaterad invandring. Expressfilen är ett servicelöfte där ett beslut som gäller elektronisk ansökan om uppehållstillstånd utlovas inom 14 dygn. Arbetsminister Tuula Haatainen berättade om detta vid arbets- och näringsministeriets presskonferens måndagen den 15 mars 2021.– Smidiga tillståndsprocesser är Finlands visitkort för experter och företag som utnyttjar arbetskraftsinvandring. När ärendehanteringen med myndigheterna är okomplicerad lämnar den ett permanent positivt första intryck och fungerar samtidigt som ett fast handslag för allt som kommer att ske i framtiden. Ett pilotprojekt med en expressfil inleds redan under 2021. – Målet är i enlighet med regeringsprogrammet att den genomsnittliga behandlingstiden för arbets- och utbildningsbaserade uppehållstillstånd ska vara 30 dygn före utgången av valperioden. Vi kommer att lägga fram alla behövliga lagstiftningsförslag under detta år och annat utvecklingsarbete görs parallellt med detta, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Pilotprojekt i Silicon Valley och New Delhi i IndienFör att locka internationella experter har ministeriet och Business Finland berett pilotprojekt som syftar till att locka specialsakkunniga från Silicon Valley i Förenta staterna och New Delhi i Indien. Dessa pilotprojekt är redo att inledas genast när coronavirusläget tillåter det och gränserna öppnas igen. – För att locka internationella experter krävs det att Finland tar egna initiativ. Förutsättningarna måste vara i ordning, men tyvärr är Finland för närvarande inte det mest lockande målet av alla. En orsak till detta är arbetslivets dåliga mottaglighet, konstaterar Haatainen. Attityderna i det finländska samhället försvårar fortfarande sysselsättningen för dem som redan är i landet. Personer vars namn eller modersmål tyder på en bakgrund utanför Finland får betydligt färre inbjudningar till anställningsintervjuer än andra sökande, även om deras utbildning, arbetserfarenhet och språkkunskaper är exakt desamma. – Det är framför allt organisationerna, såsom arbetsgivarna, som ska ansvara för främjandet av arbetslivets mottaglighet och inte de individer som upplever rasism och diskriminering. Min kritik av den svaga mottagligheten gäller såväl den offentliga som den privata sektorn. Nu är tal och handlingar motstridiga. Detta måste ändras.– Statens åtgärder för att locka utländska experter är onödiga, om attityderna hindrar att experternas know-how utnyttjas och deras kompetens utvecklas. Vi strävar efter att förbättra den svaga mottagligheten bland annat genom programmet för mångfald i arbetslivet som offentliggörs i dag, men det finns fortfarande mycket att göra när det gäller attityderna.Färdplan skapar utsikter för framtida behov i fråga om arbetskraftsinvandringHösten 2020 inledde arbets- och näringsministeriet beredningen för att skapa en färdplan för arbetskraftsinvandring. Syftet med den kommande färdplanen är att skapa en gemensam lägesbild och utarbeta kunskapsbaserade bedömningar för sådan invandring av experter som behövs med tanke på den samhälleliga utvecklingen samt att fastställa mål, prioriteringar, förutsättningar och åtgärder som leder mot målet för den utbildnings- och arbetsrelaterade invandringen under de kommande åren. Tidsrymden i färdplanen sträcker sig ända till 2035. – Syftet med färdplanen är att skapa en helhetsbild som också följande regeringar kan förbinda sig till. Avsikten är att färdplanen för första gången ska behandlas vid regeringens halvtidsöverläggning, avslutar Haatainen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Allmänhetens åsikter och förslag gällande Finlands åtgärder för att minska utsläppen ska tas fram i ett medborgarråd under våren. 8 000 finländare kommer att få ett kallelsebrev till rådet, som är det första rådet för klimatfrågor som ordnas i Finland på nationell nivå. Till rådet väljs högst 50 personer.Medborgarrådet har till uppgift att bedöma hur rättvisa och effektiva Finlands planerade åtgärder för att minska klimatutsläppen är. I medborgarrådet behandlas i synnerhet sådana åtgärder som berör medborgarna och som gäller mat, boende och transporter.”Ofta är det bara ett fåtal människor som deltar i beredningen av politiken. Våra klimatåtgärder lyckas bara om vi ser till att alla är med. Det är viktigt att höra också de människor som i allmänhet inte deltar i diskussionen. Med hjälp av medborgarrådet får vi höra synpunkter på en rättvis klimatpolitik av en representativ grupp finländare”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Slumpmässigt valda finländare från olika delar av landet får i mars ett kallelsebrev till medborgarrådet. Bland dem som anmält sig till rådet väljs en grupp på högst 50 personer så att den representerar den finska befolkningen så väl som möjligt.Rådet tar fram kunskapsbaserade synpunkterMedborgarrådet har beställts av Finlands rundabordsforum för klimatpolitik tillsammans med miljöministeriet och det genomförs av Åbo universitet. Medborgarrådet sammanträder på distans tre gånger under april, och deltagarna får ett arvode. För att delta i rådet krävs det ingen tidigare kunskap om ämnet.”Deltagarna får bakgrundsinformation om Finlands klimatåtgärder på förhand, och i rådet får de höra anföranden av olika experter. Som slutresultat kommer rådet att presentera kunskapsbaserade och övervägda synpunkter till stöd för beredningen av klimatpolitiken”, säger Maija Setälä, professor i statsvetenskap vid Åbo universitet.Medborgarrådet är en fortsättning på det samråd med allmänheten som genomfördes i samband med beredningen av klimatplanen på medellång sikt. I början av året hade allmänheten en möjlighet att framföra synpunkter genom en öppen webbenkät. Sammanlagt kom det in 18 000 svar. Medborgarrådet kommer att behandla de teman som lyftes fram i svaren på enkäten.  Medborgarrådet testas som ett språkrör för allmänhetenMedborgarrådet sammanställer de synpunkter som diskuterats till ett uttalande. Dessutom sammanställer forskare vid Åbo universitet ett sammandrag och en slutrapport om genomförandet av medborgarrådet. Resultaten behandlas under våren vid rundabordsforumet för klimatpolitik.Vid rundabordsforumet för klimatpolitik deltar ett stort antal aktörer från olika samhällsområden. Genom sitt arbete stöder forumet den nationella beredningen och verkställandet av klimatpolitiken genom att skapa en gemensam förståelse för hur Finland kan övergå till ett klimatneutralt samhälle på ett rättvist sätt.Medborgarrådets resultat publiceras under våren på miljöministeriets webbplats. Resultaten används också vid beredningen av den klimatpolitiska planen på medellång sikt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har i dag öppnat ansökan om understöd för kommunerna för genomförandet av Finlandsmodellen för hobbyverksamhet under läsåret 2021-2022. I år har 14,5 miljoner euro reserverats för understöden. Ansökningstiden slutar den 15 april. Besluten fattas före utgången av maj månad. Med understödet stöds intressanta och avgiftsfria fritidsaktiviteter för barn och unga i samband med skoldagen.Pilotförsöket med Finlandsmodellen för hobbyverksamhet har inletts i 117 kommuner och 1 100 skolor i år. 232 000 skolelever har redan fått delta i olika aktiviteter. Den ansökningsomgång som nu inletts gäller verksamheten under nästa läsår (2021–2022). I hobbyerna ska barns och ungas önskemål beaktas och verksamheten ska inledas senast i september. Kommunerna kan vid hörandet av barn utnyttja bl.a. resultaten av Elevenkäten samt barnens och de ungas öppna svar. Hobbyverksamheten ska i regel ordnas veckovis och kontinuerligt.På basis av erfarenheterna från pilotförsöket har ansökningsvillkoren justerats och understöd kan sökas också för skäliga transportkostnader, när den hobby som barnen och de unga önskar inte kan ordnas i skolans lokaler. Ansökan görs i regionalförvaltningsverkets e-tjänst. Finlandsmodellen för hobbyverksamhet
Regionförvaltningsverkens e-tjänstVid regionförvaltningsverken ges

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari har utsetts till skolmatsambassadör för FN:s Livsmedelsprogram (World Food Programme, WFP). Minister Skinnari ska främja kunskapen om och finansieringen av skolmåltider globalt. Uppdraget pågår till utgången av 2021.Skolmåltider är ett viktigt bidrag till näringen i utvecklingsländer, och skolmaten kan vara dagens enda måltid för många barn. Samtidigt som coronaviruspandemin har försämrat hushållens utkomst och ökat hungern har stängningen av skolor lämnat uppskattningsvis 370 miljoner barn utan daglig skolmat. Dessutom fick 73 miljoner barn i de fattigaste länderna inte heller skolmat före pandemin. Skolmaten är också ett incitament att skicka alla barn till skolan, även flickorna. Detta är viktigt att komma ihåg när skolorna åter öppnas efter pandemin.”Finland är en av föregångarna när det gäller skolmat, och det finländska systemet ses som ett exempel på väl genomförd skolbespisning. Jag vill föra våra erfarenheter och lösningar ut i världen tillsammans med statliga aktörer, organisationer och företag”, säger minister Skinnari. 
Minister Skinnari ska genom sitt uppdrag stödja Livsmedelsprogrammet, som samlar en internationell aktionsgrupp för skolmåltider. Han ska främja internationellt samarbete på olika högnivåforum, särskilt FN:s toppmöte om livsmedelssystem (UN Food Systems Summit), som hålls i New York i september. WFP:s pressmeddelande

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunminister Sirpa Paatero är ordförande för de nordiska och baltiska ländernas ministerråd för digitalisering den 16 mars. EU-kommissionären, Executive Vice-President (ESP) Margrethe Vestager, deltar också i mötet.Finland är ordförandeland i ministerrådet för digitalisering (MR-Digital) i år. Rådets första möte äger rum virtuellt på grund av Covid-19-situationen.Under mötet diskuteras den digitala gröna övergången och de aktuella ländernas roll i övergången. Dessutom fattar rådet ett beslut om prioriteringarna för det kommande rådets mandatperiod på fyra år.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 12 mars behandlade EU-ministerutskottet läget i beredningen av det nationella genomförandet av EU:s återhämtningsinstrument, samordningen av finanspolitiken under coronapandemin samt ekonomins och det finansiella systemets roll när det gäller att stärka EU:s strategiska oberoende.EU-ministerutskottet tog del av en lägesrapport om beredningen av en nationell återhämtnings- och resiliensplan. Planen hänför sig till programmet för hållbar tillväxt i Finland och finansieras med medel från EU:s tillfälliga återhämtningsinstrument (Next Generation EU). Programmet för hållbar tillväxt i Finland stöder en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar tillväxt i enlighet med målen i regeringsprogrammet. Programmet främjar konkurrenskraft, investeringar, en höjning av kompetensnivån samt forskning, utveckling och innovationer. EU-ministerutskottet fick också en lägesrapport om den nationella beredningen av andra program som ingår i återhämtningsinstrumentet: fonden för en rättvis omställning (JTF), instrumentet REACT-EU för sammanhållningspolitik, finansieringen för landsbygdsutveckling, Horisont Europa, InvestEU och unionens civilskyddsmekanism RescEU.EU-ministerutskottet behandlade också Europeiska kommissionens meddelande av den 3 mars 2021, där kommissionen redogör för sina planer för hur finanspolitiken ska samordnas på EU-nivå under våren. Meddelandet kommer att behandlas i Eurogruppen den 15 mars och vid videokonferensen med ekonomi- och finansministrarna den 16 mars. Statsrådet anser i enlighet med sin tidigare ståndpunkt att den flexibilitet som EU:s finanspolitiska regler erbjuder bör utnyttjas fullt ut. Statsrådet anser också att den allmänna undantagsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten bör tillämpas tillfälligt. Finlands ståndpunkt är att medlemsländernas eget ansvar för skötseln av sin ekonomi inte får upphävas eller den gemensamma skulden ökas med anledning av coronaviruset.Därtill behandlade EU-ministerutskottet kommissionens meddelande av den 19 januari 2021 om det finansiella systemets roll när det gäller att stärka EU:s strategiska oberoende. De åtgärder som beskrivs i meddelandet är främst preciseringar till kommissionens handlingsplan. Enligt statsrådets EU-redogörelse ska unionens strategiska oberoende grunda sig på en utveckling av EU:s egna starka sidor, rättvis konkurrens och deltagande i världsekonomin samt på ett mer målmedvetet främjande av EU:s värderingar och intressen och på ansvarstagande i den yttre verksamheten. En fungerande inre marknad och vidareutveckling av den samt öppen, regelbaserad och ansvarsfull internationell handel kommer också i fortsättningen att ha stor betydelse för en hållbar tillväxt, de europeiska företagens konkurrenskraft och medborgarnas välfärd.EU-ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter inför följande möten:
•    informell videokonferens med utrikes- och inrikesministrarna den 15 mars
•    informell videokonferens med ministrarna för sysselsättning och socialpolitik den 15 mars och informell videokonferens med hälso- och sjukvårdsministrarna den 16 mars
•    informell videokonferens med miljöministrarna den 18 mars.Utrikes- och inrikesministrarna ska hålla en debatt om de yttre aspekterna av EU:s migrationspolitik med anknytning till reformen av EU:s migrations- och asylpolitik. Diskussionen gäller migration inom ramen för EU:s partnerskap med tredjeländer samt effektivisering av samarbetet och samordningen mellan EU-aktörer.Ministrarna för sysselsättning och socialpolitik ska diskutera sysselsättnings- och socialpolitikens roll inom den europeiska planeringsterminen samt handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Hälso- och sjukvårdsministrarna kommer å sin sida att diskutera coronaläget och EU-planen mot cancer.Miljöministrarna ska diskutera den EU-strategi för klimatanpassning som kommissionen antog den 24 februari. Strategin är en del av den europeiska gröna given, som syftar till en klimatneutral ekonomi och hållbar tillväxt i EU.

Källa: Valtioneuvosto.fi