Ett förslag om att förlänga de temporära ändringarna av indrivningslagen på remiss

NordenBladet — Det föreslås att giltighetstiden för bestämmelserna om de maximibelopp för indrivningskostnader som tas ut av företag förlängs. Syftet är att underlätta situationen för företag i ekonomiska svårigheter. En arbetsgrupp vid justitieministeriet har berett ett betänkande i ärendet och betänkandet är nu på remiss.I indrivningslagen har det sedan ingången av året temporärt funnits detaljerade bestämmelser om kostnaderna för indrivning av andra fordringar än konsumentfordringar. Enligt betänkandet ska de temporära bestämmelserna i indrivningslagen om maximibeloppen för indrivningskostnader för andra fordringar än konsumentfordringar tillämpas från juli 2021 till våren 2022. De nuvarande bestämmelserna gäller till utgången av juni 2021.För att regleringen ska vara enhetlig föreslås det att bestämmelserna ska gälla också andra företagsfordringar än konsumentfordringar, till exempel fordringar där gäldenären är ett bostadsaktiebolag eller en förening. Målet är att underlätta ställningen för företag som råkat i ekonomiska svårigheterDet centrala syftet med förslaget är att förhindra att företag som råkat i betalningssvårigheter på grund av coronavirusläget drabbas av ännu större ekonomiska påfrestningar på grund av höga indrivningskostnader.Det föreslås också att begränsningarna i bruket av tratta ska förlängas till utgången av september. Med tratta avses den offentlighetshotade betalningsuppmaning som använts vid indrivningen av företagsfordringar. Efter detta föreslås det att tidsfristen för att protestera en tratta, alltså den tid efter vilken trattan kan offentliggöras eller anmälas för anteckning i kreditupplysningsregistret, förlängs temporärt från 10 dagar till 14 dagar eller 21 dagar. Målet med att förlänga tidsfristen för att protestera en tratta är att underlätta företagens situation genom att ge dem mer betalningstid efter det att trattan tagits emot.Avsikten är att begränsningen av indrivningskostnaderna för andra fordringar än konsumentfordringar ska gälla tills de permanenta ändringarna i indrivningslagen träder i kraft. Det är meningen att ikraftträdandet ska ske våren 2022. Yttranden om förslaget välkomnas i e-tjänsten Utlåtande.fi fram till den 6 april 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Digital grön övergång som tema vid mötet mellan de nordiska och baltiska ministrarna och kommissionären Margrethe Vestager

NordenBladet — Vid det första ministermötet under Finlands ordförandeskap i ministerrådet för digitalisering fattade deltagarna beslut om prioriteringarna för samarbetet under de kommande fyra åren och diskuterade den digitala gröna övergången. Enligt minister Paatero kan de nordiska länderna och Baltikum vara ett exempel på hur klimatförändringen lindras genom en värdebaserad, inkluderande och konkurrenskraftsförstärkande digital förändring.Kommunminister Sirpa Paatero ledde ett möte mellan de nordiska och de baltiska ländernas ministrar vid Nordiska ministerrådet för digitalisering (MR-Digital)den 16 mars. Ministrarna diskuterade den digitala gröna övergången och de berörda ländernas roll i övergången med EU-kommissionär EVP Margrethe Vestager.Under diskussionen lyfte minister Paatero fram att de nordiska länderna hör till föregångsländerna i EU när det gäller digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och att de åtgärder som pandemin orsakat ytterligare påskyndat digitaliseringen, bland annat när ett stort antal människor övergått till distansarbete. Distansarbetets inverkan på trafikutsläppen kommer att bedömas nästa höst. I strategin för reformering av den offentliga förvaltningen i Finland ses digitaliseringen som en nyckel både till skyddandet av miljön och till flexiblare arbete. Den offentliga sektorn bör visa vägen också när det gäller att skaffa hållbara och rena lösningar. Här kan de nordiska länderna och Baltikum samarbeta.I sitt anförande betonade minister Paatero dessutom de gemensamma nordiska värdena samt det att länderna genom att inta en ledande ställning och agera tillsammans kan vara större än sin storlek när det gäller att finna lösningar på de mest brådskande globala utmaningarna.”Den nordiska välfärdsmodellen utgör, i kombination med högteknik och ansvarsfullt och hållbart utnyttjande av naturresurser, en grund utifrån vilken vi kan bygga upp vår konkurrenskraft i framtiden.”, konstaterar minister Paatero.I diskussionen lyfte kommissionär Vestager fram EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF), vars åtgärder bereds i samtliga EU-länder. Kommissionären betonade att RRF är ett viktigt instrument för att lyfta EU från den nuvarande krisen. Faciliteten syftar också till att göra EU:s ekonomier mer flexibla att och främja den digitala utvecklingen för att säkerställa den tvillingövergången.Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet inleder en ny mandatperiod på fyra år i ministerrådet för digitalisering. En färdplan för de följande åren, där tyngdpunkterna för och åtgärdshelheterna i samarbetet fastställs, godkändes också vid mötet. Till dessa helheter hör bland annat samarbetet Nordic Baltic eID, som främjar interoperabiliteten mellan de nordiska och de baltiska elektroniska identifieringssystemen, samt Finlands ordförandeskapsprojekt som främjar gränsöverskridande datautbyte mellan myndigheterna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Den fortsatta granskningen av Business Finlands coronastöd har färdigställts

NordenBladet — Business Finlands modell för den interna granskningen av coronastöd är omfattande och väl organiserad. Business Finland har lyckats bra med att göra stödtagarnas anvisningar och rådgivning tydliga och tillräckliga samt med kommunikationen. Den interna anvisningen och kommunikationen har också utvecklats kontinuerligt. Behandlingsprocessen för slutrapporterna har vid tidpunkten för granskningen haft tillräckliga resurser, och behandlingen har inte hopat sig.Uppgifterna framgår av Business Finlands fortsatta granskning av coronastöden som gäller utbetalning, användning och övervakning av finansieringen. Granskningen har utförts av BDO Audiator Oy på uppdrag av arbets- och näringsministeriet. Granskningen omfattade förhandsutredningsfinansiering för störningar i affärsverksamheten samt utvecklingsfinansiering för störningar i affärsverksamheten.Den granskning som nu färdigställts är en fortsättning på den granskning som blev klar i maj 2020 och som gällde ansöknings- och finansieringsbeslutsfasen för de coronastöd som Business Finland beviljat. Det rekommenderas att fortsatta åtgärder vidtas vid kontroller på platsGranskningen utfördes med hjälp av Business Finlands system med hjälp av analytiska metoder och
stickprov. Vid stickprovsgranskningen har 120 projekt som gäller slutrapporter och utbetalningar granskats. Dessutom genomfördes intervjuer och det skriftliga materialet utvärderades. Granskningen visar att övervakningsprocessen fungerar. 
På grundval av stickprovsgranskningen kan stödmottagarnas utvecklingsåtgärder och den faktiska
användningen av finansieringen till alla delar inte säkerställas genom extern granskning. 
Business Finland har redan kommit överens om åtgärder för att stärka den resursfördelning för eftergranskningar på plats som rekommenderas vid granskningen.Dessutom rekommenderas vid granskningen att om ett motsvarande finansieringsinstrument för exceptionella situationer i framtiden behövs snabbt, ska man också beakta de långsiktiga konsekvenserna, såsom till exempel konsekvenserna för marknadens och konkurrensens funktion. Myndigheterna bör också ha enhetliga förfaranden, såsom gemensamma informationskällor och informationssystem vid allokeringen av understöd.Rapporteringen av Business Finlands coronastöd pågår – återkraven är mycket fåAntalet sökande av Business Finlands coronastöd berättar om behovet av dem. Granskningen visar också att antalet återkrav är mycket litet.Antalet ansökningar om finansiering för förstudieprojekt uppgick till sammanlagt 11 485, av vilka cirka 70 procent, dvs. 8 010, godkändes för finansiering. Av de godkända projekten har cirka 80 procent slutrapporterats (läget 18.2.2021), dvs. 6 356 projekt. Antalet fall som lett till återkrav har varit mycket litet, 37, vilket motsvarar ca 0,6 procent av de slutrapporterade projekten.Antalet ansökningar om utvecklingsprojekt som lämnades in var sammanlagt 17 331, av vilka 69 procent eller 11 982 godkändes för finansiering. Cirka en femtedel av de godkända projekten, 2 505 projekt, har slutrapporterats (läget 18.2.2021). Antalet fall som ledde till återkrav var mycket litet, 14, vilket motsvarar 0,5 procent av de slutrapporterade projekten.Granskningar av coronastöden pågår Arbets- och näringsministeriet låter utföra externa granskningar av riktigheten i användningen av statliga medel i en coronakris. Vid granskningen bedöms Business Finlands coronastöd, närings-, trafik- och miljöcentralernas coronastöd, stöd för ensamföretagare som beviljas av kommuner och restaurangstöd som beviljas av närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter, dvs. utvecklings- och förvaltningscentret.
Granskningen omfattar hela processen från ansökan om stöd till beviljande, utbetalning, användning och övervakning av stödet. I maj 2020 färdigställdes en granskning av Business Finlands stöd. Granskningen gällde ansöknings- och finansieringsbeslutsfasen. Granskningen av stödet till ensamföretagare blev klar i februari 2021. 
Coronastödens effekter på kort och lång sikt undersöks separatUtöver granskningarna låter arbets- och näringsministeriet göra en bedömning av coronastödens effekter. I den första fasen bedöms effekterna av coronastöden på kort sikt. Särskilt granskas hur stöden riktades, om de förebyggde konkurser, hur de främjade sysselsättningen och vilka effekter de hade på förnyelse och produktivitet. För projektet ansvarar en oberoende forskningssektion för företagsstöd som finns i anslutning till arbets- och näringsministeriet och som utför egna självständiga utvärderingar samt konkurrensutsätter dem som genomför bakgrundsforskningen. Information om coronastödens effekter på lång sikt ges i två separata utvärderingar 2021–2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Statsminister Marin och Indiens premiärminister Modi diskuterade möjligheterna till fördjupat samarbete inom digitalisering och hållbar utveckling

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin och Indiens premiärminister Narendra Modi träffades vid ett bilateralt distansmöte den 16 mars 2021. Vid sitt första möte förde statsminister Marin och premiärminister Modi en ingående diskussion om konkreta möjligheter att fördjupa samarbetet mellan sina länder och om många internationella ärenden.Statsminister Marin framhöll betydelsen av jämställdhet och i synnerhet kvinnors och flickors rättigheter för samhället och ekonomin. Statsminister Marin berättade för premiärminister Modi om människorättsperspektivet i Finlands utrikespolitik och om Finlands kandidatur till en plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter för perioden 2022–2024.
 
Därtill betonade statsminister Marin den roll som högklassig utbildning spelar i samhället. Indien bereder för närvarande en reform av sitt utbildningssystem, och inom detta område finns många möjligheter till samarbete mellan Finland och Indien.
 
Statsminister Marin och premiärminister Modi diskuterade möjligheterna att intensifiera de bilaterala relationerna inom handel och investeringar, vetenskap, innovationer och hållbar utveckling. Mellan Finland och Indien har byggts upp flera partnerskap som främjar bland annat hållbar utveckling och digitalisering.
 
Vid diskussionen konstaterades möjligheter till fördjupat samarbete just inom ny teknik och digitalisering, till exempel vad gäller utvecklandet av 6G-teknik, kvantdatorteknik och artificiell intelligens. Finland och Indien har mycket att erbjuda varandra vad gäller utnyttjandet av dessa.
 
Bekämpningen av klimatförändringen behandlades både som ett internationellt tema och med utgångspunkt i Indiens och Finlands klimatinitiativ. I Finlands och Indiens gemensamma uttalande, som offentliggjordes i samband med dagens möte, nämns bland annat Indiens initiativ till en internationell solenergiallians (ISA), som ska främja användningen av solenergi, och Finlands och Chiles gemensamma initiativ till finansministrarnas klimatkoalition.
 
Också reformen av FN togs upp till diskussion. I detta sammanhang konstaterade statsminister Marin att Finland stöder Indiens ambition att bli permanent medlem i FN:s säkerhetsråd.
 
Vid mötet behandlades även relationerna mellan EU och Indien, som ministrarna nästa gång har tillfälle att diskutera i samband med toppmötet mellan EU och Indien i Porto den 8 maj 2021. Statsminister Marin och premiärminister Modi diskuterade kort också regionala ärenden, såsom situationen i Myanmar och Afghanistan samt det arktiska samarbetet och Afrika.

Källa: Valtioneuvosto.fi

Barnstrategin är nu färdig – fest tillsammans med barn och unga den 17 mars

NordenBladet — I Finland har den första nationella barnstrategin blivit färdig och det här kommer att firas tillsammans med barn och unga onsdagen den 17 mars 2021.  Målet med barnstrategin är ett Finland som är genuint barn- och familjevänligt och som respekterar barnets rättigheter, ett Finland för alla barn. Strategin bygger på tre huvudidéer som respekterar alla barns rättigheter, tar stor hänsyn till barnen i samhället och stöder barnens välbefinnande.Barnstrategin gäller oss alla – delta i den gemensamma festen Barnstrategins fest ordnas på ett coronasäkert sätt i form av videohälsningar. Alla kan följa med festen på statsrådets YouTube-kanal den 17 mars kl. 9–10.  Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru och vetenskaps- och kulturminister Annika Saarikko deltar i festen med videohälsningar. Tanhupallo, Ansa Kynttilä och Stig står för underhållningen. Marja Hintikka är festens konferencier.Vi kommer också att få höra barns och ungas egna tankar under festen. Ett av målen med barnstrategin är att öka barns och ungas delaktighet på alla nivåer i samhället.Videoupptagningen från evenemanget publiceras senare på barnstrategins webbplats www.barnstrategin.fi. Där kan man se videoupptagningen fram till den 16 maj 2021.Barnstrategin stödjer alla barns delaktighet och rätt till en framtidBarnstrategin är ett resultat av den parlamentariska kommitténs arbete. Regeringen utarbetar en egen genomförandeplan utgående från barnstrategin. Barn och vuxna ska på ett omfattande sätt göras delaktiga i genomförandet.Strategin stöder sig på de fyra allmänna principerna i FN:s konvention om barnets rättigheter: icke-diskriminering, prioritering av barnets bästa, barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling samt barnets delaktighet.”Det är mycket fint att vi mitt under denna undantagstid tillsammans har fått detta viktiga arbete gjort. Vi har alla orsak att fira. Finland har äntligen fått en nationell barnstrategi som gör Finland till ett land som respekterar alla barns rättigheter och där det är bra att födas och växa”, konstaterar  generalsekreteraren för den parlamentariska kommittén Johanna Laisaari.Ytterligare upplysningarJohanna Laisaari, generalsekreterare, tfn 029 516 1177
Sanna Koulu, specialsakkunnig, tfn 029 516 3671 
Laura Saarinen, projektsekreterare, tfn 029 516 3352

Källa: Valtioneuvosto.fi

Fira Nordens dag tillsammans med oss!

NordenBladet — Nordiska Ministerrådet firar sitt 50-årsjubileum 2021 och detta uppmärksammas på Nordens dag 23 mars med fem tematiska debatter. Diskussionerna dyker in  i aktuella frågeställningar som även årets finländska förmanskap fokuserar på – nordiska lösningar inom jämställdhet, gränshinder, cirkulär ekonomi, yttrandefrihet och kultur. Vi lyfter fram vad de nordiska länderna tillsammans har bidragit med och vad Norden betyder för centrala nordiska nyckelspelare. Hur vill vi att vårt Norden ska se ut i framtiden?I den första av de fem debatterna diskuteras hot och hat på nätet. Digitala kränkningar har blivit vardag i de nordiska länderna och riskerar att tysta röster i det offentliga digitala rummet. Finlands ordförandeskap och Nordiska rådets utskott för Välfärd i Norden har 2021 ett explicit fokus på digitala kränkningar och hot på nätet sett ur ett jämställdhetsperspektiv. Under pandemin har området fått om möjligt ett ännu större relevans. Hur de nordiska länderna kan skapa trygghet på nätet kommer politiker, forskare, organisationer och unga nordbor diskutera närmare. 23 marsKl. 13-14 Hur kan de nordiska länderna skapa trygghet på nätet?ProgramNordiskt perspektiv – Thomas Blomqvist, Finlands samarbets- och jämställdhetsministerTematiskt fokus och Finlands perspektiv – Eva Biaudet, ordförande Kvinnoorganisationernas CentralförbundDigitalt hat i Norden och Sverige – Lisa Kaati, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut i SverigeDiskussionNina Sandberg, ledamot välfärdsutskottet Nordiska rådetHanna Onwen-Huma, specialsakkunnig, jämställdhetsenheten, STMTouko Niinimäki, SYL, unga studenters synvinkelSammanfattning och blick framåtÅlands jämställdhetsminister Annika Hambrudd Moderator är Annika Damberg. Välkommen med!     Facebook evenemang:Nordens dag: Hur kan de nordiska länderna skapa trygghet på nätet?Nordensdag (Norden.org)#Nordensdag     #Norden2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

Kommunerna ersätts för kostnader som beror på tryggandet av hälsosäkerheten vid gränsövergångsställena – statsunderstöd kan nu sökas 

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet öppnar en ny ansökningsomgång för statsunderstödet för ersättning av kostnader som beror på tryggandet av hälsosäkerheten vid gränserna under covid-19-epidemin.Statsunderstödet utlyses på nytt eftersom det epidemiologiska läget i fråga om coronaviruset har förändrats. Vid gränsövergångsställena behövs snabba åtgärder för att kunna hantera hälsosäkerheten samt uppdateringar av hälsosäkerhetsplanerna för att förhindra virusvarianternas spridning i Finland.Understöd kan sökas av kommuner och samkommuner för kostnader som beror på tryggandet av hälsosäkerheten vid gränsövergångsställena.Ansökningstiden slutar den 8 april 2021.Statsunderstöd för ersättning av kostnader som beror på tryggandet av hälsosäkerheten vid gränserna

Källa: Valtioneuvosto.fi

Informell videokonferens för EU:s hälsoministrar ordnas den 16 mars 2021

NordenBladet — EU-ordförandelandet Portugal ordnar en informell videokonferens för hälsoministrarna tisdagen den 16 mars 2021. Vid mötet kommer ministrarna att diskutera det aktuella coronaläget och hur man med hjälp av effektiva åtgärder går vidare i coronaläget. På agendan står också EU:s plan mot cancer. Finland representeras vid rådsmötet av familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.Vid mötet rapporterar Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) om covid-19-läget. Hälsoministrarna ombeds bland annat uttala sig om strategiska val, de åtgärder som vidtagits och förutsättningarna för att gradvis avveckla restriktionerna i medlemsstaterna.Finland anser att effektiv testning och smittspårning, ökad coronavirussekvensering samt lokala och regionala bekämpningsåtgärder för att förhindra smittspridning är centrala metoder i detta arbete. Den gradvisa avvecklingen av begränsningsåtgärderna ska grunda sig på det epidemiologiska läget, hälso- och sjukvårdens kapacitet och medicinsk kunskap om de nya virusvarianterna.Hälsoministrarna kommer också utgående från ordförandens frågor att diskutera den europeiska planen mot cancer. Finland förhåller sig positivt till den omfattande plan mot cancer som kommissionen har lagt fram. Finland anser att det är bra att planen baserar sig på förhållningssättet ”hälsa i all politik” och att de föreslagna metoderna för att bekämpa cancer sträcker sig till flera olika politikområden. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

Miljöministeriet beviljar kommunerna understöd för att utveckla äldres boende

NordenBladet — Miljöministeriet beviljar kommuner och samkommuner understöd för projekt som förbättrar äldres boende.De projekt som understöds ska svara på kommunernas kärnutmaningar när det gäller äldres boende, erbjuda långsiktiga lösningar och bidra till nya slags samarbets- och verksamhetsformer. Understöd kan beviljas för projekt som utvecklar äldres boende och som stöder kommunernas framförhållning och beredskap, främjar reparation av det gamla bostadsbeståndet, ökar antalet bostäder och nya boendelösningar för äldre, utvecklar äldreanpassade boendemiljöer eller stärker gemenskapen i boendemiljöer och bostadsområden.I den utlysning som ordnades 2020 blev det centrala temat för de projekt som understöddes kommunernas allt större beredskap för boendebehoven hos äldre. I exempelvis Södra Savolax används understödet till att utveckla en åldersvänlig tätort, Haukivuori, som främjar förutsättningarna för äldre och personer med minnessjukdomar att bo i ett eget hem. I Tammerfors och Orivesi bereder man sig inför kommande boendebehov hos äldre genom att utveckla mellanformer av boende och på så sätt utvidga utbudet av mångsidiga boendelösningar.I 2021 års utlysning kan understöd beviljas för högst 60 procent av kostnaderna för ett enskilt projekt, dock högst 80 000 euro. Det föreslås att understöd beviljas till ett belopp av sammanlagt 1,2 miljoner euro.Ansökningstiden går ut den 23 april 2021 kl. 16.15.Åtgärdsprogrammet för äldres boende, ansökan om specialunderstöd 2021: Ansökningsblankett och anvisningarMiljöministeriet: Åtgärdsprogrammet för äldres boendeDen 18 mars kl. 10.00 ordnas ett webbinfo där sökandena får information om ansökningsförfarandet och om miljöministeriets åtgärdsprogram för äldres boende. Informationsmötet ordnas som ett webbseminarium i Teams.Åtgärdsprogrammet för äldres boende Informationsmöte den 18 mars 2021 kl 10.00 för dem som deltar i utlysningen av understöd för kommuner och samkommuner

Källa: Valtioneuvosto.fi

28 sökte tjänsten som chef för avdelningen för innovationer och företagsfinansiering

NordenBladet — Till den lediga tjänsten som avdelningschef för arbets- och näringsministeriets avdelningen för innovationer och företagsfinansiering kom inom utsatt tid 28 ansökningar. Tjänsten tillsätts för viss tid, dock för högst fem år i taget. Avdelningschefen har titeln överdirektör.Följande personer har sökt tjänsten:
Arion Hanne Ninni
Hinkka Niku
Holopainen Petteri
Hutukka Päivi
Järvinen Olli
Kunttu Leena
Lahtinen Hannu
Lundström Ilona
Luoma Esko
Lybeck Toomas
Lähdeniemi Henna
Nousiainen Timo
Pautola-Mol Niina
Ristola Juhapekka
Salmensuu Olli
Smedberg Arto
Smedsten Mika
Tuominen Henri
Vekkeli Matti
Vihervuori Petri
8 av de sökande vill inte ha sitt namn offentliggjort.
Avdelningen för innovationer och företagsfinansiering ansvarar för utvecklingen av närings- och innovationspolitiken, företagspolitiken och den offentliga företagsfinansieringen. Genom sin verksamhet främjar avdelningen företagens och branschernas tillväxt, internationalisering och förnyelse. Avdelningen styr Innovationsfinansieringsverket Business Finlands, Geologiska forskningscentralens, Finnvera Abp:s, Finlands Industriinvestering Ab:s och VTT Ab:s verksamhet.

Avdelningschefen har till uppgift att leda, övervaka och utveckla verksamheten vid avdelningen för innovationer och företagsfinansiering så att avdelningens uppgifter sköts på ett sätt som främjar samarbetet och är resultatrikt.
Ansökningstiden gick ut måndagen den 15 mars 2021 kl. 16.15. Vi uppdaterar vid behov förteckningen över sökande i fråga om ansökningar som lämnats in inom utsatt tid och som kommer senare via posten eller registratorskontorets kontaktpunkt.

Källa: Valtioneuvosto.fi