NordenBladet — Justitieministeriet överlämnade till riksdagen den 12 mars regeringens proposition med förslag om senareläggning av kommunalvalet till den 13 juni. Riksdagen behandlar som bäst propositionen. Den nuvarande lagen gäller tills vidare eller tills riksdagen beslutar att senarelägga valet och den nya lagen träder i kraft.Enligt den gällande lagen fastställer centralvalnämnderna kandidatuppställningen vid ett sammanträde som inleds den 18 mars senast klockan 16. Om den nya lagen träder i kraft upphävs dock de myndighetsåtgärder som vidtagits denna vecka och de ska vidtas på nytt. Detta innebär också att eventuellt fastställda nummer på kandidater annulleras och att kandidaterna tilldelas nya nummer i maj.Enligt propositionen fortsätter kandidatuppställningen till och med den 4 maj. Justitieministeriet väntar på riksdagens avgörande innan ett riksomfattande kandidatregister inrättas. De kandidatansökningar som lämnats in förblir i kraft också när den nya lagen träder i kraft, om inte valombuden gör ändringar i dem.Justitieministeriet har måndagen den 15 mars skickat information till de kommunala centralvalnämnderna om att en regeringsproposition om att senarelägga kommunalvalet har lämnats till riksdagen. Ministeriet har också uppmanat centralvalnämnderna att ta del av den föreslagna tidsplanen för kandidatuppställningen.I praktiken tar beredningen av kommunalvalet nu sikte på att valet förrättas i juni. Ministeriet skickar i dag anvisningar till kommunerna om förberedelserna inför kommunalvalet i juni.Partisekreterarna drog vid sitt möte den 6 mars upp en riktlinje om att skjuta fram kommunalvalet till juni. Det är riksdagen som fattar beslut om senareläggningen av valet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utfärdat en förordning som preciserar avvikelserna från tidsfristerna för icke-brådskande vård under covid-19-epidemin. Möjligheten att avvika från vårdgarantin begränsas endast till den specialiserade sjukvården inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS). Inom andra sjukvårdsdistrikt ska vårdgarantin fortfarande iakttas. Sjukdomssituationen i Finland är svårast inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. I en sjukdomssituation som snabbt blir allvarligare ska i synnerhet sjukhusvårdens och intensivvårdens funktionsförmåga tryggas. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt kan förbereda sig på vård av covid-19-patienter och andra patienter som behöver brådskande vård t.ex. genom att skjuta upp icke-brådskande operationer, om det är nödvändigt.  Den individuella bedömningen av patienternas vårdbehov och vården ska ändå genomföras på ett sådant sätt att en eventuell senareläggning av den icke-brådskande vården inte medför någon fara för patientens hälsa. Avvikelser från tidsfristerna för icke-brådskande vård får inte heller göras i ett för tidigt skede.Förordningen har utfärdats med stöd av 88 § i beredskapslagen och den ska ännu lämnas till riksdagen för behandling.Avsikten är att förordningen ska vara i kraft 18.3–30.4.2021. Statsrådet följer noggrant om det är nödvändigt att utvidga tillämpningsområdet till andra områden eller även till primärvården.Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar ett styrningsbrev om tillämpningen av förordningen. Genom den nationella styrningen vill man säkerställa att vårdgarantin genomförs så målmedvetet som möjligt och att vården blir eftersatt i så liten utsträckning som möjligt. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Språk, hudfärg och namn har enligt forskning fortfarande en inverkan på rekryteringen på finländska arbetsplatser. För att ingripa i detta problem har arbets- och näringsministeriet startat ett program för att främja mångfald i arbetslivet. Åtgärdsprogrammet, som baserar sig på regeringsprogrammet, pågår fram till mars 2023.– Genom att främja mångfald och icke-diskriminering i arbetslivet kan vi förbättra vår sysselsättning och ge våra företag bättre möjligheter att nå framgång i den internationella konkurrensen. Ökad mångfald inom våra arbetsgemenskaper gör det lättare för oss att locka utländska experter till Finland, konstaterar arbetsminister Tuula Haatainen i sin blogg som publicerades på arbets- och näringsministeriets webbplats den 17 mars 2021. – Personer vars namn eller modersmål tyder på en bakgrund utanför Finland får betydligt färre inbjudningar till anställningsintervjuer än andra sökande, även om deras utbildning, arbetserfarenhet och språkkunskaper är exakt desamma, fortsätter Haatainen.Målet med programmet är att företag och organisationer ska dra nytta av mångfalden och att det ska bli lättare för invandrare att få arbete som motsvarar deras kunnande samt att avancera i karriären såväl inom den offentliga som inom den privata sektorn.Åtgärderna i programmetÅtgärderna som ingår i programmet siktar till att minska den strukturella diskrimineringen och rasismen på arbetsmarknaden genom att förbättra arbetsgemenskapernas medvetenhet om fördelarna med mångfald samt genom att öka rekryterings- och ledarskapskunnande samt annat kunnande om mångfald och delaktighet i arbetslivet. Åtgärder mot rekryteringsdiskriminering och åtgärder som främjar anonym rekrytering tas in i programmets olika åtgärder. Målgruppen för mångfaldsprogrammet är arbetsgivare och arbetsplatser.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Genomförandet av EU:s direktiv (EU) 2020/2184 om kvaliteten på dricksvatten har inletts i Finland. Det viktigaste syftet med direktivet är att trygga en god hälsomässig kvalitet på hushållsvattnet, det vill säga dricksvattnet. För att uppnå detta behövs det forskning i fråga om de kvalitetskrav på hushållsvatten som fastställs med hjälp av riskhanteringen. Vid riskhanteringen måste man beakta systemet för produktionen och distributionen av vatten som en helhet ända från råvattnet till konsumenternas kranar. Vid uppdateringen av kvalitetskriterierna för hushållsvattnet följer man i huvudsak Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer.När riskbedömningen och riskhanteringen omfattar hela vattenproduktionskedjan får myndigheterna och de inrättningar som levererar vatten bättre möjligheter att identifiera metoder med vilka de kan hantera hälsoriskerna i hushållsvattentjänsterna.  Riskhanteringen omfattar också fastigheternas vattensystem. Med stöd av direktivet förtecknas också de material som får användas för att producera produkter som kommer i kontakt med hushållsvatten.  Produkterna måste i fortsättningen förses med märkning som visar att produkterna lämpar sig för användning tillsammans med hushållsvatten. En av de bärande principerna bakom direktivet är att transparensen inom vattentjänsterna ska öka.  Vattenanvändarna ska till exempel få mera aktuell information om hushållsvattnet via webben och i sina vattenfakturor. För att kunna uppnå målen för direktivet krävs det också att bestämmelserna i dricksvattendirektivet och bestämmelserna i ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) samordnas, att den cirkulära ekonomin ökar och att energikonsumtionen minskar.   Lagstiftningen ändras inom flera förvaltningsområden Genomförandet av direktivet förutsätter många förvaltningsövergripande ändringar i lagstiftningen särskilt inom social- och hälsovårdsministeriets, miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområden. Arbetet börjar med utredningarna av behoven av ändringar i lagstiftningen och sedan bereds lagändringarna och de förordningar som behöver utfärdas på basis av dem.  Målet är att sända regeringens proposition om lagändringarna på remiss senast i mars 2022. Lagstiftningen ska vara i kraft och anmäld till Europeiska kommissionen senast den 12 januari 2023. Social- och hälsovårdsministeriet har ansvarat för beredningen, och ansvarar också för det nationella genomförandet av direktivet. Ministeriet har tillsatt en styrgrupp för tiden 15.2.2021 – 31.12.2022 med uppgift att bereda det nationella genomförandet av dricksvattendirektivet. Styrgruppen tillsätter ytterligare arbetsgrupper som ska bereda de lagstiftningsändringar som direktivet förutsätter. Styrgruppen planerar innehållet i lagutkasten och utkasten till förordningar samt motiveringarna och tidsplanerna för beredningen.  Innehållet i dricksvattendirektivet godkändes under Finlands EU-ordförandeskap i december 2019.  Direktivet trädde i kraft den 12 januari 2021 och ska genomföras nationellt inom två år från direktivets ikraftträdande. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 17 mars 2021 utlyser utrikesministeriet den andra fasen i ansökningsomgången för finländska civilsamhällesorganisationers program för utvecklingssamarbete för åren 2022-2025. Ansökningarna ska lämnas in senast den 7 maj 2021.Programstödet kan sökas av de 31 organisationer som beviljades understödsbehörighet i den första fasen av ansökningsomgången.Understödsbehöriga organisationer för den första fasen av ansökningsomgången (på finska, pdf, 227 KB)Den 17 mars 2021 utlyser utrikesministeriet den andra fasen i ansökningsomgången för finländska civilsamhällesorganisationers program för utvecklingssamarbete. Ansökningarna ska lämnas in senast den 7 maj 2021. Programstödet kan sökas av de 31 organisationer som beviljades understödsbehörighet i den första fasen av ansökningsomgången.I denna andra fas utlyses statsunderstöd för utvecklingssamarbetsprogram för åren 2022–2025. Enligt den preliminära planen kommer utrikesministeriet under denna ansökningsomgång att rikta ca 68 miljoner euro per år till programstödet åren 2022–2025, det vill säga totalt cirka 270 miljoner euro.Stödet är en del av anslagen för civilsamhällets utvecklingssamarbete. Utrikesministeriet delar i regel ut programstöd genom öppna ansökningsomgångar som ordnas vart fjärde år. Besluten för denna ansökningsomgång fattas i slutet av året 2021.Enligt programstödets instrumentbeskrivning är programstödets grundtanke ett starkt, pluralistiskt och självständigt civilsamhälle som skapar en bas för hållbar utveckling, demokrati och förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. Programstödet till finländska civilsamhällesorganisationer främjar de globala målen för hållbar utveckling och den bärande principen för hela Agenda 2030, att ingen lämnas efter i utvecklingen. Dessutom styrt verksamheten av målen i Parisavtalet om klimatförändringar.Programstödet utgör en betydande del av Finlands utvecklingspolitik och genomförandet av riktlinjen för det civila samhället. Programstödet är behovsprövad finansiering enligt statsunderstödslagen och det är ämnat för finländska civilsamhällesorganisationers projekt och verksamhet. Organisationernas fleråriga program ska ha klart definierade resultatmål och långsiktiga utvecklingseffekter.Utlysningen av den andra fasen i ansökningsomgången finns på utrikesministeriets webbplats om programstöd. Ansökningstiden går ut den 7 maj 2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisningsminister Jussi Saramo har beviljat 22 anordnare av grundläggande utbildning sammanlagt 3 000 000 euro för utveckling av elevhandledningen inom den grundläggande utbildningen. Understöd har beviljats för samverkan i regionala utvecklingsnätverk som består av minst fyra utbildningsanordnare. Sammanlagt 96 utbildningsanordnare deltar i samarbetsprojekten. Understödet gäller åren 2021-2022.Syftet med understödet är att uppmuntra kommunerna att samarbeta kring utvecklingen av elevhandledningen inom den grundläggande utbildningen. Understödet används också för att planera lokala förfaranden beträffande och genomförandet av den intensifierade personliga elevhandledning som ska tas i bruk från den 1 augusti 2021 i anslutning till utvidgningen av läroplikten.Undervisningsrådet Minna Polvinen, tfn 0295 330262 Undervisningsrådet Erja Vitikka, tfn 0295 330058Projektsekreterare Aili Tervonen, tfn 0295 330216
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 18 mars deltar statsminister Sanna Marin i en videokonferens med Europeiska rådets ordförande och fem andra EU-länders ledare.Mötet förbereder Europeiska rådets möte, som hålls i Bryssel den 25–26 mars. Teman för mötet är EU:s insatser mot coronapandemin, inre marknaden, industripolitik och digitalisering samt situationen i östra Medelhavsområdet och förbindelserna med Ryssland.Morgondagens möte i en mindre grupp har sammankallats av Europeiska rådets ordförande Charles Michel. I mötet deltar också Polens, Luxemburgs, Belgiens och Maltas premiärministrar och Österrikes förbundskansler. Ordförande Michel ordnar motsvarande möten även för andra grupper av länder.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieminister Anna-Maja Henriksson är sjukledig 17-21.3.Sjukledigheten beror inte på coronaviruset.Kontakter:
Niklas Mannfolk, specialmedarbetare, tfn 050 306 3990, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den parlamentariska kommittén för krishantering anser i sitt nya betänkande att ambitionsnivån för den finländska krishanteringen bör höjas. Detta förutsätter att Finland ökar sitt aktiva och mångsidiga deltagande, stärker verksamhetens genomslag och fördjupar sitt samarbete med olika aktörer.Den parlamentariska kommittén för krishantering hade till uppgift att utarbeta en aktuell helhetsbild av den internationella krishanteringens utveckling, behov och villkor. Den skulle också ge rekommendationer för Finlands framtida deltagande i krishantering och om hur verksamhetens genomslag kan förbättras. Finlands deltagande i militär krishantering har varit på nedåtgående under de senaste åren. När det gäller civil krishantering har regeringen slagit fast att deltagandet ska höjas till minst 150 sakkunniga per år.”De viktigaste besluten om krishanteringen i framtiden har att göra med hur vi reagerar på förändringarna och behoven i vår omvärld. Den parlamentariska kommitténs gemensamma budskap är tydligt. I kommittébetänkandet uttrycks en stark politisk vilja att upprätthålla Finlands internationellt höga krishanteringsprofil och säkerställa tillräckliga resurser för deltagande i och utvecklande av krishanteringen”, säger utrikesministerns politiska statssekreterare Johanna Sumuvuori.Kommittén fokuserade på deltagandet i krishantering som en del av Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Genom att delta i krishanteringsinsatser skapar Finland säkerhet och bär sitt ansvar för att upprätthålla internationell fred och säkerhet och det regelbaserade internationella systemet. Krishantering innebär också utrikespolitiskt inflytande i internationella organisationer och i partnerländerna. När Finland deltar i krishantering förbättras finländarnas säkerhet. Deltagandet kan också ha en positiv inverkan på den inre säkerheten och utveckla nationella färdigheter och kapaciteter.Kommittén ger fem rekommendationer som handlar om fortsatt aktivt och mångsidigt deltagande, om att fastställa kvantitativa och kvalitativa mål, välja geografiska prioriteringar mot bakgrund av utvecklingen i omvärlden, förbättra krishanteringens effektivitet och stärka helheten på nationell och internationell nivå (samverkan mellan krishantering, utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd och fredsmedling).Den parlamentariska krishanteringskommittén är en av fem parlamentariska kommittéer som regeringen tillsatt. Genom sitt löfte att tillsätta fem kommittéer har regeringen förbundit sig att beakta långsiktiga mål och systematiskt parlamentariskt samarbete mellan statsrådet och riksdagen. De fem parlamentariska kommittéerna ska stärka öppenheten, delaktigheten och kunskapsunderlaget i lagberedningen. Till medlemmar i kommittéerna har det kallats sakkunniga representanter för alla riksdagspartier och för centrala intressegrupper och civilsamhällesorganisationer. Arbetet med att bereda stora reformer under de kommande valperioderna ska skötas av parlamentariska kommittéer. Genom kommittéarbetet säkerställs ett förvaltningsövergripande perspektiv och att arbetet fortsätter över valperioderna. Målet är att ta fram lösningar och beslut inom de överenskomna tidsramarna så att alla riksdagspartier förbinder sig till dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har tillsammans med EU kraftfullt fördömt militärkuppen i Myanmar och kräver en återgång till demokratiskt styre. Finland och EU kräver att militärregimen respekterar de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen, mötesfriheten och yttrandefriheten, bland annat fredliga protester. De väpnade styrkornas våld mot demonstranter är fullständigt oacceptabelt.EU förbereder riktade sanktioner mot Myanmars militära ledning. Finland stöder sanktioner som en del av insatserna för att påverka den militära ledningen bakom kuppen.”Sanktionerna bör riktas noggrant så att de inte ökar civilbefolkningens lidande. Finland vill inte att den mänskliga utvecklingen i landet får ett bakslag”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari. Finland granskar som bäst förutsättningarna för fortsatt utvecklingssamarbete med Myanmar. Vi vill förhindra att resultaten av vårt långsiktiga stöd rinner ut i sanden. Finland har hittills varit villigt att stödja fredsprocessen i Myanmar, stärka jämställdheten mellan könen, utveckla utbildningssektorn och främja en hållbar hantering av naturresurser, i synnerhet inom skogssektorn. Det politiska läget är emellertid föränderligt och oförutsägbart, och vi bevakar det noggrant både på plats vid Finlands ambassad och vid utrikesministeriet i Helsingfors.När det gäller utvecklingssamarbetets framtid är det klart att finansiering inte kommer att riktas till en statsbudget som förvaltas av armén eller av en regering utsedd av armén under undantagsförhållanden. Finlands utvecklingssamarbete med regimen har avbrutits, och Finland har inte betalat ut medel till sina samarbetspartner i landet efter statskuppen.”Finland har stött demokratiutvecklingen i Myanmar genom pålitliga partner och enligt hållbara principer. Om organisationernas förutsättningar för att verka i landet kvarstår, är det möjligt att fortsätta utvecklingssamarbetet. Ett villkor är att människorna i Myanmar gynnas av vårt arbete”, konstaterar minister Skinnari.  Finland för en diskussion med EU, de nordiska länderna, internationella organisationer och andra givare om gemensamma riktlinjer och principer. Myanmar har varit Finlands partnerland för utvecklingssamarbete sedan 2012. Det stöd som kanaliseras via landprogrammet har under de senaste åren uppgått till ca 16 miljoner euro per år. Därtill har Myanmar fått stöd i form av humanitärt bistånd, genom EU:s olika stödformer, genom civilsamhällesorganisationers, högskolors och utvecklingsbankers utvecklingssamarbete och genom finansieringsinstrument för den privata sektorn. 

Källa: Valtioneuvosto.fi