NordenBladet — Genomförandet av EU:s direktiv (EU) 2020/2184 om kvaliteten på dricksvatten har inletts i Finland. Det viktigaste syftet med direktivet är att trygga en god hälsomässig kvalitet på hushållsvattnet, det vill säga dricksvattnet. För att uppnå detta behövs det forskning i fråga om de kvalitetskrav på hushållsvatten som fastställs med hjälp av riskhanteringen. Vid riskhanteringen måste man beakta systemet för produktionen och distributionen av vatten som en helhet ända från råvattnet till konsumenternas kranar. Vid uppdateringen av kvalitetskriterierna för hushållsvattnet följer man i huvudsak Världshälsoorganisationens (WHO) rekommendationer.När riskbedömningen och riskhanteringen omfattar hela vattenproduktionskedjan får myndigheterna och de inrättningar som levererar vatten bättre möjligheter att identifiera metoder med vilka de kan hantera hälsoriskerna i hushållsvattentjänsterna.  Riskhanteringen omfattar också fastigheternas vattensystem. Med stöd av direktivet förtecknas också de material som får användas för att producera produkter som kommer i kontakt med hushållsvatten.  Produkterna måste i fortsättningen förses med märkning som visar att produkterna lämpar sig för användning tillsammans med hushållsvatten. En av de bärande principerna bakom direktivet är att transparensen inom vattentjänsterna ska öka.  Vattenanvändarna ska till exempel få mera aktuell information om hushållsvattnet via webben och i sina vattenfakturor. För att kunna uppnå målen för direktivet krävs det också att bestämmelserna i dricksvattendirektivet och bestämmelserna i ramdirektivet för vatten (2000/60/EG) samordnas, att den cirkulära ekonomin ökar och att energikonsumtionen minskar.   Lagstiftningen ändras inom flera förvaltningsområden Genomförandet av direktivet förutsätter många förvaltningsövergripande ändringar i lagstiftningen särskilt inom social- och hälsovårdsministeriets, miljöministeriets och jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområden. Arbetet börjar med utredningarna av behoven av ändringar i lagstiftningen och sedan bereds lagändringarna och de förordningar som behöver utfärdas på basis av dem.  Målet är att sända regeringens proposition om lagändringarna på remiss senast i mars 2022. Lagstiftningen ska vara i kraft och anmäld till Europeiska kommissionen senast den 12 januari 2023. Social- och hälsovårdsministeriet har ansvarat för beredningen, och ansvarar också för det nationella genomförandet av direktivet. Ministeriet har tillsatt en styrgrupp för tiden 15.2.2021 – 31.12.2022 med uppgift att bereda det nationella genomförandet av dricksvattendirektivet. Styrgruppen tillsätter ytterligare arbetsgrupper som ska bereda de lagstiftningsändringar som direktivet förutsätter. Styrgruppen planerar innehållet i lagutkasten och utkasten till förordningar samt motiveringarna och tidsplanerna för beredningen.  Innehållet i dricksvattendirektivet godkändes under Finlands EU-ordförandeskap i december 2019.  Direktivet trädde i kraft den 12 januari 2021 och ska genomföras nationellt inom två år från direktivets ikraftträdande. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 17 mars 2021 utlyser utrikesministeriet den andra fasen i ansökningsomgången för finländska civilsamhällesorganisationers program för utvecklingssamarbete för åren 2022-2025. Ansökningarna ska lämnas in senast den 7 maj 2021.Programstödet kan sökas av de 31 organisationer som beviljades understödsbehörighet i den första fasen av ansökningsomgången.Understödsbehöriga organisationer för den första fasen av ansökningsomgången (på finska, pdf, 227 KB)Den 17 mars 2021 utlyser utrikesministeriet den andra fasen i ansökningsomgången för finländska civilsamhällesorganisationers program för utvecklingssamarbete. Ansökningarna ska lämnas in senast den 7 maj 2021. Programstödet kan sökas av de 31 organisationer som beviljades understödsbehörighet i den första fasen av ansökningsomgången.I denna andra fas utlyses statsunderstöd för utvecklingssamarbetsprogram för åren 2022–2025. Enligt den preliminära planen kommer utrikesministeriet under denna ansökningsomgång att rikta ca 68 miljoner euro per år till programstödet åren 2022–2025, det vill säga totalt cirka 270 miljoner euro.Stödet är en del av anslagen för civilsamhällets utvecklingssamarbete. Utrikesministeriet delar i regel ut programstöd genom öppna ansökningsomgångar som ordnas vart fjärde år. Besluten för denna ansökningsomgång fattas i slutet av året 2021.Enligt programstödets instrumentbeskrivning är programstödets grundtanke ett starkt, pluralistiskt och självständigt civilsamhälle som skapar en bas för hållbar utveckling, demokrati och förverkligandet av de mänskliga rättigheterna. Programstödet till finländska civilsamhällesorganisationer främjar de globala målen för hållbar utveckling och den bärande principen för hela Agenda 2030, att ingen lämnas efter i utvecklingen. Dessutom styrt verksamheten av målen i Parisavtalet om klimatförändringar.Programstödet utgör en betydande del av Finlands utvecklingspolitik och genomförandet av riktlinjen för det civila samhället. Programstödet är behovsprövad finansiering enligt statsunderstödslagen och det är ämnat för finländska civilsamhällesorganisationers projekt och verksamhet. Organisationernas fleråriga program ska ha klart definierade resultatmål och långsiktiga utvecklingseffekter.Utlysningen av den andra fasen i ansökningsomgången finns på utrikesministeriets webbplats om programstöd. Ansökningstiden går ut den 7 maj 2021. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisningsminister Jussi Saramo har beviljat 22 anordnare av grundläggande utbildning sammanlagt 3 000 000 euro för utveckling av elevhandledningen inom den grundläggande utbildningen. Understöd har beviljats för samverkan i regionala utvecklingsnätverk som består av minst fyra utbildningsanordnare. Sammanlagt 96 utbildningsanordnare deltar i samarbetsprojekten. Understödet gäller åren 2021-2022.Syftet med understödet är att uppmuntra kommunerna att samarbeta kring utvecklingen av elevhandledningen inom den grundläggande utbildningen. Understödet används också för att planera lokala förfaranden beträffande och genomförandet av den intensifierade personliga elevhandledning som ska tas i bruk från den 1 augusti 2021 i anslutning till utvidgningen av läroplikten.Undervisningsrådet Minna Polvinen, tfn 0295 330262 Undervisningsrådet Erja Vitikka, tfn 0295 330058Projektsekreterare Aili Tervonen, tfn 0295 330216
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 18 mars deltar statsminister Sanna Marin i en videokonferens med Europeiska rådets ordförande och fem andra EU-länders ledare.Mötet förbereder Europeiska rådets möte, som hålls i Bryssel den 25–26 mars. Teman för mötet är EU:s insatser mot coronapandemin, inre marknaden, industripolitik och digitalisering samt situationen i östra Medelhavsområdet och förbindelserna med Ryssland.Morgondagens möte i en mindre grupp har sammankallats av Europeiska rådets ordförande Charles Michel. I mötet deltar också Polens, Luxemburgs, Belgiens och Maltas premiärministrar och Österrikes förbundskansler. Ordförande Michel ordnar motsvarande möten även för andra grupper av länder.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieminister Anna-Maja Henriksson är sjukledig 17-21.3.Sjukledigheten beror inte på coronaviruset.Kontakter:
Niklas Mannfolk, specialmedarbetare, tfn 050 306 3990, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den parlamentariska kommittén för krishantering anser i sitt nya betänkande att ambitionsnivån för den finländska krishanteringen bör höjas. Detta förutsätter att Finland ökar sitt aktiva och mångsidiga deltagande, stärker verksamhetens genomslag och fördjupar sitt samarbete med olika aktörer.Den parlamentariska kommittén för krishantering hade till uppgift att utarbeta en aktuell helhetsbild av den internationella krishanteringens utveckling, behov och villkor. Den skulle också ge rekommendationer för Finlands framtida deltagande i krishantering och om hur verksamhetens genomslag kan förbättras. Finlands deltagande i militär krishantering har varit på nedåtgående under de senaste åren. När det gäller civil krishantering har regeringen slagit fast att deltagandet ska höjas till minst 150 sakkunniga per år.”De viktigaste besluten om krishanteringen i framtiden har att göra med hur vi reagerar på förändringarna och behoven i vår omvärld. Den parlamentariska kommitténs gemensamma budskap är tydligt. I kommittébetänkandet uttrycks en stark politisk vilja att upprätthålla Finlands internationellt höga krishanteringsprofil och säkerställa tillräckliga resurser för deltagande i och utvecklande av krishanteringen”, säger utrikesministerns politiska statssekreterare Johanna Sumuvuori.Kommittén fokuserade på deltagandet i krishantering som en del av Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Genom att delta i krishanteringsinsatser skapar Finland säkerhet och bär sitt ansvar för att upprätthålla internationell fred och säkerhet och det regelbaserade internationella systemet. Krishantering innebär också utrikespolitiskt inflytande i internationella organisationer och i partnerländerna. När Finland deltar i krishantering förbättras finländarnas säkerhet. Deltagandet kan också ha en positiv inverkan på den inre säkerheten och utveckla nationella färdigheter och kapaciteter.Kommittén ger fem rekommendationer som handlar om fortsatt aktivt och mångsidigt deltagande, om att fastställa kvantitativa och kvalitativa mål, välja geografiska prioriteringar mot bakgrund av utvecklingen i omvärlden, förbättra krishanteringens effektivitet och stärka helheten på nationell och internationell nivå (samverkan mellan krishantering, utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd och fredsmedling).Den parlamentariska krishanteringskommittén är en av fem parlamentariska kommittéer som regeringen tillsatt. Genom sitt löfte att tillsätta fem kommittéer har regeringen förbundit sig att beakta långsiktiga mål och systematiskt parlamentariskt samarbete mellan statsrådet och riksdagen. De fem parlamentariska kommittéerna ska stärka öppenheten, delaktigheten och kunskapsunderlaget i lagberedningen. Till medlemmar i kommittéerna har det kallats sakkunniga representanter för alla riksdagspartier och för centrala intressegrupper och civilsamhällesorganisationer. Arbetet med att bereda stora reformer under de kommande valperioderna ska skötas av parlamentariska kommittéer. Genom kommittéarbetet säkerställs ett förvaltningsövergripande perspektiv och att arbetet fortsätter över valperioderna. Målet är att ta fram lösningar och beslut inom de överenskomna tidsramarna så att alla riksdagspartier förbinder sig till dem.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har tillsammans med EU kraftfullt fördömt militärkuppen i Myanmar och kräver en återgång till demokratiskt styre. Finland och EU kräver att militärregimen respekterar de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen, mötesfriheten och yttrandefriheten, bland annat fredliga protester. De väpnade styrkornas våld mot demonstranter är fullständigt oacceptabelt.EU förbereder riktade sanktioner mot Myanmars militära ledning. Finland stöder sanktioner som en del av insatserna för att påverka den militära ledningen bakom kuppen.”Sanktionerna bör riktas noggrant så att de inte ökar civilbefolkningens lidande. Finland vill inte att den mänskliga utvecklingen i landet får ett bakslag”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari. Finland granskar som bäst förutsättningarna för fortsatt utvecklingssamarbete med Myanmar. Vi vill förhindra att resultaten av vårt långsiktiga stöd rinner ut i sanden. Finland har hittills varit villigt att stödja fredsprocessen i Myanmar, stärka jämställdheten mellan könen, utveckla utbildningssektorn och främja en hållbar hantering av naturresurser, i synnerhet inom skogssektorn. Det politiska läget är emellertid föränderligt och oförutsägbart, och vi bevakar det noggrant både på plats vid Finlands ambassad och vid utrikesministeriet i Helsingfors.När det gäller utvecklingssamarbetets framtid är det klart att finansiering inte kommer att riktas till en statsbudget som förvaltas av armén eller av en regering utsedd av armén under undantagsförhållanden. Finlands utvecklingssamarbete med regimen har avbrutits, och Finland har inte betalat ut medel till sina samarbetspartner i landet efter statskuppen.”Finland har stött demokratiutvecklingen i Myanmar genom pålitliga partner och enligt hållbara principer. Om organisationernas förutsättningar för att verka i landet kvarstår, är det möjligt att fortsätta utvecklingssamarbetet. Ett villkor är att människorna i Myanmar gynnas av vårt arbete”, konstaterar minister Skinnari.  Finland för en diskussion med EU, de nordiska länderna, internationella organisationer och andra givare om gemensamma riktlinjer och principer. Myanmar har varit Finlands partnerland för utvecklingssamarbete sedan 2012. Det stöd som kanaliseras via landprogrammet har under de senaste åren uppgått till ca 16 miljoner euro per år. Därtill har Myanmar fått stöd i form av humanitärt bistånd, genom EU:s olika stödformer, genom civilsamhällesorganisationers, högskolors och utvecklingsbankers utvecklingssamarbete och genom finansieringsinstrument för den privata sektorn. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det föreslås att giltighetstiden för bestämmelserna om de maximibelopp för indrivningskostnader som tas ut av företag förlängs. Syftet är att underlätta situationen för företag i ekonomiska svårigheter. En arbetsgrupp vid justitieministeriet har berett ett betänkande i ärendet och betänkandet är nu på remiss.I indrivningslagen har det sedan ingången av året temporärt funnits detaljerade bestämmelser om kostnaderna för indrivning av andra fordringar än konsumentfordringar. Enligt betänkandet ska de temporära bestämmelserna i indrivningslagen om maximibeloppen för indrivningskostnader för andra fordringar än konsumentfordringar tillämpas från juli 2021 till våren 2022. De nuvarande bestämmelserna gäller till utgången av juni 2021.För att regleringen ska vara enhetlig föreslås det att bestämmelserna ska gälla också andra företagsfordringar än konsumentfordringar, till exempel fordringar där gäldenären är ett bostadsaktiebolag eller en förening. Målet är att underlätta ställningen för företag som råkat i ekonomiska svårigheterDet centrala syftet med förslaget är att förhindra att företag som råkat i betalningssvårigheter på grund av coronavirusläget drabbas av ännu större ekonomiska påfrestningar på grund av höga indrivningskostnader.Det föreslås också att begränsningarna i bruket av tratta ska förlängas till utgången av september. Med tratta avses den offentlighetshotade betalningsuppmaning som använts vid indrivningen av företagsfordringar. Efter detta föreslås det att tidsfristen för att protestera en tratta, alltså den tid efter vilken trattan kan offentliggöras eller anmälas för anteckning i kreditupplysningsregistret, förlängs temporärt från 10 dagar till 14 dagar eller 21 dagar. Målet med att förlänga tidsfristen för att protestera en tratta är att underlätta företagens situation genom att ge dem mer betalningstid efter det att trattan tagits emot.Avsikten är att begränsningen av indrivningskostnaderna för andra fordringar än konsumentfordringar ska gälla tills de permanenta ändringarna i indrivningslagen träder i kraft. Det är meningen att ikraftträdandet ska ske våren 2022. Yttranden om förslaget välkomnas i e-tjänsten Utlåtande.fi fram till den 6 april 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid det första ministermötet under Finlands ordförandeskap i ministerrådet för digitalisering fattade deltagarna beslut om prioriteringarna för samarbetet under de kommande fyra åren och diskuterade den digitala gröna övergången. Enligt minister Paatero kan de nordiska länderna och Baltikum vara ett exempel på hur klimatförändringen lindras genom en värdebaserad, inkluderande och konkurrenskraftsförstärkande digital förändring.Kommunminister Sirpa Paatero ledde ett möte mellan de nordiska och de baltiska ländernas ministrar vid Nordiska ministerrådet för digitalisering (MR-Digital)den 16 mars. Ministrarna diskuterade den digitala gröna övergången och de berörda ländernas roll i övergången med EU-kommissionär EVP Margrethe Vestager.Under diskussionen lyfte minister Paatero fram att de nordiska länderna hör till föregångsländerna i EU när det gäller digitaliseringen av den offentliga förvaltningen och att de åtgärder som pandemin orsakat ytterligare påskyndat digitaliseringen, bland annat när ett stort antal människor övergått till distansarbete. Distansarbetets inverkan på trafikutsläppen kommer att bedömas nästa höst. I strategin för reformering av den offentliga förvaltningen i Finland ses digitaliseringen som en nyckel både till skyddandet av miljön och till flexiblare arbete. Den offentliga sektorn bör visa vägen också när det gäller att skaffa hållbara och rena lösningar. Här kan de nordiska länderna och Baltikum samarbeta.I sitt anförande betonade minister Paatero dessutom de gemensamma nordiska värdena samt det att länderna genom att inta en ledande ställning och agera tillsammans kan vara större än sin storlek när det gäller att finna lösningar på de mest brådskande globala utmaningarna.”Den nordiska välfärdsmodellen utgör, i kombination med högteknik och ansvarsfullt och hållbart utnyttjande av naturresurser, en grund utifrån vilken vi kan bygga upp vår konkurrenskraft i framtiden.”, konstaterar minister Paatero.I diskussionen lyfte kommissionär Vestager fram EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF), vars åtgärder bereds i samtliga EU-länder. Kommissionären betonade att RRF är ett viktigt instrument för att lyfta EU från den nuvarande krisen. Faciliteten syftar också till att göra EU:s ekonomier mer flexibla att och främja den digitala utvecklingen för att säkerställa den tvillingövergången.Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet inleder en ny mandatperiod på fyra år i ministerrådet för digitalisering. En färdplan för de följande åren, där tyngdpunkterna för och åtgärdshelheterna i samarbetet fastställs, godkändes också vid mötet. Till dessa helheter hör bland annat samarbetet Nordic Baltic eID, som främjar interoperabiliteten mellan de nordiska och de baltiska elektroniska identifieringssystemen, samt Finlands ordförandeskapsprojekt som främjar gränsöverskridande datautbyte mellan myndigheterna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Business Finlands modell för den interna granskningen av coronastöd är omfattande och väl organiserad. Business Finland har lyckats bra med att göra stödtagarnas anvisningar och rådgivning tydliga och tillräckliga samt med kommunikationen. Den interna anvisningen och kommunikationen har också utvecklats kontinuerligt. Behandlingsprocessen för slutrapporterna har vid tidpunkten för granskningen haft tillräckliga resurser, och behandlingen har inte hopat sig.Uppgifterna framgår av Business Finlands fortsatta granskning av coronastöden som gäller utbetalning, användning och övervakning av finansieringen. Granskningen har utförts av BDO Audiator Oy på uppdrag av arbets- och näringsministeriet. Granskningen omfattade förhandsutredningsfinansiering för störningar i affärsverksamheten samt utvecklingsfinansiering för störningar i affärsverksamheten.Den granskning som nu färdigställts är en fortsättning på den granskning som blev klar i maj 2020 och som gällde ansöknings- och finansieringsbeslutsfasen för de coronastöd som Business Finland beviljat. Det rekommenderas att fortsatta åtgärder vidtas vid kontroller på platsGranskningen utfördes med hjälp av Business Finlands system med hjälp av analytiska metoder och
stickprov. Vid stickprovsgranskningen har 120 projekt som gäller slutrapporter och utbetalningar granskats. Dessutom genomfördes intervjuer och det skriftliga materialet utvärderades. Granskningen visar att övervakningsprocessen fungerar. På grundval av stickprovsgranskningen kan stödmottagarnas utvecklingsåtgärder och den faktiska
användningen av finansieringen till alla delar inte säkerställas genom extern granskning. Business Finland har redan kommit överens om åtgärder för att stärka den resursfördelning för eftergranskningar på plats som rekommenderas vid granskningen.Dessutom rekommenderas vid granskningen att om ett motsvarande finansieringsinstrument för exceptionella situationer i framtiden behövs snabbt, ska man också beakta de långsiktiga konsekvenserna, såsom till exempel konsekvenserna för marknadens och konkurrensens funktion. Myndigheterna bör också ha enhetliga förfaranden, såsom gemensamma informationskällor och informationssystem vid allokeringen av understöd.Rapporteringen av Business Finlands coronastöd pågår – återkraven är mycket fåAntalet sökande av Business Finlands coronastöd berättar om behovet av dem. Granskningen visar också att antalet återkrav är mycket litet.Antalet ansökningar om finansiering för förstudieprojekt uppgick till sammanlagt 11 485, av vilka cirka 70 procent, dvs. 8 010, godkändes för finansiering. Av de godkända projekten har cirka 80 procent slutrapporterats (läget 18.2.2021), dvs. 6 356 projekt. Antalet fall som lett till återkrav har varit mycket litet, 37, vilket motsvarar ca 0,6 procent av de slutrapporterade projekten.Antalet ansökningar om utvecklingsprojekt som lämnades in var sammanlagt 17 331, av vilka 69 procent eller 11 982 godkändes för finansiering. Cirka en femtedel av de godkända projekten, 2 505 projekt, har slutrapporterats (läget 18.2.2021). Antalet fall som ledde till återkrav var mycket litet, 14, vilket motsvarar 0,5 procent av de slutrapporterade projekten.Granskningar av coronastöden pågår Arbets- och näringsministeriet låter utföra externa granskningar av riktigheten i användningen av statliga medel i en coronakris. Vid granskningen bedöms Business Finlands coronastöd, närings-, trafik- och miljöcentralernas coronastöd, stöd för ensamföretagare som beviljas av kommuner och restaurangstöd som beviljas av närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter, dvs. utvecklings- och förvaltningscentret.
Granskningen omfattar hela processen från ansökan om stöd till beviljande, utbetalning, användning och övervakning av stödet. I maj 2020 färdigställdes en granskning av Business Finlands stöd. Granskningen gällde ansöknings- och finansieringsbeslutsfasen. Granskningen av stödet till ensamföretagare blev klar i februari 2021. Coronastödens effekter på kort och lång sikt undersöks separatUtöver granskningarna låter arbets- och näringsministeriet göra en bedömning av coronastödens effekter. I den första fasen bedöms effekterna av coronastöden på kort sikt. Särskilt granskas hur stöden riktades, om de förebyggde konkurser, hur de främjade sysselsättningen och vilka effekter de hade på förnyelse och produktivitet. För projektet ansvarar en oberoende forskningssektion för företagsstöd som finns i anslutning till arbets- och näringsministeriet och som utför egna självständiga utvärderingar samt konkurrensutsätter dem som genomför bakgrundsforskningen. Information om coronastödens effekter på lång sikt ges i två separata utvärderingar 2021–2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi