NordenBladet — Debatten om skuldsättning inom de offentliga finanserna har fått fart under coronapandemin. Den offentliga skuldsättningen har ökat överallt till följd av den ekonomiska recessionen och de omfattande stödåtgärderna i anslutning till coronapandemin. Finlands offentliga skuldkvot är nu nästan 70 procent och fortsätter att öka också efter coronaepidemin. I diskussionsinitiativet av den 18 mars beskrivs hur primärsaldot, ränteutgifterna och den ekonomiska tillväxten påverkar skuldkvoten.De faktorer som påverkat Finlands offentliga skuldkvot, dvs. beloppet av den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten, har varierat under olika perioder. Den ekonomiska tillväxten och den starka offentliga ekonomin minskade skuldkvoten från mitten av 1990-talet ända fram till finanskrisen 2008. Därefter har den ekonomiska tillväxten och den potentiella tillväxttakten  avmattats på 2010-talet på grund av strukturomvandlingen inom ekonomin. Dessutom har den offentliga ekonomin i sakta mak fått ett kroniskt underskott. Den sammanlagda effekten av dessa faktorer har ökat skuldkvoten.“Den allmänna räntenivån har länge varit låg och kostnaderna för skuldskötseln har minskat. Detta bromsar upp skuldtillväxten, men det räcker inte till för att stoppa den. Den sammanlagda effekten av de svaga ekonomiska tillväxtutsikterna, räntenivån och de redan stora underskotten leder till att den offentliga skuldkvoten ökar även i framtiden”, säger konsultative tjänstemannen Veliarvo Tamminen.Skuldkvoten minskar tack vare den ekonomiska tillväxten, men tillväxten är svår att påverka  Prognoserna för den offentliga skuldkvoten påverkas på längre sikt av antaganden om ekonomisk tillväxt, räntor och underskott. Av känslighetsgranskningarna framgår att ekonomisk tillväxt är ett bra medel för att hantera skuldkvoten, men policyåtgärder som stärker förutsättningarna för tillväxt är ofta osäkra och de kan realiseras långsamt. Finland kan inte påverka den allmänna räntenivån direkt, men genom att hålla den offentliga ekonomin på en stabil grund kan man säkerställa att risktillägget för räntan på Finlands offentliga skuld förblir lågt.Förhållandet mellan räntan på statsskulden och den ekonomiska tillväxten Skillnaden mellan räntan på den offentliga skulden och den ekonomiska tillväxten är väsentlig för utvecklingen av den offentliga skuldkvoten. Den ekonomiska tillväxten har under de senaste åren varit större än räntan, vilket underlättar skötseln av den offentliga skulden. Den låga räntan bromsar upp skuldtillväxten, men stoppar inte den eftersom staten och lokalförvaltningen uppvisar så stora underskott.I debattinitiativet granskas också skillnaden mellan ränta och ekonomisk tillväxt i Finland med hjälp av tidsserier som sträcker sig långt in i historien. Enligt granskningen har skillnaden mellan ränta och ekonomisk tillväxt varierat och man kan inte anta att tillväxten kontinuerligt skulle vara större än räntan. En högre skuldkvot ökar den offentliga ekonomins exponering för förändringar både när det gäller räntan och den ekonomiska tillväxten. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tjänsten som IKT-direktör vid finansministeriet söktes av 26 personer inom utsatt tid. Avsikten är att tjänsten tillsätts från och med den 1 juli 2021 för en viss tid på fem år.Följande personer sökte tjänsten:Tapio AaltonenVille-Veikko AhonenJyrki AntikainenTeemu AnttilaMax HambergMika HeleniusPetteri HolopainenKari HuoponenJuhani JuseliusRiku JylhänkangasTommi KarttaaviKirsi KellokangasHeikki KirjanenAleksi KopponenAki LassilaPiotr LehtonenJarkko LevasmaMikko LindholmMaria NikkiläGöran NummelinRobert NygårdTeemu OksanenSami OrakoskiSusanna RavanttiTatu VarpukariKirsi Vidman-HakolaIKT-direktören leder den offentliga förvaltningens informations- och kommunikationstekniska avdelning vid finansministeriet. OffICT-avdelningen styr informationsförvaltningen inom den offentliga förvaltningen, utvecklingen av strukturer, gemensamma tjänster samt serviceproduktionen. Avdelningen styr dessutom de allmänna grunderna för elektronisk kommunikation och informationssäkerhet och bereder informations- och förvaltningspolitiken samt lagstiftningen om dessa.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Restauranger och andra förplägnadsrörelser är stängda för kunderna i de landskap där epidemiläget är allvarligast. De landskap som omfattas av stängningen anges i statsrådets förordning, som är i kraft fram till 28.3.2021. Institutet för hälsa och välfärd har lämnat ett utlåtande om sjukdomsläget i regionerna 17.3.2021. På basis av det föreslås inga ändringar i förordningen.Statsrådet följer regelbundet utvecklingen av sjukdomsläget i olika regioner. Statsrådet är enligt lagen skyldigt att ändra förordningen, om en stängning inte längre är nödvändig i landskapet. På motsvarande sätt ändras förordningen, om sjukdomsläget i något landskap blir allvarligare.
Enligt statsrådets förordning av den 8 mars 2021 ska förplägnadsrörelserna hållas stängda för kunderna i följande landskap:Nyland  Egentliga FinlandSatakuntaEgentliga Tavastland BirkalandPäijänne-TavastlandKymmenedalenSödra Karelen Södra SavolaxMellersta FinlandSödra ÖsterbottenÖsterbottenNorra ÖsterbottenLapplandÅlandFöljande landskap omfattas inte av nedstängningen: Norra Karelen, Mellersta Österbotten, Kajanaland och Norra Savolax. I dessa områden ska förplägnadsrörelserna iaktta lagen om smittsamma sjukdomar och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den.
Efter nedstängningen ska alla förplägnadsrörelser iaktta de begränsningar som föreskrivs i lagen om smittsamma sjukdomar och med stöd av den. Regeringens proposition med förslag till temporär ändring av lagen om smittsamma sjukdomar behandlas för närvarande i riksdagen. Med stöd av den kan det föreskrivas strängare begränsningar som gäller förplägnadsrörelsernas öppet- och serveringstider samt antalet kundplatser.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet har beställt en utredning om på vilka grunder offer för människohandel beviljas uppehållstillstånd. Utredningen utförs av diskrimineringsombudsmannen, som är nationell rapportör om människohandel. Avsikten är att undersöka hur Migrationsverket tillämpar utlänningslagens särskilda bestämmelse om beviljande av kontinuerligt uppehållstillstånd för offer för människohandel.I utredningen granskas hurdana offer för människohandel som har identifierats vid Migrationsverket, vilket slags utnyttjande offren har utsatts för och hurdana möjligheter de har att komma över utnyttjandet. Dessutom utreds hur utlänningslagen har tillämpats vid behandlingen av deras ansökningar och vilka faktorer som har haft betydelse vid tolkningen av lagen. En central fråga som också utreds är hur sårbarheten hos offer för människohandel har identifierats och bedömts med stöd av utlänningslagen.Utredningen gäller de beslut om uppehållstillstånd och asyl som Migrationsverket fattat mellan den 1 januari 2018 och den 31 december 2020 och som gäller offer för människohandel. Målet är att ta fram information som gör det möjligt att bedöma eventuella behov att ändra lagstiftningen och utveckla praxis för lagtillämpning och lagtolkning.Riksdagen har förutsatt att statsrådet utreder om det finns behov av att ändra lagstiftningen om grunderna för uppehållstillstånd för offer för människohandel. Exempelvis har diskrimineringsombudsmannen fäst uppmärksamhet vid uppehållstillståndsförfaranden i fråga om offer för människohandel, såsom den höga tröskeln att bevilja kontinuerligt uppehållstillstånd och den varierande tillämpningspraxisen. Frågor som gäller uppehållstillstånd har lyfts fram också i samband med beredningen av statsrådets handlingsplan mot människohandel.Utredningen stöder statsrådets arbete mot människohandelDen information som utredningen ger tjänar också den underarbetsgrupp till projektet för utveckling av arbetskraftsinvandringen som arbetsminister Tuula Haatainen tillsatte i mars 2020. Underarbetsgruppen bereder åtgärder med hjälp av vilka utnyttjandet av utländsk arbetskraft bättre kan förebyggas, upptäckas och bekämpas. Arbetsgruppen har också till uppgift att granska förutsättningarna för uppehållstillstånd för offer för människohandel. Arbetsgruppen utnyttjar den information som utredningen ger för att bedöma om det är nödvändigt att göra lagstiftningsändringar i fråga om grunderna för uppehållstillstånd eller om de observerade omständigheterna kan påverkas på något annat sätt, till exempel genom anvisningar eller utbildning.Statsrådet har förbundit sig till arbetet mot människohandel, och i detta arbete kan resultaten av utredningen också utnyttjas i större utsträckning. I regeringsprogrammet finns flera föresatser om effektivisering av arbetet mot människohandel. Målet är att kunna ge offren bättre hjälp, att kunna identifiera och avslöja människohandel i ett tidigare skede samt att realisera straffansvaret.Diskrimineringsombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet och också nationell rapportör om människohandel. Till den nationella rapportörens uppgifter hör att styra myndigheternas verksamhet, ge råd, främja utbildning och sammanställa utredningar. Rapportören har till uppgift att bevaka det arbete mot människohandel som utförs i Finland och rapportera sina observationer till statsrådet och riksdagen.Den nu aktuella utredningen publiceras i början av hösten 2021. Det har inte tidigare gjorts någon övergripande utredning av uppehållstillståndsförfaranden i fråga om offer för människohandel.I utlänningslagen finns en särskild bestämmelse om uppehållstillstånd för offer för människohandelÅr 2006 fogades bestämmelser om beviljande av uppehållstillstånd för offer för människohandel till utlänningslagen, detta på grund av de internationella förpliktelser och EU-förpliktelser som är bindande för Finland. Uppehållstillståndet kan vara antingen tillfälligt eller kontinuerligt. Reformens centrala mål var att bekämpa människohandelsbrott, gripa brottslingar och skydda offren så att de inte på nytt blir offer för människohandel.Offer för människohandel beviljas tillfälligt uppehållstillstånd om det på grund av förundersökning eller domstolsbehandling i anslutning till människohandel är motiverat att offret vistas i Finland, om offret är berett att samarbeta med myndigheterna för att de som misstänks för människohandel ska kunna gripas och om offret inte längre har förbindelser med de personer som är misstänkta för människohandel.Kontinuerligt uppehållstillstånd beviljas om offret befinner sig i en särskilt utsatt ställning. Då förutsätts det inte att hans eller hennes vistelse i Finland är motiverad på grund av förundersökning eller domstolsbehandling eller att han eller hon är beredd att samarbeta med myndigheterna för att de som misstänks för människohandel ska kunna gripas.Att bli offer för människohandel kan också vara en grund för beviljande av internationellt skydd eller ett uppehållstillstånd av individuella mänskliga orsaker.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Hemtagningen av ca 20 finländska barn och deras mödrar från nordöstra Syrien har hittills kostat de finländska myndigheterna ca 395 000 euro. Uppdraget inleddes år 2019.Utrikesministeriet genomförde den senaste hemtagningen i december 2020. Alla kostnader framkommer inte genast. Nu har utrikesministeriet utfört en ingående utredning om kostnaderna för uppdraget hittills.Myndigheternas resekostnader utgör ca 199 000 euro av de totala kostnaderna. Beloppet inbegriper biljetter, inkvarteringskostnader och dagtraktamenten. Kostnaderna för att hyra transportmedel är ca 118 000 euro. För att värna om myndighetsverksamhetens säkerhet specificerar utrikesministeriet inte offentligt säkerhetskostnadernas andel. Av säkerhetsskäl kan inte heller mindre utgiftsposters andel av de totala kostnaderna specificeras.Varje person som fått hjälp ska betala för sin resa till Finland och för sina resehandlingar. De indirekta kostnaderna för myndighetsverksamheten, till exempel tjänstemännens rese- och inkvarteringskostnader eller kostnader för säkerhetsarrangemang, tas inte ut av kunderna.Uppdraget för att hjälpa finländska barn i Syrien pågår fortfarande under utrikesministeriets ledning. Uppdraget fortsätter i enlighet med skyldigheterna i Finlands grundlag och internationella fördrag och enligt statsrådets principbeslut av den 19 december 2019.Säkerhetsläget i lägret al-Hol har försämrats ytterligare under vintern. Okända gärningsmän har dödat över 40 personer i början av 2021, de flesta av dem i den irakiska delen av lägret. I slutet av februari dog sju barn och två kvinnor i en tältbrand. I den del av lägret där utlänningarna bor får barnen inte ordentlig hälsovård, undervisning eller dagvård. Som uppväxtmiljön ger lägret inga framtidsutsikter och den präglas av radikal ideologi.Lägren i nordöstra Syrien utgör en långsiktig säkerhetsrisk även för Europa. Ju längre barnen hålls i en radikaliserande miljö, utan undervisning, skydd och ingripande från ett organiserat samhälle, desto allvarligare är riskerna. Det finns inga enkla lösningar i denna situation. Det sämsta alternativet med tanke på finländarnas säkerhet är att lämna barnen kvar i lägret.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet —  Den 18 mars deltar miljö- och klimatminister Krista Mikkonen i en informell videokonferens mellan EU:s miljöministrar. På mötets agenda står EU:s nya strategi för anpassning till klimatförändringen, ett förslag till ny EU-förordning om batterier och miljöanpassningen av den europeiska planeringsterminen.I slutet av februari lade kommissionen fram en ny anpassningsstrategi för att bygga ett klimatsäkert EU. Enligt strategin är anpassningen en del av alla politikåtgärder och den kopplar också anpassningen i allt högre grad till den ekonomiska politiken. Den tidigare EU-strategin togs fram år 2013.”Enbart de extrema väderfenomenen orsakar årliga förluster på 12 miljarder euro i EU. Anpassningen till klimatförändringen ökar hela tiden i betydelse, och klimatförändringen har framskridit snabbt under det knappa årtionde som gått sedan den förra strategin utarbetades. Den nya strategin ger eftertryck åt arbetet med hanteringen av klimatförändringens konsekvenser och förberedelserna inför den”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Ministrarna diskuterar också EU-kommissionens förslag till en ny batteriförordning, som kommissionen lade fram i december i fjol. Förslaget är en helhet som främjar en hållbar europeisk batteriindustri och den cirkulära ekonomin för batterier, samtidigt som den tryggar en hög nivå på miljöskyddet och hälsoskyddet. Finland förhåller sig positivt till förslaget till förordning.Ministrarna kommer dessutom att diskutera EU:s facilitet för återhämtning och resiliens (RRF) som en del av miljöanpassningen av den europeiska planeringsterminen.I samband med miljöministrarnas möte ordnas en videokonferens för de länder som för en ambitiös klimatpolitik och en videokonferens för de länder som för en ambitiös kemikaliepolitik. Minister Mikkonen är ordförande vid båda mötena.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Fram till den 17 maj 2021 kan man söka statlig finansiering för forskning i socialt arbete på universitetsnivå. Understödet till forskningsprojekten beviljas av social- och hälsovårdsministeriet på basis av ansökan. Understöd beviljas för sammanlagt 4 miljoner euro. Finansieringen kan sökas för projekt som genomförs vid universitet, yrkeshögskolor, forskningsinstitut, sociala kompetenscentrum, kommuner, samkommuner och organisationer. Understödet är särskilt avsett för sådan forskning i socialt arbete som främjar en evidensbaserad arbetskultur i socialarbetet. Genom förordning utfärdas närmare bestämmelser om insatsområdena för forskningen. År 2021 prioriteras forskning som gäller bland annat arbetsmetoderna och verkningsfullheten, förmånerna och tjänsterna, behoven av tjänster för särskilt stöd samt innovationer inom den sociala sektorn.  Utlysningen av forskningsfinansieringen baserar sig på den ändring av socialvårdslagen som trädde i kraft den 1 september 2020. Med stöd av den kan social- och hälsovårdsministeriet årligen utlysa understöd för forskning och bevilja statlig finansiering till projekt inom forskning i socialt arbete på universitetsnivå. Statlig finansiering för forskning i socialt arbete på universitetsnivå beviljades första gången år 2020.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet överlämnade till riksdagen den 12 mars regeringens proposition med förslag om senareläggning av kommunalvalet till den 13 juni. Riksdagen behandlar som bäst propositionen. Den nuvarande lagen gäller tills vidare eller tills riksdagen beslutar att senarelägga valet och den nya lagen träder i kraft.Enligt den gällande lagen fastställer centralvalnämnderna kandidatuppställningen vid ett sammanträde som inleds den 18 mars senast klockan 16. Om den nya lagen träder i kraft upphävs dock de myndighetsåtgärder som vidtagits denna vecka och de ska vidtas på nytt. Detta innebär också att eventuellt fastställda nummer på kandidater annulleras och att kandidaterna tilldelas nya nummer i maj.Enligt propositionen fortsätter kandidatuppställningen till och med den 4 maj. Justitieministeriet väntar på riksdagens avgörande innan ett riksomfattande kandidatregister inrättas. De kandidatansökningar som lämnats in förblir i kraft också när den nya lagen träder i kraft, om inte valombuden gör ändringar i dem.Justitieministeriet har måndagen den 15 mars skickat information till de kommunala centralvalnämnderna om att en regeringsproposition om att senarelägga kommunalvalet har lämnats till riksdagen. Ministeriet har också uppmanat centralvalnämnderna att ta del av den föreslagna tidsplanen för kandidatuppställningen.I praktiken tar beredningen av kommunalvalet nu sikte på att valet förrättas i juni. Ministeriet skickar i dag anvisningar till kommunerna om förberedelserna inför kommunalvalet i juni.Partisekreterarna drog vid sitt möte den 6 mars upp en riktlinje om att skjuta fram kommunalvalet till juni. Det är riksdagen som fattar beslut om senareläggningen av valet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utfärdat en förordning som preciserar avvikelserna från tidsfristerna för icke-brådskande vård under covid-19-epidemin. Möjligheten att avvika från vårdgarantin begränsas endast till den specialiserade sjukvården inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS). Inom andra sjukvårdsdistrikt ska vårdgarantin fortfarande iakttas. Sjukdomssituationen i Finland är svårast inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. I en sjukdomssituation som snabbt blir allvarligare ska i synnerhet sjukhusvårdens och intensivvårdens funktionsförmåga tryggas. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt kan förbereda sig på vård av covid-19-patienter och andra patienter som behöver brådskande vård t.ex. genom att skjuta upp icke-brådskande operationer, om det är nödvändigt.  Den individuella bedömningen av patienternas vårdbehov och vården ska ändå genomföras på ett sådant sätt att en eventuell senareläggning av den icke-brådskande vården inte medför någon fara för patientens hälsa. Avvikelser från tidsfristerna för icke-brådskande vård får inte heller göras i ett för tidigt skede.Förordningen har utfärdats med stöd av 88 § i beredskapslagen och den ska ännu lämnas till riksdagen för behandling.Avsikten är att förordningen ska vara i kraft 18.3–30.4.2021. Statsrådet följer noggrant om det är nödvändigt att utvidga tillämpningsområdet till andra områden eller även till primärvården.Social- och hälsovårdsministeriet utfärdar ett styrningsbrev om tillämpningen av förordningen. Genom den nationella styrningen vill man säkerställa att vårdgarantin genomförs så målmedvetet som möjligt och att vården blir eftersatt i så liten utsträckning som möjligt. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Språk, hudfärg och namn har enligt forskning fortfarande en inverkan på rekryteringen på finländska arbetsplatser. För att ingripa i detta problem har arbets- och näringsministeriet startat ett program för att främja mångfald i arbetslivet. Åtgärdsprogrammet, som baserar sig på regeringsprogrammet, pågår fram till mars 2023.– Genom att främja mångfald och icke-diskriminering i arbetslivet kan vi förbättra vår sysselsättning och ge våra företag bättre möjligheter att nå framgång i den internationella konkurrensen. Ökad mångfald inom våra arbetsgemenskaper gör det lättare för oss att locka utländska experter till Finland, konstaterar arbetsminister Tuula Haatainen i sin blogg som publicerades på arbets- och näringsministeriets webbplats den 17 mars 2021. – Personer vars namn eller modersmål tyder på en bakgrund utanför Finland får betydligt färre inbjudningar till anställningsintervjuer än andra sökande, även om deras utbildning, arbetserfarenhet och språkkunskaper är exakt desamma, fortsätter Haatainen.Målet med programmet är att företag och organisationer ska dra nytta av mångfalden och att det ska bli lättare för invandrare att få arbete som motsvarar deras kunnande samt att avancera i karriären såväl inom den offentliga som inom den privata sektorn.Åtgärderna i programmetÅtgärderna som ingår i programmet siktar till att minska den strukturella diskrimineringen och rasismen på arbetsmarknaden genom att förbättra arbetsgemenskapernas medvetenhet om fördelarna med mångfald samt genom att öka rekryterings- och ledarskapskunnande samt annat kunnande om mångfald och delaktighet i arbetslivet. Åtgärder mot rekryteringsdiskriminering och åtgärder som främjar anonym rekrytering tas in i programmets olika åtgärder. Målgruppen för mångfaldsprogrammet är arbetsgivare och arbetsplatser.

Källa: Valtioneuvosto.fi