NordenBladet — Finansministeriet har inlett en utredning om hur differentieringsutvecklingen i kommunerna kan beaktas i kommunallagstiftningen och speciallagstiftningen om kommunernas uppgifter. Undersökningen görs av Östra Finlands universitet och den ingår i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS).En central fråga är i vilken utsträckning den kommunala självstyrelsen kan påverka omfattningen av och innehållet i servicen för kommuninvånarna och därmed likabehandlingen av personer som bor i olika kommuner. Grunden utgörs av frågan hur man vid den grundläggande rättsliga granskningen bedömer omfattningen av den kommunala självstyrelsen och jämlikheten mellan invånarna samt rätten till service. Forskningsprojektet blir klart i juni 2022.Under forskningsprojektets gång utreds också om det genom lagstiftning är möjligt att på ett mer föregripande sätt än för närvarande ingripa i problem som gäller kommunernas ekonomi, tillgången till tjänster och kommuninvånarnas jämlikhet. Dessutom utreder man om vanlig lagstiftning ger möjligheter att ingripa till exempel i kommunens investeringsbeslut eller skuldsättning. Ett nytt perspektiv är också om man med hjälp av kriterierna för tryggande av tjänsterna kan inleda det s.k. kriskommunsförfarande som för närvarande inleds enligt ekonomiska kriterier. 
Den nya undersökningen fortsätter där undersökningen ”Från samhälle till kommuner som differentieras. Konstitutionella begränsningarna för divergens av kommunernas uppgifter” (på finska) som genomfördes 2019, upphörde. Undersökningen visade att det inte strider mot Finlands grundlag att kommunerna har olika uppgiftsområden, förutsatt att invånarnas grundläggande fri- och rättigheter tillgodoses. Dessutom måste minimikraven på kommunal självstyrelse, såsom demokrati i beslutsfattandet och kommunens rätt att självständigt besluta om sin ekonomi och förvaltning, garanteras. Kommunerna i Finland varierar stort såväl till storleken som till omständigheterna och befolkningsstrukturen. Skillnaderna mellan kommunerna har ökat på 2000-talet i synnerhet till följd av förändringar i befolkningsstrukturen. Befolkningens stigande medelålder, urbaniseringen och den sjunkande nativiteten påverkar kraftigt både kommunernas ekonomiska bärkraft och kommunernas förutsättningar att ordna lagstadgade tjänster för sina invånare. Den kommunala självstyrelsen lyfts fram som ett tema också i det arbete som inleddes i december 2020 för att bereda åtgärdsalternativ för den kommunpolitiska helheten. Dess roll är att bereda alternativa kommunpolitiska åtgärdshelheter för det politiska beslutsfattandet.. I åtgärdshelheterna ska man beakta sambanden mellan och ramvillkoren för de offentliga finanserna, den kommunala självstyrelsen och den service som kommunerna ordnar samt den helhet som dessa bildar.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet beviljar betydande finansiering för jakt efter främmande rovdjur i värdefulla fågelvatten inom nätverket Natura 2000. Målet är att ge försämrade och hotade vatten- och strandfåglar möjlighet att häcka ostört. Häckningen störs särskilt av mårdhund och mink som är skadliga främmande arter. Jord- och skogsbruksministeriets finansiering uppgår till 2,5 miljoner euro och miljöministeriets till 1,8 miljoner euro. Att fånga främmande rovdjur i skyddsområdena är en åtgärd i ministeriernas gemensamma Helmi-program som stärker den biologiska mångfalden.Miljöministeriet inledde år 2020 Helmi-programmet som genomförs runt om i landet på många olika naturområden, såsom myrar, stränder och lundar. Ett av programmets mål är restaurering av värdefulla fågelvatten. Även jord- och skogsbruksministeriets SOTKA-projekt som handlar om våtmarker och fågelvatten startade 2020. Nu deltar jord- och skogsbruksministeriet i Helmi-programmet som har ett samband med vissa av SOTKA-projektets åtgärder. – En stor del av finländarna har ett starkt förhållande till naturen. Arbetet för att främja den biologiska mångfalden sker på många olika sätt. Åtgärderna i Helmi-programmet sammanför jägare, fågelentusiaster och miljöfolk som alla arbetar för livskraftiga våtmarker och vattenfåglar, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä. – Globalt sett är främmande arter den näst största orsaken till att den biologiska mångfalden utarmas. För att förbättra möjligheterna för hotade fågelarter att häcka, fångar vi främmande rovdjur samtidigt som vi restaurerar fågelvatten. Helmi-programmet hjälper oss att bevara hotade livsmiljöer och restaurera ett rekordstort antal fågelvatten och våtmarker, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Restaureringen av våtmarker och jakten efter främmande rovdjur kompletterar varandraAvsikten är att under denna regeringsperiod förbättra tillståndet i 80 fågelvatten genom att öka bland annat arealen öppet vatten, iståndsätta strandängar, reduktionsfiska, bygga eller restaurera häckningsöar och ge fåglar möjlighet att häcka ostört med hjälp av rovdjursjakt. Miljöministeriet svarar för restaureringen av fågelvattnen och jord- och skogsbruksministeriet för bekämpningen av främmande arter. Restaureringen av våtmarker är inte en tillräcklig åtgärd eftersom utan rovdjursjakt blir vattenfåglar lätta byten för minkar och mårdhundar. Främmande rovdjur ska också fångas inom ett tillräckligt stort område utanför skyddsområdet för att fåglarna ska få häcka i lugn och ro. Jakten sker alltså delvis också på privata marker, varför den ordnas i nära samarbete med markägarna. Projektet genomförs av Finlands viltcentral och Forststyrelsens jakt- och fisketjänster.– Det är fint att samhället har börjat se hur viktigt det är med jägarnas naturvårdsarbete. I samband med SOTKA-projektet har vi utvecklat en fungerande modell för jakt efter främmande rovdjur som vi också använder i Helmi-programmet. När vi planerar jakten ska vi dock ta hänsyn till att jakten sker i naturskyddsområden. Tillsammans med Forststyrelsen rekryterar vi jaktsamordnare som utbildar alla de aktörer som deltar i rovdjursjakten, berättar viltvårdschef Jarkko Nurmi vid Finlands viltcentral. Resultaten av jakten bedömer man bland annat genom att följa utvecklingen av rovdjursstammar i målområdena samt antalet vattenfågelpar och -ungar. Vid jakten följs djurskyddslagen. Den bästa jakttiden är vårvinter, då mårdhunden och minken redan besöker våtmarker, men fåglarna ännu inte återvänt och börjat bygga bon. Höst är också en bra jakttidpunkt eftersom de rovdjursungar som har fötts på sommaren söker livsmiljöer.Ministeriernas gemensamma Helmi-program siktar till 2030 och dess åtgärder hjälper hundratals hotade arter och en stor del av Finlands hotade naturtyper. Sotka-projektet fortsätter som en del av Helmi-programmet och ska främja försämrade andfågelarter bland annat genom att ge flyttfåglar trygga rastplatser och genom att restaurera våtmarker utanför naturskyddsområdena. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finansministeriet ber om utlåtanden om förslaget till den offentliga förvaltningens strategiska mål för utnyttjande och öppnande av information.De strategiska målen för utnyttjande och öppnande av information främjar målen för informationspolitiken i statsminister Marins regeringsprogram. Förslaget har utarbetats inom ramen för projektet för utnyttjande och öppnande av information (TiHA) i omfattande samarbete med intressentgrupper. Beredningen baserar sig på den informationspolitiska redogörelsen från 2019. Informationspolitikens innehåll och begrepp har beskrivits i en informationspolitisk handbok som publicerades 2020. Beredningen gjordes öppet och cirka 300 personer deltog i den. Beredningen inkluderade workshoppar och seminarier samt en för alla öppen remissrunda i Google Docs.De strategiska målen för utnyttjandet och öppnandet av information syftar till att fördjupa ledningen av informationspolitiken och göra öppenheten hos offentlig information till en bärande princip för hela informationspolitiken. De strategiska målen gäller aktörerna inom den offentliga förvaltningen i Finland.De strategiska målen har delats in i fyra olika temahelheter: 1) styrning, samordning och samarbete, 2) strategi och verksamhet, 3) informationshantering och 4) möjliggörare. Under varje tema beskrivs de strategiska målen för temat. Varje strategiskt mål innehåller ett huvudsakligt mål och undermål som stöder det samt långsiktiga effekter som eftersträvas.De strategiska målen färdigställs i och med remissbehandlingen före sommaren 2021. Beslut om godkännandeförfarandet fattas senare och verkställandet bereds.  
Vi ber er lämna skriftliga utlåtanden om förslaget via lausuntopalvelu.fi senast den 30 april 2021 före kl. 16.15.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Hur ser utvecklingen och den aktuella situationen inom den finska statens styrning ut? Rapporten som publicerades den 19 mars sammanställer de viktigaste observationerna och rekommendationerna i forskning kring systemiskhet i statens styrning och föregripande förvaltning. Projektet genomfördes av MDI, Vasa universitet, Frisky & Anjoy och Demos Helsinki.Undersökningen, som genomfördes som en del av statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet, skapar en övergripande bild av utvecklingen inom styrning och stärker debatten om möjligheterna kring fenomenbaserad och systemisk styrning.Systemnavigering för styrning av verksamhetsprinciper inom offentlig förvaltning och föregripande och systemisk förvaltningDelfaktorer inom systemisk föregripande förvaltning är fenomenorientering, tväradministration, interaktion och experiment. I rapporten kallas helheten systemnavigering.Utmaningarna och möjligheterna i föregripande och systemisk förvaltning ligger inte i egenskaperna hos institutioner och aktörer utan i förhållandena mellan dem. Avgörande är de förvaltningsstrukturer och verksamhetssätt som uppkommer vid interaktion och som styr interaktioner. I rapportens förslag till utveckling framhävs ett ödmjukt grepp till beslutsfattande samt förtroende, framsynthet och lärande såväl inom planering av politik som i beslutsfattande.Covid-19-krisen har bidragit med en exceptionell ram för granskning av verktyg för föregripande förvaltning och systemisk styrning under krisförhållanden. Undantagsförhållanden har stärkt behovet av systemiskhet och prognostisering. Rapportens rekommendationer för utveckling:Praxisen inom statens styrning bör bättre beakta balansen mellan centralisering och decentralisering, med vilken praktiskt arbete, interaktion och framtagning, utvidgning och utnyttjande av innovationer kan påverkas. Det är ofta svårt att ändra system eftersom förhållanden avseende makt, interaktion och beroende och resurserna är fastkopplade till silor för verksamhetsområden och förvaltningsområden. Decentralisering kan dock lösgöra tidigare kopplingar och göra den lokala och regionala nivån till den statliga styrningens bästa partner i förnyelse. Det finns redan flera kanaler för genomförande av deltagande, organisering av tjänster och samarbete, såsom genomförandet av strategin för den offentliga förvaltningen, förnyandet av resultatstyrningen, statens och kommunernas samrådsförfarande och MBL-avtal.Försök ska stödas genom decentraliserad genomföring och centraliserad informationsinsamling. De exempel på internationell och nationell experimenterade och kunskapsbaserad förvaltning som analyserats i undersökningen visar att transparensen i den information som tas fram i försök och den systematiska analysen och utnyttjandet av informationen stödjer godkännandet av förnyelser. Informationsstyrning, gemensamma regler och gemensam rapporteringspraxis samt bedömning med standardiserade metoder och modeller möjliggör även lärande från försök på lokal och regional nivå. Det finns skäl att vid uppföljningen av genomförandet av strategin för den offentliga förvaltningen och regeringsprogrammet från början notera kanaler och informationskällor för uppföljning och bedömning.Innovationer inom den offentliga sektorn bör anses vara ett viktigt kompetenskapital, tolkas bredare och införas i större omfattning. En del av systemnavigeringen och den ödmjuka styrningen som det tagits fasta på i projektet är en förmåga och kompetens för att styra interaktion såväl med traditionella styrmekanismer (lagstiftnings-, budget- och resultatstyrning) som nya verktyg (försök, användarorienterade och innovationer som uppkommit genom crowdsourcing och informationslager och former av informationsinsamling) och urskilja när en viss form av styrning är den lämpligaste. Detta bredare perspektiv för innovationer bör stödas bland annat i statsrådets introduktions- och utbildningsverksamhet, inom vilken hanteringen av systemiska förmågor bör stärkas i kompetensen för samtliga tjänstemän (till exempel i systematisk utveckling av strategisk kompetens vid statsrådet och i utbildningsinnehåll, inkl. HAUS) samt i styrningen av FoUI-verksamhet (till exempel FoUI-färdplanen).Strategin för reformeringen av den offentliga förvaltningen ska fungera som huvudkanal för systemisk styrning. Strategin om den offentliga förvaltningen som publicerades i december 2020 gav ett löfte om att skapa en hållbar vardag i framtiden och ett tryggt och fungerande samhälle i alla situationer. Detta mål är lagom pragmatiskt även för styrningen av den finska staten, men även ett ambitiöst och humant mål. Det är bra att i strategin utarbeta en plan för genomförande, vars uppföljning har utrymme för gemensam tolkning och dialog bland annat mellan staten och landskapen, enligt regeringsprogrammets prioriteringar mellan ministerier och den underställda förvaltningen samt statsrådet och kommunerna.En mer sömlös koppling av försök och forskningsrön till huvudströmningen i den statliga styrningen ska göras till den röda tråden vid kunskapsbaserad ledning inklusive i genomförandeplanen för regeringsprogrammet och i budgetstyrning. Historiska data är inte nödvändigtvis det bästa beviset för kommande systemändringar och det är viktigt att beakta iakttagandet av regelbundenhet, ömsesidiga beroenden och uppkomst i systemet i stället för splittrade atomistiska data och uppgifter.Systemstyrning som överskrider gränserna för förvaltning, sektorer och vetenskapsgrenar förutsätter incitament, bra exempel på föregångare och praktiskt utrymme (fysiskt, mentalt, med koppling till beslutsfattande och interaktion). Styrning på flera nivåer och med interaktion kräver systemtänkande. Metoder inom systemtänkande har inte ännu till fullo utnyttjats inom de viktigaste förvaltningsprocesserna (i synnerhet inom budgetering eller beredning av lagstiftning).Prognostisering och föregripande förvaltning ska överföras från sina separata processer till centrum för styrningspraxis och införas brett i den statliga styrningen samt i den samhälleliga dialogen, även med digitala verktyg. Ökandet av inkludering i framtidsredogörelsen är en utmärkt möjlighet som redan genomförs. Tillgängligheten till information främjas av smarta lösningar och av att digitala möjligheter utnyttjas till fullo och dessa stärker även framtidsscenariernas trovärdighet. I beredningen av spetsprojekt och reformer bör även prognostiseringsdata och den artificiella intelligensens potential beaktas i en större utsträckning än tidigare, bland annat med lägesrum som upprättas till stöd för genomförandet av reformer eller genom att göra framtidsöversikter mer tillgängliga för en bredare samhällelig debatt och gemensam utveckling. Tidsmässigt finns det skäl att samtidigt vara rask och tålmodig. Redan idag är stärkandet av systemiskhet verklighet inom förvaltningen. Det politiska beslutsfattandets kortsiktighet och den långsiktighet som stora systemiska ändringar förutsätter är dock en utmaning för föregripande förvaltning. Tillämpningen av det systemiska verksamhetssättet som föreslås i rapporten samt den prognostisering, experimentering och situationskänslighet som ingår i den är fortfarande avlägsna ideal, men kan vara en del av det systemiska steget som krävs för att svara på de största utmaningarna i samhället. Här är det bäst att gå vidare på det sätt som är enklast dvs. genom att börja från de processer inom vilka man redan blivit mycket medveten om systemiskhet (bland annat den gröna omställningen, livslångt lärande, arbetet i framtiden, välfärdsekonomi). Samtidigt är det nödvändigt att i informations-, budget- och resultatstyrning beakta de processer och ändringar som endast kan uppnås på längre sikt under en längre tidsperiod som sträcker sig över flera regeringsperioder.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesministeriet har utnämnt Pasi Rajala till pressattaché vid Finlands ambassad i Washington. Befattningen är treårig och tillträds den 1 juni 2021.Rajala arbetar för närvarande vid den statliga utvecklingsfinansiären Finnfund som kommunikationsdirektör. Rajala har över 20 års erfarenhet av olika kommunikationsuppgifter. Han har bland annat arbetat som statsministerns EU-specialmedarbetare, kommunikationskonsult och kommunikationschef vid FN:s utvecklingsprogram UNDP. Pasi Rajala är politices magister. Pasi Rajala”Förenta staterna är på många sätt en viktig partner för Finland. Därför är det viktigt att Finlands röst blir hörd och att vårt kunnande är välkänt i landet. Det är en hedersuppgift för mig själv att få berätta Finlands fina historia för amerikanerna”, säger Rajala.Pressattachén ansvarar för ambassadens externa kommunikation, sociala medier och medierelationer. Hen ansvarar också för Finlandsrelaterat program som riktar sig till Förenta staternas kongress. Till uppgifterna hör dessutom arbete med Finlandsbilden, att ordna besök för påverkare, mediebevakning och samordning av Team Finlands Finlandsfrämjande och kommunikation i USA.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbetslivsprofessorn i miljöansvar, den tidigare ministern och kanslichefen Hannele Pokka har valts in i gruppen Water and Climate Leaders som grundats av Meteorologiska världsorganisationen. Högnivågruppen har inrättats på initiativ av Meteorologiska världsorganisationens generalsekreterare Petteri Taalas för att påskynda genomförandet av FN:s mål för rent vatten och sanitet. Till gruppen hör både nuvarande och tidigare statschefer och ministrar samt representanter för organisationer, den privata sektorn och ungdomsorganisationer.Målen i Agenda 2030 som gäller rent vatten och sanitet kommer inte att nås om utvecklingen fortsätter i nuvarande takt.De kriser som orsakas av klimatförändringar har ett direkt samband med vattnet: klimatförändringar försämrar tillgången till vatten och förvärrar torkan i hela världen. Tillgång till rent vatten är också en förutsättning för att de övriga målen för hållbar utveckling ska nås. Pandemin har framhävt vikten av vattenförsörjning, sanitet och hygien.Vatten är en mänsklig rättighetValet av professor Hannele Pokka till högnivågruppen stärker Finlands roll på vattenområdet. Finlands internationella vattenstrategi, Finnish Water Way, bereds gemensamt av fem ministerier för att bygga upp en ansvarsfull och rättvis vattenförsörjning. ”Finlands vattenkompetens har en stark profil. Det finns ett intresse för vår vattenstrategi och vårt kunnande”, säger Pokka.”Min egen prioritering i gruppen för vatten- och klimatledare är i synnerhet att påverka och stärka kunskapsbasen och de globala övervakningssystemen. Jag vill också att vatten- och klimatfrågor betraktas som en oskiljaktig helhet, inte separat. Det är också ytterst viktigt att understryka att rätten till vatten och sanitet är mänskliga rättigheter.”Klimatförändringen ökar behovet av snabba åtgärderWater and Climate Leaders Panel lanserades officiellt vid FN:s högnivåmöte om vatten den 18 mars.Finland representerades av utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.”Klimatförändringarnas hastighet och inverkan på vattnets kretslopp gör behovet av åtgärder allt mer akut, och därför välkomnar jag varmt den nyligen inrättade högnivågruppen för vatten- och klimatledare. Det är en ära att få en finländsk medlem i ledningsgruppen: tidigare ministern, professor Hannele Pokka. Gruppens arbete är nödvändigt för att främja integrerade vatten- och klimatpolitiska åtgärder”, sade minister Skinnari vid mötet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att det ska betalas ersättning till företag vars lokaler med stöd av lag eller ett myndighetsförordnande ska hållas stängda i samband med coronaviruspandemin. Den nya ersättningen för stängning gäller mikroföretag och små företag med högst 49 anställda. Ett separat stöd som gäller större företag bereds så snart som möjligt.Regeringen överlämnade en proposition om detta till riksdagen den 18 mars 2021. Propositionen kompletterar lagförslaget om den tredje ansökningsomgången för kostnadsstöd, som för närvarande är under behandling i riksdagen. Lagen avses träda i kraft den 12 april 2021. Företagen ska ansöka om ersättning för stängning hos Statskontoret.  Ansökningsomgången för företagen kan inledas i början av maj.– De stora företagen är nära att nå det stödtak på 1,8 miljoner euro som fastställts i EU:s regler om statligt stöd. Vi förhandlar som bäst med Europeiska kommissionen om detta. Men eftersom vi vill komma igång med stödet för små företag så fort som möjligt, bereder vi stödpaketen för små och stora företag separat. Vi bereder som bäst också ett separat stöd för evenemangsbranschen, säger näringsminister Mika Lintilä.Ersättningen riktas till restauranger och andra företag som förordnats att hålla stängtDen nya ersättningen för stängning gäller restauranger och andra förplägnadsrörelser som enligt lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet ska hålla stängt den 9–28 mars 2021. Det är tillåtet att sälja mat för avhämtning, men försäljningen för avhämtning beaktas i ersättningsbeloppet.Ersättning kan också betalas till sådana företag som kommunen eller regionförvaltningsverket med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar kan bestämma att ska stängas. Till dessa hör till exempel utrymmen för motion och idrott, träningslokaler, allmänna bastur, simhallar och badinrättningar samt inomhuslekparker.  Ersättningen betalas till företaget för stängningsperioden, om perioden omfattar minst 15 dygn. Om antalet kunder i företaget har begränsats men lokalen inte har stängts helt och hållet, kan företaget inte få stödet. Dessa företag kan dock ansöka om kostnadsstöd.Ersättningen för stängning föreslås grunda sig på företagets kostnader för februari 2021 och på företagets anmälan om hur stor del av affärsverksamheten som stängs. Lönekostnaderna ersätts till 100 procent och de övriga kostnaderna, såsom hyreskostnader, till 70 procent. Tidigare beviljade coronastöd tas i beaktande och maximibeloppet får inte överstiga 1,8 miljoner euro enligt EU:s regler om statligt stöd.Om stängningen av kundlokalerna förlängs med stöd av lag eller myndighetens beslut efter det att den första ansökan om ersättning har lämnats in, kan företaget ansöka om ersättning för stängning i perioder på minst 14 kalenderdagar. Detta påskyndar erhållandet av stöd. Jämförelseperioden för ersättningen för stängning förblir densamma, det vill säga ersättningsbeloppet baserar sig på företagets kostnader för februari 2021.Ersättningen för stängning grundar sig på riksdagens riktlinjerDe ersättningar som föranleds av stängningen uppskattas uppgå till 70 miljoner euro. Omkring två tredjedelar av detta kommer att användas till stöd för små företag och mikroföretag, och en tredjedel till de stöd för stora företag som bereds separat så snart som möjligt.Med mikroföretag avses ett företag som har färre än tio anställda och en årsomsättning eller en balansomslutning som uppgår till högst 2 miljoner euro. Med små företag avses ett företag som har färre än 50 anställda och en årsomsättning eller en balansomslutning som uppgår till högst 10 miljoner euro.Beredningen av ersättningen för stängning grundar sig på riksdagens riktlinjer om att det i situationer där lokaler måste stängas ska betalas ersättning till näringsidkarna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har i dag godkänt Finlands Afrikastrategi. Med hjälp av strategin ska Finlands relationer till de afrikanska länderna, Afrikanska unionen (AU) och regionala organisationer diversifieras och fördjupas. Fokus ligger i synnerhet på politiska och ekonomiska relationer.Strategin innehåller strategiska prioriteringar för Finlands Afrikapolitik, med mål att utveckla den i en mer genomgripande och koherent riktning. Prioriteringarna baserar sig på regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse.Enligt utrikesminister Pekka Haavisto har Afrika förändrats avsevärt under de senaste åren.”Många afrikanska länders ekonomi har vuxit, kontinenten har blivit politiskt och ekonomiskt mer integrerad och befolkningen växer kraftigt. Afrikas strategiska, geopolitiska och handelsekonomiska betydelse har ökat. Hur de afrikanska länderna anpassar sig till klimatförändringar, bevarar naturens mångfald och reagerar på befolkningstillväxtens utmaningar har konsekvenser inte bara för utvecklingen på den afrikanska kontinenten utan också för Europa och Finland.”Perspektivet och målsättningarna i Afrikastrategin är nya. Strategin fokuserar inte på utveckling av Afrika eller på utvecklingssamarbete, utan på utveckling av relationerna mellan Finland och de afrikanska länderna. Den lyfter fram vikten av att stärka politiska och ekonomiska förbindelser som gynnar båda parterna.Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari anser att det finns goda möjligheter att utveckla handelsförbindelserna mellan Finland och många afrikanska länder. Våra relationer kan fördjupas på ett sätt som gagnar både finländska och afrikanska aktörer.”Målet är bland annat att fördubbla handeln mellan Finland och de afrikanska länderna från 2020 till 2030 och att öka investeringarna i bägge riktningarna.Afrikastrategin har beretts under utrikesministeriets ledning i nära samarbete med andra ministerier. Genom en omfattande samrådsprocess har också en bred skara företrädare för statliga organisationer, näringslivet, forskningen, utbildningen och det civila samhället deltagit i beredningen. Också afrikanska samarbetspartner, bland annat den afrikanska diasporan i Finland och ambassadörer för afrikanska länder, har hörts under processen. Hela statsrådet kommer att delta i genomförandet av strategin och samarbetet med olika aktörer.Finland genomför Afrikastrategin parallellt med sina bilaterala relationer med afrikanska länder, och främjar även samarbetet genom EU, det nordiska samarbetet, de internationella utvecklingsbankerna, inom ramen för FN och det övriga multilaterala samarbetet. Prioriteringarna i EU:s Afrikastrategi har beaktats i Finlands strategi, liksom målen i Agenda 2030 och i Afrikanska unionens Agenda 2063.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår en fortsättning på den temporära lag som gör situationen lättare för dem som är föremål för utsökning under coronaepidemin. Det är meningen att giltighetstiden för de tillfälliga ändringarna ska förlängas till utgången av 2021.Syftet med den temporära lagen är att öka gäldenärernas möjlighet till en begränsning eller lindring av utsökningsförfarandet. Detta innebär till exempel amorteringsfria månader eller längre betalningstider. Lättnaderna är avsedda för dem vars ekonomiska situation försvårats på grund av coronan eller av undantagsförhållandena till följd av den.Även ändringen i kravet på skyndsamt förfarande vid utsökning föreslås fortsätta. Under coronaepidemin har det varit möjligt att skjuta upp verkställigheten av utsökning, om detta kan anses ligga i den persons intresse som är föremål för utsökning och uppskovet inte medför någon särskild olägenhet för den som ansökt om utsökning.Utmätningsmannen får dock fortfarande i varje enskilt fall bedöma möjligheten att ändra eller begränsa de förlängda frister och lättnader som beviljats med stöd av den temporära lagen.Lagen avses träda i kraft i början av maj och gälla till slutet av året. Den temporära lag som för närvarande är i kraft gäller till utgången av april.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det nationella stödet för biodling enligt antalet bisamhällen 2021 är 19 euro för ett övervintrat och ofördelat bisamhälle. Detta är lika mycket per samhälle som 2020. Sammanlagt uppgår stödet till 0,6 miljoner euro som fördelas mellan 450 biodlare. Statsrådet tog beslut i frågan på torsdagen.Målet med stödet är att kompensera de konkurrensnackdelar som följer av Finlands ogynsamma förhållanden och trygga en fortsatt biodling och sektorns möjligheter för utveckling.För att få stöd måste biodlaren ha minst 15 övervintrade bisamhällen år 2021. Vidare måste odlaren ha fått försäljningsinkomster från biodlingen och följt bestämmelserna i djurregisterlagstiftningen. Stödet betalas ut av Livsmedelsverket.

Källa: Valtioneuvosto.fi