NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet och miljöministeriet har uppdaterar anvisningen om reparationer i bostadsbyggnader under coronavirusepidemin. Syftet är att förebygga att viruset sprids i samband med reparationsprojekt och att skydda hälsan hos de som arbetar i de byggnader som ska repareras och hos de som bor i bostäderna.Parterna i ett reparationsprojekt måste följa epidemiläget och myndigheternas och sakkunniginrättningarnas rekommendationer, anvisningar och föreskrifter och göra de ändringar i verksamheten som behövs enligt dem. Parterna ska bedöma hur de gällande begränsningarna inverkar på pågående reparationsprojekt och om det är möjligt att skjuta upp reparationer som inte är nödvändiga.  Reparationsprojekten ska genomföras så att ingen blir smittad.  Personer som har symtom får inte arbeta, och de som bor i bostäderna inte vistas i samma utrymmen som de som arbetar. Man ska hålla säkerhetsavstånd, använda munskydd och iaktta god handhygien.  I bostäder där det bor personer som är sjuka eller som är i karantän får man endast göra reparationer som är absolut nödvändiga. Även i dessa fall ska man se till att de anställdas hälsa tryggas.  Anvisningen gäller i första hand husbolagen, men den kan till tillämpliga delar också användas vid reparationer av egnahemshus. Den uppdaterade anvisningen baserar sig på läget den 17 mars 2021, och uppdateras ytterligare vid behov. Anvisningen är i kraft omedelbart och ersätter de anvisningar som gavs den 17 december 2020. Vid beredningen har social- och hälsovårdsministeriet och miljöministeriet samarbetat med Valvira, regionförvaltningsverk, Institutet för hälsa och välfärd, Fastighetsbyrån, Disponentförbundet, Egnahemsförbundet, Rakli och Byggnadsindustrin RT rf. Social- och hälsovårdsministeriets och miljöministeriets anvisning för reparationsprojekt i bostadshus under covid-19-epidemin (19.3.2021) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inom programmet för effektiverat vattenskydd spred man år 2020 gips som binder näringsutsläpp på sammanlagt nästan 9 000 hektar åkrar i syfte att förbättra Skärgårdshavets tillstånd. Försöken med andra nya vattenskyddsmetoder inom jordbruket, det vill säga spridning av strukturkalk och fiberslam, framskred också. Enligt programmets färska årsrapport kom det in rekordmånga ansökningar om understöd för restaureringsprojekt. I Östersjön sanerades dessutom två riskvrak.Gipsspridningen genomfördes i samarbete med såväl jordbrukare inom Egentliga Finland som myndigheter, jordbruksrådgivare och aktörer som levererade och spred gipset. Detta nya samarbete gav värdefull information om genomförandet av gipsbehandlingar i stor skala och om jordbrukarnas erfarenheter. En ny ansökningsomgång för gipsspridning inleds i vår. Gipsspridningen är avgiftsfri för jordbrukarna. I år är målet att sprida gips på sammanlagt 20 000 hektar åkrar i Skärgårdshavets avrinningsområde.De första forskningsresultaten från försöken med strukturkalk och fiberslam kommer under detta år. Enligt preliminära resultat har belastningen av fasta partiklar och fosfor i avrinningsvattnen minskat och betskörden förbättrats. År 2021 ska det för jordbrukarna utarbetas en handbok om hur metoderna ska tillämpas och hur de påverkar odlingen och belastningen på vattendragen.Utöver att näringsbelastningen minskas ökar programmet förståelsen för hur näringsbelastningen från land förändrar Skärgårdshavets ekosystem. Forskningsprojektet MaaMeri, som samordnas av Finlands miljöcentral, inledde insamlingen av ny information i Skärgårdshavet tillsammans med dess projektpartner.Klimatförändringen minskar nyttan av vattenskyddsåtgärderna och är en utmaning för den biologiska mångfalden i vattennaturen. Vattenskyddsåtgärderna är mer effektiva när de genomförs som större helheter i specifika avrinningsområden. Jord- och skogsbruksministeriet och miljöministeriet erbjöd finansiering för projekt som främjar naturenlig vattenhushållning inom jord- och skogsbruket. Information om de nya metoderna får stöd av ett omfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som samordnas av Finlands miljöcentral. Finländarnas intresse för skyddet av närliggande vattendrag har ökatI fjol inleddes på olika håll i landet cirka 80 nya projekt för restaurering av vattendrag. Antalet aktörer och delfinansiärer inom restaureringsprojekten har också ökat när nya kommuner och andra regionala aktörer gått med i verksamheten.”Jag är glad över att man hittat finansieringskanaler för vattenskyddet och att skyddet av närliggande vattendrag och deras tillstånd upplevs som en viktig och gemensam sak”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen. Möjligheten att få finansiering för planeringen och genomförandet av projekt har också gett ny fart åt verksamheten inom många föreningar och stiftelser som arbetar med vattenskydd. I och med programmet har man kunnat stödja och sammanföra aktörerna inom vattenskyddet och garantera en högklassig verksamhet som baserar sig på forskning och uppföljning.Skadliga ämnen i städernas vatten är ett nytt problemDet finns ännu inga effektiva metoder för att avlägsna skadliga ämnen ur städernas avloppsvatten och dagvatten. Programmet för effektiverat vattenskydd stöder forskningen och utvecklingen av nya metoder genom att finansiera sju projekt som ämnar till att utveckla metoder för att minska belastningen av de skadliga ämnen som förekommer i avloppsvatten och dagvatten.Östersjöns riskvrak är dolda miljöhotFinlands miljöcentral tömde oljan ur två miljöfarliga vrak i Skiftet nära Åland i samarbete med gränsbevakningsväsendet. Målet för i år är att sanera minst ett vrak.Insatserna gör det möjligt att skapa en ny modell för myndighetssamarbete när det gäller att hantera de miljörisker som vraken orsakar. I Finlands territorialvatten finns det över 20 riskvrak.En halvtidsöversyn av programmet görs år 2021I slutet av året görs en halvtidsöversyn av programmet. Det är viktigt att få respons på hur väl programmet har ökat vattenskyddets synlighet, ökat samarbetsmöjligheterna och bidragit till att sprida information om nya metoder och framtida utmaningar inom vattenskyddet. Med hjälp av denna kunskap kan man bedöma hur väl programmets ursprungliga mål har uppnåtts och hur det stöder genomförandet av vatten- och havsförvaltningsplanerna 2022–2027 samt öka antalet kunniga aktörer inom vattenskyddet.”Det är vårt gemensamma ansvar att trygga en god vattenstatus i det föränderliga klimatet. För detta behövs kompetens och ekonomiska insatser från såväl staten, kommunerna, företagen, föreningarna och forskarna som de privata markägarna och de som använder vattendragen”, säger minister Krista Mikkonen.Årsrapporten finns på programmets webbplats:ym.fi/vattnenstur

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt en halvtidsutvärdering av programmet för träbyggande har programmet tydligt bidragit till att öka det industriella träbyggandet. Åtgärderna i programmet har påverkat till exempel revideringen av brandsäkerhetsbestämmelserna. I halvtidsutvärderingen önskar man att programmets prioriteringar preciseras med tanke på programmets två sista år.I statsrådets gemensamma program för träbyggande, som leds av miljöministeriet, har det gjorts en andra utvecklande halvtidsutvärdering. I utvärderingen konstateras det att programmet för träbyggande i sin helhet har ett mycket starkt stöd från intressentgrupperna och att genomförandet av programmet till och med bedöms exceptionellt positivt. Enligt halvtidsutvärderingen har programmet påverkat den allmänna debatten, attitydklimatet och medvetenheten om träbyggande.Konkreta konsekvenser av programmet är enligt utvärderingen exempelvis att byggprojekten framskridit inom den offentliga sektorn. I programmet har man utarbetat de första nationella målen för offentligt byggande i trä, genom vilka offentliga byggherrar uppmuntras till att öka användningen av trä och agera vägvisare för hela sektorn. Målet är att träbyggandets marknadsandel ska utgöra 31 procent av alla offentliga nya byggnader år 2022 och 45 procent år 2025.Programmet för träbyggande har också främjat olika utvecklingsprojekt inom miljöministeriet genom vilka författningar som gäller väsentliga tekniska krav på byggande har setts över. På detta sätt har programmet främjat utvecklingen av byggandet och en tydlig reglering, undanröjt hinder och förbättrat träbyggandets konkurrenskraft i synnerhet när det gäller byggande av flervåningshus.I halvtidsutvärderingen får programmet också beröm för att det stöder pluralistiska forskningsprojekt som är centrala med tanke på utvecklingen av sektorn. De har tydligt fört sektorn framåt. Man ser att det industriella träbyggandet nu befinner sig i ett kraftigt brytningsskede, och framtiden erbjuder stora möjligheter.”I utvecklingen av träbyggandet kan man se en fear of missing out-fas. Företagen inom sektorn bygger lyckade objekt, efterfrågan är stor och både inom företagen och inom forskningsinstituten satsar man stort på att utveckla träbyggandet. Företagen inom byggsektorn funderar på vad det ökade träbyggandet innebär för dem”, säger Petri Heino, chef för programmet för träbyggande.”Programmets uppgift är att under de kommande två åren föra den information som fås från visionerna, forskningen och utvecklandet närmare de konkreta lösningarna. Vi vill få till stånd lösningar som är internationellt konkurrenskraftiga”, säger Heino.Tydligare fokus för de två sista årenI den utvecklande halvtidsutvärderingen granskades programmets fem olika fokusområden och de framsteg som gjorts inom dem. Fokusområdena är att:öka användningen av trä i stadsbyggandetfrämja användningen av trä i offentligt byggandeöka byggandet av stora träkonstruktioneröka kompetensen i regionernafrämja exporten.I halvtidsutvärderingen konstateras det att programmet i synnerhet har ökat användningen av trä i stadsbyggande och offentligt byggande. Också den regionala kompetensen har ökats med goda resultat.Däremot har man inte satsat lika mycket på att öka byggandet av stora träkonstruktioner, såsom broar och hallar, eller på att främja exporten. Därför rekommenderas det att programmet klart ska öka sitt fokus med tanke på de två sista verksamhetsåren.”Ökad användning av trä vid byggande i städer och främjande av offentligt träbyggande bidrar också till att stora konstruktioner byggs av trä. När det gäller byggande av broar och hallar är det klokt att inom programmet fokusera på samarbete med kommunerna och de statligt ägda byggherrarna. I fråga om exporten finns det ett klart behov av att förtydliga programmets och Business Finlands roller för att få ett bättre genomslag”, säger Petri Heino.För programmets två sista år förväntas en tydlig vision och konkreta åtgärder för att uppnå de viktigaste målen. Till exempel en fördubbling av det offentliga träbyggandet anses vara ett bra mål. Också exporten anses vara viktig, men för att främja exporten krävs det ett nära samarbete med såväl andra förvaltningsområden som med hela sektorn.I intervjuerna som gjordes i samband utvärderingen önskade man att programmet på ett djärvare sätt än hittills ska delta i diskussionen om träbyggandet och korrigera träbyggandets prisimage och andra missuppfattningar. På så sätt kan programmet minska till exempel den onödiga motsättningen mellan träbyggande och betongbyggande.Hankeikkuna.fi: Slutrapport från den andra utvecklande halvtidsutvärderingen

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt förhandsuppgifterna i arbetslivsbarometern har coronaviruset ökat löntagarnas osäkerhet om att förlora sitt arbete jämfört med 2019, men klart mindre än vid någon tidigare ekonomisk kris i arbetslivsbarometerns 30-åriga historia. Distansarbete, användning av permitteringar och stödåtgärder som skapats för företag har lindrat rädslan för uppsägning av löntagare jämfört med tidigare ekonomiska kriser.– Coronapandemin har drabbat arbetsmarknaden hårt. De negativa effekterna har minskat genom att människornas utkomst har tryggats och företag erbjudits stöd. Pandemin har dock ännu inte besegrats, konstaterar arbetsminister Tuula Haatainen. Distansarbete blev klart vanligare från och med 2019. Under 2020 hade cirka hälften av löntagarna (48 %) distansarbetat. Många distansarbetade i högre grad än tidigare. Det är värt att notera att merparten (92 %) av dem som arbetade på distans var nöjda med hur distansarbetet förlöper under coronapandemin. Coronapandemin tog ett kliv framåt på nästan ett decennium när det gäller distansarbete.Som en följd av corona växte arbetsmängden med cirka en tredjedel (31 %) och minskade för cirka var sjätte (18 %) löntagare. Arbetsmängden blev större särskilt för kvinnor, tjänstemän och arbetstagare inom kommunsektorn.Digitaliseringen framskred på arbetsplatserna både i fråga om arbetsredskap och organisering av arbetetResultaten av arbetslivsbarometern visar att det på arbetsplatserna skett en omfattande digitalisering. På arbetsplatserna började man under 2020 använda nya arbetsmetoder i högre grad än tidigare. Andelen personer som använder digitala arbetsytor och telekommunikationsverktyg i sitt arbete ökade klart jämfört med 2019. Förändringen syns inom alla sektorer och socioekonomiska grupper. – Den digitala utvecklingen under coronapandemin har inte bara inneburit att processerna har gjorts elektroniska, utan förändringen har varit mycket mer omfattande och helhetsbetonad. Det har inneburit nya sätt att lära sig, arbeta och kommunicera. En positiv digital utveckling stärker Finlands förutsättningar att bli ett ledande land när det gäller internationell kompetens och innovationer, sammanfattar Haatainen.  Deltagandet i utbildning och antalet arbetsdagar som använts till utbildningen minskade jämfört med förra undersökningen. Coronapandemin har flyttat studierna ut på nätet. Fler löntagare än tidigare studerade med hjälp av material på nätet under 2020.– Multilokalitet och platsneutralitet gör det möjligt att arbeta och vara företagare oberoende av ort. Detta kan ha positiva effekter på såväl sysselsättningen som till exempel minskningen av utsläppen. Finlands framgång beror på förmågan att utnyttja de möjligheter som förändringen erbjuder. Det är klart att betydelsen av kontinuerligt lärande framhävs. Jag önskar också att arbetsgivare skulle fästa allt större uppmärksamhet vid detta, konstaterar Haatainen.Vad är en arbetslivsbarometer?Arbetslivsbarometern är en sampelundersökning som genomförts sedan 1992 för att bevaka hur arbetslivskvaliteten utvecklas ur finländska löntagares perspektiv. Undersökningens uppgifter från 2020 har samlats in genom de telefonintervjuer som genomfördes i samband med Statistikcentralens arbetskraftsundersökning under augusti och september 2019. År 2020 svarade 1 647 löntagare på undersökningen. Undersökningsresultaten kan på ett tillförlitligt sätt generaliseras till att gälla löntagare i hela landet och inom alla sektorer.Resultaten av arbetslivsbarometern publiceras i två delar: förhandsuppgifter har traditionellt publicerats på våren och slutrapporten i slutet av året. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet ber om utlåtanden om förordningen som preciserar klientuppgiftslagen. Genom förordningen ska det föreskrivas att en person via Kanta-tjänsten kan ges ett elektroniskt vaccinationsintyg och ett intyg över resultat av laboratorieprov.I den första fasen ges tillgång till ett coronavaccinationsintyg via Kanta-tjänsten. Målet är att man i fortsättningen också ska kunna få ett elektroniskt intyg också över alla andra vaccinationer och resultat av laboratorieprov från Kanta-tjänsten.Förordningen innehåller inga bestämmelser om användningen och ändamålet med vaccinationsintygetFörordningen hänför sig till det elektroniska coronavaccinationsintyg som ska genomföras i Kanta-tjänsten och som för närvarande bereds i Finland. Intyget är förenligt med EU-kommissionens s.k. gröna intyg (Digital Green Certificate), dvs. EU:s gemensamma covid-19-intyg. Vaccinationsintyget kan vara digital vaccinationsinformation, en streckkod, en QR-kod eller en kombination av dessa som kan ses i Kanta-tjänsten via telefonen, och den kan också skrivas ut på papper.Vaccinationsuppgifterna och andra data sparas i Kanta-tjänsten av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården efter vaccinationen och registreraren ansvarar för att uppgifterna på Mina Kanta-sidorna är korrekta.I förordningen föreskrivs inte om användningen och ändamålet med vaccinationsintyget. Personen kan själv bestämma om användningen och ändamålet.Det elektroniska vaccinationsintyget ska vara avgiftsfritt.Eftersom alla inte använder eller har möjlighet att använda Kanta-tjänsten, ska man om man så önskar kunna få vaccinationsintyget även i pappersform från den instans som gett vaccinet. Redan nu får man ett vaccinationsintyg i pappersform om man så önskar, om man begär det av den instans som gett vaccinationen.Förordningen medför inga nya skyldigheter för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvårdenFörordningen som preciserar klientuppgiftslagen medför inte några nya skyldigheter för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården utöver de skyldigheter som redan nu föreskrivs i lagen.För att det digitala vaccinationsintyget ska kunna tas i bruk måste man först säkerställa att vaccinationsuppgifterna lagras i Kanta-tjänsten på ett heltäckande och korrekt sätt. För att det ska vara möjligt måste man göra ändringar i en stor del av de patientdatasystem som används eller ta i bruk en skild applikation för lagringen av vaccinationsuppgifter och ansluta den till Kanta-tjänsterna. Utlåtanden om förordningen kan lämnas fram till den 9 april 2021Utlåtanden om förordningen kan lämnas 19.3.2021–9.4.2021. Begäran om utlåtande i utlåtandetjänsten (utlåtande.fi)Målet är att förordningen som preciserar klientuppgiftslagen ska träda i kraft den 1 maj 2021 och att det tekniska genomförandet av det elektroniska coronavaccinationsintyget ska vara klart i maj 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Utrikesminister Pekka Haavisto deltar i EU:s råd för utrikes frågor i Bryssel måndagen den 22 mars. Mötets huvudtema är EU:s södra grannskap och Turkiet. Därtill för rådet en diskussion med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet. Minister Haavisto ska också delta i Natos utrikesministermöte i Bryssel den 24 mars.EU:s utrikesministrar för en diskussion om Turkiet inför Europeiska rådets möte den 25–26 mars. EU och Turkiet har många gemensamma intressen, och Turkiets läge i sydöstra Europa är strategiskt viktigt. EU hoppas att relationen ska vända till det bättre efter ett besvärligt år. Det förutsätter att Turkiet visar att landet är redo och villigt att ingå ett partnerskap. Finland anser att det är viktigt EU och Turkiet bygger en fungerande och öppen relation på lång sikt. Utvecklingen i EU:s södra grannskap är fortfarande problematisk 25 år efter Barcelonaprocessen och 10 år efter den arabiska våren. Utrikesministrarna diskuterar EU:s nya strategi för att stärka samarbetet med länderna i regionen. För Finland är det viktigt att partnerländerna förbinder sig till gemensamma mål och till EU:s värderingar. Till dessa hör respekt för de mänskliga rättigheterna och jämställdheten samt iakttagande av god förvaltningssed och rättsstatens principer.EU:s utrikesministrar håller också ett inofficiellt videomöte med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter Michelle Bachelet. EU är en central aktör i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Finland har arbetat systematiskt i flera årtionden för de mänskliga rättigheterna och kandiderar för FN:s råd för mänskliga rättigheter för perioden 2022–2024.Aktuella ämnen på utrikesrådets agenda för mars är Ryssland, Venezuela, västra Balkan, Georgien och Myanmar. Angående Myanmar är avsikten att på grund av militärstatskuppen godkänna nya sanktioner riktade mot personer. Därtill har ministrarna för avsikt att fatta beslut om införandet av nya sanktioner enligt EU:s globala system för människorättsliga sanktioner.I samband med sitt besök i Bryssel deltar utrikesminister Haavisto också i Natos utrikesministermöte. Natos partnerländer Finland och Sverige samt EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Josep Borrell har bjudits in till en diskussion om det aktuella säkerhetsläget i Europa den 24 mars.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rådet för jordbruk och fiske sammanträder i Bryssel den 22 – 23 mars. Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä företräder Finland vid mötet.Rådet kommer att diskutera reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken som EU:s institutioner förväntas ena om i början av sommaren. Ordförandelandet Portugal kommer att ge en lägesrapport om trepartsförhandlingarna och begära att rådet ger vägledning för de kommande förhandlingarna. Enligt Finland bör trepartsförhandlingarna så långt det går följa rådets allmänna riktlinje och GJP-reformen bör behandlas som en helhet. Det är viktigt att GJP-förhandlingarna går vidare för att förordningarna ska kunna antas i god tid och för att det ska finnas tillräckligt med tid för att genomföra dem. Finland deltar i medlemsstaternas gemensamma initiativ om behovet att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken. EU:s skogsstrategi kommer antagligen ut under 2021 och rådet diskuterar utmaningarna i beredningen samt strategins prioriteringar. Rådets slutsatser om EU:s skogsstrategi och EU:s strategi för biologisk mångfald fokuserar på hållbarhetens tre dimensioner: den ekonomiska, miljömässiga och sociala dimensionen. Allt detta måste beaktas i den nya skogsstrategin. Vidare understryker Finland att strategin inte får ändra behörighetsförhållandena mellan kommissionen och medlemsländerna. De skogsrelaterade åtgärderna hör till medlemsländernas nationella behörighet, även om EU har behörighet inom miljö-, jordbruks- och energisektorn som direkt eller indirekt påverkar skogarna. Rådet diskuterar också växtskyddsfrågor, bland annat beredskapen för att vidta skyddsåtgärder mot växtskadegörare som hotar jordbruket. Rådet ska också ha en riktlinjedebatt om användningen av biologiska bekämpningsmedel (makroorganismer) mot växtskadegörare. Finland understöder Portugals initiativ att framhäva vikten av växtskydd. Det internationella växtskyddsåret 2020 som ordnades på Finlands initiativ, har också förbättrat medvetenheten om växtskydd. Det är viktigt att fortsätta detta arbete för att öka medvetenheten. Finland är positivt till harmoniseringen av EU:s lagstiftning om makroorganismer som används vid biologisk bekämpning. Ett ytterligare mål för rådet är att nå en politisk överenskommelse om gemensamma fiskemöjligheter mellan EU och Storbritannien. Tidsfristen för att tillfälligt kunna ta tillvara fiskemöjligheterna löper fram till den 31 juli 2021, tills EU och Storbritannien inom ramen för handels- och samarbetsavtalet når en lösning som gäller hela året. Rådet diskuterar också fiskeförhandlingarna mellan EU och Storbritannien.Mötesarrangemangen är annorlunda på grund av coronapandemin och det finns till exempel begränsningar i det tillåtna antalet personer i möteslokalerna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Tino Aalto (pol. mag.) inleder sitt arbete som kommunikationsminister Timo Harakas specialmedarbetare måndagen den 22 mars.Aalto övergår till uppgiften från statsrådets kansli, där han har arbetat som Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainens specialmedarbetare med ansvar för ägarstyrningen. Som minister Harakas specialmedarbetare svarar han bland annat för ärenden som gäller data, ny teknik, mediepolitik och ministeriets koncernstyrning samt för frågor som gäller strategisk planering och beredningsprocesserna i anslutning till regeringens förvaltningsövergripande helheter.Aalto har tidigare arbetat bland annat vid utrikesministeriet som specialmedarbetare samt vid Teknologiindustrin rf, där han var rådgivare till verkställande direktören och chef för innovationspolitik.Efter utnämningen återgår kommunikationsminister Harakas medarbetarstab till det ursprungliga antalet medarbetare.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undantagsförhållandena och den fortgående coronapandemin berör hela samhället på ett övergripande sätt. Betydelsen av en snabb informationsgång, en tillförlitlig lägesbild, tydliga kommunikationsansvar samt samordning och genomförande av kommunikationen framhävs ytterligare. Den 18 mars fattade statsrådets kansli ett beslut genom vilket befogenheter i enlighet med 106 § 1 mom. i beredskapslagen börjar tillämpas i fråga om ledningen och samordningen av kommunikation som gäller coronavirusepidemin. Beslutet gäller till och med den 30 april 2021, dock högst så länge som undantagsförhållanden enligt beredskapslagen råder i Finland.Den 11 mars beslutade riksdagen att förordningen om ibruktagning av befogenheter i enlighet med 106 § 1 mom. i beredskapslagen, som gäller förvaltningsmyndigheternas kommunikation, får förbli i kraft. Förordningen tillämpas inte i landskapet Åland. Den är i kraft till och med den 30 april 2021.Statsrådets kanslis beslut tillämpas på statsrådet och ministerierna samt på de ämbetsverk och enheter som lyder under statsrådet. Beslutet tillämpas inte exempelvis på republikens presidents kansli, oavhängiga domstolar och oberoende laglighetsövervakare eller riksdagens ämbetsverk och inrättningar som lyder under riksdagen, såsom Folkpensionsanstalten. Beslutet tillämpas inte heller på kommuner eller samkommuner.I enlighet med beslutet leder kommunikationsavdelningen vid statsrådets kansli kommunikationen om coronavirusepidemin i statsrådet och ministerierna. Kommunikationsavdelningen meddelar ministeriernas kommunikationsenheter behövliga föreskrifter för genomförandet av åtgärder i fråga om den kommunikation som gäller epidemin. Till stöd för ledningen och samordningen av åtgärderna utses en strategisk ledningsgrupp för kommunikationen om coronavirusepidemin.Kommunikationsavdelningen vid statsrådets kansli samordnar de kommunikationsåtgärder som gäller coronavirusepidemin som genomförs vid ämbetsverk och andra enheter inom statsförvaltningen. Dessa myndigheter ska hålla kommunikationsavdelningen informerad om sina planer och åtgärder för kommunikationen. Till övriga delar sköter ämbetsverken sin kommunikation självständigt. Kommunikationsavdelningen genomför dessutom kommunikationskampanjer som gäller coronavirusepidemin i samarbete med myndigheterna på riksnivå och på regional nivå.Statsrådets kansli meddelar statsförvaltningens myndigheter inga föreskrifter om innehållet i kommunikationen. Kommunikationen om forskningsverksamheten vid statens forskningsinstitut omfattas inte av ledningen och samordningen vid statsrådets kansli.Myndigheterna och tjänstemännen är skyldiga att informera om de ärenden som de fortfarande ansvarar för. Aktiveringen av den paragraf i beredskapslagen som gäller ledningen av kommunikationen påverkar inte denna skyldighet.Situationens omfattning och en effektivare kommunikation om coronavirusepidemin kräver att kommunikationsavdelningen vid statsrådets kansli får förstärkning genom personalöverföringar från andra ministerier och ämbetsverk. Statsrådets kansli avtalar om personalarrangemang med de övriga myndigheterna.Tydligare, begripligare och mer föregripande kommunikation som målDen viktigaste grundläggande rättigheten med avseende på statsförvaltningens kommunikation är rätten att få information om myndigheternas offentliga beslut och beredningen av dem. Myndigheterna har en skyldighet att främja öppenhet i sin verksamhet och producera och förmedla information så att medborgarna och andra intressegrupper får en sanningsenlig bild av verksamheten och kan påverka ärenden som är under beredning och bevaka sina intressen och rättigheter.Syftet med den effektivare samordningen av kommunikationen om coronavirusepidemin är att allmänheten och olika sammanslutningar ska få klar och begriplig information om epidemins förlopp samt om myndigheternas åtgärder för att bekämpa coronaviruset och om grunderna för dessa. Genom kommunikationen kan man bidra till begränsningsåtgärdernas genomslagskraft. Tydlig information gör det lättare för människor att agera så att de kan skydda sig själva och andra mot coronasmitta och förhindra att viruset sprids. En effektivare gemensam kommunikation och samordnade kommunikationsåtgärder förbättrar möjligheterna att bekämpa felaktig information och desinformation. Det cirkulerar felaktig och förvrängd information om coronaviruset och coronavaccineringarna, och sådan information kan i värsta fall utgöra ett hot mot medborgarnas hälsa.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — År 2023 införs två nya vedertagna flaggdagar i den finländska kalendern: finska naturens dag, som firas den sista lördagen i augusti, och Miina Sillanpää-dagen, medborgarinflytandes dag, som firas den 1oktober. Båda är för närvarande så kallade rekommenderade flaggdagar. – Frivilligorganisationernas värdefulla arbete och medborgarinflytandet ingår som en fast del i det finländska samhället. Den finska naturen är också en viktig del av vår vardag och den har vi alltid uppskattat stort. Som minister med ansvar för flaggningen har jag glädjen att berätta att dessa frågor får etablerade flaggdagar i kalendern 2023, eftersom de har funnit sin plats i finländarnas hjärtan och flaggningspraxis, konstaterar inrikesminister Maria Ohisalo. Efter reformen har den finländska kalendern sju officiella flaggdagar som nämns i flaggningsförordningen och femton vedertagna flaggdagar.Finska naturens dag, sista lördagen i augustiFinska naturens dag har firats sedan 2013. Dagen infördes i kalendern 2020, men då utan flaggbild, eftersom flaggningen ännu inte hade etablerats. Redan 2016 föreslog Finlands miljöcentral, Finlands naturskyddsförbund, Forststyrelsen och Biologi- och geografilärarnas förbund att märkesdagen ska föras in i kalendern. Inrikesministeriet rekommenderade en allmän flaggning på finska naturens dag första gången  under jubileumsåret för Finlands självständighet 2017. Eftersom inrikesministeriet redan i fem år har rekommenderat flaggning denna dag, beslutade Helsingfors universitets almanacksbyrå att lägga till en flaggbild för dagen från och med kalenderåret 2023.Miina Sillanpää-dagen, medborgarinflytandes dag den 1 oktoberInrikesministeriet har sedan 2016 rekommenderat flaggning på Miina Sillanpää-dagen, medborgarinflytandes dag den 1 oktober. Syftet med dagen är att minnas Miina Sillanpääs livsverk och lyfta fram betydelsen av medborgarinflytandet i samhället. Eftersom Sillanpääs födelsedag, den 4 juni, är dagen för försvarets fanfest, blev flaggdagen den 1 oktober, då riksdagsordningen och vallagen  trädde i kraft i Storfurstendömet Finland 1906. Miina Sillanpää-dagen firas i Finland också som organisationernas dag. Dagen införs i kalendern som flaggdag 2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi