NordenBladet — Enligt det lagförslag som utrikesministeriet har arbetat fram ska det till utlänningslagen fogas bestämmelser om befogenheter för utrikesministeriet och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i fråga om säkerhetsdetaljerna i de viseringar som utfärdas av Finland. En regeringsproposition om detta överlämnades till riksdagen den 17 februari. Lagen ska träda i kraft våren 2022.Regleringen grundar sig på förpliktelsen i EU-lagstiftningen att medlemsländerna ska införa ett digitalt sigill på viseringar. Europeiska kommissionen har konstaterat att säkerheten hos viseringar utfärdade av EU:s medlemsländer äventyrats och att det upptäckts många fall av förfalskade viseringar. Därför ska viseringarnas säkerhetsdetaljer förbättras. Ett certifikat för det digitala sigillet skyddar uppgifterna i viseringen så att de inte kan ändras och garanterar på så sätt uppgifternas autenticitet och integritet. Det digitala sigillet kan förebygga missbruk av viseringar på ett effektivare sätt.EU-lagstiftningen om viseringens säkerhetsdetaljer är direkt tillämplig lagstiftning. Därför behöver den nationella lagen inte ändras i någon större utsträckning. Till den nationella lagen ska dock fogas bestämmelser om befogenheterna, så att de förpliktelser att inkludera ett digitalt sigill i viseringen som följer av EU-lagstiftningen ska kunna fullgöras nationellt.Enligt förslaget ska utrikesministeriet svara för att de viseringar som utfärdas av Finland följer bestämmelserna om säkerhetsdetaljer i EU-lagstiftningen. Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata ska ha befogenhet att skapa ett certifikat för viseringens digitala sigill och att producera en tjänst för underskrift.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att giltighetstiden för lagen om ett kommunförsök ska förlängas till den 31 december 2024. På detta sätt säkerställs en smidig överföring av arbets- och näringstjänsterna, när tjänsterna permanent ska överföras till kommunerna under 2024.Kommunförsöken för att främja sysselsättningen inleddes den 1 mars 2021 och enligt den gällande lagen ska försöken avslutas den 30 juni 2023. Genom förlängningen undviker man en situation där försökskommunernas kunder överförs tillbaka till arbets- och näringsbyråerna innan man permanent överfört organiseringsansvaret för arbets- och näringstjänsterna på kommunerna.”Regeringen bereder för närvarande reformen av arbets- och näringstjänsterna 2024, dvs. en permanent överföring av arbets- och näringstjänsterna till kommunerna. Samtidigt är det viktigt att sörja för arbetsron inom kommunförsöken för att övergången till en permanent modell ska ske så friktionsfritt som möjligt”, säger arbetsminister Tuula Haatainen.Propositionen omfattar också sådana ändringar i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och lagen om utkomstskydd för arbetslösa som genomförandet av lagen om ett kommunförsök förutsätter. Lagarna avses träda i kraft den 1 augusti 2022.Regeringens proposition om behandling av kunduppgifter inom arbets- och näringsförvaltningen och om en serviceplattform behandlas som bäst i riksdagenI den regeringsproposition som gäller en förlängd giltighetstid för lagen om kommunförsök föreslås inga ändringar i uppgifterna som omfattas av försöket. Riksdagen behandlar dock som bäst en regeringsproposition, som gäller en reform av de digitala arbets- och näringstjänsterna (RP 225/2021 rd), i vilken bestämmelserna om behandlingen av kunduppgifter inom den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen förtydligas och uppdateras, också i fråga om försöksområdena.I ovannämnda regeringsproposition föreslås bland annat att kommunerna i försöksområdena i fortsättningen ska vara personuppgiftsansvariga för sina egna kunder. Den föreslagna ändringen i fråga om personuppgiftsansvaret behövs för att ansvar och uppgifter i fråga om behandlingen av personuppgifter ska riktas till rätt aktör. Dessa lagändringar avses träda i kraft den 2 maj 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet fattade den 17 februari ett principbeslut om att den riksomfattande rekommendationen om distansarbete upphör efter den 28 februari. Arbetsgivare uppmanas att följa informationen från de regionala hälsovårdsmyndigheterna då den riksomfattande rekommendationen om distansarbete upphör, eftersom det regionala läget kan förändras tämligen snabbt.Den riksomfattande rekommendationen om distansarbete gäller i områden med samhällsspridning fram till den 28 februari. Hela Finland är för närvarande ett område med samhällsspridning. Även om den riksomfattande rekommendationen om distansarbete upphör, är det motiverat att en flexibel övergång till kombinerad distansarbete och arbete på arbetsplatsen genomförs stegvis. Arbetsgivarna ansvarar fortfarande för bedömningen av riskerna i anslutning till arbetet. För att en bedömning ska kunna göras ska arbetstagarna på arbetsplatsen höras och besluten baseras på sjukvårdsdistriktens och hälsovårdsmyndigheternas bedömningar av epidemiläget i området. För att möjliggöra hälsosäkert arbete bör man fortfarande vidta hygien- och skyddsåtgärder samt att även i övrigt främja arbetsarrangemang som minskar närkontakt och andra riskfaktorer. På varje arbetsplats bedöms möjligheterna till en kontrollerad återgång till arbetsplatserna, främjande av god praxis vid distansarbete och en flexibel kombination av distansarbete och arbete på arbetsplatsen.Omikronvarianten kräver mindre sjukhusvård än tidigareCoronaviruset sprids kraftigt bland befolkningen och sjukhusen belastas fortfarande hårt. I dagsläget orsakar framför allt omikronvarianten av coronaviruset smittspridning i Finland. Med hjälp av rekommendationen om distansarbete har kontakterna bland den vuxna befolkningen kunnat minskas och därigenom har ökningen av antalet smittfall kunnat dämpas. Omikronvarianten verkar dock vara lindrigare bland befolkning med hög vaccinationstäckning, eftersom vaccinationsskyddet hos dem som vaccinerats två gånger släpper igenom infektioner men hindrar en allvarlig sjukdom. På grund av vaccinationsskyddets kvalitet, täckning och inriktning uppstår således förhållandevis många smittfall, men klart färre av dem orsakar behov av sjukhusvård. Därför kan den riksomfattande rekommendationen om distansarbete hävas vid ingången av mars så att man så småningom kan övergå till kombinerat arbete på arbetsplatsen och distansarbete, med hänsyn till det regionala epidemiläget.Statsrådet utfärdade den 2 december 2021 ett principbeslut om en rekommendation om distansarbete som gäller tills vidare. Planen var att riktlinjerna för rekommendationen om distansarbete skulle fastställas senast i mitten av februari. Regeringens ministerarbetsgrupp för samordning av coronaåtgärder förordade vid sin överläggning den 8 februari 2022 att giltighetstiden för finansministeriets och social- och hälsovårdsministeriets rekommendation om distansarbete ska upphöra.Institutet för hälsa och välfärd har gett ett utlåtande om det epidemiologiska läget och Arbetshälsoinstitutet om behovet av en rekommendation om distansarbete.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har i dag överlämnat till riksdagen en proposition med förslag till reform av strafflagens bestämmelser om sexualbrott. Syftet med reformen är att stärka vars och ens sexuella självbestämmande och skyddet av den personliga integriteten. Samtidigt kommer den omfattande reformen att harmonisera och förtydliga bestämmelserna om sexualbrott i strafflagen. Lagförslaget baserar sig på regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering.”Det här är en historisk reform. Sexualbrott hör till de allvarligaste av brott. De kränker de mest intima delarna av en människas integritet och orsakar brottsoffret både fysiskt och psykiskt lidande. Den föreslagna regleringen förbättrar märkbart brottsoffrets ställning. Definitionen av våldtäkt ändras i fortsättningen så att det centrala är offrets egen vilja. Det här är en betydande förändring i tankesätt”, konstaterar justitieminister Anna-Maja Henriksson.”Med reformen kan vi också bättre skydda barnen som är i särskilt sårbar ställning. Brott mot barn är särskilt skadliga och motbjudande. Jag anser att reformen är mycket viktig och nödvändig”, betonar minister Henriksson. Definitionen av våldtäkt blir samtyckesbaserad Regeringen föreslår att definitionen av våldtäkt i strafflagen ska ändras så att den utgår från avsaknad av samtycke. Med våldtäkt avses att ha samlag med en person som inte deltar frivilligt.En person deltar inte frivilligt i samlag om personen inte verbalt, genom sitt beteende eller på något annat sätt har uttryckt att hen deltar frivilligt.Om en person tvingas eller om hen på grund av omständigheterna inte kan formulera eller uttrycka sin vilja räknas det inte heller som frivillighet. En sådan situation kan uppstå till exempel om en person har utsatts för våld, om hen är rädd eller om hen inte har en verklig valmöjlighet på grund av allvarligt missbruk av maktposition.Lagförslaget innebär att fler gärningar kommer att straffas som sexualbrott än i dag. Syftet är att säkerställa att det centrala i definitionen av våldtäkt är att den som är föremål för gärningen har egen vilja och inte bara hur gärningsmannen har agerat. Detta leder till att straffansvaret realiseras bättre och att offrets ställning stärks.Regleringen begränsar inte sexuellt umgänge mellan vuxna, så länge som det inte kränker någons självbestämmanderätt.Strängare straff för brott mot barnRegeringspropositionen innebär att straffen för sexualbrott mot barn skärps betydligt.Utgångspunkten är att ett barn inte på ett tillförlitligt sätt kan ge sitt samtycke till en sexuell handling med en vuxen. Samlag med ett barn under 16 år ska enligt förslaget i regel bestraffas som våldtäkt mot barn. I princip ska gärningar av detta slag således inte längre anses vara utnyttjandebrott utan våldtäkt mot barn. Minimistraffet höjs från fängelse i ett år till fängelse i två år, och i praktiken döms brottsförövaren nästan alltid till ovillkorligt fängelse.Inbördes sexuellt umgänge mellan ungdomar som inte kränker någons sexuella självbestämmanderätt ska inte heller i framtiden vara straffbart.Ändringar även i andra bestämmelser om sexualbrottÄven bestämmelserna om andra sexualbrott ska stärkas. Enligt lagförslaget kan man i fortsättningen göra sig skyldig till sexuella trakasserier också på annat sätt än genom att beröra någon annan. Olovlig spridning av en sexuell bild på någon annan blir ett straffbart sexualbrott. Tack vare dessa och andra nya bestämmelser blir det möjligt att på ett effektivare sätt ingripa också i sexuella kränkningar som sprids via internet och elektronisk kommunikation.Utkastet till regeringsproposition var ute på en omfattande remiss hösten 2020. Därefter gjordes betydande ändringar i lagutkastet, och i slutet av 2021 hörde justitieministeriet ännu vissa centrala sakkunniga.Den lagstiftning som grundar sig på regeringspropositionen avses träda i kraft den 1 januari 2023. En övergångsperiod behövs bland annat för att utbilda myndigheterna.Statsrådets beslutsmaterial (på finska) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska kommissionen föreslår ny lagstiftning för att ingripa i miljöbrottslighet. Målet är att effektivisera utredningen av miljöbrott och straffprocessen som hänför sig till miljöbrotten samt att införa straffansvar i hela EU. Statsrådet sände i dag förslaget till direktiv till riksdagen för kännedom.Genom det direktivförslag som kommissionen lade fram i december ska EU-ländernas lagstiftning om miljöbrott förenhetligas. I förslaget definieras miljöbrott, fastställs miniminivåer för påföljder och effektiviseras det brottsbekämpande samarbetet. Medlemsstaterna åläggs dessutom att sörja för förebyggande av miljöbrott, nationellt samarbete och insamling av information samt för att säkerställa tillräckliga resurser för att verkställa straffansvaret. Direktivförslaget ska ersätta det gällande miljöbrottsdirektivet från 2008.Statsrådet förhåller sig i princip positivt till målen i direktivförslaget. Enligt statsrådet är det motiverat att försöka se till att EU-ländernas lagstiftning om miljöbrott är aktuell och tillräckligt omfattande. Det är också viktigt att effektivisera det gränsöverskridande praktiska samarbetet för att utreda miljöbrott. Statsrådet konstaterar dock att tyngdpunkten i bekämpningen av miljöbrott ska ligga på andra än straffrättsliga åtgärder. Det är också viktigt att se till att de grundläggande lösningarna i de nationella straffrättsliga systemen respekteras. Enligt en preliminär bedömning kommer ikraftträdandet av förslaget i Finland att kräva betydande ändringar i den nationella lagstiftningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Trepartsarbetsgruppen avslutade arbetet den 11 februari 2022.Vid regeringens sammanträde den 30 november 2021 beslutades det att beredningen av det så kallade coronapasset för arbetslivet ska fortsätta på trepartsbasis. Social- och hälsovårdsministeriet tillsatte arbetsgruppen för beredningen av lagstiftningen gällande ett coronapass eller något motsvarande alternativ för arbetslivet den 9 december 2021. Enligt beslutet om tillsättandet var syftet med beredningen att hitta en lösning för att hantera hälsosäkerheten på arbetsplatserna bättre och förhindra att människor smittas av covid-19 på arbetsplatserna.  Arbetsgruppen ansåg inte att det finns förutsättningar för att ta i bruk coronapasset på arbetsplatserna. Under de kommande veckorna ska regeringen behandla arbetsgruppens förslag och ta ställning till eventuella fortsatta åtgärder. Arbetsgruppens förslag 11.2.2022 (på finska)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet utlyser en miljon euro i statsunderstöd för att utveckla småbarnspedagogik som ordnas på sjukhus.Statligt specialunderstöd beviljas antingen kommuner och samkommuner inom vars område det ordnas småbarnspedagogik på sjukhus eller kommuner och samkommuner som är intresserade av att utveckla genomförandet av småbarnspedagogik för barn som vårdas på sjukhus eller som behöver sjukhusvård.Tarja Kahiluoto, undervisningsråd, tfn 02953 30386Aili Tervonen, projektsekreterare, tfn 02953 30216
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finland har fattat ett beslut av engångsnatur om ett ytterligare stöd på fyra miljoner euro till Ukraina. Av detta är tre miljoner euro anslag för utvecklingssamarbete och en miljon euro för humanitärt bistånd.Genom utvecklingssamarbetsanslaget ökar man finansieringen för Europarådets handlingsplan för Ukraina som Finland redan stöder. Fokus i planen ligger på att stärka de mänskliga rättigheterna, rättsstatsutvecklingen och demokratin, och den bidrar till Ukrainas egna reformer och prioriteringar. Tillsammans med det ytterligare anslaget på en miljon euro är det totala stödet för projektet två miljoner euro.En halv miljon euro kanaliseras via OSSE till projekt som ska genomföras i Ukraina. Via OSSE har man redan tidigare beviljat stöd bland annat för  projekt som genomförts av OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) och OSSE:s kontor för mediefrihetrepresentanten.En miljon euro reserveras för nya utvecklingssamarbetsprojekt. Arbetet med att utreda dessa projekt pågår fortfarande, och information om eventuella beslut ges senare. En halv miljon euro avsätts för stöd som kanaliseras via internationella aktörer och det civila samhället.Vidare arbetar man med att genom Finlands Röda Kors bereda humanitärt bistånd på en miljon euro  för Internationella rödakorskommitténs (ICRC) insatser i Ukraina. Stödet används bland annat för livsmedelsförsörjningen, vattentjänsterna och hälsosektorn i Östra Ukraina. Finland stöder Ukraina övergripande genom utvecklingssamarbete, civil krishantering, humanitär minröjning, humanitärt bistånd, Europarådet, civilsamhällesorganisationer och Nato-fonder. Finland har understött Ukraina med sammanlagt över 70 miljoner euro sedan 2014. Det årliga stödet har uppgått till cirka 10 miljoner euro.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår ändringar i konsumentskyddslagen. Syftet med reformen är att genomföra Europeiska unionens så kallade Omnibusdirektiv som förbättrar och moderniserar konsumentskyddet. Avsikten är att samtidigt skärpa bestämmelserna om hem- och telefonförsäljning i enlighet med statsminister Sanna Marins regeringsprogram.Enligt regeringspropositionen ska vissa bestämmelser i konsumentskyddslagen i fortsättningen också gälla avtal där konsumenten i stället för att betala en avgift har förbundit sig att lämna ut sina personuppgifter till företaget. Konsumentskyddslagen ska också gälla marknadsföring av sådana avtal.Även bestämmelserna om skyldighet att lämna ut information till konsumenterna preciseras. Enligt förslaget ska det till exempel när en vara säljs till nedsatt pris av marknadsföringen också framgå det lägsta pris till vilket varan har marknadsförts under de 30 dagar som föregick prissänkningen. Konsumenterna ska dessutom informeras om huruvida de recensioner från konsumenter som publiceras på nätet är korrekta, det vill säga om de faktiskt kommer från konsumenter som har använt eller köpt produkten. Det ska också anges hur detta har säkerställts.I fortsättningen ska konsumenten också ha rätt till prissänkning och skadestånd, om till exempel marknadsföringen har varit aggressiv eller vilseledande.Telefonförsäljning ska bekräftas skriftligen I enlighet med regeringsprogrammet föreslås det att telefon- och hemförsäljning ska regleras striktare. För att förbättra konsumentskyddet föreslås det att ett skriftligt bekräftelseförfarande införs vid telefonförsäljning. Detta innebär att företaget efter samtalet ska lämna sitt anbud till konsumenten skriftligen. Om konsumenten efter telefonsamtalet inte skriftligen godkänner anbudet, är avtalet inte bindande för konsumenten. Om företaget försummar att tillämpa bekräftelseförfarandet kan företaget enligt propositionen påföras en påföljdsavgift.Konsumentens ångerrätt utvidgas också vid hemförsäljning. Konsumenten ska ha ångerrätt också när det gäller avtal om varor som har tillverkats enligt konsumentens krav, om avtalet har ingåtts under ett hembesök som konsumenten inte själv har begärt. I praktiken har konsumenterna stött på svårigheter, särskilt vid hemförsäljning, när renoveringstjänster har sålts tillsammans med måttbeställda varor.– Att förbättra konsumenternas ställning är en central del av regeringsprogrammet. Genom att skärpa regleringen av telefon- och hemförsäljning vill vi ta itu med de problem som har förekommit och på så sätt stärka konsumentskyddet, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.Ändringarna avses träda i kraft den 28 maj 2022, då direktivet blir tillämpligt. Avsikten är att de ändringar som gäller telefonförsäljning ska träda i kraft i början av december.Konsekvenserna av lagstiftningen utvärderas om två år, särskilt i fråga om tidningarnas telefonförsäljning.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Styrelsen för vaccinforskningscentralen Finvac har utnämnt filosofie doktor Ilkka Haukijärvi till bolagets tillfälliga verkställande direktör till sommaren 2023.Till bolagets ledningsgrupp utnämns dessutom medicinska chefen Mika Rämet och forskningschef Arto Palmu.  Rämet kommer i egenskap av medicinsk chef att ansvara bland annat för bolagets operativa ledning av den vaccinforskningsverksamhet som överförs från Tammerfors universitets vaccinforskningscentral. Forskningschef Palmu kommer att ansvara för bolagets operativa ledning av den forskningsverksamhet som överförs från Institutet för hälsa och välfärd. Styrelseordförande Liisa-Maria Voipio-Pulkki är nöjd över att det är personer som deltagit aktivt i beredningen av bolaget som får de centrala uppdragen.   – Haukijärvi har gedigen erfarenhet av bildande av organisationer och krävande projekt, vilket är mycket bra att ha när de två vaccinforskningscentralernas funktioner slås samman.   – Professor Mika Rämet och docent Arto Palmu har både uppdragsgivarnas och personalens förtroende. Förtroendet är viktigt för att sömlöst kunna överföra de kommersiella vaccinundersökningarna från Tammerfors universitets vaccinforskningscentral och Institutet för hälsa och välfärd till det nya bolaget och sätta igång med beredningen av nya projekt, konstaterar Voipio-Pulkki. Bolagiseringen förbättrar möjligheterna att öka den kommersiella vaccinforskningen och bygga upp en affärsverksamhet som är internationellt konkurrenskraftig.  – För att målen ska uppnås krävs det att bolagets verksamhet får en bra start och att personalen och uppdragsgivarna är nöjda, säger Voipio-Pulkki.  

Källa: Valtioneuvosto.fi