NordenBladet — Det nationella samarbetsorganet för batteribranschen genomför en batteristrategi. Syftet med strategin är att i Finland före 2025 skapa ett batterikluster som är föregångare och stöder landets övergång till en koldioxidsnål ekonomi. Samarbetsorganet samlar de olika aktörerna inom batterisektorn och främjar genomförandet av de mål som anges i batteristrategin.Det nationella samarbetsorganet för batteribranschen främjar genomförandet av den batteristrategi som publicerades 26.1.2021. Målet för den finländska batteribranschen är att vara en föregångare i Europa och internationellt år 2025 samt att producera kompetens, innovationer, hållbar ekonomisk tillväxt, välfärd och arbetsplatser i Finland.Samarbetsorganets centrala uppgift är att utveckla det nationella samarbetet inom batteribranschen och att främja genomförandet av batteristrategin. Samarbetsorganet har en bred representation för myndigheter, universitet och aktörer inom batteribranschen. Ordförande för samarbetsorganet är understatssekreterare Petri Peltonen från arbets- och näringsministeriet.Målen är att utveckla den finländska batteribranschenSommaren 2020 tillsatte näringsminister Mika Lintilä ett projekt för att utarbeta en nationell batteristrategi. Batteristrategin främjar åtgärder genom vilka Finland strävar efter att övergå till en koldioxidsnål ekonomi. Finland har goda förutsättningar att lyckas inom batteriindustrin, eftersom den finländska kompetensen och industrin kan producera kritiska råvaror och material samt lösningar för cirkulär ekonomi och elektrifiering i anslutning till dem. Finland kan således spela en viktig roll när det gäller att elektrifiera trafiken i Europa och hela samhället.Det nationella samarbetsorganet för batteribranschen tillsätts för verksamhetsperioden 24.3.2021–31.12.2022 och det koncentrerar sig särskilt på följande uppgiftshelheter:Deltar i fastställandet av nationella ståndpunkter i viktiga frågor som rör utvecklingen av batteribranschen.Ser till att utvecklingen av batterivärdekedjan beaktas i innovations- och näringspolitiken för hela värdekedjan.Ökar diskussionen och den gemensamma förståelsen för bildandet av en konkurrenskraftig, hållbar och välståndsskapande batteribransch i Finland.Stärker samarbetet, växelverkan och informationsgången mellan aktörerna i batterivärdekedjan.Gör en bedömning av de resurser, tidtabeller och ansvariga parter som genomförandet av batteristrategin kräver.Påskyndar genomförandet av de åtgärder som är centrala med tanke på de mål som skrivits in i batteristrategin i samarbete med andra aktörer.Identifierar de viktigaste hindren för tillväxt och utveckling inom batteribranschen och utarbetar planer för hur dessa ska lösas.Rapporterar om sina framsteg till arbets- och näringsministeriet två gånger om året.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår att det införs temporära begränsningar av rörelsefriheten och nära kontakter i de områden där epidemiläget är värst, och att det ska vara obligatoriskt att använda munskydd i dessa områden. Det viktigaste målet är att minska nära kontakter med andra människor i områden där coronavirussjukdomen sprider sig snabbt och okontrollerat. Syftet är att skydda befolkningen mot en farlig smittsam sjukdom och trygga hälso- och sjukvårdens bärkraft. Regeringen lämnade sin proposition till riksdagen torsdagen den 25 mars.Begränsningarna ska införas genom en separat förordning av statsrådet i de områden där epidemin inte längre kan bekämpas med andra åtgärder.Situationen i synnerhet i Helsingfors och Nylands samt Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt är så hotfull att om sjukdomsincidensen tilltar i nuvarande takt så kommer behovet av sjukvård att öka avsevärt och den specialiserade sjukvårdens bärkraft att överskridas inom de närmaste veckorna med en sannolikhet på 50–75 procent. De nya virusvarianter som för närvarande sprids är 30–50 procent mer smittsamma än det ursprungliga coronaviruset, som spreds i början av epidemin. I Helsingfors och Nyland orsakas uppskattningsvis två tredjedelar av nya coronafall av de nya virusvarianterna, i Egentliga Finland nästan hälften.Rörelsefriheten får begränsas för högst tre veckor åt gångenI områden som omfattas av begränsningar i rörelsefriheten har man rätt att lämna sitt hem eller sin boplats endast av nödvändiga orsaker eller för utomhusvistelse.Det ska vara tillåtet att vistas utomhus i rekreations- eller motionssyfte med personer som hör till samma hushåll eller med högst två andra personer. Det gäller att hålla ett tillräckligt avstånd till andra människor när man vistas utomhus. Det ska vara tillåtet att rasta husdjur.Barn födda 2008 eller senare ska få vistas och leka utomhus med andra barn.Man har alltid rätt att återvända till sitt hem eller till sin boplats. Man får lämna sin boningskommun inom ett område som omfattas av begränsningar eller komma från en annan kommun till ett område som omfattas av begränsningar endast av nödvändiga orsaker.Det ska dessutom vara tillåtet att röra sig för att resa in i landet och för att lämna landet.Begränsningar får införas för högst 21 dygn, och de kan gälla endast under den tid som är nödvändig. Giltighetstiden för begränsningarna får förlängas med högst 21 dygn åt gången.I regeringens proposition föreslås det dessutom att det ska vara obligatoriskt att använda munskydd i de områden där begränsningar i rörelsefriheten är i kraft. Personer som är födda 2007 eller tidigare ska använda munskydd inomhus och i trafikmedel, där det finns andra än personer som hör till samma hushåll. Polisen kan förelägga en ordningsbot på 40 euro för förseelse mot bestämmelserna om användning av munskydd.Det är tillåtet att röra sig endast av nödvändiga orsakerDet ska vara tillåtet att röra sig när det är nödvändigt på grund av 1)    anskaffande av livsmedel, mat, läkemedel, bränsle eller andra förnödenheter som till sin betydelse är jämförbara med dessa och som är nödvändiga med tanke på det personliga livet2)    uträttande av ärenden på bank samt avhämtning eller avsändning av post och andra försändelser3)    användning av tjänster inom hälso- och sjukvården eller socialvården eller besök hos myndigheter som kräver personlig närvaro4)    skötsel av arbetsuppgifter i anslutning till ett tjänste- eller arbetsavtalsförhållande eller på grund av bedrivande av närings- och företagsverksamhet5)    deltagande i småbarnspedagogisk verksamhet enligt lagen om småbarnspedagogik (540/2018) eller i undervisning eller verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) eller lagen om Europeiska skolan i Helsingfors (1463/2007), deltagande i gymnasieutbildning, yrkesutbildning eller högre utbildning eller i inträdes-, urvals- och lämplighetsprov för en sådan utbildning eller deltagande i studentexamensprov eller motsvarande examensprov6)    skötsel av ett samhälleligt förtroendeuppdrag liksom deltagande i sammanträden för ett organ i en privat sammanslutning eller stiftelse eller skötsel av uppgifter som ledamot i organet eller företrädande av sammanslutningen eller stiftelsen i situationer där ett uppskov i deltagandet, skötseln av uppgifterna eller företrädandet kan orsaka skada för sammanslutningen eller stiftelsen, dess aktieägare eller medlemmar eller någon annan7)    fullgörande av beväringstjänst eller någon annan lagstadgad skyldighet8)    en närståendes behov av omsorg, risk för en närståendes död, en närståendes död eller deltagande i en närståendes begravning, tillgodoseende av ett barns behov av hjälp och stöd eller barnets umgängesrätt, tillgodoseende av behovet av hjälp och stöd för en person med funktionsnedsättning, ett etablerat parförhållande eller något annat vägande skäl som är jämförbart med dessa9)    ett individuellt möte i själavårdssyfte med en företrädare för ett religiöst samfund10)    underhåll av en byggnad, en fastighet eller ett fordon som man äger eller innehar eller på grund av en flytt från en bostad till en annan11)    skötsel av djur som man ansvarar för12)    förflyttning till en fritidsbostad som man äger eller permanent förfogar över13)    skötsel av uppgifter inom räddningsväsendet som avses i räddningslagen (379/2011) och i andra lagar.Om begränsningar i rörelsefriheten införs, kommer flerspråkig information om begränsningarnas närmare detaljer att i omfattande grad spridas via olika kommunikationskanaler. Syftet är att genom effektiv kommunikation säkerställa att informationen når de människor som bor, arbetar och rör sig i de områden som omfattas av begränsningarna.Polisen ska ansvara för övervakningen av begränsningarna i rörelsefrihetenTill polisen ska på begäran ges en redogörelse för vart och i vilket syfte man rör sig. Polisen kan inte förhindra personer som rör sig av sådana nödvändiga orsaker som anges i förordningen. Polisen har rätt att befalla en folksamling att skingra sig, att gripa en person som bryter mot begränsningarna och att förelägga böter för brott mot begränsningarna.Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt och gälla till och med den 14 maj 2021. Lagen ska inte tillämpas i landskapet Åland.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vi går över till sommartid natten mellan lördag och söndag. Klockan ställs fram en timme söndagen den 28 mars klockan 3.00 på efternatten.I Finland har sommartid och normaltid tillämpats varje år sedan 1981. Enhetlig praxis med sommartid och vintertid tillämpas i hela Europeiska unionen.Man vill avstå från omställningen av klockanEuropeiska kommissionen föreslog 2018 att den tidsomställning som görs två gånger per år ska slopas enhetligt i hela Europeiska unionen. Medlemsstaterna skulle själva på nationell nivå få bestämma vilken tid de permanent tar i bruk.Bland medlemsländerna är Finland det som aktivast har förespråkat slopandet av tidsomställningen. Som stöd för beslutsfattandet har Finland hört medborgare, näringslivet och andra intressentgrupper på bred front. På basis av resultaten understödde många slopandet av tidsomställningen. I svaren understöddes sommartid och vintertid ganska jämnt, men vintertid vann något mer understöd.Finland har för närvarande ingen officiell slutlig ståndpunkt i fråga om permanent tid. Finland anser att det är viktigt att undvika att tidszonerna splittras.Hur framskrider behandlingen av förslaget?Den ursprungliga tidsplanen för kommissionens förslag har inte uppfyllts. Våren 2019 röstade Europaparlamentet för att avskaffa tidsomställningen. Då föreslog parlamentet att klockorna skulle ställas om för sista gången 2021.Förslaget väntar ännu på behandling i Europeiska unionens råd, eftersom rådet och parlamentet kommer att fatta ett gemensamt beslut i frågan. Coronapandemin har för sin del fördröjt diskussionen om omställningen av klockan och frågan har inte diskuterats under vårens portugisiska EU-ordförandeskap.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Finlands, Sveriges, Norges, Danmarks, Islands, Ålands och Grönlands ministrar med ansvar för social- och hälsovårdsfrågor samlas virtuellt till sitt årliga möte den 25 mars. Finland representeras vid mötet av social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pekonen och familje- och omsorgsminister Krista Kiuru. Vid mötet diskuterar de nordiska social- och hälsovårdsministrarna coronapandemin och återuppbyggnaden efter krisen, främjandet av välfärdsekonomin samt digitaliseringen av hälso- och sjukvården.Välfärdsekonomin sätter människan i centrumUnder ministermötet fokuserar man på välfärdsekonomin, som är ett av social- och hälsovårdssektorns teman under Finlands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2021. Det var också huvudtemat för social- och hälsovårdssektorn i Finland under EU-ordförandeskapet 2019. Grundprincipen i en välfärdsekonomi är att människans välfärd ska stå i centrum för den ekonomiska politiken. För att utvecklingen ska vara socialt och ekologiskt hållbar är det viktigt att det finns en balans mellan hållbar ekonomi och välfärd. “Vi vill skapa en bredare förståelse för att satsningar på medborgarnas välfärd ska ses som en faktor som stöder en hållbar ekonomisk tillväxt. Genom hållbar tillväxt kan man ömsesidigt stärka människornas och miljöns välfärd “, säger minister Pekonen.Ministrarna utbyter information om välfärdsekonomiska lösningar inom social- och hälsovårdssektorn och diskuterar hur det välfärdsekonomiska tänkandet kunde utnyttjas i återuppbyggnaden efter coronaepidemin. Coronakrisen har lyft fram ojämlikheten i samhället och strukturella problem. Det vore viktigt att analysera dessa för att man ska kunna få ett kunskapsunderlag om lärdomarna av epidemin som stöd i stärkandet av jämlikheten och jämställdheten mellan könen och för en hållbar utveckling. Välfärdsekonomin är ett bra verktyg för uppbyggnaden efter coronakrisen i enlighet med den nordiska värdegrunden.Målet för framtiden är att stärka idén om välfärdsekonomin i de nordiska länderna. Det är meningen att man i samband med ministermötet ska börja utreda hur det välfärdsekonomiska samarbetet kunde stärkas i Norden. Nordiskt samarbete är ett sätt att förbereda sig för kriser som hotar välfärden i framtidenCoronapandemin är ett annat ämne som kommer att diskuteras vid mötet. De nordiska ministrarna  utbyter åsikter och lärdomar om hanteringen av coronaepidemin, om metoder för att minimera de negativa konsekvenserna av begränsningsåtgärderna samt beredskapen inför framtida hälsokriser. Ett intensifierat nordiskt beredskaps- och läkemedelssamarbete är ett sätt för de nordiska länderna att bättre än tidigare svara på kriser som är ett hot mot välfärden i framtiden. ”Under coronapandemin har vi bland annat delat med oss av information om antalet patienter, det epidemiologiska läget och prognosen samt lagersituationen för läkemedel och andra produkter för hälso- och sjukvård. Vi måste utvärdera vår verksamhet med tanke på framtiden: ändra på det som inte fungerar och bevara de delar som fungerar bra”, säger minister Kiuru. Digitala lösningar inom hälso- och sjukvården och välfärdstjänsterna diskuterasEfter mötet följer ännu en ministerdiskussion om digitala lösningar inom hälso- och sjukvården och välfärdstjänsterna, som en del av den avslutande konferensen för det svenska ordförandeskapets prioriteringsprojekt Vård och omsorg på distans. Inom projektet samarbetar man med Finlands projekt ”Världens smidigaste vardag och rörlighet mellan länder med hjälp av digitalisering”, som startade i år. I projektet görs rörligheten över gränserna smidigare genom främjande av informationsutbytet mellan myndigheterna i Norden och Baltikum. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid justitieministeriet har det tagits fram ett förslag till föräldraskapslag. Målet är att slå samman de gällande moderskaps- och faderskapslagarna till en enda föräldraskapslag och göra de nödvändiga justeringar som kommit fram vid tillämpningen. Förslaget är en del av regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marin.Enligt förslaget kommer de grundläggande utgångspunkterna för den gällande regleringen inte att ändras. Ett barn kan således även i fortsättningen ha endast två juridiska föräldrar. Föräldraskapet ska dock fortfarande registreras antingen som faderskap eller moderskap, dock så att det kan finnas två fäder eller två mödrar. Bestämmelserna är utformade könsneutralt och hänvisar till kvinno- eller mankön endast till den del det är nödvändigt.Det som är nytt är att om föräldraskapet har erkänts före barnets födelse, är det inte längre möjligt att återkalla eller bestrida erkännandet inom 30 dagar efter barnets födelse såsom i nuläget. Detta innebär att erkännandet av föräldraskap kan återkallas eller bestridas endast genom en skriftlig anmälan som gjorts före barnets födelse. Föräldrarna kan dock, om de så önskar, med hjälp av en faderskapsundersökning bekräfta barnets föräldraskap ännu inom sex månader efter barnets födelse om de tillsammans vill ha en utredning eller godkänner den.Enligt förslaget ska handlingar som gäller förhandserkännande inte längre skickas från mödrarådgivningen till barnatillsyningsmannen för granskning, utan i stället direkt till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata i avvaktan på barnets födelse och fastställande av föräldraskapet. För en smidigare överföring av dokument ska det skapas ett elektroniskt system för anmälan om förhandserkännande. Tidsfristen för att väcka talan om att upphäva föräldraskap förlängsTröskeln för att upphäva föräldraskap ska sänkas i de fall när tiden för upphävande har gått ut. Enligt förslaget ska den som ansöker om upphävande av föräldraskap i fortsättningen ha ett år på sig att besluta om väckande av talan om upphävande efter att orsaken till att väcka talan har framkommit. Enligt den gällande lagen ska talan väckas omgående.Lagen om assisterad befruktning ska också ändras. Kvinnliga par ges möjlighet att i samband med assisterad befruktning även välja spermadonatorer som samtyckt till att bekräfta faderskapet. Då beror det på valet om spermadonatorn eller den andra mamman bekräftas som förälder till ett barn till ett kvinnligt par. Lagutkastet har skickats på remiss och kan kommenteras i tjänsten Utlåtande.fi fram till den 7 maj 2021.Avsikten är att en regeringsproposition lämnas till riksdagen nästa höst. De föreslagna lagändringarna avses träda i kraft vid ingången av 2023.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunminister Sirpa Paatero tog den 25 mars 2021 emot slutrapporten från medborgarpanelen som sammanträdde i februari för att behandla åtgärder som Finland bör vidta för att skydda personer som är verksamma i offentliga yrken mot hatretorik och för att trygga det fria åsiktsyttrandet.  ”OECD har konstaterat att hatretorik och riktade trakasserier mot personer i offentliga tjänster och uppgifter är ett växande problem i Finland. Regeringen tar problemen på allvar. Att ingripa i dem är en del av den förändring i den politiska kulturen som vi eftersträvar. Fri, icke-kränkande åsiktsyttring i en konstruktiv miljö är kärnan i en fungerande demokrati. Det demokratiska systemets funktionsförmåga gör det också möjligt att förnya samhället och öka jämställdheten”, konstaterar kommunminister Paatero.Finansministeriet tillsätter en beredningsgrupp som får i uppdrag att arbeta enligt en snabb tidsplan. Justitieministeriet och inrikesministeriet kommer också att delta i arbetet. Gruppen bereder före utgången av maj tillsammans med olika ministerier tidsplaner och ansvariga parter för genomförandet av medborgarpanelens rekommendationer. Rapporten innehåller 25 förslag till åtgärder som medborgarpanelen utarbetat för att förebygga hatretorik och riktade trakasserierMedborgarpanelen betonar i sina rekommendationer att hatretorik och riktade trakasserier bör synliggöras, att definitionerna ska vara tydliga, att den kommunikation som baserar sig på dem ska vara tydlig, att straffen ska stå i proportion till brotten,  offrens rättsskydd, förebyggande åtgärder, tillräckliga resurser samt webbplattformars ansvar. Forskning, information och utbildning kring temat spelar också en viktig roll. Rekommendationerna till åtgärder publicerades redan skilt i februari.Medborgarpanelens slutrapport är värdefull också på grund av den information som fås om själva användningen av metoden. Rapporten innehåller ett sammandrag av hur paneldeltagarna upplevde deltagandet i arbetet. Medborgarpanelen är en del av OECD:s pågående utvärdering av det civila samhällets verksamhetsmöjligheter i Finland. Deltagarna i medborgarpanelen valdes ut från hela landet genom slumpmässigt urval. Medborgarpanelen ordnades på uppdrag av finansministeriet och justitieministeriet av Åbo Akademis institut för samhällsforskning (Samforsk). Finansministeriet och justitieministeriet deltog inte i valet av temat, men hjälpte panelarrangörerna att skapa en lägesbild av det lagstiftningsarbete som hänför sig till temat och av den senaste tidens åtgärder inom förvaltningen. Medborgarpanelens rekommendationer är inte några ställningstaganden från ministerierna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Europeiska unionens nya finansieringsprogram InvestEU samordnar EU:s finansieringsinstrument och skapar nya möjligheter även för finländska företag. I utredningen som offentliggjordes den 25 mars kartläggs möjligheterna att utnyttja programfinansieringen.Målet med programmet InvestEU som inleds 2021 är att i Europa åstadkomma nya investeringar till ett värde av 400 miljarder euro under 2021–2027. Finansieringen kanaliseras till företagen enligt marknadsvillkor, i princip genom lån, lånegarantier och kapitalinvesteringar. Syftet med utredningen var att granska bristerna i tillväxtföretagens tillgång till finansiering samt möjligheterna att utnyttja InvestEU-programmets finansieringsformer för att utveckla finansieringsmarknaden samt utveckla, komplettera och stödja det nationella företagsstödssystemet.Nya finansieringsmöjligheter för företagens behovRent allmänt har de finländska företagen haft bra tillgång till finansiering. Trots det har de företag som strävar efter snabb tillväxt oftare finansieringsproblem än andra företag, och det råder brist på finansiering i synnerhet för investeringar i hållbar utveckling.Flaskhalsar förekommer fortfarande när det gäller tillväxtorienterade, innovativa och unga företags möjligheter att få finansiering. Bland flaskhalsarna kan nämnas finansiering för kommersialisering och internationalisering, nya affärsområden och branscher där det inte uppstår realsäkerheter. Från programmet finansieras även företag med otillräckliga säkerheter. Kommersialiseringen och skalningen av innovationer för hållbar utveckling kräver större fonder som möjliggör en betydande internationell tillväxt för investeringsobjekten. Medel bör exempelvis anvisas till att bygga upp stora fonder med inriktning på hållbar utveckling.Enligt utredningen lämpar sig InvestEU-programmet bra för dessa ändamål. Dessutom öppnar programmet upp för nya former av finansiering och möjligheter att utnyttja denna. De möjligheter som InvestEU-programmet och EU-finansieringen erbjuder bör även beaktas vid utvecklingen av företagsstödssystemet. Det är inte nödvändigtvis möjligt att ersätta stöden med EU-finansiering, men den kan användas för att förbättra den nationella finansieringens verkningsfullhet. Av de granskade företagsstöden placerade sig 79 procent inom samma tematiska områden som InvestEU-programmet. InvestEU-finansieringen kan i fortsättningen kombineras med annan EU-finansiering och nationella företagsstöd.Programfinansieringen kan användas för att driva fram investeringar i såväl tillväxtföretag som hållbar utveckling samt effektivisera utnyttjandet av den marknadsmässiga finansieringen. Tack vare InvestEU kommer tyngdpunkten i EU-finansieringen i allt högre grad att ligga på samhälleliga mål såsom miljömässig och social hållbarhet. Ett av programmets mål är att förtydliga och förenhetliga finansieringsinstrumentens villkor samt göra det lättare att kombinera finansieringen med annan EU-finansiering. Det kan avsevärt förbättra finansieringens attraktivitet, eftersom EU-instrumenten har upplevts som administrativt tungrodda.Effektivare genomförande av programmetFör att kunna ta vara på möjligheterna så effektivt som möjligt krävs dock aktivitet av både de offentliga och privata aktörerna. Att stärka den nationella samordningen samt utveckla rådgivningen och kunnandet, samarbetet och informationsgrunden är särskilt viktigt för att både de offentliga och privata aktörerna, inklusive finansieringsförmedlarna såsom bankerna, allt bättre ska kunna identifiera de finansieringsmöjligheter som står till buds. Utredningen genomfördes av 4FRONT, Etlatieto och Slush inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.Projektchef, Valtteri Härmälä, 4FRONT, tfn 050 560 7425, [email protected] och
Konsultativ tjänsteman, Anne Rothovius, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 063 532, [email protected]

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen har förhandlat om ett lagförslag genom vilket rörelsefriheten temporärt begränsas. Utkastet till regeringsproposition har beretts som tjänsteuppdrag under ledning av statsrådets kansli. Statsrådets kansli offentliggör utkastet till lagförslag i sin helhet i den form det är för närvarande.Det viktigaste målet med begränsningarna av rörelsefriheten är att minska antalet möten och nära kontakter mellan människor, eftersom coronavirussjukdomen sprider sig snabbt och okontrollerat i vissa områden. Syftet är att skydda befolkningen mot en farlig smittsam sjukdom och trygga hälso- och sjukvårdens bärkraft.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det prioriterade handlingsprogrammet för Finlands Natura 2000-nätverk och dess konnektivitet (Prioritised Action Framework, PAF) för perioden 2021–2027 har färdigställts. Handlingsprogrammet sammanställer de viktigaste åtgärder och kostnader för de närmaste åren som syftar till att trygga och förbättra den gynnsamma bevarandestatusen för naturtyper och arter.Handlingsprogrammet omfattar de viktigaste åtgärderna och behoven av EU-finansiering åren 2021–2027 för nätverket Natura 2000 och de utomstående områden som förbättrar dess konnektivitet. De prioriterade åtgärderna omfattar till exempel restaurering, förvärv av områden, utredningar, uppföljning och förvaltning. Programmet förbättrar Finlands möjligheter att få stöd och projektfinansiering för dessa centrala åtgärder från EU:s olika finansieringsinstrument.De uppskattade kostnaderna för genomförandet av de prioriterade åtgärderna för perioden 2021–2027 uppgår till drygt 860 miljoner euro per år, det vill säga drygt 6 miljarder euro under en sjuårsperiod. Kostnaderna för de prioriterade åtgärderna utgör inte förbindelser om finansiering. De är uppskattningar av de totala kostnader som behövs för att sköta och återställa livsmiljöerna och arterna i nätverket Natura 2000 och till det kopplade områden till det tillstånd som habitatdirektivet och fågeldirektivet förutsätter.I enlighet med artikel 8 i habitatdirektivet ska Europeiska kommissionen i samförstånd med var och en av de berörda medlemsstaterna bedöma den finansiering som behövs för att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus för de prioriterade livsmiljötyper och arter som avses i EU:s habitatdirektiv. Finansieringsbehoven och de tillgängliga EU-finansieringsinstrumenten finns samlade i PAF-dokumentet.I handlingsprogrammet bedöms de åtgärder som gäller nätverket av skyddsområden och den gröna infrastrukturenPAF är ett strategiskt planeringsverktyg som uppdateras under programperioden. I handlingsprogrammet har man bedömt centrala åtgärder både i fråga om nätverket av skyddsområden och i fråga om den så kallade gröna infrastrukturen som kompletterar dem. Genom åtgärder inom grön infrastruktur kan man bland annat stödja de ekologiska förbindelserna mellan naturområden, förbättra ekosystemens kvalitet och främja livskraften och hållbarheten hos naturtyperna och arterna i det föränderliga klimatet.Utgångspunkterna för PAF-handlingsprogrammet är artikel 8 i direktivet om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (92/43/EEG), rapporteringen från 2019 om artikel 17 i habitatdirektivet och artikel 12 i fågeldirektivet samt nationella hotbedömningar och andra bedömningar av den biologiska mångfaldens tillstånd, EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 samt nationella handlingsprogram, såsom livsmiljöprogrammet Helmi och METSO-programmet.Handlingsprogrammet har sammanställts i samarbete mellan olika ministerier, statliga organisationer samt art- och naturtypssakkunnig. Handlingsprogrammet har i dag överlämnats till Europeiska kommissionen.Det prioriterade handlingsprogrammet för Finlands Natura 2000-nätverk och dess konnektivitet PAF

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Planeringen av det nya arkitektur- och designmuseet framskrider till projektskedet som syftar till att inrätta det nya museet. Undervisnings- och kulturministeriet och Helsingfors stad har tillsatt en styrgrupp med uppgift att bereda och styra inrättandet av det nya arkitektur- och designmuseet. Statskontorets generaldirektör Timo Laitinen har kallats till ordförande för styrgruppen. Projektledare är Kaarina Gould från 1.5.2021.Det nya museet ska till sin kvalitet, synlighet och genomslagskraft representera den internationella toppnivån och vara museum med riksansvar inom sitt område i Finland. I museet sammanslås enligt planerna verksamheten, personalen och samlingarna vid de nuvarande två museerna med riksansvar. För museet bildas en ny stiftelse, till vars besittning de nuvarande museistiftelsernas samlingar överförs.Staten och Helsingfors stad ska tillföra kapital till museistiftelsen med lika stora andelar. I den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 beslutade staten att regeringen förbinder sig att kapitalisera den nya museistiftelsen med högst 60 miljoner euro. Timo Laitinen blir ordförande för projektets styrgruppStyrgruppen har till uppgift att bl.a. styra och främja projektet och uppnåendet av dess mål, ansvara för samordningen av projektet i samarbete med projektledaren, styra utrednings- och planeringsarbetet i anslutning till bildandet av stiftelsen i projektskedet, planeringen av verksamheten och verksamhetsmodellen samt beredningen av byggprojektet samt att delta i kommunikationen om projektet och planeringen av åtgärder som ökar interaktionen och delaktigheten i fråga om projektet.Statskontorets generaldirektör Timo Laitinen har kallats till ordförande för styrgruppen. Övriga medlemmar är överdirektör Riitta Kaivosoja och kulturrådet Päivi Salonen från undervisnings- och kulturministeriet, biträdande budgetchef Annika Klimenko från finansministeriet, sektorchef Tommi Laitio, markanvändningsdirektör Rikhard Manninen och finansdirektör Tuula Saxholm från Helsingfors stad, museichef Carina Jaatinen från Arkitekturmuseet, styrelseordförande Ulla Teräs från Stiftelsen för Finlands arkitekturmuseum, museichef Jukka Savolainen från Designmuseet, styrelseordförande Anna Valtonen från Stiftelsen för Designmuseet samt CEO Mirkku Kullberg från Glasshouse Helsinki, styrelseordförande Ari Tolppanen från Aristo-Invest Oy och verkställande direktör Jannica Fagerholm från Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse.Styrgruppens mandatperiod är 24.3.2021–31.12.2023.Kaarina Gould blir projektledareKaarina Gould har omfattande erfarenhet av ledarskap inom konst- och kultursektorn och övergår till uppgiften som projektledare från att ha verkat som direktör för Finlands kulturinstitut i New York. Tidigare har Gould bland annat varit utvecklingschef vid Live Nation Finland, programchef för World Design Capital Helsinki 2012, direktör för nycirkuscentret Cirko och programchef för Helsingfors Festspel. Gould börjar som projektledare 1.5.2021.Projektorganisationen arbetar till en början som en del av Helsingfors stad, men övergår senare till den nya museistiftelsen som håller på att bildas. Projektledaren rapporterar om hur beredningen av projektet framskrider till projektets styrgrupp.Projektets framskridandeUnder projektskedet bereder man en projektplan för helheten, en affärsplan för det nya museet och andra utredningar som behövs för genomförandet av projektet. Projektskedet beräknas sträcka sig till utgången av 2023, då finansiärerna fattar de slutliga besluten om genomförandet av projektet på basis av utredningarna.För det nya design- och arkitekturmuseet bildas under 2021 en ny stiftelse, till vars besittning de nuvarande museistiftelsernas samlingar överförs. Stiftelsen ska ansvara för det nya museets medelsanskaffning och förvalta dess kapital. För museets verksamhet svarar ett aktiebolag som grundas senare och som till 100 procent ägs av stiftelsen. För museet uppförs en nybyggnad i Södra hamnen i Helsingfors som en del av den mer omfattande utvecklingen av Magasinstranden. Avsikten är att ordna en separat arkitekturtävling om museet.Bakgrund till projektetBeredningen av projektet grundar sig på det utredningsarbete och museikoncept som undervisnings- och kulturministeriet och Helsingfors stad genomförde i samarbete med Stiftelsen för Finlands arkitekturmuseum och Stiftelsen för Designmuseet åren 2018-2019. Under utredningsskedet beredde staten och Helsingfors stad ett förslag till modell för förvaltning och finansiering av museet.“Kulturverksamhetens återhämtning och hållbara tillväxt visar en väg mot en ljusare framtid. Arkitekturen och designen är våra styrkor och de har en viktig roll när det gäller att ta fram hållbara lösningar för samhället. I det nya museet möts unikt innehåll, kompetens och kreativitet. Vårt mål är att ha (världens bästa) arkitektur- och designmuseum, med innehåll och tjänster som ger upplevelser och insikter. Det är fint att vi nu tillsammans kan börja främja förverkligandet av projektet “, säger undervisnings- och kulturministeriets kanslichef Anita Lehikoinen.“Den globala konkurrensen mellan städerna ökar betydligt. I och med coronakrisen lyfts förutsättningarna för ett gott liv och det intellektuella och sociala kapitalet fram vid sidan av de mer traditionella attraktionsfaktorerna. Vi lever i en tid då det är nödvändigt att våga drömma stort och investera i framtiden med tanke på samhällets framgång. Samtidigt spelar formgivning, arkitektur och god planering en allt viktigare roll när det gäller att lösa globala problem. Tiden kunde inte vara mer gynnsam för inrättandet av det nya arkitektur- och designmuseet. Jag är glad över att vi nu kan ta itu med det praktiska arbetet “, säger Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori.”Det konkreta projektskedet som nu inleds har beretts omsorgsfullt. Det är fint att kunna föra projektet vidare med en bred kunskapsbas mot exaktare verksamhetsprinciper, en fysisk byggnad och innehållsmässiga fokusområden för det nya museet. Arkitekturen och formgivningen är Finlands starka sidor och med hjälp av dem har det nordiska välfärdssamhällets principer om ett gott liv förts in i allas vår vardag. Det nya museet kan fungera som vägvisare och utmana oss att diskutera, lära oss och uppleva hur vi bygger upp morgondagens välfärdssamhälle “, konstaterar museicheferna Carina Jaatinen och Jukka Savolainen tillsammans.

Källa: Valtioneuvosto.fi