NordenBladet — Regeringen har förhandlat om ett lagförslag genom vilket rörelsefriheten temporärt begränsas. Utkastet till regeringsproposition har beretts som tjänsteuppdrag under ledning av statsrådets kansli. Statsrådets kansli offentliggör utkastet till lagförslag i sin helhet i den form det är för närvarande.Det viktigaste målet med begränsningarna av rörelsefriheten är att minska antalet möten och nära kontakter mellan människor, eftersom coronavirussjukdomen sprider sig snabbt och okontrollerat i vissa områden. Syftet är att skydda befolkningen mot en farlig smittsam sjukdom och trygga hälso- och sjukvårdens bärkraft.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Det prioriterade handlingsprogrammet för Finlands Natura 2000-nätverk och dess konnektivitet (Prioritised Action Framework, PAF) för perioden 2021–2027 har färdigställts. Handlingsprogrammet sammanställer de viktigaste åtgärder och kostnader för de närmaste åren som syftar till att trygga och förbättra den gynnsamma bevarandestatusen för naturtyper och arter.Handlingsprogrammet omfattar de viktigaste åtgärderna och behoven av EU-finansiering åren 2021–2027 för nätverket Natura 2000 och de utomstående områden som förbättrar dess konnektivitet. De prioriterade åtgärderna omfattar till exempel restaurering, förvärv av områden, utredningar, uppföljning och förvaltning. Programmet förbättrar Finlands möjligheter att få stöd och projektfinansiering för dessa centrala åtgärder från EU:s olika finansieringsinstrument.De uppskattade kostnaderna för genomförandet av de prioriterade åtgärderna för perioden 2021–2027 uppgår till drygt 860 miljoner euro per år, det vill säga drygt 6 miljarder euro under en sjuårsperiod. Kostnaderna för de prioriterade åtgärderna utgör inte förbindelser om finansiering. De är uppskattningar av de totala kostnader som behövs för att sköta och återställa livsmiljöerna och arterna i nätverket Natura 2000 och till det kopplade områden till det tillstånd som habitatdirektivet och fågeldirektivet förutsätter.I enlighet med artikel 8 i habitatdirektivet ska Europeiska kommissionen i samförstånd med var och en av de berörda medlemsstaterna bedöma den finansiering som behövs för att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus för de prioriterade livsmiljötyper och arter som avses i EU:s habitatdirektiv. Finansieringsbehoven och de tillgängliga EU-finansieringsinstrumenten finns samlade i PAF-dokumentet.I handlingsprogrammet bedöms de åtgärder som gäller nätverket av skyddsområden och den gröna infrastrukturenPAF är ett strategiskt planeringsverktyg som uppdateras under programperioden. I handlingsprogrammet har man bedömt centrala åtgärder både i fråga om nätverket av skyddsområden och i fråga om den så kallade gröna infrastrukturen som kompletterar dem. Genom åtgärder inom grön infrastruktur kan man bland annat stödja de ekologiska förbindelserna mellan naturområden, förbättra ekosystemens kvalitet och främja livskraften och hållbarheten hos naturtyperna och arterna i det föränderliga klimatet.Utgångspunkterna för PAF-handlingsprogrammet är artikel 8 i direktivet om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (92/43/EEG), rapporteringen från 2019 om artikel 17 i habitatdirektivet och artikel 12 i fågeldirektivet samt nationella hotbedömningar och andra bedömningar av den biologiska mångfaldens tillstånd, EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 samt nationella handlingsprogram, såsom livsmiljöprogrammet Helmi och METSO-programmet.Handlingsprogrammet har sammanställts i samarbete mellan olika ministerier, statliga organisationer samt art- och naturtypssakkunnig. Handlingsprogrammet har i dag överlämnats till Europeiska kommissionen.Det prioriterade handlingsprogrammet för Finlands Natura 2000-nätverk och dess konnektivitet PAF

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Planeringen av det nya arkitektur- och designmuseet framskrider till projektskedet som syftar till att inrätta det nya museet. Undervisnings- och kulturministeriet och Helsingfors stad har tillsatt en styrgrupp med uppgift att bereda och styra inrättandet av det nya arkitektur- och designmuseet. Statskontorets generaldirektör Timo Laitinen har kallats till ordförande för styrgruppen. Projektledare är Kaarina Gould från 1.5.2021.Det nya museet ska till sin kvalitet, synlighet och genomslagskraft representera den internationella toppnivån och vara museum med riksansvar inom sitt område i Finland. I museet sammanslås enligt planerna verksamheten, personalen och samlingarna vid de nuvarande två museerna med riksansvar. För museet bildas en ny stiftelse, till vars besittning de nuvarande museistiftelsernas samlingar överförs.Staten och Helsingfors stad ska tillföra kapital till museistiftelsen med lika stora andelar. I den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 beslutade staten att regeringen förbinder sig att kapitalisera den nya museistiftelsen med högst 60 miljoner euro. Timo Laitinen blir ordförande för projektets styrgruppStyrgruppen har till uppgift att bl.a. styra och främja projektet och uppnåendet av dess mål, ansvara för samordningen av projektet i samarbete med projektledaren, styra utrednings- och planeringsarbetet i anslutning till bildandet av stiftelsen i projektskedet, planeringen av verksamheten och verksamhetsmodellen samt beredningen av byggprojektet samt att delta i kommunikationen om projektet och planeringen av åtgärder som ökar interaktionen och delaktigheten i fråga om projektet.Statskontorets generaldirektör Timo Laitinen har kallats till ordförande för styrgruppen. Övriga medlemmar är överdirektör Riitta Kaivosoja och kulturrådet Päivi Salonen från undervisnings- och kulturministeriet, biträdande budgetchef Annika Klimenko från finansministeriet, sektorchef Tommi Laitio, markanvändningsdirektör Rikhard Manninen och finansdirektör Tuula Saxholm från Helsingfors stad, museichef Carina Jaatinen från Arkitekturmuseet, styrelseordförande Ulla Teräs från Stiftelsen för Finlands arkitekturmuseum, museichef Jukka Savolainen från Designmuseet, styrelseordförande Anna Valtonen från Stiftelsen för Designmuseet samt CEO Mirkku Kullberg från Glasshouse Helsinki, styrelseordförande Ari Tolppanen från Aristo-Invest Oy och verkställande direktör Jannica Fagerholm från Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse.Styrgruppens mandatperiod är 24.3.2021–31.12.2023.Kaarina Gould blir projektledareKaarina Gould har omfattande erfarenhet av ledarskap inom konst- och kultursektorn och övergår till uppgiften som projektledare från att ha verkat som direktör för Finlands kulturinstitut i New York. Tidigare har Gould bland annat varit utvecklingschef vid Live Nation Finland, programchef för World Design Capital Helsinki 2012, direktör för nycirkuscentret Cirko och programchef för Helsingfors Festspel. Gould börjar som projektledare 1.5.2021.Projektorganisationen arbetar till en början som en del av Helsingfors stad, men övergår senare till den nya museistiftelsen som håller på att bildas. Projektledaren rapporterar om hur beredningen av projektet framskrider till projektets styrgrupp.Projektets framskridandeUnder projektskedet bereder man en projektplan för helheten, en affärsplan för det nya museet och andra utredningar som behövs för genomförandet av projektet. Projektskedet beräknas sträcka sig till utgången av 2023, då finansiärerna fattar de slutliga besluten om genomförandet av projektet på basis av utredningarna.För det nya design- och arkitekturmuseet bildas under 2021 en ny stiftelse, till vars besittning de nuvarande museistiftelsernas samlingar överförs. Stiftelsen ska ansvara för det nya museets medelsanskaffning och förvalta dess kapital. För museets verksamhet svarar ett aktiebolag som grundas senare och som till 100 procent ägs av stiftelsen. För museet uppförs en nybyggnad i Södra hamnen i Helsingfors som en del av den mer omfattande utvecklingen av Magasinstranden. Avsikten är att ordna en separat arkitekturtävling om museet.Bakgrund till projektetBeredningen av projektet grundar sig på det utredningsarbete och museikoncept som undervisnings- och kulturministeriet och Helsingfors stad genomförde i samarbete med Stiftelsen för Finlands arkitekturmuseum och Stiftelsen för Designmuseet åren 2018-2019. Under utredningsskedet beredde staten och Helsingfors stad ett förslag till modell för förvaltning och finansiering av museet.“Kulturverksamhetens återhämtning och hållbara tillväxt visar en väg mot en ljusare framtid. Arkitekturen och designen är våra styrkor och de har en viktig roll när det gäller att ta fram hållbara lösningar för samhället. I det nya museet möts unikt innehåll, kompetens och kreativitet. Vårt mål är att ha (världens bästa) arkitektur- och designmuseum, med innehåll och tjänster som ger upplevelser och insikter. Det är fint att vi nu tillsammans kan börja främja förverkligandet av projektet “, säger undervisnings- och kulturministeriets kanslichef Anita Lehikoinen.“Den globala konkurrensen mellan städerna ökar betydligt. I och med coronakrisen lyfts förutsättningarna för ett gott liv och det intellektuella och sociala kapitalet fram vid sidan av de mer traditionella attraktionsfaktorerna. Vi lever i en tid då det är nödvändigt att våga drömma stort och investera i framtiden med tanke på samhällets framgång. Samtidigt spelar formgivning, arkitektur och god planering en allt viktigare roll när det gäller att lösa globala problem. Tiden kunde inte vara mer gynnsam för inrättandet av det nya arkitektur- och designmuseet. Jag är glad över att vi nu kan ta itu med det praktiska arbetet “, säger Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori.”Det konkreta projektskedet som nu inleds har beretts omsorgsfullt. Det är fint att kunna föra projektet vidare med en bred kunskapsbas mot exaktare verksamhetsprinciper, en fysisk byggnad och innehållsmässiga fokusområden för det nya museet. Arkitekturen och formgivningen är Finlands starka sidor och med hjälp av dem har det nordiska välfärdssamhällets principer om ett gott liv förts in i allas vår vardag. Det nya museet kan fungera som vägvisare och utmana oss att diskutera, lära oss och uppleva hur vi bygger upp morgondagens välfärdssamhälle “, konstaterar museicheferna Carina Jaatinen och Jukka Savolainen tillsammans.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsminister Sanna Marin deltar i en videokonferens med Europeiska rådets medlemmar den 25–26 mars. Hon deltar också i eurotoppmötet.På grund av coronapandemin ordnas Europeiska rådets marsmöte på distans. Teman för videokonferensen är coronapandemin, den inre marknaden, industripolitiken, digitaliseringen, ekonomin och östra Medelhavsområdet samt Ryssland som en informativ punkt . Vid eurotoppmötet, som också kommer att hållas på distans, diskuteras stärkandet av eurons internationella ställning.Förenta staternas president Joe Biden deltar i videokonferensen utanför dagordningen på torsdag kväll.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik godkände de utkast till principbeslut som gäller minskning av växthusgasutsläppen från luftfarten samt från sjöfarten och inlandssjöfarten Syftet med principbesluten är att fastställa statsrådets gemensamma ståndpunkt om metoderna för att minska växthusgasutsläppen från luftfarten samt från sjöfarten och inlandssjöfarten i april 2021.Det kom in 48 utlåtanden om utkastet till principbeslut om sjöfart och inlandssjöfart och 42 utlåtanden om utkastet till principbeslut om luftfart. Åtgärdshelheterna för sjöfart och inlandssjöfart ansågs i huvudsak vara täckande och i stor utsträckning motsvara det arbete som arbetsgruppen för färdplanen för fossilfria transporter har utfört, och som låg till grund för beredningen. I flera utlåtanden fäste man uppmärksamhet vid de alternativa marknadsbaserade metoderna för minskning av utsläpp i internationell trafik. När det gäller flygtrafiken understöddes särskilt främjandet av ambitiösa internationella åtgärder för att minska utsläppen, eftersom man på så sätt kan förhindra snedvridning av konkurrensen. Därtill betonades vikten av att ta i bruk förnybara flygbränslen.Ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik diskuterade också sammandraget av utlåtandena om färdplanen för fossilfria transporter och de ändringar i färdplanen som ska göras utgående från det. Det kom in 349 utlåtanden om färdplanen. I dem behandlades mest frågor som gäller framtiden för de olika färdsätten och utvecklingen av trafiksystemet samt priset på mobilitet. I färdplanen har man sammanställt metoder för att halvera växthusgasutsläppen från den inhemska vägtrafiken fram till 2030. Färdplanen beskriver dessutom vägen till utsläppsfri trafik före 2045. Statsrådets principbeslut om färdplanen för fossilfria transporter ska också överlämnas till statsrådet under våren.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriets pilotprojekt inom arbets- och näringstjänsterna som inleds våren 2021 är en del av Sanna Marins regerings program för arbetsförmåga. I programmet förbättras förutsättningarna för att få arbete, komma in i arbetslivet och samordningen av tjänster för partiellt arbetsföra och personer med funktionsnedsättning.I pilotprojekten inom arbets- och näringstjänsterna byggs det upp servicehelheter där identifieringen av partiellt arbetsföra arbetssökandes servicebehov förbättras och tjänsterna för arbetssökande och arbetsgivare slås samman till en mer kompakt servicehelhet. I pilotprojekten söker man också lösningar för utbildningsmöjligheter och organisationssamarbete. Temana för pilotprojekten har identifierats tillsammans med samordnare för arbetsförmågan, arbets- och näringsbyråerna och sakkunniga i partnerskapsnätverket.Det finns sammanlagt åtta utvalda pilotområden:1.    Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Österbotten
2.    Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland
3.    Närings-, trafik- och miljöcentralen i Norra Karelen
4.    Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten
5.    Närings-, trafik- och miljöcentralen i Lappland
6.    Närings-, trafik- och miljöcentralen i Birkaland
7.    Närings-, trafik- och miljöcentralen i Österbotten
8.    Närings-, trafik- och miljöcentralen i TavastlandFinansiering söktes av sammanlagt 13 närings-, trafik- och miljöcentralområden. Finansieringen kan användas för upphandling av tjänster enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice samt för sysselsättningspolitiska projekt.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — I programmet för inhemskt ägande presenteras en vision för det finländska ägarsamhället 2030, då ägarskapet uppskattas i stor utsträckning och ägandet upplevs som gemensamt gott. En kultur av ansvarstagande ägarskap samt godtagande av ekonomisk framgång utgör den finländska identiteten. Attitydklimatet för ägarskap är öppet och sporrande.En arbetsgrupp under ledning av riksdagsledamot Juha Sipilä överlämnade sin rapport till näringsminister Mika Lintilä 24.3.2021. Arbetsgruppen hade till uppgift att identifiera metoder som bidrar till att stärka, diversifiera och jämställa det finländska ägarskapet i företag.Arbetsgruppen föreslår närmare 70 kortsiktiga eller långsiktiga åtgärderEn del av arbetsgruppens åtgärdsförslag hänför sig till de aktuella utmaningarna för företag och hushåll. I huvudsak siktar dock förslagen till att det finländska samhället och finländarna ska vara betydligt starkare än i nuläget när det gäller att möta utmaningar i framtiden.– Finlands ekonomiska tillväxt och framgång ligger i våra egna händer. Genom kunnigt inhemskt ägarskap kan produktiviteten och investeringarna påverkas. Ägarskapet handlar till slut om finansieringen av välfärdssamhället, det vill säga medborgarnas välfärd och framtid, säger näringsminister Mika Lintilä.– Ekonomisk tillväxt är absolut nödvändigt för att trygga välfärdssamhällets tjänster. Detta i sin tur förutsätter ett starkt ägarsamhälle, där det behövs fler kompetenta ägare. För att stärka det egna kapitalet som är en köl för och möjliggörare av tillväxt i företagsverksamheten behövs ett engagerat ägande och undanröjande av flaskhalsar i finansieringen. Tillväxten i ekonomin och produktiviteten samt därigenom finländarnas välfärd ligger lyckligtvis i våra egna händer, säger arbetsgruppens ordförande riksdagsledamot Juha Sipilä.Flera förslag om företagens verksamhetsförutsättningar och finansieringGrunden för ekonomin består av en stark grupp små och medelstora företag med företagar- och familjeinnehav som investerar i Finland och har framgång på exportmarknaden. Utgångspunkten för arbetsgruppens förslag är att säkerställa att företagen i varje utvecklingsskede har tillgång till tillräckliga och rätt dimensionerade incitament och finansiella instrument. I Finland bör det finnas omfattande och professionellt ägarkunnande för alla livscykelskeden.  Förslagen främjar och stärker bland annat affärsänglarnas investeringsmöjligheter, företagarnas verksamhetsförutsättningar och företagens finansieringsalternativ. Det finns också flera förslag till smidigare ägarbyten, såsom ett projekt för effektivitetsinvestering som främjar ägarbyten.Arbetsgruppen vill också utveckla modeller för företagens personalinnehav och föreslår bland annat att inrättandet av personalfonder underlättas. Optionerna bör beaktas i lockandet av internationella experter.Den ekonomiska kompetensen och ett positivt attitydklimat för ägande stärksEnligt arbetsgruppen bör det finländska samhället satsa på ett positivt attitydklimat och ägarkompetens på alla utbildningsnivåer, allt från grundskolan. Läroplanernas tillräcklighet och aktualitet i fråga om innehållet i den ekonomiska kompetensen bör granskas och den akademiska forskningen ökas.Målet med programmet är att medborgarna ska uppleva att de kan spara, investera och äga. Arbetsgruppen föreslår att aktiesparkontot vidareutvecklas bland annat så att maximibeloppet för de penningmedel som placeras på aktiesparkontot höjs till 100 000 euro. Dessutom uppmuntras till frivilligt pensionssparande genom ägande av aktier.Rapporten baserar sig på ett flertal samrådArbetsgruppen hörde över hundra experter och ordnade sex regionala diskussionsmöten med rubriken ”Mot ett ansvarsfullt inhemskt ägarskap” (Kohti vastuullista kotimaista omistajuutta). Dessutom fick arbetsgruppen skriftliga utlåtanden från 24 organisationer. Utöver detta ordnades flera webbenkäter för företag, intressentgrupper och medborgare.I samband med arbetsgruppens rapport publiceras flera bakgrundsrapporter: Tytäryhtiötalous ja ulkomaiset yritysostot Suomessa: uhka vai mahdollisuus? (Tero Luoma), Kuvaus kotimaisen omistajuuden toimintaympäristöstä (bakgrundsrapport av arbetsgruppens sekretariat) samt ”Omistamisen toimintaympäristö ja politiikkatoimenpiteet verrokkimaissa”.  (4Front Oy:s utredning).Dessutom har man tidigare publicerat en artikelsamling i Företagsöversikten under temat ”Ansvarsfullt och kompetent inhemskt ägarskap”. Dessa fyra rapporter tillsammans med temanumret för inhemskt ägande i Företagsöversikten bildar en helhet som gör det möjligt att på bred basis sätta sig in i det finländska inhemska ägarskapet.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Rådet för jordbruk och fiske sammanträdde i Bryssel den 22 – 23 mars. Den längsta debatten fördes om reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Ministrarna diskuterade också bland annat skogsstrategin, växtskyddet och fiskefrågor. Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä företrädde Finland vid mötet.Ministrarnas diskussion underbygger slutförhandlingarna om GJP-reformen. Ordförandelandet Portugal har som mål att nå en politisk överenskommelse med Europaparlamentet och kommissionen under sitt ordförandeskap. Ministrarna understödde Portugals mål på bred front. Ministrarnas diskussion fokuserade på den nya genomförandemodellen och fördelningen av stöden. Ministrarna diskuterade också två andra GJP-förordningar, det vill säga den horisontella förordningen och marknadsordningsförordningen.De flesta ministrarna betonade vid mötet att GJP-reformen bör behandlas som en helhet. Ministrarna tackade Portugal för det konstruktiva arbetet för att nå en överenskommelse. – Den gröna arkitekturen är en av de viktigaste helheterna i hela reformen. Det slutliga beslutet beror i synnerhet på utformningen av kraven på grön arkitektur och villkorlighet, sade minister Jari Leppä. Ministrarna diskuterade också det dokument om förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken som utarbetats under ledning av Frankrike. Finland var ett av dem som undertecknat dokumentet och i likhet med många andra länder underströk Finland förenkling av politiken. Enligt ett flertal ministrar ska den centrala idén med reformen, det vill säga den så kallade nya genomförandemodellen, förverkligas genuint och att den inte kan förväxlas med det gällande systemet. – Det är viktigt att vi kommer ihåg reformens bärande idé om en ny genomförandemodell. Ett medlemsland måste efter sina egna behov få fastställa lämpliga åtgärder till exempel för att rikta stöden, sade minister Leppä.Diskussion om skogsstrateginMinistrarna behandlade också EU:s nya skogsstrategi som är under beredning. Initiativet till diskussionen kom från Österrike och ett antal medlemsländer, däribland Finland. I alla anföranden betonades balansen och en övergripande bedömning av de ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekterna av hållbar utveckling. Utöver klimatet och den biologiska mångfalden måste bioekonomin beaktas.– Den kommande skogsstrategin bör omfatta hela värdekedjan inom skogssektorn från skog till färdiga produkter. Strategin ska bidra till hållbar tillväxt, förbättra sektorns konkurrenskraft och en mångsidig användning av trä i produkter från biokretsloppsekonomi som baserar sig på förnybara råvaror. Det är också viktigt att komma ihåg att medlemsländerna har behörighet inom skogspolitiken, påminde minister Leppä. Vidare nådde rådet en politisk överenskommelse om ordförandens kompromissförslag om ändring av förordningarna om fiskemöjligheter (tillåtna totalfångster och kvoter) för vissa fiskbestånd och om fiskebestånd i djuphaven 2021 och 2022. Förordningens tillämpningsområde omfattar  fiskbestånden i östra Atlanten. Genom ändring av förordningen fastställer man tillfälliga fiskekvoter för medlemsländerna fram till utgången av juli i år. Permanenta tillåtna totalfångster och kvoter kan fastställas först efter att Storbritannien och Europeiska unionen avslutat förhandlingarna om tillåtna totalfångster och kvoter för de gemensamt förvaltade fiskbestånden.   

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har låtit göra en utredning om tillämpningen av diskrimineringstester som en metod för att övervaka efterlevnaden av icke-diskriminering. Med hjälp av metoden har man i tidigare undersökningar effektivt synliggjort diskriminering. Undersökningar visar att en stor del av diskrimineringen förblir dold utan att komma till myndigheternas kännedom.I utredningen beskrivs på vilket sätt diskrimineringstester (som även kallas situationsprövning eller situationstestning) kan används. Metoden kan användas bland annat för att påvisa diskriminering och öka medvetenheten om diskriminering, för att säkra praxis för icke-diskriminering i företag och för att få och använda bevis på diskriminering.Enligt utredningen vore det bra att användningen av metoden regleras i lag, om man vill att myndigheterna utnyttjar diskrimineringstester i straffprocessen eller när de övervakar efterlevnaden av diskrimineringslagen. Däremot verkar det inte finnas skäl att i lag föreskriva om användningen av metoden, om den används för att öka medvetenheten om diskriminering eller för att samla in bevis som gäller en privatperson eller om den används som bevismaterial.De som gjort utredningen ansvarar för innehållet i publikationen. Textinnehållet återspeglar inte nödvändigtvis justitieministeriets ståndpunkt.Rättslig analys av möjligheterna att använda diskrimineringstester för att övervaka efterlevnaden av diskrimineringsförbudet

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Huvudtemat för den informella videokonferensen med ministrarna med ansvar för EU-frågor den 23 mars var förberedelserna inför videokonferensen med Europeiska rådets medlemmar den 25–26 mars. EU-ministrarna diskuterade också den europeiska planeringsterminen och fick en översikt över förberedelserna inför konferensen om Europas framtid. Europa- och ägarstyrningsminister Tytti Tuppurainen representerade Finland vid mötet.EU-ministrarna behandlade utkastet till slutsatser från Europeiska rådets marsmöte. På Europeiska rådets agenda står EU:s insatser mot coronapandemin, utvecklandet av den inre marknaden, industripolitik, digitalisering och ekonomi samt östra Medelhavsområdet och Ryssland.Enligt Finland är det viktigt att på alla sätt försöka skynda på leveransen av coronavacciner. Finland stöder arbetet för ett EU-gemensamt vaccinationsintyg och den globala solidariteten för att trygga tillgången till vacciner.”Att säkerställa att vacciner levereras i rätt tid är fortfarande vår primära uppgift. Vi i EU måste göra allt vi kan för att främja vaccineringarna. Vaccinerna är vår väg ut ur coronakrisen”, säger minister Tuppurainen.”EU måste också vara bättre förberett på eventuella framtida gränsöverskridande hot mot människors hälsa. EU behöver en beredskapsplan inför pandemier, där det centrala är att på förhand komma överens om en nödmekanism för gränserna. Mekanismen ska göra det möjligt att samordna åtgärder och begränsningar vid medlemsländernas gränser bättre än för närvarande”, fortsätter minister Tuppurainen.När det gäller inre marknaden, industripolitik, digitalisering och ekonomi är Finlands mål att utveckla EU:s inre marknad på ett sätt som stärker hållbar tillväxt, konkurrenskraft och unionens kristålighet. En stark och enhetlig inre marknad är den bästa garantin för att uppnå strategiskt oberoende i unionen.Finland anser att EU:s politik gentemot Turkiet bör vara långsiktig och samstämmig. De diplomatiska ansträngningarna för att finna hållbara lösningar på problemen i relationen bör fortsätta. Det är välkommet att Turkiet visar beredvillighet till mer konstruktiva kontakter. Det är viktigt att attitydförändringen är bestående och definierar även Turkiets framtida verksamhet och handlingar i östra Medelhavsområdet. Om Turkiet återgår till sin verksamhet som bidrar till ökad polarisering och instabilitet, måste EU reagera på detta på ett enhetligt och kraftfullt sätt. EU måste också föra fram sin oro över den problematiska utvecklingen i Turkiet vad gäller demokrati-, rättsstats- och människorättsfrågor.”Jag är mycket oroad över Turkiets beslut att lämna Istanbulkonventionen mot våld mot kvinnor. Vi uppmanar Turkiet att återgå till konventionen”, betonar minister Tuppurainen.EU-ministrarna diskuterade också rådets åtgärder med anknytning till den europeiska planeringsterminen 2021. Under den europeiska planeringsterminen anpassar medlemsländerna sin budgetpolitik och sin ekonomiska politik till de mål och regler som man enats om på EU-nivå. Den europeiska planeringsterminen är det primära verktyget för att jämna ut skillnaderna mellan länderna, för att främja sysselsättning och social sammanhållning samt för att upprätthålla stabiliteten i euroområdet. Rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet 2021 innehåller anvisningar till länderna i euroområdet även vad gäller prioriteringar avseende de nationella planerna för återhämtning och resiliens. Finland anser det vara viktigt att beakta bland annat FN:s globala mål för hållbar utveckling (Agenda 2030) som en del av den europeiska planeringsterminen. Rekommendationerna för euroområdet kan godkännas av Finland.Det portugisiska ordförandeskapet redogjorde för läget i fråga om förberedelserna inför konferensen om Europas framtid (Conference on the Future of Europe). Europaparlamentet, rådet och kommissionen undertecknade en gemensam förklaring om konferensen den 10 mars 2021. Målet är en medborgarinriktad och gräsrotsbaserad process där medborgarna får göra sina åsikter om utmaningarna och möjligheterna för EU hörda. Avsikten är att konferensens slutsatser ska rapporteras till Europeiska rådet våren 2022.I rådskonstellationen allmänna rådet företräds medlemsländerna i huvudsak av sina ministrar med ansvar för EU-frågor. Allmänna rådet ansvarar bland annat för förberedelserna inför Europeiska rådets möten. Det ansvarar också för flera tvärpolitiska områden, till exempel för förhandlingarna om budgetramen och EU:s utvidgning. Dessutom behandlar rådet frågor som rör rättsstatsprincipen. 

Källa: Valtioneuvosto.fi