NordenBladet — Miljöministeriets lagutkast om inrättande av Sallatunturi nationalpark var på remiss 18.1–1.3.2021. Under remisstiden inkom sammanlagt 37 utlåtanden. I utlåtandena betonades en positiv inställning till att inrätta en ny nationalpark. I flera remissvar föreslogs det att nationalparken ska heta Salla nationalpark. Utlåtandena utnyttjas vid den fortsatta beredningen.“Ett varmt tack till alla som kommenterat utkastet till lag om Sallatunturi nationalpark. Den nya nationalparken är ett gemensamt projekt och jag är glad över att lokala aktörer så ivrigt främjar den”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.Enligt utkastet till regeringsproposition ska Sallatunturi nationalpark inrättas inom Sallatunturi naturskyddsområde som hör till nätverket Natura 2000 och som omfattar ett område på 9 965 hektar. Området finns inom Salla kommun och ägs helt av staten.Utlåtandena i huvudsak positiva – i synnerhet jakt och lokala rättigheter väcker frågorStörsta delen av remissinstanserna förhåller sig positivt till inrättandet av Sallatunturi nationalpark. I flera utlåtanden föreslås att parkens namn ska vara Salla nationalpark, vilket anses lämpa sig bättre för internationell marknadsföring än Sallatunturi nationalpark.Frågor som lyftes fram i många av remissvaren var jaktarrangemangen i nationalparken, de lokala invånarnas och de enskilda markägarnas rättigheter samt tryggandet av förutsättningarna för renskötsel. I flera utlåtanden föreslogs dessutom att det byggs en vägförbindelse mellan Aatsinginhauta och Latvajärvi skogsbilvägar som går genom nationalparksområdet. Det föreslogs också betydande utvidgningar i avgränsningen av nationalparkens område till omgivande statsägda, delvis skyddade markområden.Beredningen av inrättandet av nationalparken fortsätter och remissvaren beaktas i den grad det är möjligt med beaktande av naturvårdslagens bestämmelser om nationalparker. Miljöministeriet har som mål att lämna propositionen till riksdagen under vårsessionen 2021.Sammandrag av utlåtandena (utlåtande.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Genom understödet för reparation av statsunderstödda ARA-bostäder uppmuntras kommuner och hyreshussamfund som tampas med den utmanande befolkningsutvecklingen och den svåra situationen på bostadsmarknaden att renovera sitt bostadsbestånd så att det bättre lämpar sig för äldre personer.Finlands befolkning åldras snabbt, och enligt prognoserna kommer över en fjärdedel av finländarna att vara över 65 år om tio år. Andelen äldre medborgare kommer att öka synnerligen snabbt, och i fortsättningen kommer det att behövas allt fler bostäder och boendemiljöer som är lämpliga för äldre.Enligt uppskattningar kommer Finland fram till 2030 att behöva uppemot en miljon tillgänglighetsanpassade bostäder. Av dem skapas en tredjedel genom renovering av gamla bostäder. Miljöministeriet önskar att de förbättringar av understödsvillkoren som är under beredning ökar antalet ansökningar om understöd. Det föreslås också en höjning av det understödsbelopp som beviljas. För närvarande kan 10 000 euro i understöd beviljas per bostad i ett bostadshus. Nu vill man höja understödets maximibelopp till 16 000 euro.Understöd kan beviljas för reparationer i bostäder och för reparationer i de gemensamma utrymmena i hyreshus och på gårdsplanen till husen. Reparationer som omfattas av understödet är till exempel installation av olika slags utrustning, såsom stödräcken, samt breddning av dörröppningar och tillgänglighetsanpassning av toalett- och tvättrum.I och med ändringen av understödsvillkoren är det meningen att olika ändringsarbeten som utförs i samband med reparationerna ska omfattas av understödet i större utsträckning än för närvarande. Avsikten är att ändringarna ska träda i kraft våren 2021.Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) ger mer detaljerade anvisningar om hurudana som reparationer omfattas av understödet. ARA har kunnat bevilja understöd sedan ingången av 2020, och för åren 2020–2022 har det reserverats ett sammanlagt belopp på 25 miljoner euro, varav 10 miljoner kan beviljas år 2021.Miljöministeriet ber nu om utlåtanden om utkastet till förordning. Utlåtanden kan lämnas via webbtjänsten Utlåtande.fi fram till den 23.4.2021.Remissmaterial (utlåtande.fi)Ytterligare informationMiljöministeriet: Äldres boende

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Inrikesministeriet rekommenderar allmän flaggning torsdagen den 8 april 2021 med anledning av romernas nationaldag. Flaggningen börjar klockan 8 och slutar vid solnedgången.Inrikesministeriet har bestämt att statens ämbetsverk och inrättningar ska flagga med Finlands flagga den 8 april. Om det finns flera flaggstänger kan man utöver med Finlands flagga också flagga med den romska flaggan.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Strålsäkerhetscentralen STUK beviljade den 26 mars 2021 laddningstillstånd för Teollisuuden Voima Oyj:s kärnkraftverksenhet Olkiluoto 3 i Euraåminne. Användningen av den nya enheten anses börja vid den första laddningen av bränslet, varefter den gradvis ansluts till stamnätet för el och blir en del av elmarknaden i Finland och de nordiska länderna. Enligt företagets meddelande inleds anläggningens regelbundna kommersiella drift i februari 2022.Statsrådet beviljade den 7 mars 2019 kraftverksenheten OL3 drifttillstånd enligt 20 § i kärnenergilagen, som är i kraft till den 31 december 2038. TVO har använt de senaste två åren till finslipning av anläggningen och ibruktagningsprov. – Vi behöver mycket mer ren och leveranssäker el när den inhemska industrin elektrifieras. Strålsäkerhetscentralens laddningstillstånd för kraftverksenheten Olkiluoto 3 är ett steg mot en omfattande produktion av ren el som minskar växthusgasutsläppen i Finland med uppskattningsvis flera miljoner ton. Samtidigt stiger andelen utsläppsfri elproduktion i Finland till redan 90 procent, konstaterar näringsminister Mika Lintilä.– Det viktigaste vid användning av kärnkraft är att sörja för säkerheten vid anläggningen. Under byggprocessen och vid ibruktagandet av kärnkraftverksenheterna kompromissar man inte i något skede i fråga om säkerheten. TVO i egenskap av tillståndshavare ansvarar för dess säkerhet, och STUK har i egenskap av myndighet till uppgift att övervaka detta, klargör Lintilä.Till villkoren i drifttillståndet hör också att arbets- och näringsministeriet ska konstatera att bolagets reservering av medel för kostnader för kärnavfallshantering har ordnats i enlighet med bestämmelserna i 7 kap. i kärnenergilagen. TVO överlät i februari 2021 de säkerheter som gäller anläggningen till staten med hjälp av vilka bolaget reserverar sig för kostnaderna för kärnavfallshanteringen när anläggningens kärntekniska verksamhet inleds. Säkerheterna har överförts till Statskontoret för förvaring. OL3 är den första kärnkraftverksenheten i världen vars kärnavfallshantering i sin helhet har planerats och ordnats redan i ibruktagningsskedet. Avsikten är att det använda bränslet från enheten i sinom tid ska placeras i berggrunden på Olkiluoto, Posivas slutförvaringsanläggning, som är den första av sitt slag i världen. Den planerade drifttiden för OL3-anläggningen är minst 60 år. Dess tekniska livslängd kan dock vara betydligt längre.Anläggningen blir den största kraftverksenheten på elmarknaden i Norden och Baltikum och har en elproduktionskapacitet på 1 600 megawatt. Samtidigt är den Europas största kärnkraftverksenhet.
När OL3 fungerar med full kapacitet kan den årligen producera cirka 13 terawattimmar (TWh) el. OL3 höjer den inhemska elproduktionen till nästan 80 terawattimmar per år. Samtidigt stiger kärnkraftens andel av elproduktionen till över 40 procent. Enligt uppgifter från energiindustrin var elproduktionen i Finland år 2020 cirka 66 TWh och förbrukningen 81 TWh.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommittén för social trygghet sammanträdde måndagen den 22 mars 2021. Detta var kommitténs första möte om samordningen av tjänster och förmåner. Temat är ett av de fyra centrala problem-helheter som fastställts av kommittén och som den utgår från vid utarbetandet av vägkartan för reformen av den sociala tryggheten. – Det finns många brister i korrelationen mellan förmånerna och tjänsterna. Det kan hända att den tjänst som behövs inte finns att tillgå eller att den inte kan fås i rätt tid. Det kan också saknas incitament för att använda tjänsten eller förpliktande krav på att ta emot tjänsten. Problemen kan också bero på att människor inte har kännedom om alla tjänster eller inte vet hur de ska använda dem, konstaterar Raimo Antila, ordförande för sektionen för arbete och funktionsförmåga. – Utveckling behövs när det gäller att identifiera förmåns- och servicebehov, att inleda servicen i rätt tid och att sörja för att förmåns- och servicekedjan är oavbruten och följs upp.  Klienterna ska få hjälp utgående från deras behov och de gemensamt uppsatta målen, konstaterar Antila. Minna van Gerven, professor i socialpolitik, har till uppgift att jämföra Finlands socialskyddssystem med de system som används i andra länder.    – Det viktigaste syftet med samordningen av systemen är att bättre kunna stödja individen utgående från de individuella behoven. I Finland får klienten ofta automatiskt den service som hör ihop med den förmån som klienten får. Servicen bestäms således inte enligt klientens behov. Tjänsterna präglas av silotänkande och det är svårt att förflytta sig mellan förmåner och tjänster, vilket orsakar problem speciellt för de mest sårbara klientgrupperna. Exempelvis i Holland satsar man mer än Finland på att klienterna ska få servicen så snabbt som möjligt, säger van Gerven. Kommittén för social trygghet diskuterade balansen mellan rättigheterna och skyldigheterna. Bättre möjligheter att uppmuntra och förplikta förmånstagare att ta emot olika tjänster skulle samtidigt innebära en starkare skyldighet för samhället att kunna tillhandahålla lämpliga tjänster i rätt tid.  Hur bra man lyckas med att stödja klienten beror både på identifieringen av servicebehovet och på kvaliteten på servicen. Utvecklandet av tjänsterna förutsätter dock ekonomiska satsningar, konstaterade man under kommitténs möte.  •    Läs också: Miksi oikeudet ja velvollisuudet palveluihin eroavat Suomessa muista maista?Incitamenten för partiell sysselsättning är braKommittén för social trygghet fick en lägesrapport om konkretiseringen av problemhelheten gällande samordningen av förvärvsarbete och social trygghet. Även problemen med samordningen beror på de samhällspolitiska val som görs, där ett av syftena är att uppnå en balans mellan rättigheterna och skyldigheterna.  Forskningsprofessor Tomi Kyyrä höll ett framförande om utkomstskyddet för arbetslösa och om förvärvsarbete under arbetslöshetstiden. – Finland har bra ekonomiska incitament när det gäller partiell sysselsättning. Om man arbetar under tiden som arbetslös kan man i de flesta fall hitta ett heltidsarbete snabbbare, åtminstone är det inte en fördröjande faktor. Samverkan kan förbättras ytterligare genom att försöka minska oklarheterna i fråga om jämkade arbetslöshetsförmåner och storleken på övriga inkomstöverföringar. Arbetet med problemhelheterna inom socialskyddet Kommittén ska fastställa sina ställningstaganden om problemhelheterna inom socialskyddet före utgången av 2021. Vid mötet diskuterades hurdan strukturen på ställningstagandena ska vara. Vid kommitténs följande möte den 10 maj ska man behandla alla problemhelheter inom socialskyddet. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På grund av konflikter, naturkatastrofer och coronaviruspandemin är över 200 miljoner människor i världen i behov av humanitärt bistånd. Humanitärt bistånd är ett av de mest konkreta sätten att reagera på kriser och katastrofer. Finland beviljar sammanlagt 69,6 miljoner euro för det humanitära arbete som utförs av FN-organen, internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen samt finländska civilsamhällesorganisationer.I det humanitära biståndet betonar Finland kvinnors och flickors rättigheter, skolmåltider och bättre ställning för personer med funktionsnedsättning.Merparten av den finansiering som utrikesministeriet nu beviljar styrs till FN-organen. Genom Finlands allmänna finansiering stöds livsmedelssäkerheten (Världslivsmedelsprogrammet WFP 8 miljoner euro), flyktingars levnadsförhållanden, skydd och utbildning (FN:s flyktingorganisation UNHCR 7 miljoner euro, hjälporganisationen för palestinska flyktingar UNRWA 5 miljoner euro), de humanitära insatsernas samordning (FN:s kontor för samordning av humanitärt bistånd OCHA 2,5 miljoner euro), insatser för akuta kriser och underfinansierade långvariga kriser (FN:s fond för katastrofbistånd CERF 8 miljoner euro) och förebyggandet av katastrofrisker (FN:s kontor för katastrofriskreducering UNDRR 1 miljon euro). ”Coronaviruspandemin har framhävt vikten av förutseende och flexibel finansiering i det humanitära arbetet. Den allmänna finansiering som beviljas nu i början av året är det bästa sättet att säkerställa att hjälpen når fram snabbt och i rätt tid i akuta kriser”, säger utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Utöver den allmänna finansieringen beviljar Finland också finansiering för FN-organens regionala och tematiska arbete. Med hjälp av Finlands finansiering förbättrar WFP livsmedelssäkerheten i Sahel och Afghanistan (tot. 4 miljoner euro) och stärker matsäkerheten för personer med funktionsnedsättning (1 miljon euro €). UNHCR stöder flyktingar i Sydsudan och dess grannländer (2 miljoner euro), i Tigray i Etiopien (2 miljoner euro) och Syrien och dess närområden (5 miljoner euro). FN:s befolkningsfond UNFPA förbättrar tjänsterna för reproduktiv hälsa för kvinnor och flickor i Syrien (2 miljoner euro).Den internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen är en viktig samarbetspartner för Finland i det humanitära arbetet. Den finansiering på 13 miljoner euro som nu beviljas rörelsen fördelas mellan allmän finansiering (Internationella rödakorskommittén 3 miljoner euro) och regionala program: Internationella rödakorskommitténs nödhjälp i Jemen (2,7 miljoner euro), i Sydsudan (2 miljoner euro), i Burkina Faso (1,2 miljoner euro), i Afghanistan (1 miljon euro) och i Ukraina 0,8 miljoner euro samt Röda halvmånens arbete i Syrien (1,1 miljoner euro). I alla dessa insatser stärks skyddet av de mest utsatta människorna, hälsovårdstjänsterna, livsmedelssäkerheten och vattenförsörjningen. De finländska civilsamhällesorganisationernas humanitära arbete finansieras med 10,2 miljoner euro. Projekten genomförs av Fida International, Kyrkans Utlandshjälp, Finlands Flyktinghjälp, Rädda Barnen, Plan International Finland, Finlands Röda Kors och Finlands World Vision. Genom organisationernas humanitära verksamhet stöds bland annat vattenförsörjning och sanitet, utbildning för personer med funktionsnedsättning samt barnskydd, livsmedelssäkerhet och skolgång. Civilsamhällesorganisationerna ger viktigt stöd till lokala humanitära aktörer och stärker deras förmåga att reagera på kriser. I år stöds civilsamhällesorganisationers projekt i flera afrikanska länder, i Jemen, Myanmar och Nordkorea.Finland deltar också i finansieringen av EU:s humanitära bistånd genom sin andel i EU:s budget. EU och dess medlemsländer är väldens största givare av humanitärt bistånd.
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De maximala förlustgränserna för Veikkaus penningspel med snabbt tempo som spelas online förblir oförändrade fram till den 30 juni 2021. Den sänkta maximala förlustgränsen per dygn kvarstår på 500 euro. Den maximala förlustgränsen per månad är 2 000 euro. Inrikesministeriets förordning om detta träder i kraft den 1 april 2021.Spel med snabbt tempo är till exempel kasino- och penningautomatspel. Utöver den maximala förlustgränsen ska alla spelare fortsättningsvis sätta upp egna förlustgränser per dygn och månad. De egna förlustgränserna kan inte vara högre än de maximala förlustgränserna.Målet är att effektivisera förebyggandet och minskningen av de skadeverkningar som penningspel ger upphov tillSyftet med förordningsändringarna har varit att effektivisera förebyggandet och minskningen av de skadeverkningar som penningspel orsakar, detta på grund av coronapandemin. Coronavirusläget har fortsatt varit svårt under början av året och har ytterligare försvårats under mars 2021. Den förändrade vardagen, de bekymmer som förhållandena eventuellt medför och belastningen kan öka problemen med till exempel mänskliga relationer, ekonomi och hälsa. Coronavirusläget är också förknippat med en ökad risk för överdrivet penningspelande. Samtidigt har tillgången till tjänster som erbjuder hjälp vid spelproblem försämrats tydligt på grund av coronavirusläget, vilket är betydande för just den grupp som spelar mycket. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet lindrade våren 2020 kraven på viss personlig skyddsutrustning som är avsedd för yrkesmässig användning och som skyddar mot coronavirussjukdomen covid-19.Lättnaderna för all annan personlig skyddsutrustning hade avvecklats senast den 30 september 2020, endast de lättade kraven på vissa filtrerande halvmasker förblev i kraft.Även dessa lättnader avvecklas från och med den 1 april 2021, varefter alla personlig skyddsutrustning ska uppfylla kraven i EU:s förordning om personlig skyddsutrustning (2016/425).
De filtrerande halvmasker som finns i upplaget och som uppfyller de lättade kraven kan säljas fram till den 31 maj 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Miljöministeriet startar arbetet med att reformera lagstiftningen som gäller samförvaltning i statligt understödda hyreshus. Genom reformen vill man stärka hyresgästernas beslutanderätt och möjligheter att påverka.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På riksnivå definierades sammanlagt 37 yrken vid arbets- och näringsbyråerna som yrken med brist på arbetskraft i februari-mars 2021. Ett år tidigare före coronavirusets effekter fanns det klart fler yrken med brist på arbetskraft, sammanlagt 60. Hösten 2020 fanns det 31 yrken med brist på arbetskraft av uppskattningsvis 200 yrken. Antalet yrken med brist på arbetskraft har alltså ökat något från bedömningen i höstas.Enligt en bedömning som gjordes vid arbets- och näringsbyråerna i februari–mars fanns det nu 37 yrken med överutbud på arbetskraft av cirka 200 yrken. Antalet yrken med överutbud på arbetskraft har ökat, eftersom det ett år tidigare på våren fanns 25 yrken med överutbud på arbetskraft. Överutbudet på arbetskraft har inte påverkats nämnvärt av coronapandemin. Förändringarna i överutbudet på arbetskraft är små och trendmässiga.Resultaten framgår av arbets- och näringsministeriets yrkesbarometer, som inom den närmaste framtiden sammanställer de bedömningar av förhållandet mellan efterfrågan på och utbudet av yrken som baserar sig på arbets- och näringsbyråernas systemuppgifter. I barometerbedömningen ingår 200 yrken av yrkena i yrkesklassificeringen (ISCO 4), det vill säga knappt hälften av yrkena med den största volymen.Tyngdpunkten i bristen på arbetskraft i yrken inom hälso- och socialsektorn fortsätterDet råder stor brist på kompetent arbetskraft i synnerhet när det gäller yrkena inom hälso- och sjukvården och socialt arbete. Den svåraste situationen gäller rekrytering av sjukskötare, specialsakkunniga inom socialt arbete, talterapeuter, närvårdare och barnträdgårdslärare.Antalet yrken inom hälso- och socialsektorn på topp 15-listan över branscher med arbetskraftsbrist är stor. Två tredjedelar av yrkena med arbetskraftsbrist på topplistan finns nu inom hälso- och socialsektorn. Nya yrken på topp 15-listan utanför hälso- och sjukvården och det sociala området är anläggningsmaskinförare och takmontörer. Munhygienisterna finns också på topp 15-listan igen.På topp 15-listan över yrken med överutbud av arbetskraft har förändringarna varit ännu mindre jämfört med yrken med arbetskraftsbrist. Överutbud av arbetskraft finns allmänt i fråga om kontorssekreterare. De som installerar informations- och kommunikationsteknik har kommit upp på topp 15-listan över överutbud.Arbetsmarknadsläget för yrken är mest balanserat i Satakunta och LapplandNär det gäller efterfrågan och utbudet på arbetskraft var andelen yrken i balans störst i de bedömda yrkena i Satakunta och Lappland. Enligt utvärderarna fanns det relativt sett minst yrken i balans i fråga om efterfrågan och utbud på arbetskraft i Mellersta Finland och Kajanaland. I Kajanaland är andelen yrken med brist på arbetskraft av de yrken som bedömts stor och läget i Mellersta Finland försämras av den stora andelen yrken med överutbud.Nästa prognos om sysselsättningsutsikterna för olika yrkeskategorier görs hösten 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi