NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har sänt ett styrningsbrev till kommunerna och samkommunerna för social- och hälsovård om ändringarna i lagen om smittsamma sjukdomar gällande obligatoriska hälsokontroller och lämnande av uppgifter. Ändringarna i lagen trädde i kraft den 29 mars 2021.Social- och hälsovårdsministeriet anvisar alla behöriga myndigheter att agera på ett sådant sätt som situationens allvar kräver och utövar alla sina befogenheter som lagen om smittsamma sjukdomar möjliggör för att förhindra att epidemin sprids.Ändringarna i lagen om smittsamma sjukdomar förtydligar de gällande bestämmelserna om obligatoriska hälsokontroller och regionförvaltningsverkets roll som beslutsfattare. I fortsättningen är också personer som utsatts för eller smittats av en smittsam sjukdom skyldiga att lämna uppgifter om sig själva till hälsovårdsmyndigheterna. Lagändringarna förbättrar också Gränsbevakningsväsendets möjligheter att ge handräckning. Ändringarna gäller 16 § (obligatorisk hälsokontroll), 22 § (lämnande av uppgifter) och 89 § (handräckning) i lagen om smittsamma sjukdomar.Social- och hälsovårdsministeriet betonar att bekämpningen av smitta som eventuellt sprids via personer som anländer till Finland är central för att hindra att epidemin och virusvarianter sprids. Utgångspunkten är att alla personer som anländer till Finland ska hänvisas till en hälsokontroll. Kontrollen kan till exempel innehålla ett covid-19-test alltid när det anses nödvändigt. Effektiv, ändamålsenlig och proportionerlig bekämpning av smitta i den gränsöverskridande trafiken är möjlig endast genom att myndigheterna och de övriga instanserna vid gränsövergångsställena samarbetar intensivt och även beaktar de lokala förhållandena.Principen är att alla ska testas vid ankomsten till FinlandRegionförvaltningsverket ska enligt lagen fatta de administrativa besluten enligt lagen om smittsamma sjukdomar genom att utnyttja den sakkunskap som finns i samkommunen för sjukvårdsdistriktet, i specialupptagningsområdet och vid Institutet för hälsa och välfärd. Samarbetet behövs för att regionförvaltningsverken ska kunna reagera i rätt tid på behov och fatta beslut om obligatoriska hälsokontroller enligt 16 § i lagen om smittsamma sjukdomar.  När regionförvaltningsverket fattar beslut ska det även fastställa målgrupperna och de eventuella grunderna för avgränsningen. Regionförvaltningsverket kan bestämma att de personer som anländer till landet kan visa upp ett tillförlitligt intyg över ett negativt testresultat som fåtts inom en viss tid eller ett intyg över genomgången sjukdom inte behöver delta i en obligatorisk hälsokontroll. Under hälsokontrollen bedöms behovet av andra åtgärder för att förebygga smittspridning, såsom karantän- och isoleringsbeslut. Beslut om försättande i karantän eller om isolering fattas av den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar. I samband med hälsokontrollerna kan den läkare i kommunen eller samkommunen för sjukvårdsdistriktet som ansvarar för smittsamma sjukdomar även fatta beslut om att enskilda personer ska genomgå en obligatorisk hälsokontroll senare, som innefattar ett covid-19-test.Med stöd av 16 § i lagen om smittsamma sjukdomar kan regionförvaltningsverket också förordna personer som anländer till Finland att testa sig på nytt senare efter en viss tid.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår att ett positivt kreditupplysningsregister ska inrättas. Syftet med registret är dels att hjälpa kreditgivarna i bedömningen av de kreditsökandes kreditvärdighet, dels att hjälpa hushållen i hanteringen av den egna ekonomin. Målet är att förebygga överskuldsättning. Avsikten är att registret ska tas i bruk 2024.
Enligt arbetsgruppens förslag ska registret innehålla heltäckande information om krediter som privatpersoner tagit. Uppgifter om krediter ska lämnas till registret av kreditgivaren.I registret ska dessutom ingå uppgifter om krediter för vilka betalningsdröjsmålet är över 45 dagar. Detta anses viktigt för att motarbeta överskuldsättning. Uppgifterna om dröjsmål med betalningen ska inte längre synas efter det att krediten har betalats. I registret införs dessutom behövliga uppgifter om inkomster som fås ur inkomstregistret. Det ska vara obligatoriskt att anmäla uppgifter till registret, och anmälningsskyldigheten gäller i stor utsträckning kreditgivare, bland annat kreditinstitut och aktörer som ska registreras i registret över kreditgivare och förmedlare av person-till-person-lån. Anmälningsskyldigheten gäller också utländska kreditgivare som är verksamma i Finland.Ett verktyg för att bedöma kreditvärdigheten och hantera den egna ekonominMed hjälp av det positiva kreditupplysningsregistret får kreditgivaren en bättre bild av låntagarens totala skulder och dessutom uppgifter om låntagarens inkomster. På så sätt kan kreditgivarna lättare än hittills och på ett mer tillförlitligt sätt bedöma den lånesökandes förmåga att återbetala krediten. Arbetsgruppen föreslår därför att registret ska användas i synnerhet vid kreditgivning för att bedöma kreditvärdigheten. All information i registret ska dock inte lämnas ut, utan endast de uppgifter som behövs för detta syfte.– Det positiva kreditupplysningsregistret är en av regeringens viktigaste insatser för att förebygga överskuldsättning. Det är förstås absolut nödvändigt att säkerställa ett starkt dataskydd för registret, eftersom det kommer att innehålla uppgifter om finländarnas inkomster och krediter, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.De uppgifter som införs i registret kan också användas av vissa myndigheter som svarar för uppföljningen av den finansiella stabiliteten och övervakningen av kreditmarknaden.Registrerade privatpersoner ska på en gång få alla registeruppgifter om sig själva via en e-tjänst. Detta kan förbättra möjligheterna för privatpersoner och hushåll att sköta sin ekonomi. En registrerad privatperson ska inte föra in uppgifter om sina krediter i registret, men däremot kunna göra en frivillig anteckning om kreditförbud avgiftsfritt i registret.Inkomstregisterenheten ska vara personuppgiftsansvarig för registretArbetsgruppen föreslår att Inkomstregisterenheten vid Skatteförvaltningen ska bygga upp och föra registret. Projektdirektör Virpi Pikkarainen från Skatteförvaltningen berättar att beredningen ett positivt kreditupplysningsregister redan har inletts.– Arbetet med att specificera projektet är på god väg, och avsikten är att specifikationerna för de funktionella och tekniska lösningarna ska bli klara ännu i år. Samarbetet med intressegrupperna, det vill säga kreditinstitut och de myndigheter som ska få tillgång till uppgifterna i registret, inleddes redan i fjol och det fortsätter under hela projektet. Vi vill vara säkra på att informationen når de berörda parterna. Dessutom vill vi ge dem möjlighet att diskutera de omställningar som registret för med sig. Registret kommer ju att innebära förändringar i såväl kreditinstitutens som myndigheternas verksamhet, berättar Pikkarainen.Lagen om ett positivt kreditupplysningsregister föreslås träda i kraft i augusti 2022, men den ska inte tillämpas fullt ut förrän i april 2024, då registret tas i bruk.Inrättandet av ett positivt kreditupplysningsregister är en av de åtgärder i statsminister Sanna Marins regeringsprogram som syftar till att bekämpa överskuldsättning. Utlåtanden om arbetsgruppens förslag tas emot i e-tjänsten utlåtande.fi fram till den 10 maj 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid arbets- och näringsbyråerna fanns det i slutet av februari sammanlagt 327 100 arbetslösa arbetssökande. Det är 79 000 fler än ett år tidigare. Från föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 5 700. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av februari fanns det i hela landet 72 600 permitterade, vilket är 47 700 fler än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 55 700, vilket är 36 900 fler än i februari i fjol. Från och med januari minskade antalet permitterade på heltid med 2 100.Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 96 100. Detta är 32 900 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 120 000, det vill säga 26 500 fler än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande under 25 år var 9 100 fler än i februari i fjol, det vill säga sammanlagt 38 800. I januari–februari avslutades 51,7 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 12,3 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb ökadeTill arbets- och näringsbyråerna anmäldes under februari 78 700 nya lediga jobb, det vill säga 5 100 fler än i februari i fjol. Allt som allt fanns det i februari 160 600 lediga jobb vid arbets- och näringsbyråerna, vilket är 3 900 färre än för ett år sedan.I slutet av februari deltog 115 200 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 4 000 färre än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Arbetslöshetsgraden 8,1 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i februari 6 000 färre sysselsatta än ett år tidigare. Sysselsättningsgraden var 70,0 procent, dvs. 0,2 procentenheter lägre än i februari i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 220 000, vilket är 35 000 flera än för ett år sedan. Arbetslöshetsgraden var 8,1 procent, dvs. 1,2 procentenheter högre än ett år tidigare.Pressmeddelande om ändringar i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning från ingången av 2021: https://www.stat.fi/til/tyti/tyti_2020-12-22_uut_001_sv.htmlCentrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen:Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning.I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kultursektorn har drabbats kraftigt av coronapandemin och osäkerheten om framtiden bekymrar aktörerna. Detta framgår av en enkät som undervisnings- och kulturministeriet riktade till aktörer inom kultursektorn i januari. Enkäten besvarades av 2029 aktörer.Av dem som svarade på enkäten sade över hälften att coronakrisen väsentligt äventyrat verksamheten i fjol. För en tredjedel var förändringarna betydande och för resten påverkades verksamheten endast lite. Ännu i januari förhöll man sig lite mer optimistiskt till första hälften av 2021 i jämförelse med erfarenheterna från år 2020.Coronapandemins verkningar fördelades på olika sätt i enkäten beroende på respondentens verksamhetsform. Privatpersoner och företag har drabbats hårdare av pandemin, medan konsekvenserna för kommunala aktörer och stiftelser har varit lindrigare.Av sammanslutningarna uppgav 47 % att pandemin orsakade permitteringar eller avbrott i löneutbetalningen år 2020 och 41 % meddelade att rekryteringen minskat. Stängningen av lokaler som är avsedda för allmänheten/används av allmänheten och avbrytandet av verksamheten i dem, de ökade svårigheterna i planeringen av den framtida verksamheten samt gallringen av serviceutbudet har varit de mest betydande verksamhetsmässiga förändringarna för sammanslutningarna. Närmare två av tre deltagare hade utvecklat nya verksamhetsformer och nästan hälften hade tagit fram eller lanserat nya digitala tjänster riktade till allmänheten.Av privatpersonerna berättade 93 % att arbetstillfällena och uppdragen har minskat eller ställts in och 88 % bedömde att deras utkomst har försämrats år 2020. Å andra sidan meddelade 44 % om nya arbetstillfällen. Av deltagarna uppgav 63 % att försäljningen minskat och 59 % att det konstnärliga arbetet förändrats.Av dem som svarade hade 37 % fått coronaunderstöd från undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde, såsom från undervisnings- och kulturministeriet, Centret för konstfrämjande och Finlands filmstiftelse. 16 % av deltagarna hade fått andra stipendier eller understöd (t.ex. från privata stiftelser), 12 % företagsstöd från arbets- och näringsministeriet, t.ex. via Business Finland, närings-, trafik- och miljöcentralerna, kommunerna, Statskontoret och 10 % coronaunderstöd som kommunerna beviljar aktörer inom kultursektorn och de kreativa branscherna. Av svaren från olika kulturområden framgår att stora och etablerade aktörer ofta upplevs ha fått bättre stöd än små.Vid frågan om kulturens och kulturpolitikens framtid handlade svaren i synnerhet om osäkerheten kring coronapandemins fortsättning och upplevelsen av att begränsningarna till följd av pandemin är orättvisa. Likaså är den rådande uppfattningen att man inte förstår konstens och kulturens betydelse och inte värdesätter branschen. Man upplever oro för att basfinansieringen för sektorn minskar på grund av att avkastningen från penningspel minskar samtidigt med verkningarna av coronapandemin.Ekonomiska svårigheter och konkurser anses sannolika och det antas att kompetens och sakkunskap går förlorad inom kulturens olika områden. Oron för frilansare och andra som sysselsätter sig själva framträder starkt. Pandemin har lyft fram problemen som gäller deras utkomstskydd och sociala trygghet tydligare än tidigare och det önskas lösningar på dem.– Kultursektorn är mångfacetterad och problemen inom sektorn i samband med coronapandemin är också varierande. En del av problemen har varit kända redan tidigare och gäller också sådant som kan påverkas på andra sätt än genom kulturpolitiska åtgärder. Coronatiden har gjort problemen synliga. Förhoppningsvis satsas det äntligen på att lösa dessa problem med alla de medel som står till buds i vårt samhälle, säger överdirektör Riitta Kaivosoja. Digitala funktionerna och kompetensen har ökatSom positiva sidor med pandemins tid lyfter enkäten fram utvecklingen av digitala tjänster och funktioner, och man anser att kompetensen detta har gett kan ha positiva effekter i framtiden. Å andra sidan identifierar man här utmaningar som gäller bl.a. kompetens, inkomster och teknik och som man bör hitta lösningar på.I vissa svar betonas också att en eventuell positiv verkning av coronapandemin är att man lösgör sig från gamla vanor och att nya försök uppstår. Man lyfter också fram sektorns möjligheter och behov av att organisera sig starkare och på så sätt göra sin röst hörd i den samhälleliga debatten.Man har också noterat möjligheten att det uppstår en stor efterfrågan på kulturevenemang efter pandemin och därmed även arbetsmöjligheter – ”för dem som har kunnat uthärda inom branschen”, som ett av svaren konstaterar.Bakgrund till enkätenUndervisnings- och kulturministeriet lät göra en webbenkät om coronapandemins konsekvenser för sammanslutningar och personer som verkar inom konst, kultur och kreativa branscher. Enkäten kunde besvaras från den 18 januari till den 1 februari 2021. I enkäten frågades om coronapandemins konsekvenser år 2020 och om en uppskattning av konsekvenserna under första halvåret 2021, det vill säga från den 1 januari till den 30 juni 2021. Med hjälp av enkäten ville ministeriet skapa en uppdaterad lägesbild av den exceptionella situationens konsekvenser för branschen.Det totala antalet respondenter uppgick till 2 029. 1 426 av dem representerade sammanslutningar, till exempel en förening, ett företag eller en kommunal aktör, medan 603 var privatpersoner, till exempel konstnärer eller frilansare. Vid analysen av resultaten och bedömningen av svarens tillförlitlighet har man beaktat metoden för datainsamling och dess inverkan på materialet. Svarens representativitet varierade mellan olika konstområden, vilket försvårade jämförelse mellan olika områden. Av dessa orsaker bör enkätresultaten betraktas som riktgivande.Coronapandemins konsekvenser inom kultursektorn 2020–2021: Rapport om enkätsvaren (Statsrådets publikationer 2021:26) 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den 30 mars 2021 deltar kommunikationsminister Timo Harakka i ett informellt videomöte för transportministrarna som ordnas av EU:s ordförandeland Portugal.Temat för mötet är järnvägstrafiken, som är en av Portugals prioriteringar inom transportsektorn. Ministrarna diskuterar hur järnvägstrafikens andel av person- och godstrafiken ska kunna ökas.En ökad marknadsandel för järnvägstrafiken tas också upp i Europeiska kommissionens strategi för hållbar och smart mobilitet, som publicerades i december 2020.År 2021 har utsetts till Europaåret för järnvägen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statskontorets förslag till statsbokslut för år 2020 har undertecknats och överlämnats till finansministeriet. Statens bokslut upprättas utifrån budgetekonomin i statsbudgeten.Statskontorets förslag till statsbokslutet inkluderar statens intäkts- och kostnadskalkyl, balansräkningen, budgetens utfallskalkyl, statens finansieringsanalys samt bilagor som kompletterar kalkylerna. Enligt statens intäkts- och kostnadskalkyl uppgick underskottet för 2020 till 12,7 miljarder euro. År 2019 var underskottet 1,6 miljarder euro. Jämfört med året innan var intäkterna 7,3 procent lägre och kostnaderna 13,7 procent högre. Minskningen av intäkterna berodde huvudsakligen på att finansierings- och skatteintäkterna minskade. Största orsaken till de sänkta skatteintäkterna var coronasituationen. Samfundsskatten minskade mest i euro. Samfundsskatteintäkterna visar att samfunden ansökte ändringar i de förskottsskatter som redan skulle betalas. Företagen kunde också ansöka om lättade betalningsarrangemang, vilket i synnerhet syntes som en minskning av mervärdesskatteinflödet. Statens samfundsskatteintäkter minskades dessutom av den höjning av kommunernas utdelning av samfundsskatten som genomfördes i anslutning till coronastödpaketet. Kostnaderna för överföringsekonomin utgjorde 80 procent av utgifterna, sammanlagt 49,2 miljarder euro, vilket var cirka 7,1 miljarder euro mer än året innan. Överföringsekonomins kostnader för lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna (vardera ca 15,0 miljarder euro) var de största posterna inom överföringsekonomin. I båda fallen var ökningen i euro också störst jämfört med året innan. Överföringsekonomins kostnader för lokalförvaltningen ökade med cirka 3,3 miljarder euro, varav största delen beror på att kommunernas statsandelar har ökat. I överföringsekonomins kostnader för socialskyddsfonderna (ökning sammanlagt ca 1,2 miljarder euro) förekom förändringar i flera poster, av vilka de största var poster som berodde på arbetslöshetsförmåner. Stöd som betalas till företag på grund av coronakrisen ökade överföringsekonomins kostnader ytterligare. Statens balansomslutning var 63,2 miljarder euro, vilket var cirka 13 procent större än året innan. De största förändringarna i balansräkningen var ändringarna i statsskulden och kassamedlen. Coronakrisens verkningar syns i båda på grund av ökningen av statens utgifter och tryggandet av statens likviditet. Nettoökningen av den gemensamma statsskulden för de statliga fonderna utanför budgetekonomin och budgeten var 18,5 miljarder euro och skuldens totala nominella värde 124,8 miljarder euro, marknadsvärdet 135,4 miljarder euro.Enligt utfallskalkylen för statsbudgeten var överskottet för finansåret 2020 1,517 miljarder euro  och det kumulativa underskottet i slutet av budgetåret 10,044 miljarder euro. Budgetinkomsterna uppgick till 68,591 miljarder euro, inklusive 18,962 miljarder euro i nettoupplåning. Budgetutgifterna uppgick till 67,074 miljarder euro. Budgetutfallet, intäkter och utgifter samt balansräkningenStatskontorets förslag kan läsas på Statskontorets webbplats: Statskontorets förslag till statsbokslut för år 2020På Statskontorets webbplats finns det infografer om kalkylerna i statsbokslutet.Närmare specificeringar av statens bokslut och bokföringsuppgifter kan fås via Statskontorets rapporteringstjänst på adressen www.tutkihallintoa.fi. På webbplatsen finns också länkar till andra planerings- och uppföljningsdokument. Statsbokslutet fogas till regeringens årsredovisning som överlämnas till riksdagen i april.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommunalvalet förrättas söndagen den 13 juni 2021. Lagen om senareläggning av kommunalvalet 2021 trädde i kraft i dag.Valdagen i kommunalvalet är den 13 juni. Förhandsröstningen i hemlandet pågår från och med den 26 maj till och med den 8 juni och utomlands från och med den 2 juni till och med den 5 juni. I år är förhandsröstningsperioden i hemlandet undantagsvis två veckor, och kommunerna har fått stöd för de extra kostnader som förlängningen medför.De kandidatansökningar till kommunalvalet som redan lämnats in till centralvalnämnderna gäller fortfarande. Ansökningarna kan ändras och nya ansökningar kan lämnas in till och med den 4 maj.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — För att stoppa förlusten av biologisk mångfald i skogsnaturen behövs såväl ökat skogsskydd som ökad naturvård av ekonomiskog. Det är slutsatsen i en utredning som publicerades den 29 mars och som utarbetats för statsrådet av Naturresursinstitutet, Forststyrelsen, Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, Finlands viltcentral och Finlands miljöcentral.För att stoppa förlusten av biologisk mångfald på ett kostnadseffektivt sätt krävs förutom arealmål att man kan identifiera de i nuläget bästa objekten för att trygga den biologiska mångfalden liksom även områden med liten betydelse för skogsproduktionen och utveckla dem på ett sätt som främjar den biologiska mångfalden. En kraftig ökning av skyddsarealen och naturvården av ekonomiskog leder till betydande kostnader för staten, om ersättning ska betalas även för naturvård. En samtidig ökning av efterfrågan på trä ökar kostnaderna ytterligare, eftersom de ersättningar som betalas till markägarna för skyddsområden stiger i takt med priset på trä.Inom projektet Kostnadseffektiva metoder för att stoppa utarmningen av skogsnaturens mångfald (KEIMO), som genomförts inom ramen för statens utrednings- och forskningsverksamhet, analyserades bland annat vilka ekonomiska och ekologiska konsekvenser som uppstår om skyddet av skog och naturvården av ekonomiskog ökar kraftigt och hur dessa kan samordnas med den samtidiga ökningen av efterfrågan på trä och den ökade skogsavverkningen. Till exempel i EU:s biodiversitetsstrategi 2030 betonas det att skyddsarealen och naturvården av ekonomiskog bör ökas för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förbättra anpassningen till klimatförändringen.Naturvårdsåtgärder bör koncentreras särskilt till områden nära skyddsområdenKostnadseffektiviteten för att trygga den biologiska mångfalden i skogsnaturen kan ökas genom att inom naturvården beakta markägarens önskemål och utföra naturvård på områden med goda förutsättningar för detta. Sådana områden är bland annat närbelägna områden till nuvarande skyddsområden.”Dels bör skyddet fokuseras till mo- och torvskog med ett gammalt trädbestånd som redan i nuläget har ett betydande naturvärde, dels till sådana avverkningsobjekt som har ett ungt trädbestånd eller som är föremål för naturvård och där det geografiska läget är gynnsamt men naturvärdet bör utvecklas”, konstaterar Kimmo Syrjänen, gruppchef vid Finlands miljöcentral.Kriterierna för och statistikföringen av naturvården bör utvecklas för att naturvårdsåtgärdernas kvalitet och mängd ska kunna följas upp allt bättre.Bra skogsvård ska främja samordningen av tryggandet av den biologiska mångfalden och skogsproduktionenI projektet utarbetades sex kalkyler i form av scenarion som varierade i fråga om ökningen av virkesuttag (72,4–80 mn m3), skyddsareal och naturvårdsåtgärder för ekonomiskog (sparträd, lövträdsblandning och omloppstid).Enligt utredningen är det inte möjligt att samtidigt fördubbla naturskyddsområdenas areal i landets södra och mellersta delar, öka naturvården av ekonomiskog kraftigt och utöka virkesuttaget till 80 miljoner m3 om man vill bevara möjligheterna till avverkning även i framtiden. I ekonomiskog förblev trädbeståndets totala volym (mängden träd) på ungefär samma nivå under de kommande 30 åren i det scenario där man på ovannämnda sätt ökade skyddsarealen och naturvårdsåtgärderna men inte virkesuttaget. Att enbart utöka virkesuttaget till 80 miljoner m3 hade inte heller någon effekt på trädbeståndets totala volym under granskningsperioden.Ju större efterfrågan på trä, desto sämre kostnadseffektivitet för att trygga den biologiska mångfalden. Detta beror först och främst på att kostnaderna för skyddet ökar i takt med att priset på trä stiger. En annan orsak är det högre mångfaldsläckaget. Med detta avses att en ökning av skyddet och naturvårdsåtgärderna visserligen ökar mångfalden i de områden som är föremål för åtgärder, men samtidigt ökar avverkningens intensitet i andra områden av ekonomiskogen. En samtidig kraftig ökning av skyddet, naturvårdsåtgärderna och avverkningen leder till ett allt yngre trädbestånd och en avsevärt mindre trädvolym i ekonomiskogarna under de kommande 30 åren.Ett yngre trädbestånd i ekonomiskogarna innebär att det inte på lång sikt finns tillräckligt med inhemsk trävara för skogsindustrins bruk. Den inhemska trävaran kan ersättas med importerat trä, men detta kan ha effekter för mångfalden på annat håll. Om man kan öka skogens tillväxt till exempel med hjälp av rättidig plantskogsskötsel, gödsling och förädlat frö- och plantmaterial i de skogsområden som inte reserverats för skydd eller naturvård, blir förutsättningarna bättre för att samtidigt öka skyddet, naturvården och avverkningen. På lång sikt kan även ökad skogsodling förbättra dessa förutsättningar.”Det gäller att komma ihåg att dessa scenarion är alternativa framtidsutsikter och att det är osannolikt att de exakta arealmålen och virkesuttagen i dem går i uppfyllelse. Med hjälp av scenariona kan man dock skapa en bra bild av utmaningarna i anslutning till tryggandet av den biologiska mångfalden och ökningen av skogsproduktionen”, förklarar Leena Kärkkäinen, specialforskare vid Naturresursinstitutet.Frivilliga skyddsåtgärder viktiga, de statsekonomiska kostnaderna kan vara omfattandeUtgångspunkten för att öka skyddsarealen av skog i utredningen är att det sker frivilligt och att markägarnas inkomstbortfall ersätts till fullt belopp i enlighet med handlingsplanen för mångfalden i Södra Finlands skogar (METSO). Även med tanke på vilt- och fågelbeståndet i skogen gynnar det skogsnaturens välstånd att betydande livsmiljöer skyddas.Att fördubbla skyddsarealen i de södra och mellersta delarna av Finland före 2030 förutsätter att finansieringen inom METSO-programmet ökar mer än tiofalt till minst 240 miljoner euro per år. Om man samtidigt ökar även naturvårdsåtgärderna i ekonomiskogar stiger de årliga kostnaderna till uppskattningsvis 460–530 miljoner euro. Därtill behövs extra satsningar på administrationen i anslutning till skyddet.En kraftig ökning av skyddsarealen kräver att urvalskriterierna luckras upp jämfört med i dag, vilket innebär att skyddet skulle omfatta områden där naturvärdet håller på att utvecklas. Det skulle öka utbudet av objekt och minska kostnaderna.Nya styrmedel behövs för att öka mångfaldenKostnadseffektiva metoder för att få skogsägarna att erbjuda fler skyddsobjekt och öka intresset för naturvård är att öka medvetenheten om METSO- och Helmi-programmen och utarbeta gårdsspecifika naturvårdsplaner. Med hjälp av ett arealbaserat stöd kan man uppmuntra skogsägarna till att bättre bevara de strukturella särdrag som behövs för att främja skogens mångfald. Man kan även utveckla motsvarande kompensationsmekanismer för att trygga mångfalden som för kompensationen av växthusgasutsläpp.Närmare information:KEIMO-projektet: specialforskare Leena Kärkkäinen, Naturresursinstitutet, tfn 0295 324 848, leena.karkkainen(at)luke.fi
Livsmiljöer som är viktiga för skogsnaturens mångfald och skogarnas strukturella särdrag: gruppchef Kimmo Syrjänen, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 666, kimmo.syrjanen(at)syke.fi
Strukturella särdrag i skogarna som är viktiga för viltbeståndet: specialplanerare Janne Miettinen, Finlands viltcentral, tfn 0294 312 264, janne.miettinen(at)riista.fi
Tryggandet av mångfalden i statens skogar: chef för hållbar utveckling, Forststyrelsen, Metsätalous Oy, Antti Otsamo, tfn 0206 394 442, antti.otsamo(at)metsa.fi
Styrmedel för tryggandet av mångfalden: forskningsdirektör Paula Horne, Pellervo ekonomiska institut, tfn 040 592 6820, paula.horne(at)ptt.fi
Specialsakkunnig Katja Matveinen, jord- och skogsbruksministeriet, tfn 0295 162 287, katja.matveinen(at)mmm.fi (Ordförande för projektets styrgrupp)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kommuner och samkommuner kan nu ansöka om statsunderstöd för att utveckla boendet och servicen för äldre personer. Syftet är att det ska utvecklas en verksamhetsmodell som på ett flexibelt sätt kan förena olika boendelösningar med service som motsvarar äldre personers behov och med annan verksamhet.Utgångspunkten är att klienten ska få tillbringa resten av sitt liv i sitt eget bekanta hem och att servicen där kan ökas på ett flexibelt sätt när klientens servicebehov blir större. En miljon euro har reserverats för 2021–2022 för utvecklingen av en verksamhetsmodell för en modell för flexibel service i boendet för äldre (JOPA). Ansökningstiden för statsunderstöd går ut den 30 april 2021.Projektet är ett led i det nationella åldersprogrammet. Programmet genomför också regeringsprogrammet samt den kvalitetsrekommendation som syftar till att främja boendelösningar som är lämpliga för äldre, till exempel mellanformer av boende och boende i gemenskap.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — På det virtuella Generation Equality-forumet i Mexiko offentliggörs åtgärder som vidtas inom den globala kampanjen för att främja jämställdhet inom teknologi och innovationer. Finland har en ledande roll i detta arbete. I forumet deltar statsminister Sanna Marin och utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari.Syftet med kampanjen Generation Equality, som samordnas av FN:s jämställdhetsorganisation UN Women, är att främja jämställdhetsmålen på global nivå. Finland utsågs i fjol att delta i ledningen av en aktionsgrupp med fokus på jämställdhet inom teknologi och innovationsverksamhet. Gruppen offentliggör sin konkreta handlingsplan i samband med det virtuella forumet i Mexiko.Prioriteringar som Finland drivit på har en framträdande roll i handlingsplanen. Kravet på att eliminera könsrelaterat nätvåld och skapa trygga onlinemiljöer för alla är ett av de viktigaste målen i den globala handlingsplanen.Handlingsplanen offentliggörs i samband med en paneldiskussion med högnivådeltagare, bland annat utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari. Statsminister Sanna Marin håller ett anförande i samband med ett programinslag om kvinnligt ledarskap. Dessutom deltar statssekreterare Johanna Sumuvuori från utrikesministeriet i en tillställning för inrättande av en vängrupp för jämställdhet.”Nätvåld och trakasserier online är kränkningar av de mänskliga rättigheterna och lika fördömliga som våld offline. Nättrakasserier, särskilt mot kvinnor, flickor och minoriteter, utgör också ett verkligt hot mot demokratin, eftersom de begränsar och försvårar deltagandet i samhällsdebatten. Vi behöver global reglering, åtaganden och åtgärder för att eliminera nätvåld. För att lyckas med det behövs ett smidigt samarbete mellan regeringar, företag och civilsamhällesorganisationer, vilket kampanjen Generation Equality erbjuder en utmärkt möjlighet till”, säger minister Skinnari.Under det tre dagar långa forumet offentliggörs också åtgärdsplaner för fem andra aktionsgrupper inom ramen för Generation Equality. Grupperna söker lösningar på frågor som gäller könsrelaterat våld, sexuell och reproduktiv hälsa, ekonomisk rättvisa, klimatförändringen och kvinnligt ledarskap.Handlingsplanerna kommer att genomföras i samarbete med regeringar, företag, organisationer och ungdomsrörelser under de följande fem åren.Förberedelseperioden för kampanjen Generation Equality pågår ännu under våren och kulminerar i ett högnivåforum som hålls i Paris från den 30 juni till den 2 juli.

Källa: Valtioneuvosto.fi