NordenBladet — Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland har beviljat kommunerna sammanlagt 9,6 miljoner euro för iståndsättning och utveckling av områden för närrekreation. Genom projekten vill man förbättra finländarnas möjligheter till friluftsliv och rekreation i närmiljön. Antalet besökare i naturområden har ökat betydligt under coronapandemin, vilket har ökat behovet av iståndsättning.Miljöministeriet och NTM-centralen i Nyland informerarSammanlagt beviljades understöd till 215 projekt som ska genomföras under 2021. Höstens ansökningsomgång aktiverade kommuner från Hangö till Utsjoki, och det kom in sammanlagt 256 ansökningar om understöd. Det sammanlagda beloppet av ansökta understöd uppgick till drygt 17 miljoner euro.”Fastän vi visste att det i kommunerna fanns efterfrågan på understöd av detta slag, lyckades det stora antalet ansökningar överraska oss. Vi är mycket nöjda med projektens genomsnittliga kvalitet och kommunernas snabba beredskap att genomföra projekten”, säger Tommi Hautala, överinspektör vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland.Skyltar, rutter och rastplatser i skickVid beviljandet av understödet prioriterades sådana naturområden som är tillgängliga för en så stor grupp användare som möjligt. Understöd beviljades till exempel för förbättring av skyltar, fågeltorn och naturstigar samt för iståndsättning av strukturer på badstränder, friluftsleder, vindskydd och eldplatser samt frisbeegolfbanor.I huvudstadsregionen är Vanda stads friluftsled i Käinby Storkärr ett av de projekt som fått understöd. Den representativa högmossen har tidigare varit rätt svårframkomlig. Inom detta naturskyddsområde, som hör till nätverket Natura 2000, ska man tack vare understödet bland annat bygga en tillgänglig spång. Det vackra och värdefulla myrlandskapet kommer i fortsättningen att öppna sig för allt fler, samtidigt som man styr slitaget bort från de känsligaste områdena.Liknande planer finns också i Norra Österbotten, där Ijo kommun anlägger en ny naturstig i omedelbar närhet av kommuncentret. Mellan bostadsområden ligger ett mad-fattigkärr där det ska byggas förutom stigar och spänger dessutom ett tillgängligt vindskydd och en observationsplats med en plattform. Också till exempel Nokia stad fick understöd för en observationsplats och friluftsleder. De åtgärder som planerats för Markluhdanlahti ger områdets invånare en möjlighet att följa med naturlivet i viken, som har ett regionalt värdefullt fågelbestånd, och att längs rutten som leder dit bekanta sig med bland annat en vårdbiotop som upprätthålls av får och en lund som bebos av flygekorrar.Lista över alla projekt som fått understöd (ely-keskus.fi)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Enligt utrikesministeriets översikt Finland i utländska medier var den innovativa skötseln av coronapandemin det främsta temat som associerades med Finland i fjol. Vid sidan av coronanyheterna lyfte man fram de starka sidorna i Finlandsbilden: jämställdheten, det högtstående utbildningssystemet och vårt stabila samhälle. Översikten bedömer att Finlands anseende har blivit positivare i utländska medier.Den publicitet som den kvinnoledda regeringen och premiärminister Sanna Marin fick stärkte ytterligare Finlands anseende som ett jämlikt land. Jämställdheten, utbildningen och välfärdssamhället lyfte Finland i topp på FN:s lista över världens lyckligaste länder redan för tredje gången, vilket noterades i stor utsträckning i utländska medier 2020.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Arbets- och näringsministeriet inleder i samarbete med Europeiska kommissionen den europeiska tävlingen för främjande av företagande 2021. Deltagande i den nationella gallringen sker senast 4.6.2021. De två bästa i Finlands gallring kan konkurrera på europeisk nivå, där de mest framgångsrika främjarna av företagsverksamhet och företagande belönas.Utöver belöningen är syftet med tävlingen att presentera de bästa verksamhetssätten och den bästa praxisen för främjande av företagande, öka kännedomen om företagandets mervärde samt sporra och uppmuntra till att bli företagare. Den europeiska utmärkelsen för främjande av företagande (EEPA) delas ut årligen. Under tidigare år har Finland klarat sig bra i konkurrensen.Tävlingen 2021 består av sex serier: Pris för främjande av entreprenörsandaPris för investering i entreprenörskunskaperPris för förbättring av företagsklimatet och stöd till digital omställningPris för stöd till internationalisering av företagPris för stöd till en hållbar omställningPris för ansvarsfullt och omfattande entreprenörskapDeltagande i tävlingenI tävlingen kan delta organisationer, städer, regioner och sammanslutningar samt offentlig-privata partnerskap mellan myndigheter och företagare, utbildningsprogram och företagsorganisationer.Deltagarna ska ha påbörjat eller nyligen arbetat med ett projekt som hänför sig till främjande av företagande. De som deltar i tävlingen ska visa att det skett en tilltagande utveckling i projektets verksamhet under minst 15 månader. Arbets- och näringsministeriet tar emot ansökningar fram till den 4 juni och väljer bland sökandena de två bästa för den fortsatta tävlingen. De kandidater som valts ut i enlighet med tävlingsreglerna ska vara från olika serier.Det är bara de bidrag som valts ut på nationell nivå som kan tävla om det europeiska priset. En jury som består av framstående profiler kommer att välja ut de slutgiltiga vinnarna, som kommer att tillkännages under prisutdelningen i november 2021. Det stora priset kan gälla för vilken kategori som helst och kommer att gå till det bidrag som anses vara det mest kreativa och inspirerande entreprenörskapet i Europa.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den torvarbetsgrupp som tillsatts av arbets- och näringsministeriet lämnade sin rapport till näringsminister Mika Lintilä den 31 mars 2021. Arbetsgruppen föreslår flera åtgärder som ska förbättra situationen för torvföretagare när efterfrågan på energitorv minskar kraftigt, särskilt som en följd av att priserna på utsläppsrätter har stigit märkbart mer än prognoserna visat.Arbetsgruppen föreslår också åtgärder som har att göra med tryggandet av försörjningsberedskapen och leveranssäkerheten i en situation där användningen av torv vid energiproduktion minskar kraftigt redan under de närmaste åren, enligt vissa prognoser så mycket som cirka 70 procent fram till 2025. Enligt regeringsprogrammet ska användningen av torv vid energiproduktion att åtminstone halveras fram till år 2030.Förändringen ska ske på ett regionalt och socialt rättvist sätt som inte äventyrar leveranssäkerheten och försörjningsberedskapen för el och värme i Finland. Arbetsgruppen hade till uppgift att utreda med vilka metoder användningen av torv på ett kontrollerat sätt kan läggas om från förbränning till framställning av innovativa produkter med en högre förädlingsgrad. – Situationen inom torvsektorn är svår på många sätt eftersom efterfrågan på energitorv sjunker samtidigt som priset på utsläppsrätter stiger. Arbetsgruppen kunde arbeta i gott samarbete. Som svar på detta uppdrag lyfter vi fram 26 åtgärder. Det är särskilt bråttom med de åtgärder som handlar om att förbättra situationen för företagarna. Jag hoppas att det ska skapas en helhet där åtgärderna stöder varandra och där vi klarar av att möta utmaningar. Det förutsätter förstås politiska lösningar, säger ordföranden för arbetsgruppen Timo Korhonen.– Enligt regeringsprogrammet ska användningen av torv vid energiproduktion minskas på ett sätt som är rättvist både regionalt och socialt och som inte äventyrar leveranssäkerheten och försörjningsberedskapen för elektricitet och värme i Finland. Arbetsgruppen föreslår lösningar som gör att vi kan möta den här väldigt snabba förändringen och begränsa de skador som torvsektorn åsamkas, säger minister Mika Lintilä.– Det är mycket viktigt att trygga produktionen av och tillgången på växt- och strötorv. Till exempel produktionskedjorna för skogsträdsplantor och trädgårdsproduktion bygger på användningen av torvbaserade växtunderlag. Torv är en nyckelfaktor för att bland annat fjäderfäs välmående och när det gäller att upprätthålla produktionshygienen, säger jord- och skogsbruksminister Jari Leppä.Förslag på hur situationen för torvföretagare kan förbättras Arbetsgruppen anser att den snabbaste och effektivaste åtgärden för att förbättra situationen för torvföretagarna är ett paket med engångsåtgärder för företagen i sektorn. I samband med detta bör man utreda bland annat statens delersättningar till företagare inom torvproduktion för lager av energitorv som förblivit osålda, anskaffning av privatägda eller hyrda torvproduktionsområden för Forststyrelsens bruk, tillsättning av en arbetsgrupp för att fastställa ersättningsnivån på återvinningspremier för maskiner och anordningar för torvproduktion, anpassningsbidrag till företagare som upphör med torvproduktion samt beredning av förtidspensionering för äldre företagare.En annan helhet av förslag handlar om att företag inom torvsektorn övergår till ny verksamhet. Arbetsgruppen uppskattar att den första helheten har mindre effekt men att genomförandet av den kan få medel från EU:s fond för rättvis omställning (JTF). De här åtgärderna ska gå ut på att stödja ny företagsverksamhet för torvföretagare och nya möjligheter till affärsverksamhet, regionala åtgärder vars finansiering riktas särskilt till åtgärder som främjar regional livskraft samt sysselsättning och förebygger marginalisering, från utvinning av torv till bioekonomi, programmet för naturvård och flerbranschföretagande för nuvarande torvproducenter och torvföretagare, rådgivning inom ekonomiförvaltning och stödverksamhet riktad till torvproducenter och torvföretagare samt rehabiliterings- och terapiprogram samt statligt stöd med särskilda villkor till torvföretagare om de riskerar att förlora fast egendom, såsom sitt hem, på grund av konkurs. Förslag om hur man kan upprätthålla energiförsörjningsberedskapenAvsikten med de åtgärder som gäller försörjningsberedskapen är att upprätthålla möjligheten att producera energitorv under övergångsperioden. Arbetsgruppen anser att användningen av torv som försörjningsberedskaps- och leveranssäkerhetsbränsle bör minskas i en måttlig takt under övergångsperioden för att försörjningsberedskapen inte ska äventyras. Det visade sig tydligt när sakkunniga hördes att torv, och i allt högre grad trä, kommer att behövas för att trygga försörjningsberedskapen i värmeproduktionen under de närmaste åren. Övriga förslag som handlar om försörjningsberedskapen är fastställande av den tekniska miniminivån av användningen av torv i energiproduktionen i olika kraftverk och dess utveckling 2020–2030 och därefter, samt en årlig uppskattning av den mängd användning och produktion som är nödvändig med tanke på försörjningsberedskapen. Dessutom föreslås en höjning av den nedre gränsen för skattefri användning per kraftverk från 5 000 megawattimmar (MWh) till 10 000 MWh. Då är det bara den del som överstiger denna nivå som är produktion som är belagd med skatt. Dessutom ska mekanismen för lägsta pris kompletteras med en flexibel mekanism där skatten på energitorv omvänt beror på hur priserna på utsläppsrätter utvecklas. När energitorven minskar kommer energivirke att behövas mycket mer under de närmaste åren. Arbetsgruppen föreslår att man ska utreda och genomföra åtgärder för att trygga tillgången på inhemskt skogsflis, att man ska uppmuntra fjärrvärmebolagen att vara bättre förberedda på undantagssituationer med tanke på leveranssäkerheten och försörjningsberedskapen, att man ska utreda produktiviteten i en höjning av ersättningen för skyddsupplagring av torv, att man ska trygga produktionsområdena för växttorv och strötorv och energitorv, att man ska utreda hur man kan använda biokol som försörjningsberedskapsbränsle samt att man ska främja lösningar som inte bygger på förbränning.Arbetsgruppen föreslår ett stödprogram för nyare torvbaserade produkter av en högre förädlingsgrad för att främja produktutveckling och export. Användningen av nya produkter gör det också lättare att fortsätta använda växttorv och strötorv samt fortsätta ha energitorv som försörjningsberedskapsbränsle. Åtgärdspaketet innehåller också förslag om hållbar efteranvändning av produktionsareal för torv som tas ur bruk samt om andra produkter än produkter som ersätter energitorv.Arbetsgruppen påminner att den inte har möjlighet att göra en detaljerad bedömning av de föreslagna stödåtgärdernas konsekvenser för de statliga stöden. Dessa frågor ska utredas i den fortsatta politiska beredningen. Detsamma gäller frågan om vad exakt medlen från EU:s fond för en rättvis omställning (JTF) kan användas till.   I arbetsgruppens rapport ingår tre avvikande åsikter och ett kompletterande uttalande.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Minister Skinnari besöker Stockholm 31.3–1.4. Avsikten med besöket är att främja båda ländernas möjligheter att bidra till den internationella tillväxten efter coronapandemin. Återhämtningen i Europa och globalt erbjuder finländska och svenska företag utmärkta tillväxtmöjligheter när det gäller lösningar för grön omställning, digitalisering och industrin.”Förbindelserna mellan Finland och Sverige är starka och mångsidiga. Nu vill vi tillsammans med företagen skapa en hållbar tillväxt för detta årtionde. Vägen ut ur pandemin innebär betydande nya affärsmöjligheter i Europa och i världen. Konkurrensen är emellertid mycket hård. Finland och Sverige kan göra mycket tillsammans och vi har mycket att vinna tillsammans”, säger minister Skinnari. Under sitt besök träffar minister Skinnari Sveriges näringsminister Ibrahim Baylan och ministern för internationellt utvecklingssamarbete Per Olsson Fridh. I programmet ingår också möten med företrädare för Svenskt näringsliv och svenska företag. Därtill träffar minister Skinnari ordföranden för svenska riksdagens utrikesutskott Kenneth G. Forslund och ordföranden för riksdagens EU-nämnd Pyry Niemi.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Forsknings- och kulturminister Annika Saarikko har varit minister i 1 000 dagar torsdagen den 1 april 2021. Saarikko inledde sin ministerkarriär som familje- och omsorgsminister i regeringen Sipilä i juli 2017. Hon utnämndes till forsknings- och kulturminister i regeringen Rinne i juni 2019. Saarikko blev föräldraledig i augusti 2019 och återgick till posten som forsknings- och kulturminister i regeringen Marin den 6 augusti 2020. Hon har varit statsministerns ställföreträdare sedan den 10 september 2020.De nuvarande ministrarnas ministerdagar den 1 april 2021 (Ministerdatasystemet)Minister | MinisterdagarVanhanen, Matti Taneli | 2 921
Haavisto, Pekka Olavi | 2 475
Kiuru, Krista Katriina | 2 104
Henriksson, Anna-Maja Kristina | 2 104
Haatainen, Tuula Irmeli | 1 943
Lintilä, Mika Tapani | 1 555
Leppä, Jari Juhani | 1 428
Saarikko, Annika | 1 000
Paatero, Sirpa Hannele | 912
Tuppurainen, Tytti Johanna | 666
Skinnari, Ville Tapio | 666
Marin, Sanna Mirella | 666
Harakka, Timo Olavi | 666
Kaikkonen, Antti Samuli | 666
Mikkonen, Krista Johanna | 666
Ohisalo, Maria | 666
Pekonen, Aino-Kaisa Ilona | 666
Blomqvist, Thomas Jörn Ingmar | 666
Saramo, Jussi | 106

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Jord- och skogsbruksministeriet och den svenska havs- och vattenmyndigheten har kommit överens om undantagen från bestämmelserna i fiskestadgan för Torne älv. De nya fiskebestämmelserna börjar gälla den 1 juni 2021. De fiskebestämmelser som tillämpas i Torne älv är nästan desamma som under fiskeperioden 2020.Den enda nya bestämmelsen gäller laxfiske med fasta fångstredskap i Torne älvs havsområde. Detta betyder att under den tid som förbudet mot laxfiske gäller, det vill säga 11.6-15.9.2021, får man fiska endast med sådana fasta redskap som enligt den gällande EU-förordningen har beviljats undantag från landningsskyldigheten för lax. Genom ändringen utvidgas skyldigheten att släppa lax tillbaka i havet och de därtill hörande bestämmelserna till att även omfatta fritidsfiske med fasta fångstredskap som förekommer på den svenska sidan. Fiskebestämmelserna ses över årligen så att de hålls uppdaterade med tanke på fiskbeståndens tillstånd. Samtidigt ser man till att fisket i det område som omfattas av överenskommelsen är hållbart. Som grund för förhandlingarna används den biologiska utredning som Naturresursinstitutet och Sveriges lantbruksuniversitet SLU har gjort upp.De genom protokoll överenskomna nya bestämmelserna tas in i den nationella lagstiftningen genom en förordning av statsrådet. Ett protokoll enligt förordningen publiceras också i författningssamlingens fördragsserie.Avsikten är också att fortsätta att testa det elektroniska systemet för fångstrapporter på samma sätt som i somras. Fiskarna kan rapportera in sina fångster till exempel med en mobiltelefon, och denna information används sedan för forskning och statistikföring. Protokoll om undantag från bestämmelserna i fiskestadgan för Torne älvs fiskeområde 2021Bestånden av lax, havsöring och vandringssik i Torne älv – en gemensam svensk-finsk biologisk utredning för att ta fram lämpliga fiskebestämmelser för 2021

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Social- och hälsovårdsministeriet har sänt ett styrningsbrev till kommunerna och samkommunerna för social- och hälsovård om ändringarna i lagen om smittsamma sjukdomar gällande obligatoriska hälsokontroller och lämnande av uppgifter. Ändringarna i lagen trädde i kraft den 29 mars 2021.Social- och hälsovårdsministeriet anvisar alla behöriga myndigheter att agera på ett sådant sätt som situationens allvar kräver och utövar alla sina befogenheter som lagen om smittsamma sjukdomar möjliggör för att förhindra att epidemin sprids.Ändringarna i lagen om smittsamma sjukdomar förtydligar de gällande bestämmelserna om obligatoriska hälsokontroller och regionförvaltningsverkets roll som beslutsfattare. I fortsättningen är också personer som utsatts för eller smittats av en smittsam sjukdom skyldiga att lämna uppgifter om sig själva till hälsovårdsmyndigheterna. Lagändringarna förbättrar också Gränsbevakningsväsendets möjligheter att ge handräckning. Ändringarna gäller 16 § (obligatorisk hälsokontroll), 22 § (lämnande av uppgifter) och 89 § (handräckning) i lagen om smittsamma sjukdomar.Social- och hälsovårdsministeriet betonar att bekämpningen av smitta som eventuellt sprids via personer som anländer till Finland är central för att hindra att epidemin och virusvarianter sprids. Utgångspunkten är att alla personer som anländer till Finland ska hänvisas till en hälsokontroll. Kontrollen kan till exempel innehålla ett covid-19-test alltid när det anses nödvändigt. Effektiv, ändamålsenlig och proportionerlig bekämpning av smitta i den gränsöverskridande trafiken är möjlig endast genom att myndigheterna och de övriga instanserna vid gränsövergångsställena samarbetar intensivt och även beaktar de lokala förhållandena.Principen är att alla ska testas vid ankomsten till FinlandRegionförvaltningsverket ska enligt lagen fatta de administrativa besluten enligt lagen om smittsamma sjukdomar genom att utnyttja den sakkunskap som finns i samkommunen för sjukvårdsdistriktet, i specialupptagningsområdet och vid Institutet för hälsa och välfärd. Samarbetet behövs för att regionförvaltningsverken ska kunna reagera i rätt tid på behov och fatta beslut om obligatoriska hälsokontroller enligt 16 § i lagen om smittsamma sjukdomar.  När regionförvaltningsverket fattar beslut ska det även fastställa målgrupperna och de eventuella grunderna för avgränsningen. Regionförvaltningsverket kan bestämma att de personer som anländer till landet kan visa upp ett tillförlitligt intyg över ett negativt testresultat som fåtts inom en viss tid eller ett intyg över genomgången sjukdom inte behöver delta i en obligatorisk hälsokontroll. Under hälsokontrollen bedöms behovet av andra åtgärder för att förebygga smittspridning, såsom karantän- och isoleringsbeslut. Beslut om försättande i karantän eller om isolering fattas av den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar. I samband med hälsokontrollerna kan den läkare i kommunen eller samkommunen för sjukvårdsdistriktet som ansvarar för smittsamma sjukdomar även fatta beslut om att enskilda personer ska genomgå en obligatorisk hälsokontroll senare, som innefattar ett covid-19-test.Med stöd av 16 § i lagen om smittsamma sjukdomar kan regionförvaltningsverket också förordna personer som anländer till Finland att testa sig på nytt senare efter en viss tid.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En arbetsgrupp vid justitieministeriet föreslår att ett positivt kreditupplysningsregister ska inrättas. Syftet med registret är dels att hjälpa kreditgivarna i bedömningen av de kreditsökandes kreditvärdighet, dels att hjälpa hushållen i hanteringen av den egna ekonomin. Målet är att förebygga överskuldsättning. Avsikten är att registret ska tas i bruk 2024.
Enligt arbetsgruppens förslag ska registret innehålla heltäckande information om krediter som privatpersoner tagit. Uppgifter om krediter ska lämnas till registret av kreditgivaren.I registret ska dessutom ingå uppgifter om krediter för vilka betalningsdröjsmålet är över 45 dagar. Detta anses viktigt för att motarbeta överskuldsättning. Uppgifterna om dröjsmål med betalningen ska inte längre synas efter det att krediten har betalats. I registret införs dessutom behövliga uppgifter om inkomster som fås ur inkomstregistret. Det ska vara obligatoriskt att anmäla uppgifter till registret, och anmälningsskyldigheten gäller i stor utsträckning kreditgivare, bland annat kreditinstitut och aktörer som ska registreras i registret över kreditgivare och förmedlare av person-till-person-lån. Anmälningsskyldigheten gäller också utländska kreditgivare som är verksamma i Finland.Ett verktyg för att bedöma kreditvärdigheten och hantera den egna ekonominMed hjälp av det positiva kreditupplysningsregistret får kreditgivaren en bättre bild av låntagarens totala skulder och dessutom uppgifter om låntagarens inkomster. På så sätt kan kreditgivarna lättare än hittills och på ett mer tillförlitligt sätt bedöma den lånesökandes förmåga att återbetala krediten. Arbetsgruppen föreslår därför att registret ska användas i synnerhet vid kreditgivning för att bedöma kreditvärdigheten. All information i registret ska dock inte lämnas ut, utan endast de uppgifter som behövs för detta syfte.– Det positiva kreditupplysningsregistret är en av regeringens viktigaste insatser för att förebygga överskuldsättning. Det är förstås absolut nödvändigt att säkerställa ett starkt dataskydd för registret, eftersom det kommer att innehålla uppgifter om finländarnas inkomster och krediter, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.De uppgifter som införs i registret kan också användas av vissa myndigheter som svarar för uppföljningen av den finansiella stabiliteten och övervakningen av kreditmarknaden.Registrerade privatpersoner ska på en gång få alla registeruppgifter om sig själva via en e-tjänst. Detta kan förbättra möjligheterna för privatpersoner och hushåll att sköta sin ekonomi. En registrerad privatperson ska inte föra in uppgifter om sina krediter i registret, men däremot kunna göra en frivillig anteckning om kreditförbud avgiftsfritt i registret.Inkomstregisterenheten ska vara personuppgiftsansvarig för registretArbetsgruppen föreslår att Inkomstregisterenheten vid Skatteförvaltningen ska bygga upp och föra registret. Projektdirektör Virpi Pikkarainen från Skatteförvaltningen berättar att beredningen ett positivt kreditupplysningsregister redan har inletts.– Arbetet med att specificera projektet är på god väg, och avsikten är att specifikationerna för de funktionella och tekniska lösningarna ska bli klara ännu i år. Samarbetet med intressegrupperna, det vill säga kreditinstitut och de myndigheter som ska få tillgång till uppgifterna i registret, inleddes redan i fjol och det fortsätter under hela projektet. Vi vill vara säkra på att informationen når de berörda parterna. Dessutom vill vi ge dem möjlighet att diskutera de omställningar som registret för med sig. Registret kommer ju att innebära förändringar i såväl kreditinstitutens som myndigheternas verksamhet, berättar Pikkarainen.Lagen om ett positivt kreditupplysningsregister föreslås träda i kraft i augusti 2022, men den ska inte tillämpas fullt ut förrän i april 2024, då registret tas i bruk.Inrättandet av ett positivt kreditupplysningsregister är en av de åtgärder i statsminister Sanna Marins regeringsprogram som syftar till att bekämpa överskuldsättning. Utlåtanden om arbetsgruppens förslag tas emot i e-tjänsten utlåtande.fi fram till den 10 maj 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid arbets- och näringsbyråerna fanns det i slutet av februari sammanlagt 327 100 arbetslösa arbetssökande. Det är 79 000 fler än ett år tidigare. Från föregående månad minskade antalet arbetslösa arbetssökande med 5 700. I antalet arbetslösa arbetssökande ingår också heltidspermitterade. Uppgifterna framgår av arbets- och näringsministeriets sysselsättningsöversikt.I slutet av februari fanns det i hela landet 72 600 permitterade, vilket är 47 700 fler än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Antalet permitterade på heltid var sammanlagt 55 700, vilket är 36 900 fler än i februari i fjol. Från och med januari minskade antalet permitterade på heltid med 2 100.Antalet långtidsarbetslösa, det vill säga personer som varit arbetslösa arbetssökande utan avbrott i minst ett år, uppgick till 96 100. Detta är 32 900 fler än ett år tidigare. Antalet arbetslösa arbetssökande som fyllt 50 år uppgick till 120 000, det vill säga 26 500 fler än vid samma tidpunkt i fjol.Antalet unga arbetslösa arbetssökande under 25 år var 9 100 fler än i februari i fjol, det vill säga sammanlagt 38 800. I januari–februari avslutades 51,7 procent av arbetslöshetsperioderna för unga personer innan arbetslösheten varat i tre månader, vilket är 12,3 procentenheter mindre än ett år tidigare.Antalet nya lediga jobb ökadeTill arbets- och näringsbyråerna anmäldes under februari 78 700 nya lediga jobb, det vill säga 5 100 fler än i februari i fjol. Allt som allt fanns det i februari 160 600 lediga jobb vid arbets- och näringsbyråerna, vilket är 3 900 färre än för ett år sedan.I slutet av februari deltog 115 200 personer i service som räknas in i aktiveringsgraden, vilket är 4 000 färre än ett år tidigare. Sådan service är till exempel lönesubvention, arbetskraftsutbildning, arbetsprövning och frivilliga studier.Statistikcentralen: Arbetslöshetsgraden 8,1 procentEnligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning fanns det i februari 6 000 färre sysselsatta än ett år tidigare. Sysselsättningsgraden var 70,0 procent, dvs. 0,2 procentenheter lägre än i februari i fjol. Enligt arbetskraftsundersökningen uppgick antalet arbetslösa till 220 000, vilket är 35 000 flera än för ett år sedan. Arbetslöshetsgraden var 8,1 procent, dvs. 1,2 procentenheter högre än ett år tidigare.Pressmeddelande om ändringar i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning från ingången av 2021: https://www.stat.fi/til/tyti/tyti_2020-12-22_uut_001_sv.htmlCentrala skillnader mellan arbetsförmedlingsstatistiken och arbetskraftsundersökningen:Uppgifterna baserar sig på arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik och Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Källan för arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är arbets- och näringsbyråernas kundregister, medan Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är en urvalsundersökning.I arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är definitionen på arbetslöshet att personen inte har något anställningsförhållande och inte är sysselsatt i företagsverksamhet. I arbetsförmedlingsstatistiken räknas dessutom de heltidspermitterade in i de arbetslösa, medan de heltidsstuderande inte räknas in. I Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är definitionen av arbetslöshet striktare: det förutsätts att arbetslösa aktivt sökt arbete under de föregående 4 veckorna och är beredda att ta emot arbete under de följande 2 veckorna. Statistikcentralens arbetskraftsundersökning är internationellt jämförbar och producerar därför de officiella arbetslöshetssiffrorna.

Källa: Valtioneuvosto.fi