NordenBladet — Regeringen föreslår att det stiftas en lag om utveckling av regionerna och genomförande av Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (genomförandelagen) och en lag om finansiering av projekt inom regionutveckling och Europeiska unionens regional- och strukturpolitik (finansieringslagen). Syftet med propositionen är att förbereda sig för den nya programperioden för EU:s regional- och strukturpolitik 2021–2027.Syftet med de nya lagarna är att uppdatera målen, planeringen och arbetssätten inom regionutvecklingen så att de motsvarar förändringarna i omvärlden och överensstämmer med de nationella målen och EU:s mål. Syftet är också att stödja och främja en verkningsfull växelverkan och avtalsmässighet i regionutvecklingen, skapa klarhet i regleringen och minska stödmottagarnas och myndigheternas administrativa börda.– Målet för revideringen av lagstiftningen är framför allt att EU:s regional- och strukturpolitik ska vara enkel, flexibel och dynamisk. Avsikten är att de nationella riktlinjerna för regionutvecklingen och medlen ur EU:s regional- och strukturpolitiska fonder påverkar i samma riktning. Regional- och strukturpolitiken genomförs i partnerskap med regionerna i alla skeden av verkställandet, säger näringsminister Mika Lintilä.Ansvaret för regionutvecklingen kvarstår hos staten och kommunerna, landskapsförbundens regionutvecklingsuppgift förtydligasDet föreslås att systemet för planering av regionutvecklingen och dess aktörer samt myndigheternas uppgifter och behörighet förblir i huvudsak oförändrade, men planeringssystemet lättas upp.Ansvaret för regionutvecklingen ska ligga hos staten och kommunerna på samma sätt som enligt den gällande regleringen. Landskapsförbunden ska också i fortsättningen vara regionutvecklingsmyndigheter på kommunernas vägnar. Statsrådets prioriteringar i regionutvecklingen (regionutvecklingsbeslut) ska fortsatt vara det huvuddokument som styr regionutvecklingen inom olika förvaltningsområden och i landskapen.Landskapsprogrammet kvarstår som ett viktigt planeringsdokument för regionutvecklingen i landskapet, men förfarandet lättas upp genom att några genomförandeplaner för programmen inte längre ska utarbetas. En ny verksamhetsmodell för regionutvecklingen är regelbundna regionutvecklingsdiskussioner mellan staten och landskapen. Diskussionerna främjar växelverkan mellan staten och regionerna och stöder landskapsförbunden i deras regionutvecklingsarbete.De föreslagna lagarna innehåller nationella bestämmelser om Interregprogram och om genomförande av Interregprogram vid de yttre gränserna, vilket är nytt. Landskapsförbunden ska i fortsättningen ansvara för de förvaltningskontroller som gäller stödmottagare inom Interregprogrammen och Interregprogrammen vid de yttre gränserna. I fråga om Interregprogrammen förenhetligas dessutom bestämmelserna om nationell medfinansiering mellan de olika programmen så att förvaltningsuppgiften i fråga om medfinansieringen uteslutande sköts av landskapsförbunden. Tidigare ansvarade arbets- och näringsministeriet för uppgiften i vissa program.I förvaltningen av medel ur EU:s regional- och strukturpolitiska fonder, Europeiska socialfonden+ (ESF+), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och den nya Fonden för en rättvis omställning (FRO) föreslås inga ändringar i fråga om behörigheten för eller arbetsfördelningen mellan landskapsförbunden och närings-, trafik- och miljöcentralerna när de verkar som förmedlande organ. Livsmedelsverket föreslås som ett nytt förmedlande organ för EU:s regional- och strukturpolitiska fonder. Livsmedelsverket kan bevilja stöd av medel ur Europeiska socialfonden för projekt för materiellt bistånd till dem som har det sämst ställt, vilket i praktiken innebär projekt för utdelning av livsmedelshjälp.I stödförfarandena föreslås inga betydande ändringarDen nya finansieringslagen ska specificera och komplettera den nationella tillämpningen av bestämmelserna om de regional- och strukturpolitiska fonderna under programperioden 2021–2027. Lagen ska tillämpas förutom på projekt under programperioden också på beviljande och utbetalning av medel för nationell regionutveckling och av nationell medfinansiering av Interregprogram och Interregprogram vid de yttre gränserna.Det föreslås inga betydande ändringar i stödförfarandena. De föreslagna ändringarna syftar till tydlighet, minskad administrativ börda och likabehandling av dem som ansöker om stöd. Bestämmelserna i finansieringslagen kommer att preciseras genom förordningar av statsrådet som gäller stödförfaranden och stödberättigande kostnader för projekt.De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 september 2021.Remissbehandlingen av förordningsutkast har inlettsMed stöd av de lagförslag som ingår i regeringspropositionen utfärdas tre förordningar av statsrådet. Remissbehandlingen av de finskspråkiga förordningsutkasten inleddes den 1 april 2021 på adressen Lausuntopalvelu.fi. Remissbehandlingen av de svenskspråkiga förordningsutkasten inleds senare i april på adressen Utlåtande.fi.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Säsongsarbetare som kommer till Finland från tredjeländer kommer lättare att kunna byta arbetsgivare när ändringarna i lagen om säsongsarbete träder i kraft. Arbetsgivarna kan efter reformen göra en anmälan till Migrationsverket om flera arbetstagare åt gången. Ändringarna gäller säsongsarbete i anställningsförhållande inom jordbruket och turismen.Lagändringen följer målsättningarna i regeringsprogrammet och den minskar också risken för att säsongarbetare blir utnyttjande i och med att det blir lättare att byta arbetsgivare. Tidigare har utländska säsongsarbetare varit bundna till den arbetsgivare som antecknats i deras tillstånd för säsongarbete.– Det är viktigt att ändringarna i lagen om säsongarbete stärker säsongarbetarnas ställning genom att möjliggöra byte av arbetsplats. Samtidigt underlättas också arbetsgivarnas liv när det blir smidigare att anställa arbetstagare som är bekanta sedan tidigare och anmälningsskyldigheten lättas upp, säger arbetsminister Tuula Haatainen.  Ändringarna underlättar rekryteringen av säsongarbetareArbetsgivarnas byråkratiska börda lättar i och med att de inte längre behöver anmäla varje säsongsarbetare som kommer samtidigt till samma slags arbete separat, utan uppgifterna kan lämnas på en gång om alla säsongsarbetare.Det blir också lättare för säsongsarbetare att återvända till Finland. Merparten av säsongsarbetarna inom jordbruket återvänder till tidigare arbetsgivare. Dessa säsongsarbetare behöver inte längre lägga fram en utredning om förutsättningarna för arbete, eftersom Migrationsverket redan tidigare har utrett arbetsgivarens förutsättningar att handla enligt kraven i lagen.Samtidigt skärps påföljderna för arbetsgivare som försummar att iaktta lagen om säsongsarbete. I fortsättningen gäller detta ansvar också företagets eller sammanslutningens ansvariga personer.Enligt riksdagen bör regeringen följa upp effekterna av beslut om att inte bevilja tillstånd till arbetsgivare som gjort sig skyldiga till allvarliga försummelser. Regeringen ska lämna en utredning om detta till arbetslivs- och jämställdhetsutskottet före utgången av 2022.Regeringen föreslog den 8 april 2021 att republikens president ska stadfästa ändringarna i lagen. Republikens president ska enligt planen stadfästa lagen den 9 april 2021. Ändringarna träder i kraft den 17 juni 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Regeringen föreslår temporära lagändringar i verkställigheten av straff och häktning. Syftet med den temporära lagen är att säkerställa säkerheten i fängelserna under coronaepidemin.För att förhindra spridning av epidemin föreslås det i propositionen att olika sysselsättningar i fängelset, besök hos fångar och permissioner för fångar ska kunna begränsas eller ställas in genom beslut av Brottspåföljdsmyndigheten. Ett sådant beslut kan fattas om tidigare åtgärder inte är tillräckliga för att förhindra att coronavirussjukdomen sprids. Införandet av åtgärder för begränsning eller inställande förutsätter att åtgärderna är nödvändiga.Dessutom föreslås bestämmelser om vilken sysselsättning, vilka besök och permissioner som kan begränsas eller ställas in. Exempelvis kan besök av barn inte begränsas eller ställas in med stöd av lagen. Dessutom föreskrivs bland annat att om besök eller permissioner har begränsats eller ställts in helt, ska fångarna ges möjlighet att mer flexibelt än vanligt hålla kontakt med personer utanför fängelset via videolänk eller något annat lämpligt tekniskt kommunikationsmedel. Genom den föreslagna lagen tryggas således också tillgodoseendet av fångarnas grundläggande fri- och rättigheter under epidemin.Dessutom föreslås det att justitieministeriet genom förordning ska kunna begränsa inledandet av verkställigheten av samhällspåföljder, om det till följd av epidemin är nödvändigt för att säkerställa en ändamålsenlig verkställighet av straff. Under förordningens giltighetstid ska också samhällspåföljder som redan verkställs kunna skjutas upp eller avbrytas. Verkställigheten av korta fängelsestraff och förvandlingsstraff för böter har redan tidigare under epidemin begränsats med stöd av gällande lagstiftning. Lagen avses träda i kraft så snart som möjligt och gälla till och med den 31 oktober 2021.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Organiseringen av samarbetet mellan Brottspåföljdsmyndigheten och polisen preciseras genom lagändringar. Målet är att förbättra säkerheten i fängelser och i samhället och att förhindra kriminalitet under fängelsetiden.Lagändringarna förtydligar uppgiftsfördelningen mellan Brottspåföljdsmyndigheten och förundersökningsmyndigheterna och förbättrar informationsutbytet mellan myndigheterna. Ändringarna gäller fängelselagen, häktningslagen, lagen om behandling av personuppgifter vid Brottspåföljdsmyndigheten samt lagen om samarbete mellan polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet.Genom lagändringarna preciseras bestämmelserna om Brottspåföljdsmyndighetens befogenheter och datainnehållet i Brottspåföljdsmyndighetens register. Bestämmelserna om utlämnande av uppgifter från Brottspåföljdsmyndigheten ändras så att polisen eller en annan förundersökningsmyndighet bättre än för närvarande kan få sådana uppgifter av Brottspåföljdsmyndigheten som de behöver för att fullgöra sina uppgifter. Ändringarna reglerar också Brottspåföljdsmyndighetens möjligheter att delta i verksamheten vid den gemensamma kriminalunderrättelseenheten för polisen, Tullen och Gränsbevakningsväsendet.Dessutom preciseras bestämmelserna om kameraövervakning i fängelser och om efterlysning av en fånge eller häktad och föreskrivs om övervakning av användningen av ett av Brottspåföljdsmyndigheten godkänt betalkort som fångar och häktade har till sitt förfogande.Avsikten är att lagändringarna stadfästs vid presidentföredragningen i morgon fredag. Ändringarna träder i kraft den 1 maj.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet utfärdade den 8 april en förordning om ändring av statsrådets förordning om användningen av radiofrekvenser och om en frekvensplan (frekvensförordningen). Förordningen träder i kraft den 9 april 2021.I frekvensförordningen anvisas frekvensområdena 2300-2320 megahertz samt 24,25-25,1 gigahertz för användning av små lokala mobiltelenät. Finland har som första land i Europa tagit hela frekvensområdet 26 gigahertz i 5G-bruk och inom det anvisat ett eget band för lokala 5G-nät.Frekvensområdet 1,5 gigahertz föreskrivs som frekvens för ett dynamiskt samutnyttjande av trådlöst bredband och radioutrustning som är avsedd för det militära försvaret. Ett dynamiskt samutnyttjande av frekvensbandet som reserverats för mobiltelenät effektiviserar och gör frekvensanvändningen flexiblare i framtiden, vilket Finland som internationell föregångare vill främja.Utkastet till förordning var på remiss i utlåtandetjänsten den 3-24 februari 2021. Det kom in 32 utlåtanden inom utsatt tid. Merparten av dem som lämnade utlåtande ansåg att de föreslagna ändringarna är motiverade. De föreslagna ändringarna ansågs främja nya modeller för affärsverksamhet, innovationer och tjänster. Dessutom trodde man att ändringarna kommer att underlätta hanteringen av den ökade efterfrågan på frekvenser och trygga försvarsförvaltningens verksamhet. Utifrån remissbehandlingen gjordes inga ändringar i förordningens sakinnehåll.Vad händer härnäst?Förordningen träder i kraft den 9 april 2021. Transport- och kommunikationsverket börjar under våren bevilja radiotillstånd för sådana lokala mobiltelenät som avses i förordningen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — De lagändringar som gjorts i lagöversynen av taxiregleringen träder i huvudsak i kraft den 1 maj 2021. Ändringarna som gäller prissättning samt taxametrar och andra instrument träder i kraft den 1 september 2021. Genom det stegvisa ikraftträdandet ges taxiaktörerna tid att göra de ändringar som lagändringarna förutsätter.– Syftet med lagöversynen av taxiregleringen är att återställa kundernas förtroende för trygga skjutsar och företagarnas förtroende för branschens framtid, berättar kommunikationsminister Timo Harakka om målen med lagändringarna.Regeringen föreslog den 8 april 2021 att lagändringarna ska stadfästas. Avsikten är att republikens president stadfäster lagarna den 9 april 2021.Centrala ändringarTaxiprovets ämnesområden och minimiinnehållet i frågorna anges närmare än för närvarande för att provet bättre ska beakta till exempel hur passagerarnas säkerhet tillgodoses och hur man arbetar med grupper med särskilda behov.För att komplettera sin kompetens kan taxiförare i fortsättningen också avlägga en i lag angiven frivillig förarutbildning som gäller grupper med särskilda behov. Förarutbildningen för grupper med särskilda behov kan också beaktas vid offentlig upphandling av taxitjänster.Taxiskjutsens pris eller grunderna för hur priset bestäms ska fortfarande meddelas innan resan startar. Om priset på en skjuts inte är fast, ska det vid prissättningen användas en viss prissättningsstruktur och priset på en exempelresa presenteras. Vid fastställandet av priset ska det också användas en taxameter enligt lagen om mätinstrument.Om Transport- och kommunikationsverket utifrån prisuppföljningen konstaterar att priserna på tilläggstjänster för grupper med särskilda behov inte är skäliga, kan verket fastställa ett maximipris för dem.Av företagarna krävs FO-nummer redan i det skede då taxitrafiktillståndet beviljas. I förutsättningarna för taxitrafiktillstånd ingår i fortsättningen en skyldighet att avlägga företagarutbildning och företagarprov. De som redan fått taxitrafiktillstånd ska uppfylla lagens krav under en övergångsperiod.För att effektivisera övervakningen ska taxitrafiktillståndet eller en kopia av det alltid medföras i fordonet. Även förarens ansvar för de handlingar och uppgifter som ska medföras i fordonet har utökats och för brott mot skyldigheterna kan föraren påföras en avgift för trafikförseelse.En taxilykta blir obligatorisk med vissa undantag som gäller företags- och representationskörningar. För att stödja skattekontrollen ska de uppgifter om taxiskjutsarna som anges i lagen samlas in i elektronisk form.Taxiföretag och förmedlingscentraler ska lämna prisuppgifter till myndigheterna. Dessutom preciseras det vilka uppgifter som ska lämnas om utbud och efterfrågan på tjänsterna.I fortsättningen krävs det inte taxitrafiktillstånd för transportverksamhet som är en del av det servicepaket som hemserviceföretag och företag som tillhandahåller turisttjänster erbjuder. Samtidigt preciseras det att taxitrafiktillstånd krävs förutom för yrkesmässig transport av personer med fordon som definieras i lagen också för tillhandahållande av dessa tjänster till allmänheten.Två uttalandenRiksdagens svar på regeringens proposition innehåller två uttalanden.1. Riksdagen förutsätter att statsrådet utan dröjsmål ser över och vidtar alla lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som behövs för att förbättra tillgången till taxitjänster inom olika områden. 2. Riksdagen förutsätter att statsrådet utan dröjsmål inleder och genomför lagstiftningsprojektet och andra behövliga åtgärder för att utveckla offentligt understödda transporter och att det löser de nuvarande utmaningarna i samarbete med branschaktörerna. 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet fattade i dag ett principbeslut om främjande av cirkulär ekonomi. I och med beslutet finns Finland med bland de globala föregångarna när det gäller att minska förbrukningen av icke-förnybara naturresurser. Ett sätt att främja naturresursmålen är ett avtal om koldioxidsnål cirkulär ekonomi, som man vill att kommuner, företag och andra aktörer ska ansluta sig till genom sina egna förbindelser.Principbeslutet baserar sig på en vision enligt vilken Finlands ekonomi ska bygga på ett klimatneutralt kretsloppssamhälle 2035.Enligt principbeslutet ska förbrukningen av icke-förnybara naturresurser minska, och en hållbar användning av förnybara naturresurser kan öka så att den totala inhemska förbrukningen av primära råvaror 2035 inte överstiger 2015 års nivå. Målet omfattar inte de naturresurser som används för tillverkning av exportprodukter. Resursproduktiviteten bör fördubblas före 2035 jämfört med situationen 2015. Dessutom bör graden av cirkulär ekonomi för material fördubblas före 2035.”Den cirkulära ekonomin erbjuder lösningar på hur man kan minska överkonsumtionen av naturresurser och på så sätt stoppa klimatkrisen och förlusten av den biologiska mångfalden. I principbeslutet ställer vi för första gången upp konkreta mål för förbrukningen av naturresurser. Genom åtgärderna i beslutet tar vi tag i den cirkulära ekonomins möjligheter och skapar en mer hållbar grund för vår ekonomi. I övermorgon den 10 april infaller den ekologiska skuldens dag för Finlands del. Då har vi förbrukat vår andel av detta års naturresurser”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.”Det centrala målet i en cirkulär ekonomi är att hålla produkter, material och deras värde kvar i det ekonomiska kretsloppet så länge som möjligt. Som princip innebär ’mer för mindre’ en ökning av mervärdet och att råvaror utnyttjas allt effektivare. Företagen är på förarplats i denna förändring. Detta är också en stor möjlighet att stärka exporten, eftersom det finländska kunnandet inom cirkulär ekonomi intresserar ute i världen”, säger näringsminister Matti Lintilä.I principbeslutet fastställs 18 centrala åtgärder genom vilka ministerierna förbinder sig till att främja den cirkulära ekonomin åren 2021–2024. Åtgärderna syftar till att skapa incitament, stärka marknaden, öka kompetensen, främja digitaliseringen och stödja en utrikespolitik som är förenlig med hållbar utveckling.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har utnämnt medicine doktor Taneli Puumalainen till avdelningschef för viss tid för social- och hälsovårdsministeriets avdelning för säkerhet och hälsa. Puumalainen tillträder uppgiften den 22 april 2021 och innehar den fram till den 31 maj 2022. Uppgiften söktes av 13 personer.Puumalainen har sedan 2014 arbetat som överläkare och enhetschef vid Institutet för hälsa och välfärd. Han leder enheten för smittskydd och vaccinationer. Vid social- och hälsovårdsministeriet har han arbetat 2012–2014, bland annat med sakkunniguppgifter i anslutning till det nationella vaccinationsprogrammet och bekämpningen av smittsamma sjukdomar. Åren 2007–2012 arbetade Puumalainen som ledande sakkunnigläkare och teamchef vid GlaxoSmithKline Biologicals i uppgifter som gällde vacciner och infektionssjukdomar. Före det arbetade han med forskningsuppdrag vid Folkhälsoinstitutets avdelning för vacciner och immunskydd.Avdelningen för säkerhet och hälsa vid social- och hälsovårdsministeriet ansvarar för beredningen och utvecklingen av bl.a. läkemedelsförsörjning och bekämpning av smittsamma sjukdomar, ordnande av miljö- och hälsoskydd samt hälsoskydd, alkohol- och narkotikapolitik, förebyggande av olyckor, brott och våld samt frågor som gäller genteknik, biobanker och behandling av genomdata. Till avdelningens uppgifter hör också beredskapsärenden och beredskap för störningar vid social- och hälsovårdsministeriet och inom dess förvaltnings- och verksamhetsområde. Till avdelningschefens mest betydande uppgifter inom den närmaste framtiden hör dessutom beredning och ledning av åtgärder i anslutning till hanteringen av covid-19-epidemin i samarbete med ministeriets övriga avdelningar, ministerierna samt ämbetsverken inom ministeriets förvaltningsområde, i synnerhet Institutet för hälsa och välfärd.
Avdelningen för säkerhet och hälsa inrättades den 1 juni 2020 när ministeriets tidigare avdelning för välfärd och tjänster delades upp i tre avdelningar.Den ordinarie tjänsteinnehavaren Päivi Sillanaukee tjänstgör via tjänsterotation vid utrikesministeriet fram till den 31 maj 2022.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Torsdagen den 8 april lämnade statsrådet en utbildningspolitisk redogörelse till riksdagen. Utbildningspolitiska redogörelsen visar vägen till 2040-talets jämlika och högklassiga utbildning i ett Finland som präglas av ökande kompetenskrav och minskande åldersklasser. I redogörelsen fastställs målbilden för utbildningen och forskningen fram till 2040-talet samt de ändringar i resurserna, strukturerna och styrningen som behövs för att uppnå målet.Med den utbildningspolitiska redogörelsen vill statsrådet öppna till diskussion både i riksdagen och på bred basis i hela samhället om utbildningens och forskningens framtida betydelse, problem och de lösningar som behövs. Redogörelsen ska också fungera som grund för det framtida utbildningspolitiska beslutsfattandet.– Finlands framgång har grundat sig på en strävan efter att garantera lika möjligheter för var och en att förvärva de kunskaper och färdigheter som behövs i livet. Jämlikheten i utbildningen är ett trumfkort som vi inte har råd att förlora. Med åtgärderna i utbildningspolitiska redogörelsen vill vi säkerställa att vårt utbildningssystem också framöver beaktar varje människas rätt att lära sig och möjlighet att växa till sin fulla potential. Endast på det sättet kan vi vara framgångsrika också i framtiden, säger undervisningsminister Jussi Saramo.– Det har varit nödvändigt att göra en omfattande helhetsbedömning av den finländska utbildningen. För att svara på de stora förändringarna i vår tid behövs det en gemensam syn på utvecklingen av utbildningen och forskningen som sträcker sig över valperioderna. Det viktigaste är att lyfta fram människan, den som lär sig, i centrum och ytterligare intensifiera växelverkan mellan utbildningen och det omgivande samhället, säger forsknings- och kulturminister Annika Saarikko.Vision 2040: En stark bildningsgrund i FinlandI utbildningspolitiska redogörelsen ställer regeringen som mål att Finland år 2040 ska ha en bildningsgrund som bygger på högklassig och verkningsfull fostran, utbildning, forskning och kultur. Finlands internationella konkurrenskraft och medborgarnas välfärd bygger på den bildningsgrunden. Målet är att jämlikheten i utbildningen och utbildningens tillgänglighet har förbättrats och att Finlands utbildnings- och kompetensnivå hör till världstoppen år 2040. Med hjälp av utbildning och forskning främjas uppnåendet av målen för hållbar utveckling i hela samhället.Plock ur målen och åtgärderna för utbildning och forskning fram till 2040: Det finländska samhället står inför stora utmaningar: förändringen i befolkningsstrukturen och den regionala särutvecklingen, den snabba utvecklingen inom arbetslivet och teknologin förutsätter nya verksamhetssätt och verksamhetsstrukturer på alla utbildningsnivåer. Kontinuerligt lärande och ett nära samarbete mellan arbete och kompetens ger ett omställningsskydd för individer och konkurrensfördelar för företag. I redogörelsen föreslås en totalreform av lagstiftningen och finansieringen för att svara på utmaningarna. Genom reformen tryggas ett jämlikt och högklassigt tillgodoseende av de kulturella rättigheterna i hela landet. Lagstiftningen om småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samlas till en tydlig helhet. Det föreslås att finansieringen av utbildningen stärks genom att den kalkylerade finansiering som sparas i och med att åldersklasserna blir mindre riktas till utveckling av småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Det föreslås att finansieringssystemet ändras så att det omfattar behovsbaserad finansiering, s.k. finansiering för positiv särbehandling. På detta sätt tryggas jämlikheten i inlärningen. Avgiftsfriheten, kvaliteten, jämställdheten och likvärdigheten i utbildningen samt tryggandet av tillgängligheten av den förutsätter betydande offentliga satsningar på utbildning och forskning under de kommande åren. Utbildnings- och kompetensnivån kan inte höjas utan tillräckliga resurser och en smart inriktning av resurserna till utbildningen och forskningen. Syftet med redogörelsen är att åstadkomma ett engagemang i utbildningsinvesteringar som sträcker sig över valperioderna. Finansieringens förutsebarhet och långsiktighet är förutsättningar för att målen för utbildningen och forskningen ska nås. Det inlärnings- och välfärdsunderskott som orsakats av coronapandemin måste avhjälpas. Coronatidens elever och studerande får inte bli en förlorad generation i fråga om lärandet. Utbildningspolitiska redogörelsen ställer som mål att avgifterna för småbarnspedagogik ska sänkas och att småbarnspedagogiken på lång sikt ska bli avgiftsfri. (minst 4 timmar/dag).Inlärningsresultaten inom den grundläggande utbildningen höjs och skillnaderna i inlärning minskas genom att man främjar välbefinnandet och delaktigheten inom småbarnspedagogiken och skolgemenskaperna. Detta genomförs med hjälp av en ny riksomfattande modell för engagerande arbete i skolgemenskapen. Läs- och räknefärdigheterna stärks och särskild uppmärksamhet fästs vid att utveckla barns och ungas färdigheter i kritiskt tänkande.Allmänbildning och yrkesinriktad bildning ställs inte mot varandra. Inom utbildningen på andra stadiet utnyttjas samarbete och lagstiftningsmässiga och andra hinder för samarbetet undanröjs. Inom yrkesutbildningen stärks allmänbildningen och de grundläggande färdigheterna utan att förvärvandet av yrkeskompetens försvagas. På detta sätt säkerställs studerandenas faktiska möjligheter till fortsatta studier och uppdatering av kunnandet under tiden i arbetslivet. I utbildningen på andra stadiet utnyttjas ny teknik och nya arbetssätt för att man ska kunna bygga individuella studievägar för var och en. Också inom yrkesutbildningen utvecklas en lämplig modell för positiv särbehandling.Enligt prognoserna kommer det i framtiden att behövas allt mer kunnande på högskolenivå. Målet är att minst hälften av unga vuxna avlägger en högskoleexamen 2030. För att uppnå detta utökas antalet nybörjarplatser inom högskoleutbildningen utan att kvaliteten på utbildningen försämras. Högskolornas antagningar utvecklas utifrån evidensbaserad kunskap. Målet är att antalet utländska examensstuderande ska trefaldigas före 2030. Av de utländska studerande som avlagt examen ska 75 procent få arbete i Finland.I fråga om forskning är målet att Finland i framtiden ska vara en inspirerande plats för forskning, och att forskningsmiljöerna är av världsklass. De främsta begåvningarna flyttar till Finland och höjer Finlands kunskapsnivå. Offentlig finansiering för forskning uppmuntrar också den privata sektorn att investera i kunskap och forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. En central åtgärd för att uppnå dessa mål är ett effektivt och högklassigt verkställande av den nationella färdplanen för forskning, utveckling och innovation (2020).Som en del av högskoleutbildningen tryggas tillgången till och kompetensen hos lärare och övrig personal inom fostran och undervisning bl.a. genom att kunskapsunderlaget om personalen förbättras, genom prognostisering och rätt dimensionering av utbildningarna samt genom att utbildningens forskningsbaserade kvalitet säkerställs.I redogörelsen dras dessutom upp riktlinjer för bl.a. fritt bildningsarbete, kontinuerligt lärande, studiestöd, svenskspråkig utbildning, utbildning för personer med invandrarbakgrund, lärande i fråga om personer med funktionsnedsättning samt samiskspråkig utbildning.Utbildningspolitiska redogörelsenBilder från presskonferensen (Flickr)

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet har i dag den 8 april 2021 beslutat att förbättra bostadssparpremiesystemets (BSP) funktion genom att höja maximibeloppen för BSP-räntestödslån och genom att i kommungruppsindelningen skapa en ny grupp för Tammerfors och Åbo.Maximibeloppen för BSP-räntestödslån justerades senast 2014. Efter denna justering har det dock skett betydande förändringar på bostadsmarknaden. De maximala lånebeloppen har nu justerats så att de motsvarar den nuvarande prisnivån, så att de som köper sin första bostad ska ha möjlighet att skaffa en bostad som motsvarar deras behov och önskemål.På riksnivå har bostadspriserna stigit med cirka fyra procent sedan 2014. Regionalt har prisutvecklingen inte varit jämn, och även inom de nuvarande områdesavgränsningarna har utvecklingen varit rätt ojämn. Exempelvis i Helsingfors har priserna på gamla aktielägenheter stigit med 19 procent och i Tammerfors med 13 procent, medan priserna i Uleåborg har förblivit på nästan samma nivå som tidigare.Kommungrupperna för BSP-räntestödslån har nu kompletterats med en fjärde grupp till vilken Tammerfors och Åbo har flyttats, eftersom bostadspriserna i Tammerfors och Åbo, som tidigare hörde till gruppen ”övriga kommuner”, har utvecklats i klart olika takt jämfört med andra kommuner i den gruppen.Kommungrupperna för BSP-räntestödslånKommunen där bostaden är belägen: Helsingfors
Det tidigare gällande maximala lånebeloppet (euro): 180 000
Det nya maximala lånebeloppet (euro): 215 000Kommunen där bostaden är belägen: Esbo, Grankulla, Vanda
Det tidigare gällande maximala lånebeloppet (euro): 145 000
Det nya maximala lånebeloppet (euro): 160 000Kommunen där bostaden är belägen: Tammerfors, Åbo
Det tidigare gällande maximala lånebeloppet (euro): (115 000)
Det nya maximala lånebeloppet (euro): 140 000Kommunen där bostaden är belägen: Övriga kommuner
Det tidigare gällande maximala lånebeloppet (euro): 115 000
Det nya maximala lånebeloppet (euro): 120 000BSP-lånen stöder självständigt boendeBSP-lånen stöder ordnandet av självständigt boende och rimliga boendekostnader, eftersom de ger dem som köper sin första bostad ränteskydd ifall räntenivån stiger.I BSP-systemet betalar banken en ränta på en procent på depositionen, och utöver detta enligt särskild överenskommelse en tilläggsränta på 2–4 procent under högst fem kalenderår från det år deponerandet inleddes. I BSP-systemet ska bostadsspararen spara ihop minst 10 procent av bostadens pris.Det är möjligt att få avgiftsfri statsborgen för BSP-lån. Staten betalar under de tio första låneåren räntestöd för BSP-lånet motsvarande 70 procent av den del som överstiger självriskräntan på 3,8 procent.Höjningen av maximibeloppen för räntestödslån träder i kraft den 15 april 2021 och gäller de lån som lyfts detta datum eller senare.

Källa: Valtioneuvosto.fi