NordenBladet — Tidsfristen för arbetet i beredningsgrupperna för att avveckla flerkanalsfinansieringen förlängs med två månader fram till den 31 maj 2021. Beredningsgrupperna hade ursprungligen tid till utgången av mars 2021. Beredningsgrupperna inledde sitt arbete den 15 november 2020. På grund av omfattningen av det arbete som bereds och den arbetsbelastning som coronaepidemin orsakar förlängs beredningsgruppernas arbetstid för tiden 1.4.2021–31.5.2021. Social- och hälsovårdsministeriet har tillsatt fyra beredningsgrupper bestående av tjänstemän för att utreda avvecklingen av flerkanalsfinansieringen: en beredningsgrupp för ersättningar för vård och undersökningar inom den privata sjukvården, en beredningsgrupp för reseersättningar, en beredningsgrupp för rehabilitering och en beredningsgrupp för läkemedelsersättningar.Beredningsgrupperna har tillsatts för att bereda grunden för avvecklandet av flerkanalsfinansieringen och de utför beredningsarbete till stöd för den parlamentariska beredning som inleds senare. Beredningsgrupperna utreder flerkanalsfinansieringen med tanke på sjukvårdsförsäkringens ersättningar och förmåner. Beredningsgrupperna har till uppgift att samla information om vissa alternativ som definierats skilt och att utreda konsekvenserna av de olika alternativen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Den nya livsmedelslagen har stadfästs vid föredragning för republikens president den 9 april 2021. Regeringens proposition som gäller lagen överlämnades till riksdagen den 4 februari 2021. Lagen träder i kraft den 21 april 2021.  Livsmedelslagens syfte och tillämpningsområde är förenliga med den gällande lagen. Bestämmelserna om livsmedelstillsynens organisation ändras inte heller. Den nya livsmedelslagen förtydligar livsmedelslagstiftningen och gör den på riskbedömning baserade livsmedelstillsynen smidigare samt förbättrar dess genomslag. Samtidigt förtydligas lagens förhållande till EU-lagstiftningen. Den nya livsmedelslagen beaktar också de senaste årens förändringar inom livsmedelsbranschen. En stor del av livsmedelsverksamheten sker inte längre i en traditionell livsmedelslokal, utan verksamheten drivs allt oftare på webben eller via mobila plattformar. Det är därför som tillsynens fokus nu ligger på tillsynen över verksamheten, inte över lokaler.Ny administrativ sanktion I den nya lagen har tagits in bestämmelser om en påföljdsavgift. Tillsynsmyndigheten kan bestämma att en aktör måste betala en påföljdsavgift på 300 – 5 000 euro bland annat om aktören driver livsmedelsverksamhet som inte har registrerats eller godkänts på det sätt som lagen förutsätter, inte iakttar det lagstadgade kravet på egenkontroll eller saluför livsmedel på ett sätt som strider mot livsmedelsbestämmelserna. Syftet med denna administrativa påföljd av straffkaraktär är dels att förebygga verksamhet som strider mot livsmedelsbestämmelserna, dels att snabbt och effektivt stoppa sådan verksamhet. Grundavgift för tillsyn för kommunernas tillsynsobjektKommunerna tar årligen ut en grundavgift på 150 euro av de tillsynsobjekt som hör till den systematiska livsmedelstillsynen. Av tillsynsobjekten ska också fortfarande tas ut prestationsbaserade avgifter för tillsynen enligt de taxor som kommunerna har godkänt. Registrerade primärproduktionsställen, bybutiker, allmännyttiga samfund eller aktörer som bedriver småskalig verksamhet i enlighet med de nationella bestämmelser som utfärdats med stöd av EU-lagstiftningen, behöver inte betala någon grundavgift.Att ta ut avgifter för myndighetstillsynen är ett av medlen för att utföra livsmedelstillsyn. Ändringen utvidgar tillsynens inkomstbas när alla aktörer som hör till den systematiska livsmedelstillsynen betalar en tillsynsavgift och inte bara de som fått kontrollbesök under det aktuella året. Ändringen möjliggör ett mångformigare myndighetsarbete än tidigare samtidigt som tillsynens fokus flyttas från kontrollbesök mot rådgivning och handledning.Också de centrala förordningar som utfärdats med stöd av livsmedelslagen reviderasI samband med reformen av livsmedelslagen ska också de viktigaste förordningarna som utfärdats med stöd av den gällande lagen förnyas. Den smidigare lagstiftningen syns speciellt i reformen av dessa förordningar. Lagstiftningen förtydligas genom att bestämmelserna i flera förordningar sammanställs i tre förordningar. De nationella förordningarna kompletterar EU-lagstiftningen endast till den del det är nödvändigt.Livsmedelslag
Lag om ändring av 1 § i lagen om verkställighet av böter

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Kostnadsstödet är avsett för företag vars omsättning har sjunkit med över 30 procent på grund av coronaepidemin. Ersättningen för stängning kan sökas av mikroföretag och småföretag vars kundlokaler har stängts med stöd av lag eller ett beslut av myndigheten. Den tredje ansökningsomgången för kostnadsstödet öppnas den 27 april 2021 och för ersättningen för stängning den 12 maj 2021. Företagen ansöker om båda stöden hos Statskontoret.I lagen om kostnadsstöd har gjorts ändringar som gör det möjligt att på ett mer flexibelt sätt bevilja stöd till ensamföretagare och småföretag samt en ny ersättning för stängning till företag som stängts på grund av coronaepidemin. Republikens president stadfäste ändringarna av lagen om kostnadsstöd den 9 april 2021 och lagen träder i kraft den 12 april 2021.– Vi har uppdaterat kostnadsstödet så att det motsvarar dagens behov. Det beaktar nu bättre både små och stora företag. Dessutom får vi ett verktyg i form av ersättning till små företag som myndigheterna har stängt på grund av coronapandemin. Vi bereder som bäst också ersättning för stängning av stora företag och en evenemangsgaranti, säger näringsminister Mika Lintilä.– Statskontoret har redan erfarenhet av utbetalning av kostnadsstöd från två tidigare omgångar. Utifrån den kundrespons vi fått har vi lyckats bra i uppgiften. Därför önskar vi att vi utöver det tredje kostnadsstödet också ska sköta utbetalningen av den nya ersättningen för stängning, säger branschdirektör Jyri Tapper från Statskontoret.Kostnadsstöd till företag vars omsättning har sjunkitDen tredje ansökningsomgången för kostnadsstöd riktar sig till företag vars omsättning på grund av pandemin har minskat med minst 30 procent under stödperioden 1 november 2020–28 februari 2021 jämfört i huvudsak med motsvarande tidpunkt 2019–2020.Företag inom alla verksamhetsområden kan ansöka om kostnadsstöd. Statsrådet utfärdar i april en förordning om de verksamhetsområden som kan ansöka om stöd utan någon separat motivering. Den gäller verksamhetsområden vars omsättning minskade med minst 10 procent under stödperioden. Företag som inte omfattas av förordningen ska separat redogöra för varför det kan anses att omsättningen har minskat på grund av corona.
 
Kostnadsstödet ersätter företagens oflexibla kostnader och lönekostnader, men inte minskad omsättning. De oflexibla kostnaderna har nu definierats noggrannare i lagen. Dessutom kan en viss andel av arbetsgivarens bikostnader, såsom socialskyddsavgifter och kostnader för företagshälsovård, ersättas i fortsättningen.Ensamföretagare ska i fortsättningen ansöka om stöd hos StatskontoretKostnadsstöd betalas till företag till ett belopp av minst 2 000 euro, om stödvillkoren uppfylls. Detta underlättar i synnerhet situationen för ensamföretagare. Stöd beviljas på basis av företagens minskade omsättning och de faktiska kostnaderna.För att ett företag ska kunna ansöka om kostnadsstöd måste det ha ett FO-nummer. Ett ytterligare krav är att företaget under stödperioden har godtagbara kostnader på minst 2 000 euro.Stödets maximibelopp höjs, vilket i sin tur svarar speciellt på de stora företagens behov. Företaget kan i fortsättningen få en miljon euro i stöd, då den övre gränsen vid tidigare ansökningsomgångar har varit 500 000 euro.Restauranger och andra stängda företag kan få ersättning för stängningErsättning ska betalas till företag vars lokaler med stöd av lag eller ett myndighetsförordnande ska hållas stängda i samband med coronaviruspandemin. Den nya ersättningen för stängning gäller små företag och mikroföretag med högst 49 anställda. Stängda företag kan också ansöka om kostnadsstöd.Ersättningen för stängning för större företag är under beredning. Arbets- och näringsministeriet förhandlar för närvarande med Europeiska kommissionen om villkoren och maximibeloppet för stöd till stora företag.Ersättningen för stängning gäller restauranger och andra förplägnadsföretag som tillfälligt har stängts för kunder genom lagen om inkvarterings- och förplägnadsverksamhet. Försäljning av mat för avhämtning är dock tillåten. Ersättningen beräknas för den verksamhet som stängningen gäller.Ersättning kan också betalas till sådana företag som kommunen eller regionförvaltningsverket med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar har bestämt att ska stängas. Till dessa hör till exempel utrymmen för motion och idrott, träningslokaler, allmänna bastur, simhallar och badinrättningar samt inomhuslekparker.  Ersättningen för stängning baserar sig på företagets kostnader för februari 2021Ersättningen betalas till företag för den tid de är stängda. Om antalet kunder i företaget har begränsats men lokalen inte har stängts helt och hållet, kan företaget inte få ersättningen för nedstängning.Ersättningen för stängning föreslås basera sig på företagets kostnader för februari 2021 och på företagets anmälan om hur stor del av affärsverksamheten som stängs. Lönekostnaderna ersätts till 100 procent och de övriga kostnaderna, såsom hyreskostnader, till 70 procent.I både beloppet av kostnadsstödet och beloppet av ersättningen för stängning beaktas de coronastöd som beviljats tidigare. Stödens maximibelopp får inte överstiga 1,8 miljoner euro enligt EU:s regler om statligt stöd.Ansökan om kostnadsstöd pågår fram till den 23 juni 2021. Ersättning för stängningen ska sökas inom fyra månader från utgången av den kalendermånad då skyldigheten att hålla lokalerna stängda upphörde.Den första ansökningsomgången för kostnadsstöd ordnades i juli–augusti 2020. Den andra ansökningsomgången inleddes i december 2020 och avslutades i februari 2021. För den tredje ansökningsomgången och ersättningen för stängning har det reserverats sammanlagt 356 miljoner euro.  

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Lagstiftningen om finansiering av terrorism kommer att ändras. I strafflagen tas in en ny bestämmelse om att det är straffbart att finansiera en enskild terrorist.Efter lagändringen är det straffbart att tillhandahålla eller samla in medel för att finansiera en person som begår eller deltar i brott i terroristiskt syfte. Straffet är fängelse i minst fyra månader och högst sex år. Även försök att finansiera en terrorist blir straffbart.Straffskalan för finansiering av en terroristgrupp skärps på motsvarande sätt så att straffet är fängelse i minst fyra månader och högst sex år. Enligt den gällande lagen är straffet böter eller fängelse i högst tre år.På grund av de ändrade straffbestämmelserna för terroristbrott ändras också bland annat bestämmelserna om hemliga tvångsmedel och hemliga metoder för inhämtande av information.Genom ändringarna i lagstiftningen om finansiering av terrorism genomförs internationella rekommendationer. Ändringarna är också ett sätt att säkerställa att straffbestämmelserna om finansiering av terrorism är heltäckande, tydliga och konsekventa.Republikens president stadfäste lagändringarna i dag. Ändringarna träder i kraft den 15 april.Ytterligare upplysningar: lagstiftningsrådet Janne Kanerva, tfn 0295 150 176, [email protected] Statsrådets beslutsmaterial (på finska) 
 

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Vid sitt möte fredagen den 9 april diskuterade republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott statsrådets kommande strategi för den arktiska politiken.Vid mötet diskuterades också den utvecklingspolitiska redogörelsen för de kommande valperioderna, som ska godkännas vid statsrådets allmänna sammanträde under våren.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Du hittar information om kommunalvalets förhandsröstningsställen och deras öppettider på justitieministeriets webbplats om val vaalit.fi. På webbplatsen hittar du adresser och öppettider för förhandsröstningsställen i hemlandet och utomlands.Kommunalvalet förrättas den 13 juni 2021. Förhandsröstningstiden i Finland är längre än vanligt, två veckor från den 26 maj till den 8 juni. Utomlands kan du förhandsrösta den 2–5 juni.I Finland finns 930 allmänna förhandsröstningsställen i kommunalvalet. De är vanligen inrättade i kommunhus, bibliotek eller köpcentrum.Utomlands finns det 106 förhandsröstningsställen vid Finlands ambassader och konsulat eller deras verksamhetsställen i 75 stater.En del av förhandsröstningsställena är öppna för röstning enbart vissa dagar under förhandsröstningsperioden.Röstberättigade personer som befinner sig utomlands under förhandsröstningstiden och på valdagen kan också rösta per brev från utlandet. Läs mer om brevröstning på adressen vaalit.fi/sv/brevrostning.På själva valdagen i juni finns det 1 854 röstningsställen.Information om röstningsställen utomhus publiceras på webbplatsen senare under våren. Kommunerna kan ännu ordna möjlighet att rösta utomhus vid förhandsröstningsställena. Vissa kommuner kommer att ordna förhandsröstning utomhus till exempel i tält. Även drive-in-röstning ordnas i några kommuner.Kommunerna informerar också själva om sina röstningsställen.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — En av miljöministeriet tillsatt arbetsgrupp har haft i uppdrag att bereda förslag för att uppnå regeringsprogrammets mål om lagstadgad boenderådgivning.Arbetsgruppens mandattid gick ut i februari 2021. I sin slutrapport kom gruppen fram till fyra olika alternativ för hur boenderådgivningen kan genomföras genom lag. Alla dessa alternativ vann understöd bland gruppens medlemmar. Gruppen valde inte bara en enda, enhällig lösningsmodell.”Vi ber nu om utlåtanden om arbetsgruppens slutrapport, för att få en så bred syn som möjligt på hur vi bäst ska gå vidare med utvecklingen av boenderådgivningen. Vårt regeringsprogram har som mål att halvera bostadslösheten, och naturligtvis att till slut eliminera den helt. Det har också utretts att boenderådgivningen är en mycket viktig metod när det gäller att uppnå detta mål”, säger miljö- och klimatminister Krista Mikkonen.I arbetsgruppens slutrapport har man bland annat kartlagt nuläget för och nivån på boenderådgivningen, sätten att ordna rådgivningen samt eventuella finansieringsmodeller. Utifrån kartläggningarna har gruppen föreslagit att antingen de framtida välfärdsområdena, kommunerna eller Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) ska ordna eller samordna boenderådgivningen. Utöver hur boenderådgivningen kan bli lagstadgad utredde arbetsgruppen också möjligheterna att utveckla den nuvarande modellen.De flesta medlemmarna i gruppen understödde en lagstadgad boenderådgivning och det fanns goda drag i varje förslag till lösning för hur rådgivningen ska ordnas. I varje alternativ identifierade man dock också punkter som kräver utveckling och noggrannare utredning. Som ett alternativ övervägde man att införa boenderådgivningen i lagen i två faser.Arbetsgruppen lyfte också fram de stora pågående reformerna, såsom social- och hälsovårdsreformen och reformen av den sociala tryggheten, vars betydelse för förutsättningarna för lagstadgad boenderådgivning är mycket stor.Som stöd för den fortsatta beredningen begär miljöministeriet utlåtanden om arbetsgruppens slutrapport. Utlåtanden kan lämnas via webbtjänsten Utlåtande.fi fram till den 21.5.2021.Remissmaterial (utlåtande.fi) på finska

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Justitieministeriet har inlett ett tvåårigt projekt, Barns och ungas röst i Europa, för att stärka barns och ungas deltagande i beslutsfattandet på nationell nivå. Projektet går ut på att utveckla metoder, samla god praxis, ta fram utbildningsmaterial och utbilda myndigheter i frågor som gäller barns och ungas deltagande och delaktighet.Projektet är en fortsättning på en utvärdering av barns och ungas rätt att delta som genomfördes 2019–2020. Projektet genomförs i samarbete med barnombudsmannens byrå och det är ett led i verkställigheten av den nationella barnstrategin tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet och statsrådets kansli. Projektet bygger bland annat på FN:s konvention om barnets rättigheter och grundlagen, vilka förpliktar myndigheterna att stärka och stödja barns och ungas delaktighet.Statsminister Sanna Marins regering har förbundit sig att främja barns och ungas delaktighet. Projektet Barns och ungas röst i Europa stöder genomförandet av det nationella demokratiprogrammet, den nationella barnstrategin samt det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik.Projektet ingår i det europeiska CP4Europe-projektet som samordnas av Europarådet och som har fått finansiering från Europeiska unionens REC-program (Rights, Equality and Citizenship). I det gemensamma europeiska projektet deltar utöver Europarådet och Finland även Tjeckien, Slovenien, Portugal och Island.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Undervisnings- och kulturministeriet har sänt en utvärdering av Centret för konstfrämjande på remiss. Ministeriet samlar in utlåtanden och kommentarer om utvärderingen fram till 20.5.2021.Undervisnings- och kulturministeriet lät göra en utvärdering av kvaliteten på och genomslaget för verksamheten vid Centret för konstfrämjande och de förtroendeorgan som finns i anslutning till centret. Också organisationsstrukturens ändamålsenlighet var föremål för utvärdering. Utgångspunkten är att utveckla verksamhetsfältet. Utvärderingen gällde skötseln av de lagstadgade uppgifterna. Utvärderingen genomföres av Frisky & Anjoy Oy.Utvärderingen visar att Centret för konstfrämjande anses vara ett sakkunnigt, kompetent och resultatrikt ämbetsverk för konstfrämjande. Centret för konstfrämjande har dock, i egenskap av nytt ämbetsverk, haft vissa svårigheter ifråga om att verkställa verkets riktlinjer för en förnyelse och vissa administrativa processer.I utvärderingen föreslås det att centrets grundläggande uppgift, att skapa framtidsvisioner och positionera sig strategiskt, bör vässas. Styrningen och ledningen av ämbetsverket bör även förbättras. Dessutom föreslås en reform av konstkommissionsstrukturen och finansieringsmodellen för konst samt en förbättring av ämbetsverkets internationella verksamhet.Vad händer härnäst?Remisstiden för utvärderingen som sänts på remiss går ut den 20.5.2021. Begäran om utlåtande finns på adressen www.utlåtande.fi.  Efter remissbehandlingen fortsätter beredningen som tjänsteuppdrag.

Källa: Valtioneuvosto.fi

NordenBladet — Statsrådet godkände idag regeringens proposition med förslag till ändringar i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (MKB-lagen), marktäktslagen, miljöskyddslagen och lagen om samordning av vissa miljörelaterade tillståndsförfaranden. Genom ändringarna genomförs kraven i MKB-direktivet.De föreslagna ändringarna är i huvudsak en följd av ett överträdelseförfarande som Europeiska kommissionen inlett mot Finland och som gäller genomförandet av direktivet om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (MKB-direktivet). Dessutom föreslås vissa ändringar som baserar sig på de behov av förtydliganden som konstaterats i tillämpningen av MKB-lagen.

Källa: Valtioneuvosto.fi